STADSBYGGNADSKONTORET
DETALJPLAN FÖR
DEL AV FASTIGHETEN
TERMINALEN 1 M FL
CENTRUM, HELSINGBORGS STADUpprättad 2003 03 06
Redaktionella ändringar 19 augusti 2003
Antagen av kommunfullmäktige 24 september 2003 § 120 Laga kraft 31 oktober 2003
Genomförandetid t o m 31 oktober 2008
UD 20020025
15683
Be rga
lide n Be
rga lide
n Be
rga lide
n Be
rga lide
n Be
rga lide
n Be
rga lide
n Be
rga lide
n Be
rga lide
n Be
rga lide
n
Trädgårdsgatan Trädgårdsgatan Trädgårdsgatan Trädgårdsgatan Trädgårdsgatan Trädgårdsgatan Trädgårdsgatan Trädgårdsgatan Trädgårdsgatan
Lasarettet Lasarettet LasarettetLasarettetLasarettetLasarettetLasarettetLasarettetLasarettet
Stads- Stads- Stads-Stads-Stads-Stads-Stads-Stads-Stads- parken parken parkenparkenparkenparkenparkenparkenparken
Järn väg
sga tan Järn
väg sga
tan Järn
väg sga
tan Järn
väg sga
tan Järn
väg sga
tan Järn
väg sga
tan Järn
väg sga
tan Järn
väg sga
tan Järn
väg sga
tan Bre
dga tan Bre
dga tan Bre
dga tan Bre
dga tan Bre
dga tan Bre
dga tan Bre
dga tan Bre
dga tan Bre
dga tan
Sö de
rga tan Sö
de rga
tan Sö
de rga
tan Sö
de rga
tan Sö
de rga
tan Sö
de rga
tan Sö
de rga
tan Sö
de rga
tan Sö
de rga
tan Ocean-
Ocean- Ocean-Ocean-Ocean-Ocean-Ocean-Ocean-Ocean- hamnen hamnen hamnenhamnenhamnenhamnenhamnenhamnenhamnen
Södra Södra SödraSödraSödraSödraSödraSödraSödra hamnen hamnen hamnenhamnenhamnenhamnenhamnenhamnenhamnen PLANOMRÅDE
PLANOMRÅDE PLANOMRÅDEPLANOMRÅDEPLANOMRÅDEPLANOMRÅDEPLANOMRÅDEPLANOMRÅDEPLANOMRÅDE InreInreInreInreInreInreInreInreInre
hamnen hamnen hamnenhamnenhamnenhamnenhamnenhamnenhamnen Dro
ttnin gg
ata n Dro
ttnin gg
ata n Dro
ttnin gg
ata n Dro
ttnin gg
ata n Dro
ttnin gg
ata n Dro
ttnin gg
ata n Dro
ttnin gg
ata n Dro
ttnin gg
ata n Dro
ttnin gg
ata
n Stortorget Stortorget Stortorget Stortorget Stortorget Stortorget Stortorget Stortorget Stortorget
Red. 2003-08-19 DETALJPLAN FÖR
DEL AV FASTIGHETEN TERMINALEN 1 M.F.L.
CENTRUM, HELSINGBORGS STAD
PLANBESKRIVNING
HANDLINGAR
Detaljplanen redovisas på:• denna planbeskrivning
• detaljplanekarta med planbestämmelser och illustrationer
• genomförandebeskrivning
• samrådsredogörelse
• utlåtande
• Bilaga; ”Ombyggnad av Knutpunkten, Helsingborg – Konsekvenser för miljön”
(rapport)
SYFTE
Detaljplanen upprättas för att möjliggöra en om- och utbyggnad av bussterminalen, för- ändringar och kanaliseringar beträffande trafikrörelser i området samt utbyggnad av gång- och cykelväg mot Campus.
PLANOMRÅDET Bakgrund
I oktober 1984 undertecknades det så kallade bangårdsavtalet mellan Helsingborgs kommun och SJ. 1986 utlystes en tävling för byggandet av ett nytt resecentrum i Hel- singborg. Det vinnande förslaget ”Nya Knutpunkten” var inlämnat av byggföretagen PEAB, NPL Bygg, JM Bygg samt Riksbyggen. För den arkitektoniska utformningen svarade VBB:s arkitekter. Anläggningen invigdes 1991.
