Särskild arkeologisk utredning vid Krokstad -By socken, Säffle kommun, Värmlands län

(1)

Särskild arkeologisk utredning vid Krokstad

-By socken, Säffle kommun, Värmlands län

Värmlands Museums dnr 07-270-292

Värmlands Museum Enheten för kulturmiljö

Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-14 31 00 Fax: 054-14 31 98

E-post: museet@wermlandsmuseum.se www.varmlandsmuseum.se

(2)

Innehållsförteckning

Inledning 3

Områdesbeskrivning och historik 3

Utredningens syften 4

Metod 5

Resultat och tolkningar 7

Arkeologisk potential 18

Sammanfattning 19

Referenser 19

Tekniska och administrativa uppgifter 19

Dokumentationsmaterial 19

Figurförteckning 20

Kartor med utredningsschakten 21-23

(3)

Inledning

Säffle kommun har initierat detaljplanarbete i och omkring Krokstads gård på Byälvens västra strand sydväst om Säffle tätort. Med anledning av detaljplanearbetet förordade Länsstyrelsen en särskild arkeologisk utredning av området för att utreda om fler kultur- och fornlämningar finns i området än vad som var känt innan.

Utredningen utfördes av personal från Värmlands Museum i september 2007.

Figur 1. Topografiska kartan med utredningsområdet markerat med röd färg. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/01156.

Områdesbeskrivning och historik

Det aktuella utredningsområdet präglas till stor del av närheten till Byälven som har sitt utlopp i Vänern en liten bit söderut. Terrängen består till övervägande del av flack åker- och betesmark på lerjord. Däremellan finns små och större skogspartier med morän- och grusmark med ställvis berg i dagen. Om man går tillbaks 3000 år i tiden har delar av denna åkermark utgjort sjöbotten.

I området finns lösfynd och fasta fornlämningar som visar på bosättning från och med neolitikum. Bland annat kan nämnas de två hällkistorna RAÄ 68 som ligger precis utanför sydvästra delen av utredningsområdet. En ännu större hällkista, Värmlands största, finns ännu längre söderut. Denna hällkista, RAÄ 58, kallas

”Tempelgraven” i folkmun (FMIS).

Innan utredningen utfördes fanns ett antal järnåldersgravar kända på höjden västsydväst om Krokstads gård. Dessa gravar, RAÄ 50, 158, 159, 208, 209 och 279, utgörs av högar och övertorvade stensättningar. Sammanlagt rör det sig om 22 till 25 gravar. Gravar av denna typ dateras till yngre järnåldern.

(4)

Krokstads gård är känd i skriftligt material redan 1415. Gården nämns då i samband med ett arv efter Ulf Jonsson, Roos av Ervalla. Hans son Peder Ulfsson ärver då bland annat Krokstads gård men också två gårdar i Bäck på andra sidan Byälven liksom andra större gårdar i Värmland (Nilsson 1997).

Krokstad har haft många ägare genom århundradena. I Gustav Vasas jordebok från 1540 finns också namnet på gårdens brukare. Vid denna tid hette han Peder. Ägare till gården vid denna tid var Knut Gustafsson Roos. Från ett ting i Hög i Huggenäs 1571 nämns att ägaren till Krokstad heter Knut Ribbing (Schyman 1958).

Figur 2. Krokstad från söder. Foto av Hans Olsson, Värmlands Museum.

Krokstad är i jordeboken1 mantal frälse. Namnets förled kan tolkas som

mansnamnet Krok och att gården är Kroks boplats (stad). En annan tolkning är att namnet betyder båtstad (Ortnamnen i Värmlands län).

I samband med Krokstad nämns i flera källor en gård som heter Tibble. 1540 heter brukaren Nilss i Tybble (Schyman 1958). Enligt ortnamnen i Värmlands län kan Tibble tolkas som den tätt bebyggda gården eller den stora gården. Gården Tibble är enligt samma bok 1 mtl frälse (ladugård) och hör under Krokstad (Ortnamnen i Värmlands län). Tibble kan inte återfinnas på någon karta men nämns bland annat i protokollet till 1798 års karta över Krokstad (LMS akt R12- 19:2).

Utredningens syften

Den arkeologiska utredningen syftade till att klargöra om hittills okända fornlämningar fanns inom utredningsområdet. Vidare fanns syftet att utröna fornlämningsstatusen för RAÄ 67 och RAÄ 94, lämningar som tidigare registrerats

(5)

Metod

Tre äldre kartor finns över utredningsområdet. En karta är en arealavmätnings- och rågångskarta från 1798 och en annan är den så kallade Hembygdskartan, 1883-95 års ekonomiska karta. Dessa studerades innan fältarbetet för att få en inblick i områdets historiska användning. Här fanns också möjlighet att se om landskapet ändrats mycket de senaste 200 åren och om det genom kartorna går att spåra äldre bebyggelse eller markanvändning. Senare i rapporten återkommer jag till

kartmaterialet och vad det kan ge för tolkningshjälp.

Förutom de ovan nämnda kartorna finns en tredje och mindre detaljerad karta från 1793 som visar området kring Krokstad.

Innan fältarbetet gjordes också en arkivgenomgång i Värmlands Museums topografiska arkiv. Litteratur i form av ortnamnsböcker, Iwan Schymans

Värmlandsnäsböcker, samt äldre tidningsklipp studerades också innan och under utredningens fältdel.

Fältarbetet startade med att på plats peka ut områden där museets personal misstänkte att det kunde finnas boplatslämningar i nuvarande åkermark. Då

åkermarken i området är mycket flack bestämdes att främst gräva schakt i lite högre liggande partier. Var dessa schakt grävdes framgår av kartorna på sidorna 21-23.

Inga säkra fornlämningar påträffades i åkermarken.

