Hållbarhetsrapport 2021 Fyrspåret Malmö Lund. Fyrspåret Malmö Lund HÅLLBARHETSRAPPORT

56  Download (0)

Full text

(1)

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 1

Hållbarhetsrapport 2021

Fyrspåret Malmö–Lund

(2)

HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 – Fyrspåret Malmö–Lund 2

Trafikverket

Postadress: Företagsvägen 14, 232 37 Arlöv E-post: lund-arlov-fyra-spar@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Hållbarhetsrapport 2021 Fyrspåret Malmö–Lund Författare: Lina Sandvik, Emma Arildsson Matti och Mikaela Pettersson Dokumentdatum: April 2022

Projektnummer: 102531

Kontaktperson: Mikaela Pettersson

Publikationsnummer: 2022:038 ISBN: 978-91-8045-024-9

Bilder: Niclas Franzén och Manuel Carpintero Garcia

Illustration: Form och event, Trafikverket, UNDP i Sverige, Sweco Produktion: Trafikverket, Gullers Grupp

Tryck: Åtta45

(3)

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 3

Innehåll

Sammanfattning ...4

Hållbarhetsarbete enligt projektcheferna Jens och Christoffer ...6

Det här är Fyrspåret Malmö-Lund ...7

Om rapporten ...9

Vår verksamhet...11

Vision ...12

Våra gemensamma mål ...12

Så bygger vi fyra spår ...13

Samverkansplan...18

Fyrspårets hållbarhetsarbete...19

Våra intressenter ...22

Öppen dialog ...23

Ekonomisk hållbarhet ...27

EU-finansiering ...27

Kontinuerligt arbete med ekonomisk hållbarhet ...27

Social hållbarhet ...28

Tryggare stationsmiljöer ...28

Våra medarbetare ...29

Arbetsmiljö ...31

Våra leverantörer – sociala krav ...35

Miljömässig hållbarhet ...39

Organisation för att driva miljömässiga hållbarhetsmål ...39

Driva omställningen mot en fossilfri anläggningsbransch ...43

Minimera mängden avfall och hushålla med naturens resurser ...46

Vi bidrar till en giftfri miljö och till att öka den biologiska mångfalden ...50

Avslutande ord och utblick 2022 ...54

Hållbarhetsrapport 2021 för Fyrspåret Malmö–Lund berättar om Trafikverkets och entrepre­

nören NCC/OHLA:s gemen­

samma hållbarhetsarbete inom projektet. Detta är den fullstän­

diga rapporten. En samman­

fattande version finns via länken nedan.

I rapporten följer vi de riktlinjer för hållbarhetsrapportering som Global Reporting Initiative (GRI) tagit fram, nivå CORE. Det är en internationell och oberoende organisation som hjälper företag, myndigheter och organisationer att förstå och kommunicera sin påverkan när det handlar om hållbarhet, till exempel klimat­

förändringar, mänskliga rättig­

heter och korruption.

GRI:s riktlinjer är dels en upp­

sättning standardfrågor som måste besvaras, dels mer speci­

fika frågor som ska besvaras om de bedöms vara relevanta för organisationen. En tabell med de frågor som berörs i denna rap­

port finns att hitta via följande länk:

http://urn.kb.se/resol­

ve?urn=urn:nbn:se:trafikverket:­

diva­5315

(4)

HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 – Fyrspåret Malmö–Lund 4

Sammanfattning

Trafikverkets och entreprenören NCC/OHLA:s hållbarhets- rapport 2021 för Fyrspåret Malmö–Lund berättar om det gemensamma hållbarhetsarbetet under 2021.

Enligt projektcheferna Jens-Peter Eisenschmidt och Christoffer Eksandh ska rapporten bidra till följande:

• Rapporten ska synliggöra det hållbarhetsarbete vi genom- för och medverka till engagemang i frågorna.

• Ständig förbättring ska vara en självklar del av vårt arbete.

• Vi ska vara drivande och inspirerande i hållbarhetsfrågorna.

Hållbarhetsrapporten är tänkt som inspiration och informa- tion för att bidra till att uppnå organisationens gemensamma miljö- och hållbarhetsmål. Rapporten syftar även till att sprida projektets arbete och erfarenheter i ett bredare samman- hang. Rapporten riktar sig till såväl externa intressenter som projektmedlemmar och involverade organisationer.

(5)

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 5

KORT OM PROJEKTET

Södra stambanan mellan Malmö och Lund är en av Sveriges mest trafikerade sträckor. Utbyggnaden från två till fyra spår ökar kapaciteten och underlättar för hållbart resande.

Stationerna i Burlöv, Åkarp och Hjärup kommer att byggas om, och en helt ny station byggs vid Klostergården i södra Lund. Byggandet startade hösten 2017 och fyra spår mellan Malmö och Lund beräknas vara i full drift i december 2023.

Hållbarhetsarbetet under 2021 har i stora drag valt att fokusera på EKONOMISK HÅLLBARHET – genomföra projektet så kostnadseffektivt som möjligt.

SOCIAL HÅLLBARHET – verka för en säker arbetsplats där alla kommer hem oskadda efter arbetet samt leverantörsled med bra villkor utan korruption, svart- arbete och diskriminering.

MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET – återanvändning av material för att hushålla med resurser och minimera mängden avfall samt driva omställningen mot en fossilfri anläggningsbransch.

(6)

HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 – Fyrspåret Malmö–Lund 6

Hållbarhetsarbete

enligt projektcheferna Jens och Christoffer

Vi i projektets ledningsgrupp ser hållbarhetsfrågor som viktiga och nödvändiga för en bra framtid och för att nå nationella och internationella mål. Både Sverige och infra- strukturen ska vara klimatneutrala till 2045 och det ska vi bidra till. Vi är överens om att vi både som privata aktörer och inom offentlig sektor behöver göra vad vi kan för att driva arbetet framåt, hitta nya lösningar och införa de lösningar som redan finns på plats. Tillsammans har vi möjlighet att skapa förändringar!

I projektet har vi sett hur tuffa mål och ett uttalat driv för hållbarhet tillsammans med det engagemang som finns hos våra medarbetare gör skillnad. Vi hoppas kunna vara en förebild och sprida goda exempel, bland annat genom denna rapport. Vi hoppas även att rapporten hjälper projektmed- lemmarna att se allt vi åstadkommit och skapar ännu mer engagemang och vilja att bidra.

Under 2021 har vi fortsatt vårt arbete med att minska klimatpåverkan jämfört med ursprungskalkylen. Vi har även fortsatt vårt arbete kopplat till vår miljöbonus, med ett extra fokus på cirkulär ekonomi och återanvändning av så mycket material som möjligt. Två stora händelser under året var en avstängning av E6/E20 och ett tågstopp mellan Malmö och Lund. Båda dessa avstängningar berodde på att broar skulle skjutas på plats och på annat arbete som krävde en trafikfri arbetsplats. En säker arbetsmiljö och social hållbarhet i alla våra leverantörsled fortsätter att stå högt på vår agenda. Vi är stolta över att vi inte har haft några allvarligare olyckor och att vi har kunnat fortsätta driva projektet på ett säkert och effektivt sätt, även under en pågående pandemi. Vi är också stolta över allt vårt arbete med hållbarhet och det resultat det gett.

Under 2021 hade vi vår intensivaste produktionsperiod, och ute på plats börjar en anläggning ta form som kan kännas igen även av dem utanför projektet. Vi har några år kvar av projektet men vi börjar gå in i ett annat skede, där stort fokus ligger på själva järnvägsanläggningen och återställ- ning av olika områden. Under 2022 får vi möjlighet att göra verklighet av ännu mer av vårt arbete med cirkulär ekonomi.

Målen för återanvändningen är satta högt och det kommer krävas att vi tar vara på all kunskap och allt engagemang som finns i projektorganisationen. Vi hoppas och tror att vi kan nå våra mål och visa att det går att göra stora förbätt- ringar relativt snabbt. Vi vill vara ett praktiskt exempel på att alla kan göra skillnad!