I utredningen ”Hela staden” från slutet av 1990 konstateras att järnvägens sträckning söderut är en barriär som hindrar en utvecklig av staden västerut. En utvecklig som på- börjats i och med Campus etablering i den före detta Tretornfastigheten och fortsätter med IKEA:s förvärv i kvarteret Castor och Pollux. En förstudie har nyligen visat olika alternativ för järnvägens nedgrävning. Dessa studier fortsätter.
Aktuellt planarbete har initierats av att befintlig bussterminal skall byggas om- och till.
Red. 2003-08-19
Läge
Området är beläget i centrala Helsingborg invid Järnvägsgatan.
Omfattning och avgränsning
Planområdet avgränsas i norr av Kungstorget, i öster av Järnvägsgatan, i söder av järn- vägsområdet samt i väster av färjelägets uppmarschområde. Planområdet avgränsning framgår också av plankartan. Omfattade fastigheter framgår av plankarta samt fastig- hetsförteckning.
Ägoförhållanden
Helsingborgs Stad äger all mark inom planområdet. Följande tomträttsinnehavare finns inom planområdet: KB Nya Knutpunkten 1 (Terminalen 1), Startplattan 1014 AB (Ter- minalen 3), KB Nya Knutpunkten 3 (Terminalen 4) samt Wihlborgs fastigheter i Hel- singborg AB (Terminalen 5).
Red. 2003-08-19
Beskrivning av området
Planområdet omfattar terminalbyggnaden, bussterminalen och parkeringsdäcket samt de tre kontorshusen utmed Järnvägsgatan. Vidare en utvidgad Terminalgata som genom anspråkstagande av järnvägsområde rymmer en gång- och cykelförbindelse med Cam- pus samt till sist Terminalens södra infart med det södra parkeringsdäcket, både infarten och parkeringsdäcket har utvidgats genom utnyttjande av det tidigare spårområdet.
Anläggningen utgör med spår- och biluppställningsområden en barriär i stadsbebyggel- sen. Byggnaden har också en tydlig uppdelning mellan norr och söder. Mot norr har den stora entrén och entréplatsen placerats. Mot söder har baksidan med tillfart för bilar och bussar placerats. Endast en trafikapparat för motorfordon möter den som vill ta sig till Knutpunkten från söder.
T.v. Mot norr har byggnaderna och platsen framför utformats som en välkomnande en- tré T.h. Mot söder är bebyggelsen utformad med en ”död” fasad, och ”platsen” utfor- mad som en trafikapparat utan hänsyn till människan som kommer från söder som gå- ende eller cyklist.
Byggnaderna kännetecknas av ett postmodernt uttryck. Fasaderna är klädda i ljus, pa- stellfärgade putsmaterial, större glaspartier samt detaljer i ljusgrön eller vit plåt.
Fasader mot Järnvägsgatan. Ingång till bussterminalen samt trappa upp till parkeringsdäck mitt i bild.
Red. 2003-08-19
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Trafik
Helsingborg är en stad som till del lever på och karaktäriseras av stora trafikströmmar.
En viktig del av detta utgör Knutpunkten. Via Knutpunkten passerar resande lokalt, re- gionalt och till andra länder - resande med tåg, buss, färja, bil, cykel, samt gående.
T.v. Infarten till bussterminalen. T.h. parkeringsdäcket med parkeringshuset i bakgrun- den
En viktig förändring i området är den utveckling av Campus med omgivningar som har pågått de senaste åren och fortfarande pågår. Området har blivit en allt viktigare mål- punkt och framför allt har antalet gående och cyklister ökat. Längs med Terminalgatan har en breddad gång- och cykelväg kunnat anläggas då ett av järnvägsspåren har kunnat tas bort.
Terminalgatan med den nyanlagda gång- och cykelvägen
Red. 2003-08-19 Sedan Öresundsbron öppnades går inte någon tågtrafik över Öresund via Knutpunkten
längre vilket har lett till att spåren norr om förlängningen av Trädgårdsgatan har tagits bort. Detta har gett möjlighet till ny genare förbindelse mellan Järnvägsgatan och Ter- minalgatan. Idag finns här redan en koppling för gång- och cykeltrafik. Norr om denna koppling är det före detta spårområdet oanvänt idag vilket möjliggör en utveckling och utvidgning av Bussterminalen. Krav på att ett nödspår skall kunna anläggas fram till fär- jorna vid speciella nödsituationer finns och möjlighet till detta får inte förhindras.
