FALLSKYDDSGUIDE
D
en här skriften har du fått efter att ha gått en kurs hos Hewall safety AB. Den ska inte ses som ett komplement till en kurs utan som en skrift för minnesanteckningar och allmänna råd. Att arbeta i en fallriskmiljö kräver en praktisk ut- bildning som är anpassad för det arbete du skall utföra oavsett om du arbetar i en mast, ett vindkraftverk eller på ett tak.Vad är höghöjdsarbete? Enkelt uttryckt kan man säga att allt arbete som är två meter över mark där det finns risk för fall är höghöjdsarbete. Det kan handla om en brunn, ett hål i ett golv, tak, kaj, contanier, ställning, mast eller liknande. Minnesregeln är ”två meter upp, två meter från kant”.
Arbetsgivaren är skyldig enligt arbetsmiljölagen att informera sina anställda om riskerna på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ansvarar också för att arbetstagarna har den utbildning och utrustning som behövs för att genomföra arbetsuppgifterna på ett säkert sätt. Den anställda är i sin tur skyldig att anmäla fel och brister i säkerheten till arbetsgivaren samt att använda skyddsutrustningen och att följa instruktioner.
Med andra ord är säkerheten allas ansvar.
Fallolyckor anges vara den vanligaste typen av olycka i bygg- branschen. Dessa svarade för 30 procent (1100 av 3600) av byggbranschens anmälda arbetsolyckor 2001. Sedan 1997 har de ökat 24 procent. Fallolyckor från höjd sker främst från lös stege och byggnadsställning.
Utdrag ur Arbetsmiljölagen
I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.
KAP 1, 1§. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.
KAP 2, 2 §. Arbete skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö.
KAP 3, 1A § Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö.
I första hand är det arbetsmiljölagen som styr, efter det kommer AFS (arbets- miljöverkets författningssamling) som styr mer i detalj hur säkert arbete ska utföras. Det är viktigt att följa författningarna. Om man inte gör det finns risk att företaget får dryga böter.
Lagar och förordningar
Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS)
Här är ett axplock av AFS. Ett tips är att gå in på arbetsmiljöverkets hemsida där alla AFS finns att ladda ner. Man kan söka på specifika sökord som exem- pelvis ”stege” och där få fram aktuell AFS.
2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete: innehåller riskanalys, arbetsmiljö- plan, räddningsplan enligt EN 365.
2001:3 Personlig skyddsutrustning: Information om kunskap & användning av PPE.
1999:3 Byggnads och anläggningsarbete: Fallskydd skall användas när riskanalysen påtalar behovet eller när fallhöjden överstiger 2 m.
2000:6 Mast och stolparbete: Fallskydd skall användas när riskanalysen påtalar behovet eller när fallhöjden överstiger 2 m. En plan för undsättning skall göras enligt paragraf 14.
2006:4 Användning av arbetsutrustning Styr bl.a.. Rope access arbeten.
2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet
Under perioden 1995-2002, omkom 26 arbetstagare och egenföretagare inom branschen till följd av fall från höjd, vilket innebär drygt tre döds- fall per år. Källa: Arbetsmiljöverket
Här nedan ser du några exempel av de åtal från 2011 där man inte uppfyllt arbetsmiljölagen.
ANTECKNINGAR
2011-02-21
Företaget har enligt AML Inte upprättat arbetsmiljöplan trots arbete med risk för fall på två meter eller mer.
Böter
25.000:-
En sommararbetande lagerar- betare föll cirka fyra meter från ett pallställ och ådrog sig livs- hotande skador. Stora brister i företagets arbetsmiljöarbete, och lågt säkerhetsmedvetande.
Åklagaren hävdade grovt brott, men varken tingsrätten eller hovrätten var av den uppfatt- ningen.Företagsledningens brist på agerande hade visserligen innefattat ett visst mått av med- vetet risktagande, men inte av så allvarligt slag att gärningen kan rubriceras som grovt brott.