Vid vallanläggningen A37 mfl (RAÄ 363) finns dock en risk att delar av fornlämningen kan ligga kvar i nuvarande åkermark. Detta trots att inga säkra tecken om detta påträffades vid utredningsschaktningen. Anledningen är att RAÄ 363 inte påträffats när schaktningen ägde rum. Denna anläggning säkerställdes först mot slutet av utredningen. RAÄ 363 kunde under hösten 2007 inte heller iakttas så långt söderut som ner mot nuvarande åker. Detta var dock möjligt i slutet av mars 2008 då det inte fanns någon grönska på platsen. Då visade det sig att

vallanläggningen fortsätter rakt ut mot nuvarande åkermark (se karta sidan 11).

Tidigt i utredningen genomfördes också inventering av skogsområdena.

Inventeringen utfördes för att finna synliga lämningar men också för att se om det fanns platser att gräva på inne i skogen. Om så var fallet gjordes bedömningen om maskin kunde användas eller om vi var tvungna att gräva för hand.

Skogsområdet i sydvästra delen av utredningsområdet, vid ”Svarte port” ställde till en hel del problem. Här fanns sedan tidigare två registreringar i FMIS. Den ena, RAÄ 94, bestod av en osäker stensättning. Den andra, RAÄ 67, bestod av ett område med spridda fornlämningsliknande rösen. Detta område har varit utsatt för

slutavverkning för omkring 10-talet år sedan. Nu låg stora mängder hyggesavfall i området och marken täcktes av sly och över en meter höga ormbunkar. Delar av området fick slås av med trimmer för att underlätta granskning. Tyvärr var området för stort och för igenväxt för att denna metod skulle kunna användas fullt ut. Dessa förhållanden gör det svårt att säkert säga att museet funnit alla lämningar i det aktuella området.

Ovan beskrivna skogsområde inventerades först. Här fanns, inom RAÄ 67, en över 30 meter lång och 4 meter bred förhöjning som vi ville utreda. Därför användes grävmaskin för att torva av delar av förhöjningen. Genom att torva av förhöjningen i den östra och den västra delen kunde vi konstatera att det rör sig om

(6)

stenar i jämn storlek. För att säkerställa tolkningen torvades anläggningen av i den södra delen för att kontrollera om den var avgränsningsbar även där, vilket den visade sig vara.

Figur 3. Skogsområdet vid ”Svarte port”. Foto från norr. Foto av Hans Olsson, Värmlands Museum.

Vid den fortsatta inventeringen av skogsområdet påträffades ytterligare misstänkta anläggningar. Tre av dessa, A4, A8 och A30, torvades delvis av för att kunna

konstatera byggnadsmaterial, form och avgränsning. En anläggning, A31,

påträffades efter att stora mängder hyggesavfall avlägsnats och gräs och ormbunkar klippts ner.

I skogspartiet norr om RAÄ 51 och invid Byälven påbörjades arbetet också med inventering. Vid denna hittades tre gravar, A1-A3.

Efter besök från Länsstyrelsen beslutades att gräva med maskin på höjden drygt 25 meter från de nypåträffade gravarna A1-A3. Detta för att se om det finns boplatsspår under torven. Vid schaktningen påträffades skärvsten, skörbränd sten och ett

kvartsavslag.

Vid den tidigare utförde inventeringen påträffades också flera svårförklarliga förhöjningar på samma höjd och dessa kom senare att utredas med hjälp av

grävmaskin. Vid inventeringen gick det att se att den ena förhöjningen kunde följas en ganska lång bit och att den var relativt jämn i form och höjd. För att utreda vad detta var grävdes ett schakt tvärs över förhöjningen. Den visade sig innehålla en klart avgränsbar stenpackning. Första tolkningen var att denna, A37, kunde utgöra ett långröse. När det visade sig att den kunde följas runt 70 meter i längd, övergavs den tanken. Istället gjordes tolkningen att det kunde vara en del av en

(7)

samma stenpackning som vid schaktet i A37. Tolkningen blev därför att det rör sig om en och samma konstruktion (RAÄ 363).

I den igenväxande hagmarken intill och söder om RAÄ 50 mfl uppstod fler problem. Gräset var mer än meterhögt vilket försvårade besiktning och inventering oerhört mycket. Tyvärr innebar detta också att en nypåträffad gravhög, A9,

skadades vid schaktningen. Gravhögen syntes inte alls i det höga gräset. Vid utredningens slut återställdes högens skadade parti med hjälp av grävmaskin. Efter denna incident slogs även delar av detta område av med trimmer. På så sätt påträffades ytterligare en grav, stensättningen A10.

I området grävdes schakt med maskin. I samtliga, utom ett, påträffades kulturlager från såväl förhistorisk tid som historisk tid. Vid inventering påträffades också en husgrund efter en 1700-talsbosättning. I samband med schaktningen hittades en hög, en övertorvad stensättning, två mindre och övertorvade stensättningar samt en skärvstenshög.

I parkområdet vid Krokstad grävdes sökschakt i gräsmattan söder om gården. Här visade det sig att stora mängder matjord förts på den ursprungliga marknivån.

Sannolikt har detta gjorts för att jämna ut och bygga till trädgården.

Schakt grävdes även öster om mangårdsbyggnaden, i parken ner mot Byälven, men här grävdes endast ett fåtal schakt. I det ena schaktet påträffades husgrunden A41. I övrigt inventerades parken och det intilliggande skogsområdet norr om.

Slutligen grävdes ett antal provgropar i det stora skogspartiet norr om Krokstads gård. Anledningen till att inte maskin användes var att området är avsatt som ett område med naturvårdsavtal. Genom att inte använda grävskopa var meningen att inte skada den skyddade vegetationen. Ingen provgrop gav några fynd.

Samtliga schakt har beskrivits i text. Schakt som innehöll fynd och/eller anläggningar, har mätts in med totalstation och GPS av tekniker från Säffle

kommun. Schakt som inte innehöll några fynd eller anläggningar har endast mätts in med handgps som områden.