Det upprivna spårområdet, där koppling mellan Järnvägsgatan och Terminalgatan samt en utvidgning av Bussterminalen planeras
Dagvatten
Dagvattnet inom området omhändertas via ett dagvattennät vilket är anslutet till det kommunala nätet.
Miljökvalitetsnormer
Gällande miljökvalitetsnorm enligt svensk författningssamling (SFS 2001:527) avser halterna i utomhusluft av kvävedioxid, svaveldioxid, bly och partiklar (PM 10). Miljö- kontoret i Helsingborg utger årsrapporter som redovisar mätresultaten. Enligt översikts- planen för Helsingborgs stad, antagen 2002-06-12, föreligger hög risk för att miljökvali- tetsnormerna skall överskridas inom aktuellt område.
Närmast belägna mätstationen är i kvarteret Najaden. Det framgår av mätningar under 1999, 2000 och 2001, att gränsvärdet för kvävedioxid, 60 µg/m3, har överskridits sju gånger per år. Miljökvalitetsnormen medger högst sju överskridande per år. Efter år 2005 får inga överskridanden göras enligt förordningen om miljökvalitetsnormen för ut- omhusluft (SFS 2001:527). Mätningarna sker i taknivå och att värdena kan vara betyd- ligt högre i gaturummets marknivå. Sedan den 1 december 2002 utförs inom Drottning- gatan, i gaturummet, mätningar av kvävedioxid. Fram tills den 31 mars 2003 har det no- terats 176 överskridanden av miljökvalitetsnormens värde 90 µg/m3 /timme, och 24
Red. 2003-08-19 överskridanden av miljökvalitetsnormens värde 60 µg/m3 /dygn. Medelvärdet var under
perioden 42,7 µg/m3.
Vidare framgår av nyligen gjorda beräkningar i samband med ny gatuklassificering i Helsingborg att det finns risk för överskridande av miljökvalitetsnormens tim- och års- medelvärden inom ett antal gatuavsnitt i anslutning till planområdet. Finns risk för över- skridande av miljökvalitetsnormens gränsvärden, vilket mätningarna visar, måste enligt normen ett åtgärdsprogram framtas. En åtgärd som då kan bli aktuell, enligt miljökonto- ret, är att minska biltrafiken i det hårt belastade området.
Beräkningar gjorda 1998 visar på att andelen utsläpp av kväveoxider i Helsingborg för- delar sig enligt följande:
sjöfart ca 42 %
övriga transporter (där busstrafiken ingår) ca 49 % energi ca 6 %
industri ca 3 %.
Vidare visar samanställning och beräkningar som Stadsbyggnadskontoret genomfört i juni 2003 att andelen kväveoxider som vägfordon släppte ut i Helsingborg under 2000 fördelade sig enligt följande:
personbil bensin ca 15 % personbil diesel ca 0,7 % tung lastbil diesel ca 79,1 % buss diesel ca 4,8 %
buss etanol ca 0,5 % samt buss gas ca 0,0%.
Trots att ovanstående beräkningar är relativt grova, visar de ändå på att busstrafikens andel är relativt liten och att de största lokala utsläppskällorna i Helsingborg är sjöfarten och den tunga lastbilstrafiken.
Förorenad mark
Enligt Översiktsplan för Helsingborgs stad, ÖP 2002, antagen av kommunfullmäktige 2002 06 12, bedöms planområdet inte omfatta förorenad mark.
Det markområde som kan påverkas vid ett genomförande av detaljplanen är före detta järnvägsområde som anlades i samband med byggandet av kv Terminalen under slutet av 1980-talet. Av rapporten ”Översiktlig miljögeoteknisk undersökning PM Miljötek- nik, Helsingborg 2002-02-25” framgår dessutom att ”jorden under bangården i de un- dersökta punkterna uppfyller kraven på renlighet med hänsyn tagen till markanvändning mindre känslig mark”.
Området skall nu omvandlas till område för gång- och cykeltrafik och parkering. Några djupare schaktningsarbeten kommer därför inte att företas varvid någon undersökning inte bedöms som nödvändig.