Både Sverige och infrastrukturen ska vara

klimatneutrala till 2045 och det ska vi bidra

till.

(7)

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 7

Det här är Fyrspåret Malmö–Lund

Södra stambanan mellan Malmö och Lund är en av Sveriges mest trafikerade sträckor. Den är maximalt utnyttjad under rusningstrafik och utgör en flaskhals i systemet. Sträckan är också mycket störningskänslig, vilket beror på en gammal och sliten anläggning. Störningarna som uppstår mellan Malmö och Lund påverkar tågtrafiken både norrut i Sverige och över sundet till Danmark. Utbyggnaden från två till fyra spår ökar kapaciteten och gör sträckan mindre känslig för störningar.

Regional, nationell och internationell betydelse Södra stambanan mellan Malmö och Lund är en pulsåder för det regionala resandet i södra Sverige. En utbyggnad förbättrar möjligheterna för pendlandet i Skåne och bidrar på så sätt till en större arbetsmarknadsregion. Sträckan är också viktig för internationella och nationella transporter.

Utbyggnaden är en viktig förutsättning för att klara en fort- satt ökning av person- och godstrafiken med järnväg, och för att öka punktligheten.

En utbyggnad förbättrar möjligheterna

för pendlandet i Skåne och bidrar på så

sätt till en större arbetsmarknadsregion.

(8)

Bättre miljö med nedsänkta spår

Delar av sträckan mellan Lund och Arlöv byggs under marknivå. Detta gör vi för att minska bullerstörningar i orterna Åkarp och Hjärup. Utmed sträckan byggs fler och bättre planskilda passager över och under spåren för att öka tillgängligheten i samhällena längs järnvägen.

Stationerna i Burlöv, Åkarp och Hjärup byggs om, och en helt ny station byggs vid Klostergården i södra Lund. Projek-

tet påverkar vägtrafiken i orterna och på den högtrafikerade E6:an som passerar genom arbetsområdet.

Fyrspåret Malmö–Lund är ett av de större infrastruktur- projekten i Skåne och beräknas kosta ungefär 5,4 miljarder kronor (2015 års prisnivå).

Byggandet startade hösten 2017 och fyra spår mellan Malmö och Lund beräknas vara i full drift till tidtabellsskiftet i december 2023.

.

HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 – Fyrspåret Malmö–Lund 8

(9)

Om rapporten

Syftet med hållbarhetsrapporten är att visa Trafikverkets och entreprenören NCC/OHLA:s gemensamma hållbarhetsarbete för intressenter och med- arbetare. Rapporten är också ett sätt att visa hur hållbarhetsarbete kan drivas i komplexa infrastrukturprojekt.

Ett annat syfte är att visa hur Trafikverket och NCC/OHLA kan vässa sina verktyg i planering, upphandling, projektgenomfö rande och drift. För att bli bättre måste vi kunna mäta, jämföra, se våra utmaningar och möjligheter samt ge och få inspiration.

I stora och långvariga projekt är omsättningen av medarbetare ofta hög. Hållbarhetsrapporten blir en bra introduktion till nya medarbetare i projektet – en beskrivning av vad vi som projekt tycker är viktigt och hur vi jobbar.

Rapporten följer GRI:s standard så att vi på ett transparent sätt kan jämföra vårt hållbarhetsarbete med liknande projekt. Rapporten blir på så sätt ett verktyg för att systematiskt identifiera styrkor och brister i vårt arbetssätt, vilket innebär att den också är ett bra underlag för förbättringar.

Rapportens innehåll har avgränsats utifrån aspekter av hållbarhet som definieras i kontraktet mellan Trafikverket och NCC/OHLA, samt genom aspekter som identifierats i en analys av globala, nationella och bransch- specifika hållbarhetsåtaganden och projektets unika förutsättningar. Läs mer om detta i avsnittet ”Fyrspårets hållbarhetsarbete”.

Fyrspåret Malmö–Lund är ett samverkansprojekt enligt Trafik verkets kon- traktsmodell Samverkan hög, vilket innebär att vi ska utmana anläggnings- branschen för att nå högre produktivitet och få nya idéer. Hög samverkan förutsätter ett nära samarbete. Vi sitter därför i ett gemensamt projekt- kontor och har god insyn i varandras administration. Även denna rapport är ett resultat av samverkan, eftersom den tagits fram gemensamt av Trafikverket och NCC/OHLA. Ordet ”vi” i rapporten syftar således till projektet, alltså Trafikverket och NCC/OHLA.

Rapporten är också ett sätt att visa hur hållbarhets­

arbete kan drivas i komplexa infrastrukturprojekt.

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 9

(10)

HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 – Fyrspåret Malmö–Lund 10

(11)

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 11

Vår verksamhet

Byggandet av fyra spår utförs som en totalentreprenad av entreprenören Joint Venture NCC/OHLA, som är ett kon- sortium som består av NCC Sverige AB och OHLA Sverige AB, vilka vardera äger 50 procent av kontraktet. Projektet utförs på uppdrag av Trafikverket.

Verksamhetssystemet i projektet är uppbyggt efter och uppfyller kraven i ISO 9001 (kvalitet) och ISO 14001:2004 (miljö). Processerna i verksamhetssystemet delas in i led- ningsprocesser, kärnprocesser och stödprocesser. Projektet styrs med hjälp av delplaner som binds ihop av en övergri- pande projektplan enligt figur 1.

FIGUR 1 Fyrspårets projektplan med tillhörande bilagor.

(12)

HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 – Fyrspåret Malmö–Lund 12

Vision

Fyrspåret Malmö–Lund har en vision:

”Detta är det bästa referensprojektet någonsin, som vi alla kan känna stolt- het över” (“This is the best reference project ever, of which all in the project can be proud of”). För att nå upp till

denna vision har projektet arbetat fram gemensamma värderingar: ”Med respekt, engagemang och tillit ska- par vi trivsel och når resultat” (“With respect, dedication and trust we create wellbeing and achieve results”).

Vi fokuserar på hållbarhet och att vara ett bra referens­

projekt, spara resurser och på lång sikt spara pengar.

Våra gemensamma mål

Tillsammans har vi i projektet enats om fem mål. Ett har uppnåtts och fyra kvarstår:

Tillsammans hittar vi de bästa lösningarna för att slutföra delen Lund–Flackarp

Det kommer att förkorta projekttiden, öka kapaciteten och minska störningar för omgivningen.

3

En säker och attraktiv arbetsplats

Säkerheten först. Alla ska komma hem efter arbetet – inga olyckor. Vi har kul på jobbet och vi når våra tids- och kostnadsmål.

En positiv attityd till projektet från tredje man

Med en positiv omgivning kommer vi att få en enklare resa, och det blir enklare att planera om, vilket sparar både tid och pengar.

Vi genomför projektet under målkostnaden

Vi drar fördelar av att vara professionella och innovativa och att ha ett bra arbetsklimat.

80 procent av den tillfälliga anläggningen återanvänds

Vi fokuserar på hållbarhet och att vara ett bra referensprojekt, spara resurser och på lång sikt spara pengar. Även den gamla järnvägen återanvänds med upp till 40 procent.

(13)

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 13

Så bygger vi fyra spår

Stambanan mellan Malmö och Lund byggs ut i två etapper och enligt två järnvägsplaner. Den första etappen omfattar fyrspårsutbyggnaden mellan Flackarp och Arlöv. Etapp två omfattar utbyggnaden mellan Ringvägen i Lund och Flackarp. Plan- processen för sträckan Flackarp–

Arlöv pågick mellan 2010 och 2015.

Järnvägsplanen vann laga kraft i

november 2016. I augusti 2017 teck- nades kontrakt med NCC/OHLA för uppdraget att bygga de fyra spåren och bygga om de tre stationerna i Arlöv, Åkarp och Hjärup. Kontraktet innehåller också en option om att projektera och bygga sträckan Lund–

Flackarp och en ny station i Kloster- gården, södra Lund. Järnvägsplanen för sträckan Lund–Flackarp vann

laga kraft i mars 2019. Optionen för sträckan Lund–Flackarp löstes ut i mars 2020.