Samtliga anläggningar har beskrivits i text och mätts in av Säffle kommun.

Samtliga schakt har fyllts igen. Inga fynd togs tillvara. Vid utredningen fotograferades såväl utvalda anläggningar som vyer med digital kamera.

Resultat och tolkningar

Det mest talande resultatet av utredningen är att det trots många sedan tidigare kända fornlämningar påträffades ytterligare fornlämningar. Flera av nyfynden är också av en sådan art att de knappast kan betraktas som vanliga. Det har exempelvis aldrig skett tidigare i Värmland att man upptäckt en vallanläggning på detta sätt, nämligen genom sökschaktning. Det är heller inte vanligt att finna långrösen, skärvstenshögar eller så omfattande kulturlager som vid gården Tibble.

Resultatet förstärker den bild som fanns sedan tidigare, att detta är ett område med tät förekomst av fornlämningar av varierande art.

I skogsområdet intill och väster om ”Svarte port” finns en rad olika

fornlämningar. Den tidigare registrerade RAÄ 67 kan delas in i två delar. Den ena

(8)

Den andra delen av RAÄ 67 utgörs av minst fyra röjningsrösen, A5, A6, A8 och A44. Dessa mycket flacka och kraftigt övertorvade anläggningar ligger på östra och västra sidan av A7. Anläggningarna tolkas utgöra delar av fossil åkermark. Hur omfattande denna har varit har inte med exakthet kunnat fastställas. Orsaken till det är stora mängder hyggesavfall, sly och höga ormbunkar inom området, vilket gjort det mycket svårt att identifiera fler anläggningar.

Området tolkas som fossil åkermark och fornlämning av två anledningar. Den första anledningen är att de påträffade rösena är oregelbundna, har ett varierat stenmaterial och är små och kraftigt övertorvade. Detta talar för att det inte rör sig om gravar utan istället rör sig om röjningsrösen. Att dessa är gamla framgår dels av deras utseende och form och dels av att det inte har legat någon åker på denna plats från slutet av 1700-talet och framåt.

Figur 4. Området vid ”Svarte port”. Ekonomiska kartan med röjningsrösena och långröset, A7, markerade. Lantmäteriet.

Ärende nr MS2005/01156.

Den tidigare registrerade RAÄ 94 tolkas utgöra en stensättning och dess

antikvariska status ändras därför till fornlämning. Denna bedömning kan göras efter att övriga lämningar påträffats i dess närhet, lämningar vilkas sammanhang gör att RAÄ 94 kan bedömas på ett annat sätt än vid 1991 års inventering.

(9)

Figur 5. Området vid ”Svarte port”. Ekonomiska kartan med RAÄ registreringar samt nyupptäckta fornlämningar.

Utredningsområdets gräns är markerad med röd färg. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/01156.

Strax intill RAÄ 94 påträffades nämligen ytterligare en stenfylld stensättning, A30.

Mellan denna och RAÄ 94 finns en 9x2 meter stor stenrad, A31, av 0,6-0,8 meter stora stenar vilka tolkas höra samman med gravarna. Möjligen kan denna

anläggning ha varit en slags byggd gräns mellan gravarna. En liknande tolkning har bland annat gjorts vid utgrävningar av järnåldersgravar vid Backa i Årjäng. På den platsen fanns det en stenrad uppbyggd mellan två gravar (Olsson 1999).

Nära A30 påträffades ytterligare en grav, en hög/jordblandat röse. Denna anläggning, A32 var täckt med hyggesavfall och beväxt med höga ormbunkar.

Högen är 7 meter i diameter.

Ytterligare tre gravar har upptäckts i området. Samtliga utgörs av stenfyllda stensättningar. A33 är den större av dem, 5 meter i diameter. A33 ligger omkring 45 meter söder om RAÄ 94, A30, A31 och A32. De andra, A4 och A43 är betydligt flackare och endast omkring 4 meter i diameter. De ligger med utsikt över

åkermarken, Byälven och Ideberget söder om vägen mot Torstenstorp.

(10)

På höjden strax nordöst om RAÄ 51 och intill Byälven påträffades fyra fornlämningar. Tre av dessa, A1-A3, utgörs av gravar i form av övertorvade

stensättningar. Den fjärde utgörs av en vallanläggning. Mellan vallen, A37, A38 mfl, och stensättningen A2, hittades även boplatsspår i form av skärvsten, skörbränd sten och ett kvartsavslag. Vallanläggningen som är något diffus i den norra delen, ser ut att ha varit minst 160 meter lång och upp till 80 meter bred. Av allt att döma verkar anläggningen varit försedd med en yttre och en inre vall, i alla fall i delar av

anläggningen, något som var iakttagbart i anläggningens sydvästra del.

Vallanläggningen kunde inte avgränsas mer än mot väster och mot norr. Vid återbesök på platsen i slutet av mars 2008 kunde man se att den inre vallen

fortsätter ända ut i nuvarande åkermark i söder. Detta var möjligt därför att det vid detta tillfälle inte fanns någon grönska på platsen. Sannolikt innebär detta att det kan finnas rester efter vallanläggningen ute i nuvarande åkermark.

Figur 6. Vallanläggningen från väster. Vallens utsträckning mot väster är markerad liksom vallens krön. Foto av Hans Olsson, Värmlands Museum.

(11)

Figur 7. Ekonomiska kartan med säkerställda partier av vallen markerade med rött. På kartan syns även schakten samt den påträffade gravarna A1-A3. i mars 2008 kunde den inre vallen följas ända ut mot nuvarande åkermark (gult), strax under 0 på skalstocken. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/01156.

(12)

Figur 8. Ekonomiska kartan med RAÄ registreringar samt nyupptäckta fornlämningar vid Byälven. Utredningsområdets gräns är markerad med röd färg. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/01156.