Red. 2003-08-19 Buller
Järnvägsgatan trafikeras av cirka 19 000 fordon per årsmedeldygn varav cirka 1 000 fordon utgör tunga dieselfordon. Genomförda beräkningar av buller har resulterat i föl- jande värden:
Mottagarhöjd 2 meter,
Ekvivalentnivå frifältsvärde 64 dBA Utenivå framför fasad, efter korr. för fasadreflex 67 dBA
(3,0 dBA)
Maxnivå, 5 % överskridande Frifältsvärde 76 dBA Utenivå framför fasad, efter korr. för fasadreflexer 79 dBA Mottagarhöjd 10 meter,
Ekvivalentnivå frifältsvärde 64 dBA Utenivå framför fasad, efter korr. för fasadreflex 67 dBA
(3,2 dBA)
Maxnivå, 5 % överskridande frifältsvärde 75 dBA Utenivå framför fasad, efter korr. för fasadreflexer 79 dBA
Rekommenderad nivå vid nybyggnad av bostäder (uteplats) är 55dBA. Helsingborgs kommuns norm i befintliga miljöer är 65 dBA vilket främst bör jämföras med ekviva- lentnivå frifältsvärde samt utenivå framför fasad. Beräkningarna visar på att bullernivån ligger något över den rekommenderade. Då det finns risk för överskridande av riktvär- dena för vägtrafikbuller kan s k ljudrutor erfordras.
Fornlämningar
Inga kända fasta fornlämningar finns inom planområdet. Om lämning påträffas vid markingrepp skall arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med Länsstyrelsen enligt 2 kap Kulturminneslagen. Fornlämningarna kan uppträda som härdrester, stenpackning- ar eller mörka färgningar i jorden med mera.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE Översiktsplan
Planområdet ingår i Översiktsplanen för Helsingborgs stad, antagen av kommun- fullmäktige den 12 juni 2002. Föreliggande förslag bedöms vara förenliga med över- siktsplanen.
I översiktsplanen tas bland annat Södertunneln och HH-tunneln upp. Två förslag till nedgrävning av järnvägen i tunnel finns. Dels ett söder om Knutpunkten, dels en ny för- bindelse till Helsingör norr eller söder om Knutpunkten. Inget av förslagen bedöms på- verka eller påverkas av nu aktuellt planförslag.
Fördjupad översiktsplan
Planområdet berörs inte av Fördjupad översiktsplan. En fördjupning av översiktsplan för de södra delarna av Helsingborg är dock under utarbetande, vilken berör planområ- det.
Red. 2003-08-19
Detaljplaner, fastighetsplaner m m
För planområdet gäller lagakraftvunna detaljplaner akt 12720 vilken vann laga kraft 1988-09-22 med en genomförandetid till 2003-09 21, akt 12721 vilken vann laga kraft 1988-09-22 med en genomförandetid till 2003-09 22 samt akt 12918 vilken vann laga kraft 1990-01-25 med en genomförandetid till 2003-09 22.
Utdrag ur detaljplan akt 12720
Utdrag ur detaljplan akt 12721
Utdrag ur detaljplan akt 12918
Red. 2003-08-19
Riksintressen
Området berörs av följande riksintressen:
• Planområdet angränsar till Riksintresse för kulturmiljövården för Helsingborgs cen- trala delar. Stadsbyggnadskontoret bedömer att planförslaget inte hotar Riksintres- set.
• Planområdet berörs av Riksintresset för vägar, E4 och E6. Stadsbyggnadskontoret bedömer att planförslaget inte hotar Riksintresset.
• Planområdet berörs av Riksintresset för järnvägar, Västkustbanan och Skånebanan.
Stadsbyggnadskontoret bedömer att planförslaget inte hotar Riksintresset.
• Planområdet berörs av Riksintresset för kustzonen. Stadsbyggnadskontoret bedömer att planförslaget inte hotar Riksintresset.
Bevarandeprogram
Planområdet ingår inte i något bevarandeprogram.
Program, utredningar mm
Till grund för detaljplanen ligger ett byggnadsprogram för den nya bussterminalen från november 2001, framtagit av tekniska förvaltningen i samarbete med Tyréns AB och i samråd med Skånetrafiken. Till underlaget hör även trafikutredning av Ramböll Nyvig AS från oktober 2002 samt” Funktionsanalys 2003-03-21” utförd av Tyréns AB på uppdrag av Tekniska förvaltningen. Vidare har rapporten ”Ombyggnad av Knutpunkten, Helsingborg – Konsekvenser för miljön” tagits fram 2003-06-26, i vilken en ombygg- nad konsekvensbeskrivs, av Tyréns AB på uppdrag av Tekniska förvaltningen (bilaga till detaljplanen).