Hovrätten ansåg att en rimlig företagsbot skulle vara 600 000 kronor.
Böter
600.000:-
Vid borttagning av eternitplattor från ett stalltak steg en anställd på en takplatta. Plattan brast och mannen föll cirka 4 meter och ådrog sig en ryggfraktur.
Åklagaren hävdade bland annat att arbetsgivaren inte gjort någon riskbedömning och brutit mot AFS 1981:14 och 1999:3 beträffande fallskydd. Brottet var att betrakta som grovt. För firman yrkades företagsbot om Böter
800.000:-
Trots arbete med risk för fall över två meter och rivning av bärande konstruktion hade inte arbetsmiljöplanen anpassats så att de särskilda åtgärder som skulle vidtas vid riskarbetena beskrivits.
Böter
25.000:-
Även om riskanalyser och arbetsmiljöplaner är exemplariskt utförda kan givetvis arbetsförhållandena ändras på ett ögonblick - inte minst på byggarbetsplatser.
Även om man har gått samma sträcka ett tiotal gånger så innebär inte det att det är liknande förhållanden den elfte gången. Det gäller givetvis att vara upp- märksam och om man upptäcker en fara så skall man självklart varna andra.
Fem steg för ett säkrare arbete. Ställ frågor till dig själv:
• Vad kan hända? Analysera risker.
• Vem/vilka kan skadas?
• Utvärdera riskerna och hur dom skall förebyggas.
• Dokumentera och se till att andra känner till vad som gäller
• Uppdatera om nödvändigt.
Det här är ett enkelt sätt att uprätta en riskanalys.
Exempel: Du skall byta ut trasiga takpannor på en fastighet.
1.Du upptäcker en takpanna som lossnat och ser ut att kunna ramla ner.
2. Nån förbipasserande skulle kunna få den på sig.
3. Du inser att det innebär livsfara om någon skulle få takpannan på sig och spärrar av området samt informerar boende i fastigheten. Eftersom du är utbil- dad i arbete på tak så åtgärdar du och din kollega takpannan.
4. Ni har upprättat räddningsplan sedan tidigare och har en arbetsmiljöplan.
5. När arbetet är slutfört informeras de boende.
Det var ett väldigt enkelt exempel som givetvis kan användas i situationer där det inte är en akut risk som här med tegelpannan. Ibland kan en riskanalys bestå av en mindre avhandling men grunden bygger på att man kort och gott analyserar risker och sedan minimerar dem.
Risker och hur man
förebygger dem
Hur ser riskanalysen ut här?
Jag ska bara... Enligt Arbets- miljöverket så händer de flesta olyckor under dagens slut, före lunch och kafferast.
ANTECKNINGAR
Vi har avklarat lagar och riskanalyser och kommer nu in på den praktiska delen och vilka hjälpmedel man har till sitt förfogande för att kunna arbeta säkert. När det gäller fallskyddsutrustning så skall den uppfylla vissa normer.
Den skall vara CE-godkänd och uppfylla en EN-klassning. CE-märkning är en produktmärkning inom EES. Bokstäverna CE är en förkortning för Conformité Européenne (”i överensstämmelse med EG-direktiven”). Fallskyddsutrustning är klassad enligt kategori tre som är den högsta klassningen.
Kategori 1
Personlig skyddsutrustning som skyddar mot minimala risker och där användaren kan identifiera riskerna i god tid. Till exempel trädgårdshandskar, diskhandskar, solglasögon och kläder mot normala väderförhållanden.
Kategori 2
Till exempel hjälmar, ögonskydd, skor, skydd vid svetsning och hörselskydd.
Produkter som inte tillhör kategori 1 eller 3.