Intill de tidigare kända gravarna RAÄ 50, 158 mfl, på höjden mellan Krokstad och Svarteport, påträffades omfattande lämningar efter bosättning, såväl som ytterligare gravar. Gravarna bestod av en hög, A9 och tre övertorvade stensättningar, A10, A25 och A26. Boplatslämningarna består dels i förhistoriska boplatsspår men sannolikt också lämningarna efter den försvunna gården Tibble. Boplatslämningarna består främst av de omfattande kulturlager som påträffades i nästan samtliga

utredningsschakt på höjden. Dessutom påträffades en skärvstenshög i samma område.

En hel del talar för att delar av kulturlagren kommer från den försvunna gården Tibble. Gården, som omnämns första gången 1540, finns inte med på några historiska kartor. Från 1540 och framåt omnämns den ofta i samband med Krokstad. I beskrivningen till 1798 års karta över Krokstad finns Ladugårds eller Tibblevallen och Tibblegärdet. Det senare är markerat på platsen för

boplatslämningarna medan Tibblegärdet är gärdena söder därom. På en karta från 1793 finns dessutom Tibbleön markerad ute i Byälven. Samtliga dessa namn, samt

(13)

under Krokstad (Ortnamnen i Värmlands län). Denna beteckning återfinns även på 1798 års karta.

Figur 9. Området vid Tibble. Ekonomiska kartan med RAÄ registreringar samt nyupptäckta fornlämningar.

(14)

Figur 10. Platsen för gården Tibble? På höjden med den igenväxande betesmarken påträffades omfattande kulturlager och flera gravar. I skogsmarken fanns sedan tidigare ett flertal gravar av yngre järnålderstyp registrerade. Foto av Martin Karlsson, Värmlands Museum.

Tibble som namn betraktat är också intressant i sammanhanget. Enligt ortnamnen i Värmlands län kan namnet tolkas som den tätt bebyggda gården eller den stora gården. Då det inom samma område finns ett stort antal gravar från yngre järnåldern skulle dessa indirekt kunna tyda på att tolkningen stämmer.

Boplatslämningarna tillhör inte bara den försvunna gården Tibble. Av allt att döma är de också från förhistorisk tid, kanske främst från järnåldern. Förekomsten av en skärvstenshög skulle kunna indikera bosättning redan under bronsåldern då skärvstenshögar ofta är från den tidsperioden och då skärvstenshögar ibland

påträffas på bronsålderns boplatser (Thedéen 2004). Om man dessutom ser till alla de gravar som finns i närområdet, vid ”Svarte port”, blir det än mer sannolikt att boplatsen kan innehålla såväl bronsålderslämningar som lämningar från järnåldern.

Slutligen finns en torplämning inom samma område, A20. Detta torp finns markerat på 1798 års karta men inte på Hembygdskartan från 1883-95. Enligt beskrivningen till 1798 års karta kallas torpet för Matstorpet.

I parkområdet vid Krokstad påträffades såväl en förhistorisk gravhög, A45, som bebyggelselämningar från historisk tid. De senare, A40, A41, A46 och A47 har inte kunnat tidfästas mer exakt men bedöms vara äldre än från 1700-talets senare del.

Då bebyggelselämningarna inte kan återfinnas i äldre kartmaterial, och då de har en ålderdomlig karaktär, bedöms de utgöra fornlämningar. Fyndet av gravhögen indikerar att även Krokstad ursprungligen kan vara en gård från järnåldern.

Sannolikt finns, eller har det funnits fler gravar på platsen, men senare tiders

(15)

Figur 11. Husgrund, A40, i parken på Krokstad. Foto av Hans Olsson, Värmlands Museum.

Väster om gården Krokstad, på båda sidor om allén, påträffades lämningar som bedöms vara relativt sentida. Lämningarna består av tre uthusgrunder, A12, A13 och A14, samt en grop, A29. Att de bedöms som sentida beror dels på

lämningarnas utseende och dels att de innehöll påfallande mycket sentida material i form av tegel, obrända ben mm.

I skogspartiet omkring 250 meter nordnordväst om Krokstad, påträffades odlingslämningar i form av två röjningsrösen och en stensträng, A34, A35 och A36. Dessa bedöms vara relativt sentida. Det samma gäller den anläggning som påträffades i åkermarken strax intill, A11. Att odlingslämningarna bedöms som sentida beror på att det intill dessa fanns ett tydligt åkerdike samt en större yta med igenplanterad åkermark. Antalet odlingsrösen var också få, något som stärker antagandet att de är relativt sentida.

(16)

Figur 12. Området vid Krokstad. Ekonomiska kartan med RAÄ registreringar samt nyupptäckta fornlämningar.

Att A11 bedöms som sentida beror på ett flertal antaganden. Om det hade varit en gammal lämning skulle man vilja likna den vid en lämning av boplatskaraktär då anläggningen liknar en grävd ränna till viss del. Då borde den ha ingått tillsammans med andra lämningar, gropar, härdar, stolphål etc. Det gör den inte. Anläggningen ligger helt ensam. Vid snitt av anläggningen visade det sig att anläggningen var mycket olika djup och fyllningen som innehöll enstaka sten gav ett sentida intryck.

Sammantaget ger detta en anläggning som är diffus, svårbestämd och ensamliggande vilket gör att den inte säkert kan klassas som fornlämning.