Byggandet av de fyra nya spåren mellan Malmö och Lund påbörjades 2017 och arbetet kommer att pågå fram till och med 2023 då vi räknar med att fyra spår är i drift på hela sträckan.

(14)

Tillfälliga spår och stationer

Vi har valt att bygga två tillfälliga spår genom Åkarp och Hjärup, på den östra sidan om de gamla spåren. Tillfälliga spår gör att de som reser med tåg fort- farande kan göra det under tiden som vi arbetar med fyrspårsutbyggnaden och de nya stationerna. De tillfälliga spåren kopplades in på Södra stambanan under tågstoppet i augusti 2020, sam- tidigt som de tillfälliga stationerna på de två orterna började användas.

14 HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 – Fyrspåret Malmö–Lund

(15)

Motorvägen avstängd

I maj 2021 stängde vi av E6/E20 vid trafikplats Alnarp under 12 dagar för att riva och skjuta en ny motorvägs- bro på plats. Vanligtvis passerar cirka 55 000 fordon per dygn på sträckan, och de fick under avstängningen ledas om. Det här var en av Trafikverkets mest omfattande vägavstängningar under 2021, sett till hur många fordon som påverkades.

Avstängningen var från början be- räknad till 18 dagar men kunde hävas efter 12 dagar eftersom arbetet gick fortare än vi först hade planerat. Med sina knappt 9 000 ton lär det ha varit den tyngsta bron som skjutits på plats i Sverige.

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 15

(16)

HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 – Fyrspåret Malmö–Lund 16

Tågstopp mellan Malmö och Lund

Under tågstoppet 2021 gick det inga tåg mellan Malmö och Lund på nio dygn. Vid normala förhållanden är det upp till 60 000 människor som förflyttar sig med tåg på sträckan varje dygn. Under rusningstid reser 7 000 personer i timmen med tåg.

Den större delen av arbetet utfördes vid Klostergårdens station, där vi knuffade två broar på plats och mon- terade ett växelpaket med fyra nya växlar. Delar av spåren och banvallen byggdes också om vid den blivande stationen.

(17)

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 17

(18)

Samverkansplan

Organisationen i projektet bygger på kontraktsmodellen Samverkan hög;

vi kallar det samverkansorganisation. Varje funktion har en representant både från beställaren och entreprenören, se figur 2.

FIGUR 2 Samverkansorganisation Fyrspåret Malmö–Lund.

Projektets supportfunktioner:

• Administration

• Ekonomi

• Risk Management

• Inköp

• Kvalitet, Miljö, Arbetsmiljö (KMA)

• Human Resources (HR)

• Kommunikation

• Planering

• Byggnadsinformationsmodeller (BIM)

• Mobility Management

• Generell arbetsplatssupport

• Markförhandling

• Reception

(19)

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 19

Fyrspårets hållbarhetsarbete

Vårt hållbarhetsarbete illustreras i figur 3. Arbetet börjar redan i planpro- cessen, där identifierade nyttor skrivs in som krav i kontraktet med entrepre- nören. I projektet ser vi till att kraven följs, samtidigt som vi identifierar förbättringsmöjligheter.

Planeringen av ett järnvägsbygge följer en process som syftar till att byggande av infrastruktur ska ha en god anknyt- ning till övrig samhällsplanering och till miljölagstiftningen. Trafikverket, de som berörs och företrädare för

samhället i övrigt medverkar i proces- sen. En miljökonsekvensbeskrivning tas fram och den lägger grunden för miljömässig hållbarhet i arbetet. En samhällsekonomisk kalkyl och en klimatkalkyl tas fram och samverkan och dialog med intressenter påbörjas.

Kontrakt utformas sedan med projekt- specifik information och med hjälp av Trafikverkets regelverk och krav.

Trafikverket ställer höga krav på bland annat miljöhänsyn, klimatreduktion

och sociala förhållanden. Dessa skrivs in i kontraktet och lägger grunden för att projektet ska drivas hållbart.

Projektets hållbarhetsarbete under produktionen syftar till att utmana kontraktet och hitta sådant som kan förbättras. I förbättringsarbetet har vi utgått ifrån Agenda 2030, Trafikver- kets Målbild 2030 samt NCC:s och OHLA:s hållbarhetsmål. Vad betyder dessa mål och inriktningar i vårt pro- jekt, och var kan vi påverka?

FIGUR 3 Översiktsbild process för projektets hållbarhetsarbete.

(20)

HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 – Fyrspåret Malmö–Lund 20

För att på ett enkelt sätt visualisera vårt hållbarhetsarbete genomförde projektet under 2021 en hållbarhets- bedömning av våra insatser baserat på FN:s Agenda 2030 och tillhörande glo- bala mål. Bedömningen genomfördes med verktyget Swecos Hållbarhets- sol och resultatet visas nedan. Den vänstra solen visar nollalternativet,

det vill säga så som det hade varit om projektet inte hade genomförts. Den högra solen visar utbyggnaden med de fyra spåren och med vårt aktiva hållbarhetsarbete.

Den så kallade hållbarhetssolen består av 17 delar, där varje del motsvarar ett av FN:s globala mål. Åtgärder som

främjar målen ger utåtriktade breda solstrålar i färg, medan åtgärder som motverkar målen ger gråa inåtriktade solstrålar. Längden och storleken på strålen visar hur mycket målet påver- kas. Ju större strålen är, desto mer påverkas målet. En större utåtriktad stråle betyder alltså att målet främjas mer, medan en mindre, utåtriktad stråle betyder att målet främjas mindre.

Samma sak gäller för inåtriktade strå- lar, där då målet motverkas.

Nollalternativet innebär ett oförändrat läge med två spår, det vill säga utan att projektet genomförs. Alternativet främjar därför inga av de globala målen, vilket figuren visar genom att inga utåtriktade strålar finns. I stället skulle några av målen motverkas, bland annat genom att överförflyttning av transporter till järnväg begränsas, som de inåtriktade strålarna visar.

Även för utbyggnaden med de fyra spåren och projektets hållbarhetsåt- gärder motverkas några av de globala målen, som de inåtriktade strålarna för mål 2, 6 och 15 visar. Detta beror dels på att jordbruksmark tas i anspråk för utbyggnaden, dels på att grund- vatten pumpas upp för att möjliggöra schaktarbeten under produktionen.

För att minska den jordbruksmark som används har projektet till viss del valt kulvertar i stället för öppna diken, vilket är sämre för reningen av vattendragen från partiklar och näringsämnen. De flesta av de globala målen främjas av projektet, vilket syns på de många utåtriktade strålarna. Detta beror bland annat på vårt arbete med åter- FIGUR 4 Överst FN:s globala mål. Hållbarhets­

sol nollaltenativ (t.v), hållbarhetssol utbyggnad med de fyra spåren och införda hållbarhets­

åtgärder (t.h).

(21)

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 21

användning, fossilfria bränslen och val av material med lägre klimatpåverkan.

Utbyggnaden möjliggör också över- förflyttning av transporter till järnväg, ökad robusthet i järnvägs systemet, förbättrad trafiksäkerhet och region- förstoring, speciellt för grupper utan bil.

Projektet har en gedigen och viktig stödfunktion för kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöfrågor med flera anställda som bistår teknikblocken i det dagliga arbetet. Vi har även en hållbarhetsko- ordinator och en projektingenjör med fokus på hållbarhet.

En hållbarhetsgrupp med representan- ter från både beställare och entrepre-

nör har varit aktiv under året. Gruppen har haft regelbundna avstämningar med syfte att följa upp teknikblockens måluppfyllelse och att planera och prioritera föreslagna aktiviteter och förankra dessa med projektledningen.