FÖRSLAG TILL PLANENS UTFORMNING Dispositionen i stort
Under de drygt 10 åren som bussterminalen varit i bruk har det framförts kritik från både resenärer och bussbolag. De resande har främst kritiserat miljön och informations- systemet. Miljön har främst kritiserats med tanke på klimat, säkerhet och bristande han- dikappvänlighet. Bussbolagens kritik har främst gällt köbildningar av bussar, bristande uppställningsmöjligheter, bristande information och tillgänglighet för passagerare. Efter utbyggnaden av universitetet framförs även kritik rörande studenternas säkerhet utmed Terminalgatan och förbindelsen med bussterminalen och stadskärnan i övrigt.
Målsättning med de här föreslagna åtgärderna är att förbättra både trafik- och klimatmil- jön, så att upplevelsen blir positiv för såväl resande som för bussbolagen. Planen redo- visar även ökade ytor för busstrafiken. Dessa ytor skapar möjlighet för etablering av tu- ristbusstrafik i terminalen. I första hand inriktas dock åtgärderna på de resandes behov av säkerhet och bekvämlighet. Men även de trafikerande företagen måste uppleva an- läggningen som den bästa för en central angöring i Helsingborg.
Arbetet syftar till att:
• förbättra klimatet och trivseln för resenärer i bussterminalen.
Red. 2003-08-19
• göra bussterminalen till en mötesplats för resande med bättre överskådlighet över busstrafik och andra färdmedel.
• på ett logiskt sätt leda buss- och gångtrafik i och genom bussterminalen och förbätt- ra säkerheten för gående som korsar körbanan.
• anpassa och modernisera anläggningen i handikapphänseende.
• skapa en attraktiv möjlighet för fjärrtrafik att angöra bussterminalen i anslutning till den nuvarande verksamheten genom att tillföra nya ytor från det före detta spårom- rådet.
• anpassa och förbättra in- och utfarten till bussterminalen och den utanförliggande trafikplatsen.
• skapa en lösning som håller långsiktigt, för såväl resenärer som busstrafiken.
• Planen innehåller även en ny mer kanaliserad lösning för trafiken på parkerings- däcket samt en utvidgning av det södra parkeringsdäcket. Båda dessa åtgärder har möjliggjorts genom förvärv av delar av spårområdet.
Bebyggelsen
Detaljplanen rymmer befintliga byggnader och medger ingen utbyggnad av dessa.
Byggnadsåtgärder som ingår i projektet är en ombyggnad av vänthallen i busstermina- lens mitt, samt en inbyggnad av två tidigare entréer mot Järnvägsgatan i markplanet.
Avsikten är att dessa avgränsningar skall genomföras med glesa smideskonstruktioner som inte försvårar luftgenomströmningen i bussterminalen. Om byggnadsåtgärder som kan försvåra luftgenomströmningen vidtas skall detta tillsammans med eventuella åt- gärder, ex. förstärkt ventilation, redovisas i samband med bygglovsansökan.
Särskild omsorg bör läggas vid utformningen av Terminalens ansikte mot söder, entré- erna till busstationen, vilka idag upplevs som svarta hål.
Grönområde och utomhusmiljö
Inom planområdet är möjligheterna att tillföra grönska begränsade på grund av att mar- ken till största delen är hårdgjord, underbyggd av järnvägstunneln eller överbyggd av parkeringsdäck. Närmsta grönområde är Stadsparken öster om Järnvägsgatan. Området söder om bussterminalen skall omformas till en attraktiv entréplats i enlighet med de in- tentioner som uttrycks i ”Stadsmiljöprogram för Helsingborgs stad”.
Utdrag ur Stadsmiljöprogrammet
Föreslagen ny plats
Red. 2003-08-19 Trafik
Tillfarten till bussterminalen från Järnvägsgatan sker via en rondell och trafikrörelser inne i bussterminalen enkelriktas.
Biltrafiken är enkelriktad på den tidigare dubbelriktade östra rampen upp till parker- ingsdäcket och parkeringshuset. Därmed sker all utfart över Terminalgatan som knytes till utfarten mot Järnvägsgatan.
Under parkeringsdäcket samt till en del mellan parkeringsdäcket och den nya förbindel- sen mellan Järnvägsgatan och Terminalgatan medges en utvidgning av bussterminalen.
En viktig förutsättning för detaljplanens genomförande är omledandet av trafiken till och från färjorna till Sjögatan och att denna trafik avstängs från Terminalgatan och Bredgatan och därmed inte belastar parkeringsdäcket på Knutpunkten och korsningen mot Järnvägsgatan. Detta kommer att regleras i ”förslag till detaljplan för fastigheten Söder 1:10 m.fl. Sjögatan, Söder, Helsingborg”, vilken har varit föremål för samråd.