Kategori 3
Personlig skyddsutrustning som är avsedd att skydda mot livsfara eller allvarlig bestående skada där användaren inte själv kan upptäcka risken i tid. Till exempel andningsskydd, fallskydd, skydd mot extrem värme (>100˚C) eller kyla (< -50˚C), elektriska risker, kemikalier och joniserande strålning.
Varje produkt skall även uppfylla en viss EN-norm
Att kunna varje EN-norm i huvudet är inte helt lätt för att inte säga omöjligt om man är en vanlig användare, men det kan vara bra att känna till vissa saker.
EN-normen säger dig som användare vad produkten är godkänd för.
Exempelvis en helkroppssele med märkningen EN-361 är godkänt som en fallskyddsele. Medan en sele med beteckningen EN-358 endast är godkänd som ett stödbälte. För att krångla till det ytterligare kan en sele vara klassad som EN-358 + EN-813 som betyder att det är ett stödbälte samt ett sittsele och så vidare.
Din utrustning
EN-358
Stödbälte EN-358+813
Stödbälte samt sittsele
EN-361 Fallskyddssele
EN-361+EN-358+EN-813 Fallskyddssele med stöd- bälte och sittsele.
Vanliga fallskyddsprodukter och dess EN-klassning EN 341: Firningsdon EN 1891: Statiskt rep EN 354: Kopplingslina EN 355: Falldämpare EN 358: Stödbälte EN 566: Sydda bandslingor EN 362: Karbiner EN 363: Fallskyddssystem EN 361: Helsele EN 813: Sittsele
EN 567: Replås EN 795: Förankringspunkter
Falldämparlina (EN-355) Kopplas till rygg eller bröst.
Längd maximalt 2 m (begränsad rörelse) Kräver fritt utrymme under kopplingspunkten.
För ex ställningsbyggare.
Fasta installationer
Finns för användning vertikalt (EN- 353-1) och horisontellt (EN795).
Glidlås följer användaren och låser vid fall. Finns med vajer eller skena. An- vändarvänligt och kostnadseffektivt.
Några vanliga produkter
Det finns massor av produkter på marknaden. Nu när du har gått en kurs vet du antagligen vad det är just du behöver för att kunna sköta ditt arbete på ett säkert sätt och hur du använder dem. Se dock alltid till att läsa igenom bruks- anvisningarna till de olika produkterna så du vet vad sakerna är godkända för.
Viss firningsutrustning är till exempel inte godkänd för två personers vikt. Det kan vara väldigt bra att veta vid en räddningssituation!
Stödlinor EN 358 Kopplas till bältets D-ringar Måste vara sträckt och får endast användas som stöd. Används där det inte är risk för fritt fall.
Fallstopplina (EN 353-2) Lina med glidlås som följer använ- daren och låser automatiskt vid fall. Kopplas till rygg eller bröst.
Förankring ovanför användaren.
För förflyttning vertikalt, även till viss del i sidled.
Eftersom man i fallriskmiljö alltid ska jobba minst två personer ska man ta för vana att göra en kamratkontroll. Där ser man över varandras utrustning, som selens spännen och ankarpunkterna.
Har du lämnat dina förankringar under en rast, ta för vana att dubbelkolla så att allt ser ok ut.
Din hjälm
Skall sitta på huvudet och inte i nacken. Hakremmen skall vara knäppt.
Din helkroppssele
Selen ska sitta åt runt midjan, runt benen och över axlarna. Dubbelkolla dina spännen.
Det som du är inkopplad i (ställningskrok, stödlinor, glidlås etc) Kolla att karbinen är låst.
Din externa ankarpunkt
Kolla att karbinen är låst och att ankarpunkten är pålitlig.
Under arbete
Man skall alltid sträva efter är att ha sträckta rep. En person som faller kommer snabbt upp i höga krafter. Väger du t.ex 85 kilo och faller en meter så väger du helt plötsligt ca 800 kilo (Man klarar inte mer än 1200 kilo)! Visserligen har kroppen en inbyggd dynamik som tar upp en viss kraft. Exempelvis så klarar dom flesta att hoppa ner från en stol. Det klarar man för att man minimerar rörelseenergin genom att böja ben och rygg och på så sätt reducerar kraften.