Initialt har de tekniska blocken brutit ner de övergripande projektmålen till sin nivå. De tekniska blocken har sedan reviderat sina delmål och då antagit ett eller flera hållbarhetsmål. Målen är formulerade utifrån medarbetarnas specifika teknikområdeskunskap, med stöd av hållbarhetsgruppen. Under 2021 har arbetet med målen fortgått.

Arbetet har stämts av med varje teknikblock i möten där målen har följts upp.

För att administrera arbetet har vi använt SUNRA, ett hållbarhetsverk- tyg som Trafikverket har tagit fram tillsammans med andra europeiska myndigheter för infrastruktur. Verk- tyget innehåller ämnesområden för hållbarhet som gemensamt ska repre- sentera bredden av hållbarhetsarbete i ett infrastrukturprojekt för väg eller järnväg.

De flesta av de globala

målen främjas av projektet,

vilket syns på de många

utåtriktade strålarna.

(22)

HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 – Fyrspåret Malmö–Lund 22

Våra intressenter

Under arbetet med järnvägsplan för sträckan Flackarp–Arlöv gjordes tidigt en intressentanalys för att identifiera vilka projektet bör samverka med.

Dessa intressenter är listade nedan.

Eftersom det under 2020 blev klart att sträckan Flackarp–Arlöv delvis EU-finansieras har vi även lagt till Euro­

peiska unionens fond för ett samman­

länkat Europa som en av våra externa intressenter.

Externa intressenter

• Sakägare/fastighetsägare

• Närboende

• Intresseorganisationer och föreningar

• Lokala och regionala politiker

• Kommunala, regionala och nationella samarbetspartner

• Näringsidkare och organisationer

• Massmedia

• Järnvägsföretag

• Myndigheter

• Tågresenärer

• Bilister på E6/E20

• Trafikanter lokalt

• Allmänheten

• Logistikbransch, frakt och gods

• Europeiska unionens fond för ett sammanlänkat Europa

Interna intressenter

• Projektmedarbetare (anställda och konsulter)

• Trafikverkets presstjänst och kund- tjänst

• Projektets styrgrupp

• Trafikverkets verksamhetsområden Investering, Stora projekt, Underhåll och Planering

• Trafikverkets Region Syd

• Övriga Trafikverket

• Entreprenörens organisation

(23)

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 23

Öppen dialog

Kommunikationsavdelningen har huvudansvaret för den publika kommunikationen med prioriterade externa parter. Sedan 2015 har pro- jektet ett kommunikationsnätverk där vi samverkar med berörda kommuner, Region Skåne, trafikbolag, polis och räddningstjänst när det gäller kommu- nikationsfrågor och kommunikation där vi delar målgrupper. Vi stämmer av budskap och aktiviteter och tar initiativ till samordnade insatser. Arbetet i nätverket ska säkerställa att vi och våra intressenter arbetar mot gemen- samma mål.

Vi har fortsatt att fokusera på kommu- nikation med närboende som berörs under hela byggtiden. Det är viktigt att ha en öppen dialog med berörda, och vi använder sociala medier, hushålls- utskick och projektets e-post för att vara tillgängliga och underlätta den dialogen. Det inger förtroende och ger oss viktig kunskap om dem som berörs av projektet.

Under 2021 har vi inte kunnat ta emot externa besök eller anordna några rundvandringar på grund av covid-19-restriktioner och risk för smittspridning.

Vi har fortsatt att fokusera

på kommunikation med

närboende som berörs under

hela byggtiden.

(24)

HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 – Fyrspåret Malmö–Lund 24

Under 2021 har följande kommunika- tionsaktiviteter riktats till dem som bor nära eller berörs av projektet:

• Hushållsutskick till alla hushåll och verksamheter i Arlöv, Åkarp, Hjärup och Klostergården. Upplaga drygt 17 000 exemplar. Tre utskick 2021:

april, juli och december.

• Lokala brevutskick/störningsinfor- mation: 15 utskick inför ljudliga/

störande arbeten.

• Sex möten med skolor som ligger väldigt nära våra arbetsplatser.

Vi har ungefär 7 600 res­

pektive 3 200 följare på Facebook och Instagram.

Foto: Louise Larsson

Foto: Josefin Palmén

(25)

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 25

Foto: Malin Vik

Klagomåls- och frågehantering

Under 2021 fick vi 255 mejl med klagomål, frågor och synpunkter. Det är en knapp ökning med 15 mejl sedan i fjol.

Mellan 2019 och 2020 ökade det med cirka 100 mejl. Vi tror att ökningen beror på att fler människor har arbetat hemi- från under de två senaste åren och att produktionstakten har ökat. Under 2021 satte arbetet igång ordent ligt även i Lund.

Alla mejl besvaras inom 5 arbetsdagar.

Många av frågorna har rört gång- och cykelvägarna vid de tillfälliga stationerna i Hjärup och Åkarp. En hel del mejl har handlat om buller- och vibrationsstörningar samt nedsmut- sade vägar vid våra arbetsplatser.

De som är intresserade av projektet, som reser med tåg, buss och bil genom området, eller som indirekt berörs av projek- tet, når vi via sociala medier. Vi har ungefär 7 600 respektive 3 200 följare på Facebook och Instagram. Under 2021 publi- cerade vi 82 inlägg på Facebook och 76 inlägg på Instagram.

Vi la även ut 81 händelser på Instagram.

Resenärer

Vi har ett tätt samarbete med Skåne trafiken där vi stämmer av budskap och aktiviteter när det krävs och tar initiativ till samordnade insatser. Vid tågstoppet mellan Malmö och Lund ansvarade Skånetrafiken för ersättningstrafiken. Bussar gick i skytteltrafik mellan Malmö och Lund. Det fanns även bussar som gick mellan Hjärup och Lund i samband med tågavgångarna.

Som en del i vårt arbete med mobility management upp- muntrade vi resenärerna att ta cykeln under tågstoppet mellan Malmö och Lund i något som vi kallade cykelveck- an. Vi anordnade en tävling där man skulle ta en cykelbild någonstans på sträckan och lägga upp den på Instagram för chansen att vinna priser. Gandalf, vår frontfigur både för cykelveckan och för tågstoppskampanjen, delade vid två tillfällen ut en cykelkarta där han utmanade resenärerna att ta cykeln under tågstoppet.

(26)

HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 – Fyrspåret Malmö–Lund 26

Kommuner och andra myndigheter

Kommunerna Burlöv, Staffanstorp och Lund påverkas av projektet och kan påverka det, dels genom det gemen- samma ansvar vi känner för när- boende, dels som medfinansiärer och tillsynsmyndighet.

Inom projektet samverkar vi med exempelvis kommuner och myndighe- ter i frågor som rör tillstånd, planering, design, produktion och trafik. Vi har tagit fram samverkansförklaringar med Lunds, Staffanstorps och Burlövs kommun och har regelbundna möten med dem.

Nio av tio gillar oss

Attitydmätningar bland boende och verksamma i Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund har genomförts sedan 2011. Resultatet visar att projektet är väl förankrat och att de flesta som bor och verkar i orterna känner till vad vi bygger, och varför.

Det finns också en tydlig positiv attityd till att vi bygger ut sträckan till fyra spår. De boende ser en tyd- lig nytta med projektet. De flesta är också nöjda med hur de informeras om bygget och accepterar att de kommer att påverkas av bygget.

Senaste mätningen våren 2021 visar följande resultat:

• Kännedom om projektet:

94 procent

• Positiva eller mycket positiva (acceptans): 86 procent

• Informationen är mycket bra eller ganska bra (trovärdighet):

91 procent

(27)

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 27

Ekonomisk hållbarhet

Utbyggnaden till fyra spår är ett av de största och dyraste infrastrukturprojekten i Skåne. Projektet finansieras av offentliga medel, både från svenska staten via Trafikverket och från Europeiska unionens fond för ett sammanlänkat Europa. Det gör att vi har ett stort ansvar för att hushålla med våra ekonomiska resurser och arbeta för att projektet ska bli så kostnadseffektivt som möjligt.