Princip övergripande trafikstruktur, Sjögatan-Uppmarschområdet Bredgatan-Terminalgatan-Järnvägsgatan
Avstängning mellan Terminalgatan och uppmarschområdet
Red. 2003-08-19 Trygghet
Förbättring av säkerheten innefattar även allmän trygghet för dem som rör sig i området.
Bussterminalen har i planförslaget blivit lättare att överblicka, har fått bättre ljusförhål- landen mot väster och har sina hållplatser samlade kring en väl upplyst ö med gemen- sam väntsal. I väntsalen finns elektroniska informationstavlor som berättar var och när bussen kommer och går, så att väntetiden inte behöver spenderas direkt vid hållplatsen.
Den sociala kontrollen påverkas också positivt av att det finns en bemannad butik i väntsalen under dagtid.
KONSEKVENSER
Detaljplanen bedöms inte ha någon negativ påverkan på riksintressena.
Detaljplanen bedöms vara förenlig med hushållningsreglerna i Miljöbalken.
Miljöförbättringar sker främst inom bussterminalen och för gång- och cykeltrafikanter.
Även biltrafiken förenklas genom att det skapas en tydligare och enklare gatustruktur.
Genom att det idag inte finns någon direkt koppling mellan trafik söderifrån på Termi- nalgatan och Järnvägsgatan bedöms trafiken från hamnområdet över parkeringsdäcket minska i omfattning när en sådan tillskapas. Vidare innebär den i ”förslag till detaljplan för fastigheten Söder 1:10 m.fl. Sjögatan, Söder, Helsingborg”, föreslagna avstängning- en mellan färjornas uppmarschområde och Terminalgatan, att trafiken via denna till Järnvägsgatan med stor sannolikhet minskar i omfattning.
Miljökvalitetsnormer
Gällande miljökvalitetsnorm enligt svensk författningssamling (SFS 2001:527) avser halterna i utomhusluft av kvävedioxid, svaveldioxid, bly och partiklar PM 10). Miljö- kontoret i Helsingborg utger årsrapporter som redovisar mätresultaten. Vilket fram- kommit tidigare i planbeskrivningen, under ”Planeringsförutsättningar”, framgår det av de senaste tre årens mätningar att halten av kvävedioxid har överskridits sju gånger per år och också beräkningar har visat på att risk föreligger för att gränsvärdena skall överskridas.
Tekniska förvaltningen har genom Tyréns tagit fram rapporten, ”Ombyggnad av Knut- punkten, Helsingborg – Konsekvenser för miljön” 2003-06-26, i vilken en ombyggnad konsekvensbeskrivs. Rapporten bifogas till detaljplanen som bilaga. Enligt denna inne- bär ombyggnaden cirka 100 nya bussrörelser per vecka vilket ungefär fördelar sig på cirka 15 nya rörelser per dygn. Konsekvensanalysen visar på att en ombyggnad skulle leda till en marginell minskning av kväveoxider samt en marginell minskning av partik- lar.
Kvarteret Terminalen är den stora knutpunkten för resandet i Helsingborg och här möts de olika trafikslagen färjor, bilar, bussar och tåg. Att då begränsa något av dessa trafik- slags tillträde till Terminalen vore närmast förödande för dess funktion. Däremot är det önskvärt att genomfartstrafiken minskar på Drottninggatan - Järnvägsgatan, alltså den trafik som inte har ärende i centrum.
Red. 2003-08-19 Planförslaget innebär inte tillkommande verksamheter eller biltrafik i större omfattning
utan baseras på idag pågående verksamheter. Syftet är:
• en satsning på kollektivtrafik och då främst bussar,
• en kanalisering av befintlig biltrafik vilket innebär att denna kan få något genare väg istället för som idag över parkeringsdäcket,
• en eventuell mindre utökning av parkeringsplatserna på den södra parkeringen,
• samt en utbyggnad av gång- och cykelnät mot Campus.
Vilket tidigare har nämnts står sjöfarten för ca 42 % av den totala mängden kväveoxider enligt beräkningar 1998 och utav övriga motorfordon i Helsingborg står de tunga lastbi- larna för ca 79,1 % vilket omräknat motsvarar ca 38,7 % av den totala mängden kväve- oxider. Det är alltså inte bara bil-, lastbils- och busstrafiken som står för luftförorening- arna i centrum, utan en stor del alstras också av båttrafiken på sundet. Därför bör krav på större grad av rening även ställas på denna trafik.