Det skulle inte gå om man hoppade ner från stolen på helt raka ben, pröva verkligen inte det, du skulle skada dig allvarligt!
Problemet när man faller i sitt sele är att kroppen inte kan hjälpa till att dämpa fallet, utan rörelseenergin (kraften) tar ett tvärstopp i dig och din utrustning.
För att komma förbi det problemet så har man falldämpare. En falldämpare är oftast en nylonslinga som ligger vikt i ett plasthölje. Nylonslingan släpper ut om man faller och kommer upp i ca 300 kilo och bromsar upp fallet (kom ihåg att du inte klarar mer än 1200 kilo). Det är alltså väldigt viktigt att du har en falldämpare om du inte kan ha sträckta rep när du arbetar. Inte nog med det, om du nu skulle falla och falldämparen släpper ut i sin fulla längd så kan den i
Handhavande
ANTECKNINGAR
Visste du att du tiodubblar din vikt för varje meter du faller? Det innebär att om du väger till exempel 85 kg så väger du ungefär lika mycket som en personbil när du når mark redan vid ett fall på två meter. Här bredvid ser du vad din vikt motsvarar vid olika fallhöjder.
Arbetsmiljölagen kräver att du ska ha rätt utbildning och godkänd utrust- ning för att utföra arbeten på höjder över två meter. Detta gäller även arbeten i skylift.
0,5 m
1,0 m
2,0 m
3,0 m
4,0 m
Pendlingsfall
En annan faktor att ta hänsyn till är pendlingen som kan uppstå vid ett eventu- ellt fall. Pendling i sig är ofarligt (de flesta har ju gungat). Problemet är att man kan pendla in i väggar eller i värsta fall mark. Rep kan på ett ögonblick sågas av om det glider över en kant. Det gäller att planera så man undviker sådana pendlingar och det kan vara svårt, i synnerhet på vissa tak.
Att vara inkopplad med två rep i separata ankarpunkter som är ett flertal meter ifrån varandra är ett sätt att undvika detta.
Risken för långa fall och farliga pendlingar gör arbete på tak till ett riskfyllt ar- bete, lägg sen till opålitliga ankarpunkter, stark lutning och isigt underlag så har man helt plötsligt en livsfarlig arbetsmiljö.
Det är klokt att ha flera inkopplingpunkter och ibland dubbla repsystem. Ett arbetsrep och ett rep där du har ett backupverktyg. Inom den industriella klätt- ringen används uteslutande dubbla repsystem där de två repen går till var sitt, av varandra oberoende, ankare.
Mastklättring
Mastklättrare är ofta grundligt utbildade för arbete i tuff miljö och hur man utför en räddning av sin kamrat om olyckan skulle vara framme. Extrema höjder och väderförhållanden ställer höga krav på personalen.
Fördelen med mastarbete är att det ofta finns färdiga stegvägar med inbyggt fallskydd i form av vajer eller skenor med glidlås och en rejäl fackverkskonstruk- tion att säkra sig i.
Hur noggrann, utbildad och förberedd man än är så kan olyckan vara framme. Hur gör man då för att få ner sig själv eller en kol- lega från en hög höjd? Oavsett om man har fastnat i en havere- rad skylift eller om kollegan har svimmat av uppe på ett tak så skall en räddningsplan vara upprättad.
Olika miljöer kräver olika räddningsförfaranden.
Dom flesta tror av förståeliga skäl att en räddning bara kan utföras av extremt kunniga specialister som inte gjort annat än att rädda nödställda individer dagarna i ända. Att evakuera sig själv och andra från höjd är med dagens moderna produkter är dock något de flesta kan lära sig.