EU-finansiering

Sträckan Malmö–Lund är delvis EU-finansierad. Det är Fonden för ett sammanlänkat Europa som delfinansierar vårt projekt med 23 640 000 euro under perioden februari 2020–januari 2023. Medfinansieringen avser utbyggnaden till fyra spår på sträckan mellan Flackarp och Arlöv. Målet är att höja kapaciteten och därigenom eliminera flaskhalsar, minska bullerstörningar och förbättra tillgängligheten för orterna längs sträckan samt i europeiska stomnätskorridoren Scandinavian-Mediterranean (ScanMed-korridoren).

Under 2021 har projektet arbetat med en ansökan om delfinansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa för utbyggnaden till fyra spår på sträckan mellan Lund och Flackarp.

Kontinuerligt arbete med ekonomisk hållbarhet

För att ytterligare fokusera på ekonomisk hållbarhet är ett av våra mål att vi ska genomföra projektet under målkost- naden. Vi har löpande uppföljning av våra prognoser och kostnader och arbetar med innovation och incitament för att minska våra kostnader där det är möjligt. I många fall går den ekonomiska hållbarheten hand i hand med den miljö- mässiga hållbarheten. Genom att minska behovet av trans- porter kan både kostnaden och miljöpåverkan minska, och genom alternativa metoder har vi kunnat minska kostnad, miljöpåverkan och påverkan på omgivning och samhället.

(28)

HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 – Fyrspåret Malmö–Lund 28

Social hållbarhet

Projektets arbete med social hållbarhet inkluderar både det interna arbetet i projektet och det arbete vi genomför med våra leverantörer. Bygg- och anläggningsarbeten är förbundna med stora arbetsmiljörisker. Därför behöver vi se till att alla som arbetar i projektet har en bra arbetsmiljö och att olyckor undviks. Vi är ett stort projekt med flera leverantörsled och stor materialanvändning. Det är därför viktigt att vårt fokus på social hållbarhet når hela vägen ut i leverantörskedjan.

Tryggare stationsmiljöer

Projektet har börjat planera och ta fram koncept för för- ändringar av de nya stationerna för att skapa tryggare och säkrare stationsmiljöer, med syftet att förhindra självmord och att obehöriga befinner sig på spårområdet (spårspring).

Självmord och spårspring samt olyckor i samband med spårspring är i dag ett vanligt förekommande problem på sträckan Malmö–Lund, och framför allt vid stationerna. Med rekommendationer och underlag från Järnvägsbranschens samverkansforum (JBS) skapar projektet nu nya lösningar och genomför förändringar och förbättringar på stationerna för att minska problemet. Resultatet väntas under 2022 och förändringarna blir synliga under 2023, men vissa enkla åtgärder sker även under 2022.

(29)

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 29

Våra medarbetare

Det är fler män än kvinnor involverade i projektet. Andelen män är 74 procent (figur 4), och fördelningen är ungefär densamma även bland projektmedar- betarna i ledande position (figur 5).

Som projektmedarbetare räknas de som är anställda i projektet för NCC/

OHLA och de som arbetar i projektet för Trafikverket och är medarbetare i produktionsledningen, projektledning- en, supportfunktionerna och ombud (se figur 2) – totalt 241 personer.

I statistiken är ledande positioner definierade som ombud, produktions- ledning och projektledning (namngivna funktioner i figur 2).

Totalt har cirka 3 700 personer kon- trakterats som underentreprenörer från projektstarten fram till årsskiftet 2021/22 (Utförande organisation i figur 2). De ingår alltså inte i statistiken över projektmedarbetare. Vissa jobbar endast kortare perioder och inga data samlas i projektet för att föra statistik per kön eller ålder. Trafikverket, NCC och OHLA följer kollektivavtal i Sverige när det gäller löner och semester.

Dessa krav skrivs även in i samtliga kontrakt med underentreprenörer.

En djupare analys av medarbetarna visar att den största gruppen vid köns- och åldersfördelning är män 50+, som utgör 25 procent av medarbetarna (figur 6). Skillnaden mellan andelen män och andelen kvinnor i samma åldersgrupp är lägst i den yngsta grup- pen (16 procent män och 12 procent kvinnor). I mellangruppen är skillnaden större (22 procent män och 7 procent kvinnor), och störst är den i den äldsta gruppen (25 procent män och endast 3 procent kvinnor).

FIGUR 4 Könsfördelning

projektmedarbetare. FIGUR 5 Könsfördelning projektmedarbetare

i ledande positioner. FIGUR 6 Köns- och åldersfördelning projektkontoret.

(30)

HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 – Fyrspåret Malmö–Lund 30

Åldersfördelning bland projekt- medarbetare:

• 20–34 år: 68 medarbetare

• 35–49 år: 71 medarbetare

• 50 år och däröver: 68 medarbetare

• ej angivet: 34 medarbetare.

Det är naturligt att ett projekt har olika bemanningsbehov under olika faser, sett till både antalet medarbetare och behovet av kompetenser. Under 2021 tillkom 31 nya projektmedarbetare.

Detta innebär att 13 procent av pro- jektmedarbetarna är nya i projektet.

Av dessa är 15 män och 16 kvinnor, 6 procent respektive 7 procent av alla projektmedarbetare.

Åldersfördelningen för de nya projekt- medarbetarna:

• 20–34 år: 16 medarbetare (7 procent av alla medarbetare)

• 35–49 år: 6 medarbetare (2 procent av alla medarbetare)

• 50 år och däröver: 6 medarbetare (2 procent av alla medarbetare)

• ej angivet: 3 medarbetare (1 procent av alla medarbetare).

Det är även naturligt att några med- arbetare av olika anledningar lämnar projektet. Under 2021 lämnade 68 pro- jektmedarbetare projektet, vilket mot svarar 28 procent av alla projekt-

medarbetare, exklusive personer som avlidit av icke-arbetsrelaterade orsaker. Av dessa 68 var 17 kvinnor och 51 män, 7 respektive 21 procent av alla projektmedarbetare.

Åldersfördelningen i samma grupp:

• 20–34 år: 29 medarbetare (12 procent av alla medarbetare)

• 35–49 år: 14 medarbetare (6 procent av alla medarbetare)

• 50 år och däröver: 11 medarbetare (5 procent av alla medarbetare)

• ej angivet: 14 medarbetare (6 procent av alla medarbetare).

(31)

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 31

Arbetsmiljö

Arbetsmiljöarbetet i projektet präglas till stor del av sam- verkan mellan beställare och entreprenör och vårt gemen- samma mål om en säker och attraktiv arbetsplats. Den etablerade arbetsmiljögruppen, som har möten en gång i månaden består av representanter från både entreprenö- rens och beställarens KMA-funktion samt BAS-U-hand- läggare. Arbetsmiljögruppen behandlar arbetsmiljörisker, uppföljning av skyddsronder och rapportering av tillbuds- och olyckshantering. Arbetsmiljögruppen arbetar även för en kultur där arbetsmiljörisker identifieras, hanteras och elimineras eller minimeras. Arbetsmiljöingenjörerna träffas även varje vecka för löpande avstämning.

Projektets arbetsmiljöarbete styrs av lagstiftning och av kontraktet mellan beställare och leverantör. Arbetet beskrivs i arbetsmiljöplanen som omfattar allt arbete och alla som arbetar i projektet. Arbetsmiljöplanen uppdateras årligen och vid behov. Förbättringsförslag kan kommunice- ras till arbetsmiljögruppen. Arbetsmiljön ute på projektets arbetsplatser och inne på projektkontor bevakas kontinuer- ligt genom skyddsronder. Ute på arbetsplatser genomförs skyddsronder varannan vecka och inne på projektkontor genomförs ronder årsvis. Vid skyddsronder bjuds skydds- ombud, arbetsledare och arbetsgivarrepresentanter från såväl beställare som entreprenör in. Vi har även årligen en skyddsrond som genomförs av ombuden och projektcheferna, en så kallad 1-1-rond. Under 2021 genomförde projektet även en krisövning.