(17)

Anläggning Typ Fornlämning 1. (RAÄ 346) Stensättning, övertorvad Ja

2. (RAÄ 340) Stensättning, övertorvad Ja 3. (RAÄ 344) Stensättning, övertorvad Ja 4. (RAÄ 345) Stensättning, stenfylld Ja

5. (RAÄ 67) Röjningsröse Ja

7. (RAÄ 347) Långröse Ja

9. (RAÄ 341) Hög Ja

10. (RAÄ 342) Stensättning, övertorvad Ja

11. (RAÄ 343) Ränna? Nej

12. (RAÄ 350) Uthusgrund Nej

15. (RAÄ 365) Grop Ja

16. (RAÄ 365) Grop Ja

17. (RAÄ 365) Kulturlager Ja

20. (RAÄ 353) Husgrund (torp) Ja

25. (RAÄ 348) Stensättning, övertorvad Ja 26. (RAÄ 349) Stensättning, övertorvad Ja

27. (RAÄ 365) Härd Ja

28. (RAÄ 358) Skärvstenshög Ja

29. Grop Nej 30. (RAÄ 360) Stensättning, stenfylld Ja

31. (RAÄ 361) Stenrad Ja

33. (RAÄ 355) Stensättning, stenfylld Ja

34. (RAÄ 356) Röjningsröse Nej

35. (RAÄ 357) Röjningsröse Nej

36. (RAÄ 359) Stensträng Nej

37. (RAÄ 363) Vallanläggning Ja

40. (RAÄ 367) Husgrund Ja

43. (RAÄ 364) Stensättning Ja

47. (RAÄ 369) Källargrund Ja

RAÄ 67. Fossil åker och Långröse

(se A5-A8 och A44

Ja

(18)

Arkeologisk potential

Områdets arkeologiska potential bedöms som mycket hög, något som utredningens resultat i hög grad har bidragit till. I området finns inte bara många fornlämningar, de är av högst varierande art och är på detta sätt goda exempel på olika faser i vår historia, från yngre stenåldern och fram till 1700-talet. Fornlämningarna visar inte bara olika seder och bruk utan också på olika sätt att använda marken genom historien. I Värmland är det sällan som så många och så olika slags lämningar finns inom en begränsad yta som denna. Flera av lämningarna kan också knytas till kända historiska skeenden vilket gör dem lättare att förstå för en större publik. Med detta avses bland annat de historiska källorna kring Krokstad och Tibble.

Ett flertal av fornlämningarna i området bedöms innehålla stort och viktigt arkeologiskt källmaterial, exempelvis vallanläggningen A37 m fl och

boplatslämningarna vid gården Tibble, A17 mfl. Givetvis gäller denna bedömning även andra fornlämningar i området.

På grund av närheten till Säffle tätort finns också ett stort värde i den nya

kunskapen som utredningen genererat. Detta är särskilt lämpligt just därför att det finns en sådan variation av lämningar i området. Variationen visar ju som sagt på olika seder och bruk vid olika delar av vår historia.

Mellan Säffle och campingplatsen och badplatsen vid Duse finns en gång- och cykelväg. Ett flertal av fornlämningarna i området ligger längs denna väg eller i närheten. Genom information på plats, genom exempelvis skyltning, skulle

områdets historia komma fler människor till del. I vissa fall kanske fornlämningarna måste röjas fram vilket skulle innebära skogsavverkning och markskötsel. I andra fall kanske det mer handlar om att röja bort mindre vegetation.

Lämningarna skulle också kunna bli del av en större informationsinsats och ingå i rundturer där lämningar på andra platser också ingår. Även i detta fall bör

information finnas på plats för besökare.

(19)

Sammanfattning

I september 2007 utförde personal från Värmlands Museum en arkeologisk utredning vid Krokstad sydväst om Säffle tätort. Utredningen föranleddes av kommunens detaljplanering av området.

Innan utredningen fanns ett relativt stort antal fornlämningar kända men utredningens resultat har inneburit ett stort antal nyfynd som också förändrat och breddat kunskapen kring områdets historia. Bland nyfynden finns en

vallanläggning, ett långröse, en skärvstenshög, boplatslämningar och husgrunder från historisk tid.

Referenser

Hembygdskartan (1883-95 års ekonomiska karta). Bladen 209 och 216.

LMS, akt R12-19:1. Avmätning. 1793.

LMS, akt R12-19:2. Arealavmätning och rågångskarta. 1798.

Nilsson, Halvar. 1997. De värmländska medeltidsbreven. Uppsala.

Olsson, Hans. 1999. Arkeologisk undersökning av gravfält från järnåldern vid Backa i Årjäng.

Internrapport 1998:3.

Ortnamnen i Värmlands län, del XI. 1944. Uppsala.

Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS).

Schyman, Iwan. 1958. Värmlandsnäs, från forntid till nutid. Säffle.

Thedéen, Susanne. 2004. Gränser i livet - gränser i landskapet. Östervåla.

Tekniska och administrativa uppgifter Värmlands Museums diarienummer: 07.270.292 Länsstyrelsens diarienummer: 431-9221-2007.

Landskap: Värmland.

Län: Värmlands.

Kommun: Säffle.

Socken: By.

Kartblad: 10C1g.

Beställare: Säffle kommun.

Arkeologisk personal: Ellinor Forsell, Katherine Bless Karlsen och Hans Olsson (ansvarig).

Fältarbetstid: 2007-09-03-2007-2007-10-09 Inmätning: Säffle kommun och Värmlands Museum.

Dokumentationsmaterial

Dokumentationsmaterialet består av handskrivna anläggningsbeskrivningar, schaktbeskrivningar och dagboksanteckningar. Vidare består materialet av digitala fotografier och enstaka handritade planritningar i skala 1:20.

(20)

Figurförteckning

1 Topografisk karta med utredningsområdet 3 2 Foto över Krokstads gård. Foto från söder. 4 3 Foto över skogsområdet vid ”Svarte port”. Foto från norr 6 4 Detaljkarta över fossil åkermark vid ”Svarte port” 8 5 Karta över området vid ”Svarte port” 9 6 Foto av stenpackningen i vallen 10 7 Detaljkarta över konstruktioner i vallanläggningen 11

8 Karta över området vid älven 12

9 Karta över området vid Tibble 13 10 Foto över platsen för Tibble gård. Foto från öst 14 11 Foto av husgrunden A40. Foto från NV 15 12 Karta över området vid Krokstad 16 13 Karta över utredningsschakten i norra delen 21 14 Karta över utredningsschakten i mellersta delen 22 15 Karta över utredningsschakten i södra delen 23

(21)

Figur 13. Karta över schakt i den norra delen av utredningsområdet. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/01156.

(22)

Figur 14. Karta över schakt i den mellersta delen av utredningsområdet. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/01156.

(23)

Figur 15. Karta över schakt i den södra delen av utredningsområdet. Schakten 68-74 innehöll kulturlager medan schakt 67 innehöll A15 och A16 och schakt 76 innehöll A27. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/01156.

(24)

Anläggningar

Anlnr anltyp Storlek och

djup Fyllning Övrigt

1 Stensättning,

övertorvad närmast rund, 5 m diam och 0,2 m h

0,3-0,6 m st stenar Beväxt med tre granar

2 Stensättning,

övertorvad Rund, 8 m diam

och 0,3 m h 0,1-0,8 m st stenar Beväxt med fem granar 3 Stensättning,

övertorvad Närmast rund, cirka 8 m diam och 0,3 m h

0,1-0,5 m st stenar Grävlinggryt har deformerat formen. Beväxt med fem granar och en rönn 4 Stensättning,

stenfylld

Rund, 4 m diam och 0,1 m h

0,1-0,3 m st stenar I mitten finns två 0,4-0,7 m st stenar. Övermossad 5 Röjningsröse Oregelbundet,

3,7x3,2 m (N-S) och 0,2-0,3 m h

0,2-0,9 m st stenar Störst stenar i kanten.

Mycket övermossad 6 Röjningsröse? Oreglbundet, ca

2,5x1,5 m (Ö-V) och 0,2-0,3 m h

0,2-0,6 m st stenar Mycket övermossad.

Svåravgränsad 7 Långröse 32x4 m (NNÖ-

SSV) och 0,2- 0,5 m h

0,2-0,5 m st stenar Kraftigt övermossad

8 Röjningsröse Oregelbundet, 6x5 m (Ö-V) och 0,3 m h

0,1-0,3 m st stenar Större stenar, upp till 0,4 m st, i kanterna.

9 Hög Närmast rund,

6x5 m (N-S) och 0,4 m h

Rundade stenar, 0,3-0,5 m st

Skadad vid schaktningen i den NÖ delen.

10 Stensättning,

övertorvad Rund, 9 m diam och 0,3 m h 11 Ränna? 1,76x0,85 m (Ö-

V) och 0,03-0,2 m dj

Mörkgrå, fet jord med ett 20-tal skärviga stenar

Kol och några brända lerbitar funna vid snitt i Ö delen. Djupast i denna del och grund i V

12 Uthusgrund Oklar

utbredning. Ett 3x3 m st parti synligt

Packad lera syns i ett 1,7x1,6 m st område.

Mycket tegel och en del fajans synligt. Byggnaden har sannolikt stått delvis på berget

13 Uthusgrund Oklar. Ett 4x4 m

st parti synligt Lerpackning och några syllstenar synliga. Uthuset har sannolikt delvis stått på berget.

14 Uthusgrund 3,3x3,3 m st Enstaka 0,3-0,4 m st stenar i mörk jord

Sentida tegelrör nergrävt i anläggningens V del

15 Grop Minst 1,4x1 m

(NNV-SSÖ) och 0,12 m dj

Brun, fet jord, skärvsten och en bit bränd lera

Snittad i V. Ej avgränsad mot Ö pga schaktkant

16 Grop Minst 0,66x0,6

m Brun, fet jord Liknar A15 och ligger nära denna

(25)

Anläggningar

18 Kulturlager Minst 8x1,8 m Skörbränd sten, bränd lera (2), keramik (1) mm

Även fynd av en hästskosöm, en bit

lerklining, tre bitar rödgods, en bit sintrad lera.

19 Kulturlager Minst 7x1,8 m Bränd lera (5), skörbränd sten, en härd

Även fynd av ett slaget kvartsstycke och mycket skörbränd sten. Härden är ca 1,5 m diam

20 Husgrund ca 7x5 m (ÖSÖ-

VNV) I V är spismursröse.

Markerad på 1798 års karta 21 Kulturlager Minst 4x1,8 m Slagg, tegel, kol,

brända ben, bränd lera

Även fynd av ett flintavslag, bränt glas. Några huggna stenar i SSÖ delen.

Sannolikt blandning av förhistoriskt och historiskt material

22 Kulturlager Minst 12x1,8 m Skörbränd sten, bränd lera, tegel?

och sot

Bitvis berg synligt. Mellan A21 och A22 är mycket sot, kol och bränd lera synligt vid sondning.

23 Kulturlager Minst 7x1,8 m Skärvsten, bränd lera, fet jord, kol

Även fynd av en kvartskärna 24 Kulturlager Minst 14x1,8 m Skörbränd sten,

fet jord och bränd lera

Mycket skörbränd sten och bränd lera i S delen närmast A28

25 Stenpackning Minst 2x1,1 m (N-S) och 0,1 m h

0,1-0,4 m st stenar Tolkas vara stensättning, ca 2,5 m diam. Ej avgränsad mot V. Kraftigt övertorvad 26 Stenpackning Minst 1,7x0,6 m

(N-S) och 0,15 m h

0,1-0,35 m st

stenar Tolkas vara stensättning, ca 2 m diam. Liknar A25 och ligger nära denna. Ej avgränsad i Ö.

27 Härd ca 1 m diam Rikligt med

skörbränd sten

Ej avgränsad i S.

28 Skärvstenshög Oregelbunden, ca 4 m diam och 0,4 m h

Skörbränd sten och rundade sten

Anläggningen innehåller även upp till 0,5 m st stenar.

Möjligen är detta odlingssten lagda ovanpå

skärvstenshögen. Ca 15 skörbrända stenar

noterades under de större stenarna i en markskada

29 Grop Minst 0,9x0,4 m

och 0,12 m dj Mörk sandblandad

jord Oklar funktion

30 Stensättning,

stenfylld närmast rund, 5,5x4,5 m (NÖ- SV) och 0,2 m h

0,2-0,5 m st stenar Enstaka 0,8 m st stenar finns. Övermossad. Beväxt med en rönn och tallplantor 31 Stenrad 9x2 m (N-S) 0,6-0,8 m st stenar Ligger mellan RAÄ 94 och

A30.