Åtgärder som bedöms leda till minskade utsläpp är införandet av ett p-ledningssystem samt den nya p-anläggningen under Sundstorget. Genom förbättringar av övriga trafik- leder till exempel Österleden bör den trafik som inte har direkt ärende till centrum för- mås välja dessa leder, framförallt är det viktigt att den tyngre trafiken väljer andra vä- gar, då den tunga trafiken och sundstrafiken står för den absolut största delen av kväve- dioxidutsläppen. Kommunen arbetar med en Trafikplan för Helsingborgs tätort. Vidare är tanken att lokalbussarna som idag körs på diesel skall ersättas med bussar som kör på biogas kompletterat med naturgas vilket skulle innebära en minskning av kväveoxider från busstrafiken med ca 25 % enligt rapporten ”Ombyggnad av Knutpunkten, Helsing- borg – Konsekvenser för miljön”. Det bör också ställas högre krav på sundstrafiken och då särskilt färjorna. Idag planerar Sundsbussarna att ersätta sina färjor med två större vilka kommer att utrustas med katalytisk avgasrening. Vidare bedöms halten kväveoxi- der kunna minska något i centrum om trafiken till och från färjorna flyttas från Bredga- tan till Sjögatan vilken ligger längre från centrum.
Sammantaget kan konstateras att miljökvalitetsnormerna beräknas att överskridas. Sta- den arbetar dock för att dessa skall kunna innehållas, genom nytt p-ledningssystem, byggandet av Sundstorgsgaraget, nya drivmedel för bussar samt att genom trafikplanen leda om trafiken till andra vägar än Järnvägsgatan. I detta perspektiv är en om- och till- byggnad av befintlig bussterminal av underordnad betydelse och kan i ett större och långsiktigt sammanhang till och med leda till minskade utsläpp av kväveoxider. Plan- förslaget bör på grund av ovan fört resonemang inte heller vara avhängig en mätning/
beräkning av kväveoxider med mera. Denna mätning/beräkningen bör istället avvakta tills Sundstorgsgaraget och ombyggnaden av Terminalen är färdigt och det nya parker- ingsledningssystemet är infört. Förhoppningsvis har då också båttrafiken en högre grad av rening.
Red. 2003-08-19 SAMMANFATTNING
Sammanfattningsvis skall planen:
• ligga till grund för en bättre miljö för de som reser via och arbetar i Knutpunkten
• möjliggöra en utvidgning av bussterminalen
• ligga till grund för en värdig entré från söder
• möjliggöra en koppling mellan Järnvägsgatan och Terminalgatan för gående, cyklister och bilister
• möjliggöra en utvidgning av service och handel i bottenplanet i Knutpunkten.
För att få eftersträvad trafiklösning måste även en ny tillfartsgata (Sjögatan) till färjorna tillskapas väster om Bredgatan. Ny detaljplan har påbörjats men avvaktar fördjupade studier som genomförs dels vid Tekniska förvaltningen och dels vid Helsingborgs Hamn AB.
Ombyggnaden av bussterminalen bekostas delvis via bidrag vilket innebär att arbetet måste påbörjas inom år 2003. Detaljplanerna är därför inte kopplade men genomföran- det av trafiklösningen är det.
MEDVERKANDE
Medverkande i detaljplanearbetet på stadsbyggnadskontoret har utöver undertecknade varit byråingenjör Kaj Selin,1:e planingenjör Ralph Blomqvist, kartteknikerna Britt- Marie Bergman och Lena Gottschalk.
STADSBYGGNADSKONTORET
Kerstin Nilermark
Planchef Björn Bensdorp-Redestam
Planarkitekt
Red. 2003-08-19 DETALJPLAN FÖR
DEL AV FASTIGHETEN
TERMINALEN 1
M F L CENTRUM, HELSINGBORGS STADGENOMFÖRANDEBESKRIVNING
ORGANISATION Tidplan
Planförslaget beräknas vinna laga kraft sista kvartalet år 2003.
Genomförandetid
Planens genomförandetid är 5 år från det att planen vunnit laga kraft.
Huvudmannaskap
Helsingborgs stad genom Tekniska förvaltningen är huvudman för den nya allmänna platsen söder om kvarteret Terminalen. Helsingborgs stad ansvarar också för ombygg- nad av bussterminalen och entréer från Järnvägsgatan.