Synergihanteringssystemet är ett digitalt verktyg för att rapportera och hantera tillbud och olyckor. Alla som arbetar i projektet har tillgång till Synergihanteringssystemet, och det går att vara anonym när man rapporterar. Olyckorna är till största del klämskador. I tabell 1 redovisas olycksstatistik från Synergihanteringssystemet. Statistiken inkluderar både anställda och underentreprenörer eftersom systemet inklu- derar alla som arbetar i projektet. Sedan projektstarten har ungefär 1 700 000 arbetstimmar genomförts.

I projektet har vi ett mål om att vi inte ska ha några olyckor.

Vi följer upp olycksstatistiken utifrån olyckor med 4 dagars sjukfrånvaro eller mer, med en vision om att måttet LTIF(>4) ska vara 0. Om måttet är under 4 den senaste 12-månaders- perioden räknas målet som uppfyllt. Under 2021 var LTIF (>4) = 0.

Ute på arbetsplatser genomförs skyddsronder varannan vecka och inne på projektkontor genomförs ronder årsvis.

TABELL 1 Statistik olyckor och tillbud i projektet 2017–2021.

Data hämtade från Synergihanteringssystemet.

Typ av händelse eller tillbud Antal Frekvens1

Arbetsrelaterade dödsfall 0 0

Olycka med minst 6 månaders frånvaro 0 0 Olycka med minst en dags frånvaro

och/eller behov av läkarvård 11 6,48 Olycka utan frånvaro, inklusive behov

av första hjälpen 6

Annan skada, sjukdomsfall som skett oavsett i arbete eller ej, inklusive

tredje man 2

Tillbud, kunde ha blivit en olycka 94

Negativ observation 107

Positiv observation 13

1 Frekvens = Antal olyckor / Arbetstimmar * 1 000 000 (h)

(32)

HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 – Fyrspåret Malmö–Lund 32

Information om identifierade arbetsmiljörisker, synergi- rapportering och agerande vid nödsituationer ges till all projektpersonal via den obligatoriska hälso- och säkerhets- introduktionen. Introduktionen repeteras årligen och är ett krav för att personal ska få arbeta i projektet och ute på projektets arbetsområden.

Rapporterings- och utredningssystem som används i projek- tet har utmynnat i rutiner för vissa arbetsmoment, exempel- vis för lossning och lyft av spontplankor. Ett annat exempel är att arbetsplatser som ligger nära tågpåkörningsolyckor alltid stängs, arbetet stoppas och personal återsamlas på lämplig plats.

(33)

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 33

Stöd till alla anställda

All projektpersonal har HR-stöd från sin egen organisation.

Dit kan personalen vända sig och få stöd. En projektunder- sökning (byggprocessmätning) sker årligen där projektper- sonalen via en enkät får utvärdera förtroendet för projektet och organisationen. Resultatet anslås och projektledningen tar fram handlingsplaner.

Arbetsmiljörisker kommuniceras genom att skyddsronds- protokoll, mötesanteckningar och handlingsplaner anslås.

Arbetsmiljörisker redovisas även i arbetsberedningar och

riskanalyser och vid arbetsgenomgångar. Om risker för olyckor upptäcks under pågående arbete ska detta i första hand framföras till arbetsledaren.

Barnsäkerhet

I syfte att arbeta med säkerhet för allmänheten har barn- säkerhetsskyddsronder genomförts. Under 2021 har inga ronder för allmänheten genomförts på grund av pandemin.

Avspärrningar, skyddsanordningar och annat som kan påverka säkerheten för barn och övriga allmänheten kont- rolleras löpande.

(34)

HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 – Fyrspåret Malmö–Lund 34

Kompetens = säkerhet

Utbildningskraven i projektet varierar beroende på arbets uppgifter. I sam- band med introduktionsutbildningen antecknas om deltagarna har vissa utbildningar/certifikat. Trafikverket do- kumenterar specifika utbildningskrav för sin personal i en utbildningsmatris som följs upp kontinuerligt. Syftet är att säkerställa behörighet och kompe- tens. Personal med säkerhetsfunktio- ner följs upp särskilt.

En bransch i behov av tillväxt

Vi verkar i en bransch där det råder resursbrist. Vi behöver bli fler. För att

locka folk till branschen genomför vi utbildningsprogram.

Trafikverket har ett samarbete med ett bemanningsbolag där ett specifikt utbildningsprogram tagits fram. Under 2021 gick en person utbildnings- programmet och jobbar heltid inom projektet.

Dessutom har projektet tagit fram ett mentorskapsprogram som används i kontraktet med entreprenören och i de två konsultföretagens kontrakt.

Programmet gör det möjligt för leve- rantörerna att utbilda unga framtida entreprenörer och konsulter inom

ramen för sin anställning och position i projektet. Under 2021 gick två kon- sultanställda mentorskapsprogram- met inom projektet, varav en person fullföljde programmet. Det innebär en till medarbetare inom branschen.

För att locka folk till branschen genomför vi utbildnings­

program.

(35)

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 35

Våra leverantörer – sociala krav

För att genomföra utbyggnaden av fyra spår har Trafikverket upphandlat NCC/

OHLA som entreprenör samt WSP och Sweco för byggplatsuppföljning, BPU.

Under 2021 upphandlade Trafikverket också AFRY för entreprenadbesikt- ning. De leverantörer NCC/OHLA behöver för uppdraget hanteras av entreprenörens inköpsavdelning, och det avser såväl underentreprenörer som tjänster och materialinköp. Alla inköp ska ske i nära samråd mellan Trafikverket och entreprenören.

Underentreprenörer och konsulter:

Alla yrkesarbetare i projektet kon- trakteras via NCC/OHLA:s inköpsav- delning. Huvudgrupperna finns inom anläggning, betongarbeten och trans- porter. Konsultuppdrag för tjänster, såsom projektering, miljöutredningar och tekniska experter, handlas upp av Trafikverket och NCC/OHLA:s inköps- avdelningar för respektive organisa- tions behov.

Materialleverantör:

Allt järnvägsmateriel i projektet köps in via Trafikverkets centrala funktion Inköp och logistik, avdelning Logistik.

Övrigt material köps in via NCC/OH- LA:s inköpsavdelning.

Service och uthyrning:

Serviceleverantörer samt leverantörer som hyr ut utrustning eller tjänster, exempelvis dieselaggregat och av- fallshantering, hanteras genom NCC/

OHLA:s inköpsavdelning.

Det finns en hel del utmaningar i arbe- tet för social hållbarhet i komplexa och långvariga projekt. Många leverantörer är inblandade i flera kontraktsled. De krav Trafikverket ställer i sina förfråg- ningsunderlag, exempelvis om grund- läggande rättigheter för arbetstagare, ställer NCC/OHLA i sin tur vidare till sina leverantörer och samtliga under- entreprenörer.

Som den största beställaren av infra- struktur i Sverige har Trafikverket ett stort ansvar att leda branschen mot bra villkor – ett ansvar som delas av NCC och OHLA, vilka båda är stora globala aktörer på marknaden.

Trafikverket ställer sociala krav i alla upphandlingar, och dessa krav ska följas upp systematiskt under kontraktstiden. Kraven gäller hela leverantörskedjan.

Inom social hållbarhet arbetar projek- tet bland annat med sociala krav som har till syfte att motverka lönedump- ning, dåliga arbetsförhållanden, svart- arbete, diskriminering och korruption och främja sundare konkurrens i byggbranschen. Kraven sammanfattas här bredvid och finns i sin helhet på Trafikverkets webbplats1.

1 www.trafikverket.se

En ”sociala åtaganden-grupp” har bildats gemensamt av NCC/OHLA och Trafikverket för att tillsammans systematiskt följa upp de sociala kraven i kontraktet. Gruppen består av representanter från entreprenör och beställare, som gemensamt har tagit fram en plan för sociala åtaganden.

Där beskrivs de metoder vi använ- der för att följa upp de nyss nämnda kraven. Gruppen har möten regel- bundet och utvärderar och utvecklar kontrollmetoder för att vi ständigt ska förbättra oss.