32 Hög

(jordblandat röse)

Rund, 7 m diam

och 0,5 m h 0,3-0,8 m st stenar Beväxt med en gran.

Körskador i NÖ kanten samt överkörd i N delen

(26)

Anläggningar

33 Stneästtning,

stenfylld Rund, 5 m diam

och 0,2 m h 0,3-0,4 m st stenar Beväxt med två granar, en tall och en ek

34 Röjningsröse,

ovalt 5x3,4 m (Ö-V)

och 0,2 m h 0,3-0,6 m st stenar Mycket övertorvat 35 Röjningsröse,

oregelbundet Cirka 3,5 m diam och 0,15 m h

0,1-0,4 m st stenar Skadat av rotvälta

36 Stensträng 10x1 m Tiotal stenar, 0,5- 1,1 m st

37 Vallanläggning Cirka 73x7 m (NNÖ-SSV) och 0,2-0,3 m h

0,1-0,4 m st sten Del av samma anläggning som A38 och A39

38 Vallanläggning I schaktet 3x1,2 m och 0,3 m h

0,1-0,6 m st stenar Ligger sannolikt på en terrass som är sju meter bred. Denna avslutas i Ö av A38. Hör ihop med A37 39 Vallanläggning I schaktet synlig

2,8x1,2 m 0,1-0,7 m st stenar Del av A37 och A38 40 Husgrund 15,7x12,3 m

(ÖSÖ-VNV) och 0,5-0,9 m h

0,2-1,2 m st stenar,mestadels 0,3-0,8 m st

Sekundär trappa i N delen. I husgrunden är en 8x4,8 m st och 0,3 m h påbyggnad i N.

I S är en ev. gammal ingång som täppts igen av en 1,2 m stor sten som pallats upp med mindre, 0,2 m st stenar.

41 Husgrund Oklar storlek, minst 7x2 m (NÖ-SV)

Endast delar av husgrunden framtagen vid utredningen 42 Vallanläggning ca 30x5,3 m och

0,3 m h

0,2-0,4 m st stenar samt sand

Yttre vall till A37 mfl 43 Stensättning,

stenfylld

3,7 m diam och 0,3 m h

0,2-0,6 m st stenar 44 Röjningsröse 3x2,3 m (NV-

SÖ) och 0,25 m h

0,2-0,7 m st stenar

45 Hög, rund 6 m diam och 0,4 m h

46 Husgrund 7,5x7 m (N-S) 0,4-0,8 m st

syllstenar Vid sondning i NÖ hörnet framkom ett kollager.

Sannolikt härd.

47 Källare 7x6 m Ingång mot Ö och älven

(27)

Schaktbeskrivningar

Schaktnr Storlek

och djup Riktning Botten Anläggningar Kommentar

1 52x1,8 m

och 0,25 m dj

Ö-V Lera

2 18x1,8 m

och 0,2 m dj

NV-SÖ Lera och sand/grus

3 4x1,8 m

och 0,2 m dj

NV-SÖ Lera

4 15x1,8 m

och 0,1- 0,2 m dj

NV-SÖ Lera

5 4x1,8 m

och 0,2 m dj

NV-SÖ Lera

6 34x1,8 m

och 0,25 m dj

Ö-V Lera

7 34x1,8 m

och 0,25 m dj

NNV- SSÖ

Lera

8 10x1,8 m

och 0,25 m dj

NV-SÖ Lera

9 7x1,8 m

och 0,15 m dj

NÖ-SV Lera

10 7x1,8 m

och 0,2 m dj

NÖ-SV Lera

11 4x1,8 m

och 0,25 m dj

NÖ-SV Lera

12 15x1,8 m

och 0,2- 0,3 m dj

NÖ-SV Sand och grus

13 10x1,8 m

och 0,25 m dj

Ö-V Sand, grus och berg

14 12x1,8 m

och 0,25 m dj

NÖ-SV Sand,grus och berg

15 13x1,8 m

och 0,4 m dj

NÖ-SV Sand och grus

16 8x1,8 m

och 0,25 m dj

NÖ-SV Lera

17 13x1,8 m

och 0,25 m dj

NNÖ-

SSV Lera och berg

(28)

18 9x1,8 m

och 0,15 m dj

NÖ-SV Berg

19 9x1,8 m

och 0,2 m dj

Ö-V Lera och berg

20 9x1,8 m

och 0,2 m dj

ÖSÖ- VNV

Lera och berg

21 6x1,8 m

och 0,2 m dj

NNÖ-

SSV Lera

22 4x1,8 m

och 0,15 m dj

NNÖ-

SSV Lera

23 7x1,8 m

och 0,3 m dj

NV-SÖ Lera

24 8x1,8 m

och 0,3 m dj

N-S Lera

25 8x1,8 m

och 0,35 m dj

ÖNÖ-

VSV Lera

26 12x1,8 m

och 0,25 m dj

ÖNÖ-

VSV Sand Kol i S delen, sannolikt

efter avbränning

27 27x1,8 m

och 0,25 m dj

NNÖ-

SSV Sand och lera

28 27x1,8

0,25 m dj

N-S Lera

29 14x1,8m

0,3 m dj

N-S Lera

30 13x1,8 m

och 0,3 m dj

NNÖ- SSV

Lera

31 10x1,8 m

och 0,3 m dj

Ö-V Lera

32 41x1,8 m

och 0,3 m dj

Ö-V Lera

33 23x1,8 m

och 0,25 m dj

NV-SÖ Lera

34 26x1,8 m

och 0,25 m dj

NV-SÖ Lera

(29)

36 11x1,8 m

och 0,25 m dj

NNV-

SSÖ Lera och berg

37 28x1,8 m

och 0,3 m dj

Ö-V Lera och grus

38 29x1,8 m

och 0,3 m dj

Ö-V Grus

39 16x1,8 m

och 0,3 m dj

Ö-V Grus Breddat med 3x1,8 m.

Fynd av tegel, takskiffer, fajans, rödgods

40 25x1,8 m

och 0,3 m dj

NNÖ-

SSV Grus A12 och A13 Breddat med 10x1,8

m, 5x2m och 4x3 m

41 20x1,8 m

och 0,25 m dj

Ö-V Grus

42 15x1,8 m

och 0,25 m dj

Ö-V Grus

43 21x1,8 m

och 0,25 m dj

NV-SÖ Grus

44 47x1,8 m

och 0,3 m dj

NNÖ-

SSV Grus A14 och A29 Breddat med 7x5 m

45 19x1,8 m

och 0,4 m dj

Ö-V Grus, lera och berg

46 16x1,8 m

och 0,3 m dj

Ö-V Lera

47 43x1,8 m

och 0,3 m dj

Ö-V Lera och berg

48 23x1,8 m

och 0,3 m dj

NV-SÖ Lera

49 42x1,8 m

och 0,25 m dj

NNV- SSÖ

Lera

50 19x1,8 m

och 0,35 m dj

NNV-

SSÖ Lera

51 4x1,8 m

och 0,1 m dj

NÖ-SV Grus Packning med huggen

och sprängd sten Anläggningen är sentida

52 29x1,8 m

och 0,4 m NNV-

SSÖ Grus Stenpackning/terrass i

NNV delen Stenpackningen del av samma som i schakt

(30)

53 46x1,8 m

och 0,4 m dj

NNV-

SSÖ Lera och

grus Stenpackning/terrass i

NNV delen Stenapckningen är samma som i schakten 51 och 52

54 25x1,8 m

och 0,4 m dj

NNV-

SSÖ Lera och grus

55 16x1,8 m

och 0,25 m dj

NNÖ- SSV

Lera och berg

56 10x1,8 m

och 0,25 m dj

NNÖ-

SSV Lera och sten

57 15x1,8 m

och 0,2 m dj

NNÖ-

SSV Lera

58 19x1,8 m

och 0,3 m dj

N-S Lera

59 14x1,8 m

och 0,25 m dj

N-S Lera

60 16x1,8 m

och 0,25 m dj

NNV-

SSÖ Lera och berg

61 11x1,8 m

och 0,25 m dj

N-S Lera

62 17x1,8 m

och 0,25 m dj

Ö-V Lera

63 17x1,8 m

och 0,3 m dj

Ö-V Lera och grus

I Ö delen hittades ett kvartsavslag. Intill fanns också en eller möjligen två skärviga stenar.

64 18x1,8 m

och 0,3 m dj

Ö-V Lera, grus och berg

65 13x1,8 m

och 0,3 m dj

ÖSÖ- VNV

Lera

66 12x1,8 m

och 0,3 m dj

N-S Lera

67 27x1,8 m

och 0,4 m dj

NNV-

SSÖ Grus A15 och A16

68 8x1,8 m

och 0,3 m N-S Grus A17

(31)

69 8x1,8 m

och 0,25 m dj

NNÖ-

SSV Grus A18

70 7x1,8 m

och 0,2 m dj

N-S Grus A19

71 4x1,8 m

och 0,1 m dj

NV-SÖ Grus A21

72 12x1,8 m

och 0,15 m dj

NNÖ-

SSV Grus och

berg A22

73 7x1,8 m

och 0,25 m dj

N-S Grus och

berg A23

74 14x1,8 m

och 0,2 m dj

NNÖ-

SSV Grus och

berg A24, A25 och A26

75 16x1,8 m

och 0,25 m dj

NNÖ- SSV

Grus och mjäla

76 8x1,8 m

och 0,4 m dj

ÖNÖ-

VSV Mjäla A27

77 20x1,2 m

och 0,25 m dj

ÖSÖ-

VNV Sand A37 I ÖSÖ delen är 30-tal

skärvsten, 2

skörbrända stenar, ett kvartsavslag och en bit bränd lera

78 7x1,2 m

och 0,2 m dj

ÖSÖ-

VNV Sand Eventuellt del av

terrass av jord och sten.

79 4x1,2 m

och 0,15 m dj

NV-SÖ Sand I kanten av

vallanläggningen där A37, A38 och A39 ingår

80 11x1,2 m

och 0,15 m dj

N-S Sand Del av

vallanläggningen där A37 mfl ingår. Fynd av en skörbränd sten

81 15x1,2 m

och 0,15- 0,5 m dj

NV-SÖ Sand A38 Ca 20-tal skärvstenar i

schaktet V om A38.

Schaktet djupast i SÖ delen.

82 14x1,2 m

och 0,1- 0,5 m dj

ÖSÖ- VNV

Grus och sand

A39 Schaktet djupast i

ÖSÖ

83 17x1,2 m

och 0,4 m dj

NNÖ-

SSV Grus 0,25 m matjord påförd.

Schaktet breddat med 2,5x2 m

(32)

84 6x1,2 m

och 0,6 m dj

NNÖ-

85 18x1,2 m

och 0,6 m dj

NNÖ-

Mycket tegel, porslin och glas.

86 11x1,2 m

och 0,6 m dj

NÖ-SV Grus 0,35 m matjord påförd.

Mkt sten, rundade, 0,1-0,3 m st

87 6x1,2 m

och 0,65 m dj

NÖ-SV Mjäla 0,4 m matjord påförd

88 6x1,2 m

och 0,7 m dj

ÖSÖ-

VNV Mjäla Ligger på en terrass.

0,5 m matjord påförd.

Kol i botten

89 22x1,2 m

och 0,1- 0,3 m dj

NV-SÖ Grus och sand