Varje räddningssituation är unik I dag finns det räddningsutrustning för i stort sett alla scenarion. Det krä- ver dock regelbunden övning under överinseende av certifierad personal.
När man utför en räddningsplan så måste man ta hänsyn till vissa fakto- rer. Arbetar du i en mast eller stolpe så är det självklart att personen skall sänkas ned på marken. Arbetar du i en brunn så skall personen som är nödställd oftast räddas upp ur brunnen. Sen finns det givetvis mer komplicerade räddningsförfaranden där man varken kan lyfta den nöd- ställde eller sänka personen rakt ner, till exempel reparbetarna som arbetar under en bro och den nödställde måste förflyttas i sidled.
Räddning
Enligt EN363:2008
”Ett räddningssystem ska vara samman- satt på ett sådant sätt att det inte blir nödvändigt att kapa några linor för att genomföra en räddning”
Grundprincipen för en räddning av någon som hänger i sin utrustning är att man först måste lyfta upp den nödställde för att kunna koppla loss dennes utrustning som är belastad med personens kroppsvikt. Där används ett spel eller ett lyftblock.
Sedan sänker du ner den nödställde till mark.
OBS! Man får inte använda kniv vid räddning! Olyckor har hänt då räddningspersonalen har kapat fel rep med ödesdigra konsekvenser som följd.
Ett vanligt problem är att man förlitar sig på extern hjälp, exempelvis räddningstjänsten, om något skulle inträffa. Det är en mindre bra rädd- ningsplan, för även om man befinner sig nära sjukhus/räddningstjänst kan det ta alltför lång tid innan personen är i säkerhet.
ANTECKNINGAR
Vad förankrar du dig i? Vad finns det för externa punkter som du skall sitta fast i? Ofta kopplar man in sitt arbetsrep i en punkt på exempelvis taket där du skall arbeta, går den punkten att lita på?
Att koppla in sig i en enda punkt (ankarpunkt) kallas för strukturankare. Den an- karpunkten skall vara bombsäker! Om man vill vara extra säker så bygger man ett flerpunktsankare där vikten fördelas över två eller fler punkter för att fördela vikten. Ett flerpunktsankare skall vara spetsvinklat och jämnviktat samt fördelat över oberoende punkter. Vinkeln skall ej överskrida 120 grader.
Vård och skötsel
Nylondelar som rep, sele och slingor kan oftast tvättas i ett milt tvättmedel i tvättmaskin på låg temperatur (läs tillverkarens rekomendationer). Blöta rep hängs upp i rumstemperatur så de inte ligger i en säck och blir mögliga. Gå igenom rep och känn om de fått nån skada. Inbuktningar kan betyda att repet varit i kontakt med kemikalier eller att det fått någon annan skada på kärnan.
Använd inte spritpenna eller liknande på nylondelar, det kan förstöra nylonet.
Metalldelar torkas av, karbinhakar kontrolleras så att de låser och öppnas or- dentligt. Kontrollera så de är raka genom att lägga ryggdelen av karbinen mot ett plant underlag. Gnisslar och kärvar karbinen så kan man försöka tvätta av den och smörja upp låsmekanismen. Är det korrosion på metalldelar så kan du putsa bort det med ett fint putspapper eller liknande. Försvinner det inte så kan det vara dags att kassera.
Vårda din utrustning så håller den längre.
Allmänna tips och råd
Ställningskrok runt en mastfot och ett arbetsrep.
Nylonslinga runt struktur på ståltrappa samt arbetsrep.(Observera det röda repskyddet som förhindrar att nylonslingan nöts mot stålkonstruktionen).
Exempel på spetsvinklat, jämnviktat ankare förde- lat på två av varandra Två exempel på strukturankare
KURSANLÄGGNING, BUTIK, HUVUDKONTOR Rörvägen 60, 136 50 Jordbro (Stockholm) Telefon växel 08-500 277 00
e-post: info@hewallsafety.se www.hewallsafety.se