Med sociala krav avses

• legitimationsplikt och när­

varoregistrering

• arbetsvillkor, skatter och socialförsäkringsavgifter

• grundläggande rättigheter för arbetstagare i leverantörs­

kedja

• förhållningssätt i etiska frågor

• antidiskriminering.

(36)

HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 – Fyrspåret Malmö–Lund 36

Legitimationsplikt och närvaroregistrering

I enlighet med lagkrav har vi legitima tionsplikt och närvaro- registrering i projektet. Alla ska ha ett id-kort från ID06 med vilket närvaron registreras via systemet Infobric. I Infobric kan projektet se vilka som är på plats och vilket företag de tillhör. Sedan projektet startade har 4 089 personer varit inloggade i projektet via Infobric, inklusive underleveran- törer. Med hjälp av ID06 försvåras svartarbete och därmed kan sund konkurrens stärkas. Vid riktade skyddsronder följer arbetsmiljö gruppen upp arbetet med legitimationsplikt och närvaro registrering.

Tabell 2 nedan visar våra leverantörsled, där Trafikverket som beställare är det första ledet. Trafikverket har kontrak- terat NCC/OHLA samt konsulter (plats två i entreprenörs- kedjan). När NCC/OHLA kontrakterar en under entreprenör får denne plats tre, och så vidare. I tabellen räknas både yrkes arbetare och konsulter.

TABELL 2 Antal leverantörer kontrakterade i projektet i respektive leverantörsled från projektstart.

Djup i entreprenörskedja 2 3 4 5

Antal företag 1 49 428 294 6

1 Utdrag från Infobric 2022­01­10

(37)

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 37

Riskvärdering och ständig förbättring

En grundläggande del i arbetet med sociala krav är att identifiera och förebygga risker. Med hjälp av ett aktivt riskarbete kan vi identifiera de leverantörer, yrkesarbetare eller konsulter som kräver extra uppmärksamhet. Riskfak- torer identifieras för samtliga leverantörer som finns med i närvaroregistreringen, eller som har kontrakt för materiel- leveranser, enligt tabell 3 nedan. Riskanalysen uppdateras kontinuerligt av inköpsavdelningen och eventuella risker följs upp enligt tabellen.

Den kontinuerliga uppföljningen ingår i NCC/OHLA:s åtagande. Projektet håller även gemensam riskworkshop två gånger om året, där samtliga leverantörer gås igenom och analysen uppdateras. I samband med detta dokumenteras

kompletterande undersökningar och åtgärder som vidtagits.

För övriga leverantörer som Trafikverket upphandlat i pro- jektet sker uppföljning kontinuerligt enligt de krav som följer av respektive kontrakt.

Via Skatteverket och Kronofogden görs kontroller av skatter, socialavgifter och skulder för projektets leverantörer. Vid frågor görs fördjupade kontroller där kontakt kan tas med berörd leverantör. Exempelvis kan vi begära att leverantören i fråga visar genom ett skattekontoutdrag från sitt skatte- konto att skatter och avgifter är betalda. Om de sociala kontraktskraven inte efterlevs avslutas kontraktet med leverantören.

TABELL 3 Värdering och hantering av risker hos entreprenör, underentreprenörer, konsulter och tjänste- eller materialleverantörer med avseende på grundläggande arbetsvillkor, löner och socialförsäkringsavgifter.

Socialt krav

Arbetsvillkor, skatter och socialförsäkringsavgifter

Grundläggande rättigheter för arbetstagare i

leverantörskedja Materialleverantörer Kontrollfrågor Utdrag från Infobric (närvaroregist-

rering) skickas till Skatteverket och Kronofogden för kontroll.

• Följs relevant kollektivavtal?

• Finns rätt tillstånd för utländsk arbetskraft?

• Var befinner de sig i leveran- törskedjan?

• Produceras varan i ett riskland?

• Är materialet ett risk- material?

• Är det en ny leverantör till projektet?

Riskvärdering Leverantörer som inte betalt socialför- säkringsavgifter noteras som en risk.

Extra kontroll görs via Skatteverkets hemsida, där företagsinformation hämtas.

Icke fackligt anslutna, utländska leverantörer eller utstationerad arbetskraft samt var de befinner sig i leverantörskedjan utgör en risk.

Omvärldsanalys där länder och/eller material som anses som risk noteras.

Hantering av risk Alla leverantörer som utgör en risk dokumenteras. Kontakt tas direkt med leverantören för att utreda. Kontraktet avslutas om leverantören inte kan ge en acceptabel förklaring.

Uppföljning av rätt intyg för samtliga utländska leverantörer.

Kontraktsuppföljning för leve- rantörer långt ner i kedjan.

Samtliga leverantörer som kontrakteras genomgår NCC:s inköpskontroll där de följs upp med platsbe- sök på produktionsstället.

Kontraktsuppföljning för riskleverantörer.

(38)

HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 – Fyrspåret Malmö–Lund 38

Förhållningssätt i etiska frågor och antidiskriminering

Samtliga parter i projektet har uppförandekoder och värde- grunder som de anställda ska agera enligt. Projektet har ett gemensamt arbete för att skapa en projektkultur där ledningen och varje medarbetare har en aktiv del. NCC/

OHLA har tagit fram en handlingsplan mot trakasserier, diskriminering och kränkande särbehandling. Den lämnas till Trafikverket, påskriven av projektchefen och biträdande projektchefen. Arbetet med en god gemensam projektkultur bedrivs genom löpande informationsträffar, projektdagar och workshoppar.

Under 2021 har NCC/OHLA genomfört en riktad upp- följning av sociala krav hos ett antal underentreprenörer.

Underentreprenörerna valdes utifrån aspekter som skulle kunna utgöra en ökad risk, till exempel utländsk arbetskraft, många underentreprenörer i nästa led och material som kan komma från riskländer.

Sysselsättning

Utöver arbete för de som redan finns i branschen arbetar vi för att få in fler. I projektets samarbete med Arbetsförmed- lingen och yrkeshögskolor jobbar vi för de som står långt ifrån arbetsmarknaden eller som utbildar sig och behöver praktik. I kontraktet för sträckan Flackarp–Arlöv finns krav på att entreprenören ska tillhandahålla 20 praktikplatser och 20 anställningar. I optionen för sträckan Lund–Flackarp finns krav på att entreprenören ska tillhandahålla 8 praktik- platser och 8 anställningar. Totalt har entreprenören därför krav på att tillhandahålla 28 praktikplatser och 28 anställ- ningar.

Fram till och med 2021 har vi haft 51 personer på praktik, vilket motsvarar cirka 28 praktikplatser enligt kontraktskra- ven. Av dessa har 5 personer fått en tillsvidareanställning och 4 personer har fått visstidsanställning inom projektet efter avslutad praktik. Sammanlagt har 31 personer fått anställning, varav 5 personer har fått en tillsvidareanställ- ning i projektet. Av de 31 personerna har 5 personer fått en sysselsättningsanställning som innebär att de bytt till en anställning som bättre motsvarar deras utbildning.

(39)

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 39

Miljömässig hållbarhet

Projektets arbete med miljömässig hållbarhet utgår från de framtagna miljökonsekvensbeskrivningarna och uppfyller EIA-direktivet (Directive 85/337/EEC). Därutöver arbetar vi med både kortsiktiga och långsiktiga mål. Kortsiktigt vill vi direkt minska utsläpp av klimatgaser i byggfasen, och långsiktigt jobbar vi för att anläggningsbranschen ska bli klimatneutral. Förutom klimatpåverkan har vi ett stort fokus på uppskalningen av cirkulära processer, integrering av bio- logisk mångfald och en strävan mot giftfritt byggande.