Avtal
Planavtal finns upprättat mellan Tekniska förvaltningen och Stadsbyggnadskontoret.
FASTIGHETSRÄTT Avtal
Som stöd för planens genomförande upprättas avtal mellan å ena sidan Helsingborgs stad och å andra sidan dels Staten/Banverket, dels resp tomträttshavare inom planområ- det.
Fastighetsplan
Den befintliga fastighetsplanen fortsätter att gälla. De ändringar resp nybildningar av servitut och andra rättigheter, som omfattas av ovannämnda avtal, genomförs vid lant- mäteriförrättning med sådan mindre avvikelse från fastighetsplanen som är tillåten en- ligt 3 kap 2 § fastighetsbildningslagen.
Fastighetsbildning
Detaljplanen tillsammans med tecknade avtal innebär att följande servitutsrättigheter inom Terminalområdet påverkas:
• Servitut A avseende järnvägsspår m m genom bussterminalområdet (bildat vid en förberedande lantmäteriförrättning, akt 12797, inför genomförandet av den ursprungliga Terminalplanen, akt 12720, samt onämnt och onumrerat i gällande fastighetsplan, akt 12666). Servitutet upphävs; dess innehåll – som samtidigt ändras – fördelas på dels servitut 12, dels det nya servitutet 27, jfr nedan.
• Servitut 3A skall fortsättningsvis innehålla uppgift om att befintlig klimatan- läggning även avses utnyttjas för bussterminalens behov. Uppdelas på tre ser- vitut (3A-C)
• Servitut 6 begränsas till att endast omfatta trafikytorna på Kungstorget.
Red. 2003-08-19
• Servitut 7, som avser den hittillsvarande s k angöringsön inom bussterminalom- rådet i de delar den är belägen inom fastigheterna Terminalen 3 och 4, ändras och anpassas efter de ombyggnadsåtgärder som är aktuella.
• Servitut 8, som avser rätt till gångtrafik i markplanet samt i ytterligare två plan inom Terminalen 1, ändras vad avser utövningsområdet i markplanet.
• Servitut 12 ändras enligt avtal mellan Helsingborgs stad och Banverket och skall fortsättningsvis belasta det område av Terminalen 1 som tidigare berörts av ser- vitut A; jfr ovan.
• Servitut 15A och servitut 16 upphävs i sin helhet.
Utöver ovannämnda ändringar bland de före planändringen befintliga 26 servituten, nybildas ytterligare sju servitut. Dessa numreras i en fortsatt löpnummerföljd och före- slås m a o utgöra servitut nr 27-33.
Observera att ovanstående numrering av servitut kommer att ändras vid genomförd för- rättning.
Av gemensamhetsanläggningarna inom planområdet påverkas Terminalen ga:1 och ga:2. För den förstnämnda anläggningen ändras utövningsområdet i markplanet under parkeringsdäcket samt för den s k trågtaksparkeringen (inom Gamla staden 8:1). Den sistnämnda anläggningen, som avser sopkomprimeringsanläggning och sopkärlshanter- ing, ges på motsvarande sätt nytt utövningsområde jämte nydefinierad utfartsrätt.
Detaljplaneförslaget innebär i övrigt att trafikområdet söder om bussterminalen blir all- män plats. Detta innebär i sin tur att T- samt P-området söder därom, som är beläget inom samma fastighet (Gamla staden 8:1), bör avstyckas. Avstyckningen kan eventuellt avse enbart parkeringsområdet.
EKONOMI Planekonomi
Planavgift erläggs av beställaren i enlighet med planavtal upprättat den 3 april 2002.
Avtal mellan staden och tomträttshavare kommer att upprättas.
TEKNISKA UTREDNINGAR
Telia Sonera skall kontaktas i samband med projektering. Innan exploatering sker skall kabelutsättning begäras.
Öresundskraft AB skall kontaktas i samband med projektering. Eventuellt berörda led- ningar skall skyddas eller flyttas i samråd med Öresundskraft.
Om byggnadsåtgärder som kan försvåra luftgenomströmningen i bussterminalen vidtas skall detta tillsammans med eventuella åtgärder, ex. förstärkt ventilation, redovisas i samband med bygglovsansökan.
STADSBYGGNADSKONTORET
Kerstin Nilermark Björn Bensdorp-Redestam
Planchef Planarkitekt