Organisation för att driva miljömässiga hållbarhetsmål

För att driva det miljömässiga hållbarhetsarbetet har pro- jektet arbetat för att öka kunskap och engagemang genom följande aktiviteter:

• hållbarhet som tema på projektinformationsmöten

• uppföljning av de teknikspecifika hållbarhetsmål som formulerats sedan tidigare

• bevakning och betoning av hållbarhetsfrågor genom att projektets hållbarhetskoordinator och/eller projektingenjör med fokus på hållbarhet har deltagit i projektets olika mötesforum

• samarbete med intressenter såsom länsstyrelsen och kommuner

• samarbete med konsulter och olika experter

• ett aktivt miljöstöd som support till produktionen

• bevakning och platsbesök ute i fält för att säkerställa att miljörutiner följs.

Stöd till projektet

Fyrspåret har ett flertal medarbetare som arbetar med projektets miljösäkring. Här ser vi till att projektet kan följa projektspecifika villkor som beslutats i olika tillståndsären- den och anmälningar. Vi säkerställer också att lagar och regler följs och att vi klarar kraven i våra ledningssystem. En miljöplan finns tillgänglig som stöd för det dagliga arbetet.

Den beskriver bland annat de försiktighetsprinciper som ska tillämpas och vilka villkor som gäller i våra miljötillstånd.

Miljöplanen beskriver också hur exempelvis avfall, massor och kemikalier ska hanteras samt vilka riktlinjer som finns för buller och vibrationer. Det framgår även hur fordon och maskiner ska hanteras ur miljösynpunkt och hur vi kommu- nicerar och agerar vid olyckor och tillbud.

Fokusområden under 2021 har varit att

• återanvända material för att minimera mängden avfall och hushålla med naturens resurser

• driva omställningen mot en fossilfri anläggnings­

bransch

• minimera risken för negativ påverkan på vatten­

drag och grundvatten i projektets närområde.

(40)

HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 – Fyrspåret Malmö–Lund 40

(41)

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 41

Miljöbonus

Fyrspåret har skapat en miljöbonus som grundar sig på vårt gemensamma hållbarhetsarbete. Tillsammans med NCC/OHLA har Trafikverkets gröna vision och ambition konkretiserats och anpassats till projektet. Vi vill minimera miljö påverkan och samtidigt maxi- mera vårt bidrag till den nödvändiga teknik- och branschomställning som krävs för att nå miljömässig hållbarhet.

Vi har därför valt bonus områden dels för material som står för en stor andel av vår klimat påverkan, dels för teknik- och branschomställningen.

Bonusen är indelad i sju huvuddelar med målet att alla delar ska vara uppnåbara:

del 1 – Fossilfria bränslen

Bonusen syftar dels till att kvalitetssäkra data om bränsleförbrukning, dels att öka användningen av fossilfria bränslealternativ såsom HVO100.

del 2 och 3 – Betong och stål

Bonusen syftar till att uppmuntra entreprenören att välja en leverantör som genom miljövarudeklaration kan bevisa att de jobbar med att minska klimat- påverkan från sina produkter

del 4 – Ekosystem och biologisk mångfald

Det finns möjligheter att skapa biotoper, det vill säga mark- och vattenområden där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma, för att gynna biologisk mångfald.

I ett tidigt skede där det är rimligt och möjligt, till exempel i designprocessen, kan man anpassa designen utifrån biologisk mångfald och på så sätt få bonus.

del 5 – Ny teknik

Projektet har identifierat ett glapp mellan branschpraxis och teknikutveckling, och där kan bonusen ses som ett verktyg för att minska detta glapp. Bonusen syftar till att främja teknikutveckling och stärka samarbetet mellan bransch och forsk- ning. Bonusen är uppdelad i två delbonusar: fytoremidering (rening av förorenad mark med hjälp av växter) samt elektrifiering och automation.

del 6 – Solceller i infrastrukturen

Förnybara energikällor kommer att behövas i större utsträckning om vi ska nå de globala hållbarhetsmålen. Infrastruktur, exempelvis tågstationer, behöver vara en del av denna utveckling. Bonusen syftar till att undersöka möjligheten att anlägga solceller i anslutning till den nya järnvägen.

del 7 – Cirkulär ekonomi

Inom byggbranschen används stora mängder material, samtliga med påverkan på naturen och klimatet. Vad som blir ett avfall beror av många faktorer. Ett projektmål är att återanvända 80 procent av materialet från det tillfälliga spåret och 40 pro- cent av materialet från de befintliga spåren. Även massor ska återanvändas i största möjliga mån. För att skapa möjligheter och utrymme för att utöka arbetet ges en bonus för specifika åtgärder där cirkulär ekonomi och återanvändning står i centrum.

(42)

HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 – Fyrspåret Malmö–Lund 42

Bonusen har under 2021 skapat ett gemensamt engage- mang för miljöåtaganden. Resultatet beskrivs i nedanstående kapitel om klimat och fossilfria bränslen. I tabell 4 redovisas utsläppsminskningen av växthusgaser för betong, stål och fossilfria bränslen. Under hela projekttiden har bonusarna för betong, stål och fossilfria bränslen medfört att projektet sparat 16 858 ton CO2-ekvivalenter, med fördelning enligt tabell 5. Detta motsvarar ungefär utsläppen från

16 000 svenska genomsnittsbilar under ett år eller 3 300 000 portioner oxfilé och potatis.

Under 2021 har arbetet med del 6 i miljöbonusen lett till ett underlag för solceller i infrastrukturen. Efter intern diskussion inom Trafikverket beslutades det att man inte skulle fortsätta med förslaget eftersom produktion av el inte bedömdes ingå i Trafikverkets uppdrag.

TABELL 4 Klimatreduktion per kg CO2-ekvivalenter sparad från användning av betong, stål och fossilfria bränslen för 2021.

Betong Stål Fossilfria

bränslen Totalt kg CO2 –ekv.

sparad kg CO2 –ekv.

sparad kg CO2 –ekv.

sparad kg CO2 –ekv.

sparad 1 942 000 2 174 000 4 645 144 8 716 144

TABELL 5 Klimatreduktion under projekttiden kopplat till miljöbonusen för betong, stål och fossilfria bränslen.

ton CO2 –ekv. sparad

År Betong Stål Fossilfritt

bränsle

2018 54 154

2019 67 104 800

2020 1 711 2 007 3 200

2021 1 942 2 174 4 645

Hela projektet 3 774 4 439 8 645

(43)

Fyrspåret Malmö–Lund – HÅLLBARHETSRAPPORT 2021 43

Driva omställningen mot en fossilfri anläggningsbransch

Projektets utsläpp av klimatgaser samt energiförbrukning

I början av projektet beräknades projektets uppskattade utsläpp i en ursprungskalkyl. Som utgångsvärde beräknades projektets totala ut- släpp av växthusgaser till 88 978 ton CO2-ekvivalenter och energiförbruk- ning till 997 999 GJ för hela sträckan Malmö–Lund1, från projektets start till slut. Materialen betong, diesel och stål

1 Beräknat från initial Klimatkalkyl från planskede för sträckan Flackarp­Arlöv (version 4 i klimatkalkylen) år 2016 samt sträckan Lund­Flackarp (version 5) år 2017. Detta mot svarar 0,016 kilo CO2­ekvivalenter och 0,18 MJ per investeringskrona. Klimatkalkylen fångar utsläpp från Scope 1, 2 och 3 samt både intern och extern energianvändning.

står för 91 procent av klimatpåverkan, se figur 7. Byggandet av det perma- nenta fyrspåret står för 82 419 ton CO2-ekvivalenter, medan byggandet av de tillfälliga spåren för att leda om trafiken står för 6 559 ton CO2-ekvi- valenter. Projektet använder verktyget Klimatkalkyl, som är en modell som Trafikverket har tagit fram. Syftet med

Klimatkalkyl är redovisning av klimat- förbättringar och jämförelse mellan olika byggmetoder eller material.

I Klimatkalkyl beräknas projektets klimat- och energipåverkan genom att byggdelar, material eller arbetsmoment läggs in i modellen. Klimatpåverkan kan beräknas med hjälp av egna beräkningar och emissionsfaktorer.

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :