Din lön Allt du behöver för att maxa din lön

(1)

Din lön 2020

Allt du behöver för att maxa din lön

(2)

2/3

3 Förbundets syn på löner 4 Lönesamtal steg för steg 6 Vanliga frågor

8 Så använder du lönestatistiken Lönestatistik

9 Ingångslöner 10 Privat sektor

12 Kommunal sektor 13 Statlig sektor

14 Chefer

Innehåll

Sveriges Arkitekter och övriga Sacoförbund tar fram årlig lönestatistik som underlag för lönesättning och lönesamtal. Redovisade siffror baseras på de svar vi fått in i löneenkäten för fjolåret och visar löneläget i oktober 2019.

Observera att siffrorna i tabellerna redovisar de faktiska lönerna som de framgått av löneenkäten. De är inga rekommendationer utan en bra utgångspunkt vid lönediskussioner. De enda rekommendationer som Sveriges Arkitekter ger gäller praktiklöner och ingångslöner för nyutexaminerade.

Eftersom underlaget för vissa parametrar och årtal är för litet för att vara statistiskt säkerställt är de därför inte inkluderade. Jämför dig med den grupp som ligger närmast. Fler parametrar finner du i Saco Lönesök, verktyget där du jämför din lön med andra arkitekter och med akademiker i andra Sacoförbund. Generellt rekommenderar vi att göra breda sökningar för att få ett större underlag. Med det finns möjligheter att förfina sökresultatet genom att exempelvis söka på län, examensår och utbildning. Läs mer om Saco Lönesök på sid 8.

Om innehållet

Omslagsfoto: Lennart Wittstock, Pexels

(3)

Samtalet om lön ska vara en naturlig del av lönesättningen för Sveriges Arkitekters medlemmar. Du som medarbetare ska ha möjlighet att prata direkt med din chef om din lön och ditt arbete. Kopplingen mellan lön, ansvar, prestation, kompetens och hur du bidrar till verksamheten ska vara tydligt både för dig och din chef.

Vår uppfattning är att lönen ska vara individuell och

differentierad mellan grupper och individer. Lönen ska spegla din prestation i förhållande till dina och arbetsgivarens mål och ditt värde för arbetsgivaren. Din löneutveckling ska spegla hur väl du uppfyller målen och hur du utvecklas i ditt arbete. För att den modellen för lönesättningen ska fungera fullt ut krävs det att både du och arbetsgivaren förbereder er inför lönesamtalet.

Som en del i dina förberedelser finns Sveriges Arkitekters lönestatistik och tjänsten Saco LöneSök. Med hjälp av dessa verktyg kan du skapa dig en bild av löneläget för andra arkitekter och hur lönestrukturen ser ut. Under lönesamtalet är din uppgift att berätta om de förväntningar du har på en löneökning, baserade på argument kring insatser och bidrag till verksamheten under det gångna året. Din chefs uppgift är att värdera och presentera sin bedömning av dina prestationer.

Om du vill kan du också kontakta Sveriges Arkitekters förbundsjurister för individuell rådgivning före lönesamtalet.

Avslutningsvis vill jag tacka dig som besvarar löneenkäten som ligger till grund för vår lönestatistik. Tillsammans lägger vi grunden för ditt kommande lönesamtal.

Elisabet Elfström tf förbundsdirektör

Att prata om lön

FOTO: PETER PHILLIPS

(4)

Lönesamtal steg för steg

1. Inför

Börja med att gå igenom styrdokumenten: löneavtalet, lönepolicy och lönekriterier på din arbetsplats. Gå in på Saco Lönesök och kolla lönestatistiken.

Vad är rätt lön för dig? Bestäm vad en marknadsmässig lön innebär för dig. Sätt upp ett konkret mål för din lön. Det ska vara en summa som du kan känna dig nöjd med. Vill du för- handla om annat än pengar? Mer semester eller pensionsför- måner kan vara ett alternativ till löneförhöjning. Blanda aldrig in din privatekonomi! Din chef ersätter dig för jobbet du gjort i verksamheten och inget annat.

Vässa argumenten genom att gå igenom din egen arbets- situation. Var konkret och skriv ner vad du har gjort för att lyfta verksamheten det senaste året. Uppnådda resultat, egen kompetenshöjning, större ansvar i fråga om exempelvis budget eller projekt, initiativförmåga samt hur du stöttar kollegorna är saker att ta upp. Utgå inte från att din chef vet allt vad du gör eller kan! Tänk igenom dina mål för jobbet och för din personliga utveckling. Kanske vill du ha nya arbetsuppgifter, ta annat ansvar eller har kunskap som inte kommer till sin rätt på din arbetsplats

En plattform att utgå från, såsom lönepolicy eller lönekriterier, gör ofta samtalen bättre. Den ska helst tas fram i samarbete mellan arbetsgivare och medarbetare. Lönepolicy eller -kriterier

tydliggör dessutom vad som krävs för en god löneutveckling.

Ett lönesamtal är en dialog och ska föras med den som har mandat att sätta din lön, det vill säga din lönesättande chef.

Har det skett förändringar i dina arbetsuppgifter som inte redan speglas i din lönenivå? Det ska du självklart kompenseras för. Förutom vid lönesamtalet har du också en god chans att höja din lön när du byter arbetsuppgifter och då får ett större ansvar eller mer kvalificerade uppgifter.

FÖRBERED DIG

Dokumentera och värdera din prestation och ditt arbetsinnehåll. Undersök löneläget i arkitektbranschen.

HITTA ARGUMENT

Skriv ner dina argument för löneökning.

Var konkret och använd exempel som belyser det du vill få sagt. Utgå från att din chef inte har koll på allt du gör i ditt jobb.

✔

(5)

Ge plats åt lönediskussionen. Separera lönesamtalet och ut- vecklingssamtalet. Då undviker du att frågan om lön hamnar i skymundan. Om du jobbar på en arbetsplats som slår ihop samtalen, se till att utrymmet för att diskutera såväl lön som utveckling är tillräckligt väl tilltaget. Även vid ett renodlat lönesamtal ska ni ha avsatt ordentligt med tid. Både du och arbetsgivaren ska vara förberedda på vad ni vill prata om.

Lyssna på arbetsgivarens argument. När du och din chef diskuterar din arbetsprestation och måluppfyllelse, argumentera för din ståndpunkt. Ta gärna upp konkreta exempel. Lägg därefter fram ditt löneanspråk.

Under

Ha fokus på lön och prestation. Lönesamtalet är din chans att ge en bild av hur din prestation under året bidrar till verksamheten. Diskutera dina arbetsinsatser och vad du har gjort för att bidra till verksamhetens mål.

HÅLL GOD TON

Sträva efter bra samtalsklimat, lyssna på vad din chef har att säga och ställ frågor.

Förhoppningsvis blir du nöjd med dina nya lön, men det är inte alltid man kommer överrens. Du har alltid rätt att få en motivering till arbetsgivarens förslag. Be din chef konkre- tisera hur du ska förbättra din arbetsprestation för att nå den lön du vill ha. Får du ingen eller låg löneökning har du möjlighet att begära en utvecklings- eller handlingsplan för att få stöd att åstadkomma en bättre utveckling framöver.

Till sist är det arbetsgivarens bud som gäller. Har du valt att förhandla själv kan klubben/den fackliga representanten inte förhandla för dig i ett senare skede. (Med reservation för en viss möjlighet på det statliga området.) Resultatet av lönesamtalet bör dokumenteras.

Efteråt

Gör en utvärdering för dig själv. Tänk över om du fick fram dina argument och om du lyckades föra fram det du ville. Reflektera också över vad arbets- givaren sa – finns det något som du kan göra bättre eller utveckla framöver?

DOKUMENTERA

Repetera och skriv ner vad ni kommit överens om efter avslutat samtal.

2.

✔

3.

✔

(6)

Har jag alltid rätt till en lönerevision?

Om du är anställd hos en arbetsgivare med kollektivavtal har rätt till en årlig lönerevision/

översyn. Arbetsgivare som inte är bunden av kol- lektivavtal har ingen skyldighet att se över lönerna årligen, även om de flesta ändå gör detta. Det finns flera andra förmåner i kollektivavtalet så det är en bra fråga att ställa vid anställningsintervjun om du är osäker, om din blivande arbetsgivare har kollektivavtal eller inte.

Ingångslön, vad ska du tänka på?

Som ny i branschen kan det vara svårt att utvärdera den egna kompetensen, det är därför vi har lönerekommendationer för nyexaminerade. Du som nyexaminerad har mycket att erbjuda, med nya fräscha ögon på branschen och den senaste kunskapen är du en tillgång för arbetsgivaren. Så lägg dig inte för lågt!

Höj din lön genom kompetensutveckling Kompetensutveckling leder ofta till nya arbetsuppgifter och ansvarsområden som sin tur öppnar upp för högre lön. Sveriges Arkitekters kursverksamhet rustar arkitekter och företag med relevant utbildning för att stärka sin konkurrens- kraft och förmåga att hantera komplexa uppdrag.

Planera din kompetensutveckling i dialog med arbetsgivaren när du har ditt utvecklingssamtal.

Rätten till vidareutbildning ingår dessutom i kollek- tivavtalet.

På väg till nytt jobb?

De är nu du har din bästa möjlighet att höja lönen. Utnyttja det! Den arbetsgivare som har bestämt sig för att du är den mest lämpade för jobbet kan ofta sträcka sig lite längre ifråga om löneanspråk. Du själv bör ha satt upp en smärt- gräns för när lönen blir för låg för att jobbet ska vara intressant. Vänta med att ge ditt löneanspråk tills arbetsgivaren frågar. Vi rekommenderar att du inte skriver det redan i din ansökan.

Vad gäller vid inkomstförsäkring?

Som yrkesverksam medlem i Sveriges Ar- kitekter kan du ha rätt till inkomstförsäkring. Det förutsätter att du är medlem i AEA. Inkomstförsäk- ringen fyller då på arbetslöshetsersättningen över det tak som a-kassan sätter. Om du är medlem i a-kassan, yrkesverksam medlem i förbundet sedan minst sex månader och har jobbat i ett år omfattas du av den inkomstförsäkring som ingår i ditt med- lemskap hos Sveriges Arkitekter. Det innebär att du vid arbetslöshet får pengar både från a-kassan och inkomstförsäkringen, sammanlagt upp till 80 procent av din lön under ett halvår.

Vanliga frågor

?

!

?

!

?

!

?

!

?

!

(7)

Föräldraledig eller sjukskriven?

Vid frånvaro som exempelvis föräld- raledighet eller sjukskrivning ska du också erbjudas lönesamtal. Föräldralediga har rätt till samma lönesättning som de som arbetar, alltså inte bara få ett schablonmässigt påslag.

Frågor som rör föräldraskap eller föräldra- ledighet får enligt lag aldrig bidra till sämre löneutveckling.

Deltids- eller visstidsanställd?

Detta ska inte påverka din lönenivå. Det är dock vanligt att du inte ingår i arbetsplat- sens årliga löneprocess om du är visstidsan- ställd.

Ord- och begreppslista

Lönerevision:

Arbetsgivaren ser över medarbetares löner, oftast tillsammans med lokal facklig representant, och håller lönesamtal för eventuell förändring av lön, sker i regel en gång per år.

I förbundets definition av lön ingår:

• Fast kontant månadslön

• Rörlig lön såsom bonus eller resultatlön

• Värdet av naturaförmåner, exempelvis fri lunch

Men inte:

• Övertidsersättning

• Traktamente

• Restidsersättning

• Semesterersättning

Begrepp i tabellerna:

• Medellön: Summan av alla löner delat med antalet löner

• Medianlön: Lönen i mitten, alltså att hälften av de svarande har högre lön och hälften har lägre

• Undre kvartil: 25 % har lägre lön än den angivna

• Övre kvartil: 75 % har lägre lön än den angivna

• 10:e percentil: 10 % har lägre lön än den angivna.

• 90:e percentil: 90 % har lägre lön än den angivna.

?

!

?

!

Slutat plugga och börjat jobba?

Bli yrkesverksam medlem!

Förutom att första jobbet innebär att du

för första gången ska förhandla lön, är

det viktigt att du också blir yrkesverksam

medlem i Sveriges Arkitekter. Första året

betalar du bara halva medlemsavgiften,

165 kr/månad. Och du glömmer väl

inte a-kassan? För att ha rätt till a-kassa

behöver du anmäla dig hos AEA, Aka-

demikernas Erkända A-kassa. Läs mer

på aea.se.

(8)

Så använder du lönestatistiken

Vid den årliga lönerevisionen är det din prestation och måluppfyllelse, tillsammans med de ekonomiska förutsättningarna hos arbetsgivaren, som utgör grunden för din nya lön.

Du kan titta på lönestatistiken utifrån både examensår och femårsklasser, för att få ett större underlag. Ställ dig

frågan om det är rätt att du har en medianlön eller om du har argument för en lön som ligger till exempel i den övre kvartilen, kopplat till din prestation och det ansvar du tar.

Lönestrukturen på din arbetsplats spelar också stor roll, så lönestatistiken är en av flera delar som ligger till grund för din argumentation om ny lön.

Saco Lönesök

• Det du ser på sidan för Saco Lönesök är statistik från Sveriges Arkitekters löneenkät. Du kan också välja statistik från samtliga Sacoförbund om du vill jämföra dig med ett större underlag eller om du vill titta på chefs- eller projektledarlöner.

• Du kan välja utifrån exempelvis utifrån arbetsmarknadssektor, titel och examensår.

• Tänk på att inte förfina urvalet för mycket – då riskerar urvalet att bli för litet. Vi rekommenderar exempelvis att du väljer femårsklasser istället för enstaka examensår.

• Längst ned på sidan finns knappar för att mejla, spara eller skriva ut dina tabeller och diagram.

• Du går in på Saco Lönesök via arkitekt.se/lon och klickar på lönestatistik.

Gå in på Saco Lönesök och kolla lönestatistiken.

Den ger ingen

rekommendation men du kan se hur andra ligger lönemässigt.

”

(9)

har desto mer värde har du för arbetsgivaren. Annan arbets- livserfarenhet, kanske från tiden innan du började studera, kan också vara ett argument för en lön som är högre än rekommendationen. Tänk ”nytta för arbetsgivaren” när du tittar på olika argument inför lönediskussionen.

Ingångslöner

Vid den första anställningen efter utbildningen kan du alltid utgå från våra rekommenderade ingångslöner. Rekommen- dationerna följs i stor utsträckning men är inte tvingande för arbetsgivaren, så även vid den första anställningen brukar det bli en diskussion om lön.

Argument för en högre ingångslön än den rekommenderade är till exempel praktikarbete. Ju mer relevant erfarenhet du

Examensår 2019 per kön

Kön Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil

Kvinnor 68 31 928 30 700 31 100 31 800 32 505 34 000

Män 24 32 065 29 500 31 050 31 500 32 750 35 250

Samtliga 92 31 964 30 500 31 100 31 550 32 505 34 000

Examensår 2019 per arbetsmarknadssektor

Sektor Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil

Kommunal 9 31 055 – 28 500 32 000 33 000 –

Privat 83 32 063 31 000 31 100 31 500 32 500 34 000

Samtliga 92 31 964 30 500 31 100 31 550 32 505 34 000

8/9

Lönestatistik 2020

(10)

Privat sektor

Löneavtalet för privat sektor är ett så kallat processavtal. Det innebär att löneökningarnas storlek förhandlas på företaget och att de styrs av medarbetarnas prestationer och företa- gets ekonomiska förutsättningar. Lönerevisionstidpunkten är den 1 april. Blir lönerna klara vid ett senare tillfälle får medarbetaren eventuell ökning retroaktivt.

Processen tar sin avstamp i utvecklingssamtal där bland annat individuella mål ska sättas upp för medarbetaren. Den lokala klubben och arbetsgivaren träffas före de individuella lönesamtalen och arbetsgivaren informerar då om ekonomiska förutsättningar. Här går parterna också igenom medlem-

marnas lönestruktur och uppmärksammar eventuella behov av lönejusteringar.

Därefter hålls de individuella lönesamtalen där överens- kommelse om ny lön träffas med dem som valt att förhandla själva. Efter samtalen förhandlar klubben och arbetsgivaren om löner för de medlemmar som klubben företräder. Sedan ska arbetsgivaren lämna besked om ny lön tillsammans med en motivering. Till sist utvärderas processen som ligger till grund för nästa års lönerevision.

Privat, medverkande arkitekt per examensår

Examensår Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil

2009 5 39 380 36 500 39 000 40 900

2010 12 36 456 33 250 37 950 38 000

2011 21 36 011 30 900 34 000 35 200 37 400 41 600

2012 16 37 654 32 000 35 850 36 950 41 450 44 170

2013 26 35 091 30 000 33 500 36 066 37 400 39 100

2014 37 36 449 31 775 34 500 36 500 38 000 40 168

2015 64 35 687 32 600 34 900 36 000 37 150 39 000

2016 77 34 896 33 000 33 800 35 000 36 200 37 500

2017 144 34 151 32 500 33 275 34 000 35 000 36 300

2018 126 33 261 32 000 32 750 33 300 34 000 35 000

2019 85 32 202 30 400 32 000 32 000 33 000 34 500

Samtliga 642 34 583 31 775 33 000 34 113 36 098 38 000

Så delar statistiken upp arkitekter i privat sektor:

• Medverkande arkitekt: utan handläggaransvar och utan ansvar för arkitektonisk utformning.

• Handläggande arkitekt: självständig arkitektonisk utformning, samlat ansvar för mindre projekt eller delansvar för större.

• Ansvarig arkitekt: handläggare med samlat ansvar.

• Chefsarkitekt: kontorschef eller motsvarande med kon- torsledande uppgifter.

Begreppen är ett redskap för att du ska kunna placera in dig när du fyller i löneenkäten och används inte med nödvändighet av alla enskilda företag.

10/11

(11)

Privat, ansvarig arkitekt

Examensår, 5-årsklasser Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil

1975–1979 9 56 767 . 51 000 51 904 65 100 .

1980–1984 40 56 483 48 250 50 332 55 189 58 293 67 370

1985–1989 70 56 139 47 326 51 800 55 950 60 000 65 075

1990–1994 63 56 717 48 759 51 000 56 750 59 600 65 500

1995–1999 110 55 441 49 000 50 964 54 188 57 500 64 900

2000–2004 131 52 510 46 000 48 400 52 000 55 550 58 800

2005–2009 149 48 750 43 700 45 673 48 000 50 633 55 750

2010–2014 118 44 604 39 000 41 000 43 507 47 020 51 300

2015–2019 26 43 065 35500 37 000 42 034 46 000 54 000

Samtliga 718 51 518 42 200 46 250 50 750 56 000 60 600

Privat, handläggande arkitekt

1975–1979 4 45 725 . 44 050 .

1980–1984 11 48 653 41 000 42 000 49 229 53 900 55 250

1985–1989 26 48 818 39 700 45 500 49 675 52 400 55 100

1990–1994 32 48 988 43 100 47 627 49 500 52 195 55 000

1995–1999 41 48 681 44 900 47 000 49 500 51 127 53 000

2000–2004 108 46 761 41 600 44 400 46 800 49 350 51 800

2005–2009 244 44 397 39 600 42 500 44 900 46 500 48 700

2010–2014 463 40 930 37 100 38 600 40 800 43 000 45 100

2015–2019 342 37 004 33 200 35 100 36 900 38 600 41 000

Samtliga 1 271 41 731 35 500 38 000 41 300 45 340 49 000

Privat, medverkande arkitekt

2009 5 39 380 . 36 500 39 000 40 900

2010 12 36 456 32 827 33 250 37 950 38 000 39 500

2011 21 36 011 30 900 34 000 35 200 37 400 41 600

2012 16 37 654 32 000 35 850 36 950 41 450 44 170

2013 26 35 091 30 000 33 500 36 066 37 400 39 100

2014 37 36 449 31 775 34 500 36 500 38 000 40 168

2015 64 35 687 32 600 34 900 36 000 37 150 39 000

2016 77 34 896 33 000 33 800 35 000 36 200 37 500

2017 144 34 151 32 500 33 275 34 000 35 000 36 300

2018 126 33 261 32 000 32 750 33 300 34 000 35 000

2019 85 32 202 30 400 32 000 32 000 33 000 34 500

Samtliga 642 34 583 31 775 33 000 34 113 36 098 38 000

Lönestatistik 2020

(12)

Kommunal sektor

Löneavtalet inom kommunal sektor är ett tillsvidareavtal.

Det är sifferlöst vilket ger arbetsgivaren förutsättningar att arbeta strategiskt med lönesättningen. Avtalet möjliggör en löneutveckling som premierar kompetens, specialistkun- skap, resultat och bidrag till verksamhetens mål sett över tid.

Prioriteringar avgörs utifrån förutsättningarna hos arbetsgivaren. Medarbetarna lönesätts individuellt och differentierat med denna prioritering som grund. Lönerevisionstidpunkten är den 1 april. Blir lönerna klara senare får medarbetaren eventuell ökning retroaktivt.

Löneprocessen inleds med att den lokala fackliga företräd- aren träffar arbetsgivaren för en överläggning, där båda parter får möjlighet att framföra sin syn på förutsättning-

arna. Arbetsgivaren går igenom eventuell lönekartlägg- ning och redogör för det ekonomiska läget och eventuella prioriteringar. De allra flesta väljer att företräda sig själva och har då lönesamtal med sin chef, istället för att låta den fackliga företrädaren förhandla för dem. Samtalen ska föras i dialog och ska innehålla en motivering till den nya lönen samt kopplas till de mål och det som sagts vid medarbetar-/

utvecklingssamtal.

När alla anställda fått meddelande om ny lön hålls en av- stämning med den lokala fackliga företrädaren och arbetsgi- varföreträdare. Avstämningen innebär en genomgång av de föreslagna nya lönerna och en avstämning av hela lönepro- cessen, i syfte att lägga grund för nästa års översyn.

Kommun, avdelningschef

Examensår i fasta 5-årsklasser Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil

1980–1984 10 63 864

1985–1989 14 64 106 57 700 59 850 61 800 65 500 75 827

1990–1994 10 59 495 56 300 59 450 64 000

1995–1999 17 59 889 48 600 54 000 59 000 65 000 71 000

2000–2004 28 58 338 52 000 54 100 57 150 62 550 66 000

2005–2009 21 54 239 47 300 49 800 53 400 58 500 60 500

2010–2014 10 50 040 47 100 50 000 53 000

2015–2019 2

Samtliga 113 58 306 48 600 53 050 58 000 62 000 69 500

Kommun, arkitekt med handläggaransvar

1975–1979 9 54 200 . 47 800 50 000 57 700 .

1980–1984 32 48 813 44 200 45 200 48 825 51 450 54 000

1985–1989 34 47 567 40 200 43 200 48 675 51 600 54 000

1990–1994 35 46 487 38 600 43 000 46 300 50 600 54 150

1995–1999 71 46 735 40 500 43 100 46 600 49 500 53 228

2000–2004 104 45 605 39 600 42 350 45 000 48 000 52 000

2005–2009 156 43 252 38 600 40 850 43 000 45 475 48 000

2010–2014 190 40 271 36 225 38 000 39 800 42 000 44 650

2015–2019 164 35 284 32 000 33 850 35 000 36 900 38 500

Samtliga 795 42 190 34 750 37 700 41 600 46 000 50 500

(13)

12/13 Stat, arkitekt med handläggaransvar

1980–1984 8 47 045

1985–1989 7 47 686 45 050 46 600 51 600

1990–1994 17 47 210 40 950 46 600 50 445

1995–1999 10 50 215 46 900 51 775 54 700

2000–2004 14 44 964 40 900 45 350 47 400

2005–2009 16 43 253 38 500 40 400 44 025 45 550 46 700

2010–2014 11 40 295 36 350 37 200 40 100 42 400 46 000

2015–2019 3 33 833

Samtliga 86 45 130 37 800 40 800 45 050 49 000 54 000

Stat, per titel

Lönetabell per titel Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil

Stat, administrativ 8 46 465 44 860 47 000 49 850

Stat, annan tjänst 45 54 523 40 300 46 000 50 600 60 400 71 110

Stat, arkitekt med handläggaransvar 86 45 130 37 800 40 800 45 050 49 000 54 000 Stat, arkitekt utan handläggaransvar 7 33 129 30 000 34 100 35 800

Stat, doktorand 1

Stat, forskare 12 44 919 40 000 40 200 44 650 48 150 56 230

Stat, länsark, avdel chef, dep råd 14 62 521 48 000 52 500 59 450 67 300 75 100

Stat, lärare 40 46 690 37 800 41 000 44 325 50 200 60 500

Stat, professor 9 68 370 62 000 68 500 71 000

Samtliga 222 48 949 37 700 41 400 46 600 54 000 63 950

Statlig sektor

Avtalet för statlig sektor är sifferlöst och är ett så kallat pro- cesslöneavtal där löneförhandlingarna sker lokalt. De flesta löneförhandlingar sker genom en modell med lönesamtal men modellen med kollektivförhandling finns också. Enligt lönesamtalsmodellen sker lönerevision genom lönesättande samtal där chef och medarbetare kommer överens om ny lön. När lönerevision sker genom lokal förhandling sluts kollektivavtal om ny lön för alla eller vissa arbetstagare vid de revisionstidpunkter som de lokala parterna bestämt. Även när kollektivförhandling används finns dialogen mellan chef och medarbetare som grund för lönesättningen av individen.

Det lönesättande samtalet ska kopplas till det årliga utvecklings- eller medarbetarsamtalet och till den löpande dialogen i vardagen mellan dig och din chef om ditt arbete, utveckling, resultat och prestation. Genom det lönesättande samtalet sätts ditt resultat och din prestation tydligare i fokus. Om du och arbetsgivaren inte kommer överens om lönen regleras den mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorgani- sationen. Tidpunkt för lönerevision är den 1 oktober om inte de lokala parterna kommer överens om annat.

Lönestatistik 2020

(14)

När du befordras och får en mer avancerad eller ansvarsfull tjänst är en god idé att ta upp frågan om ny lön med din arbetsgivare. Det finns inga rekommenderade påslag för den som blir chef, men vi har specifik lönestatistik för chefer.

Se också över om dina anställningsvillkor ändras, exempelvis om du inte längre har rätt till övertidsersättning. Du kan

också väcka frågan om andra löneförmåner, såsom ökade pensionsavsättningar. Det bör kompenseras antingen i lön eller mer semester. Att endast få nya eller ändrade arbetsgifter utan tydligt ökat ansvar eller en ny tjänst ger sällan någon generell löneökning, men du kan alltid be om ett lönesamtal i samband med förändringen.

Privat, chefsarkitekt

1980–1984 8 67 568 59 250 65 000 72 000 .

1985–1989 11 73 182 53 600 54 000 63 700 77 000 101 000

1990–1994 32 73 899 58 000 60 500 64 950 79 000 85 000

1995–1999 55 64 581 52 000 56 500 64 000 68 000 79 800

2000–2004 62 62 935 49 700 56 000 61 000 66 500 74 000

2005–2009 41 57 071 50 000 52 500 56 000 61 000 64 800

2010–2014 24 51 719 43 300 46 850 50 150 54 900 63 200

2015–2019 7 53 849 44 000 49 500 63 000

Samtliga 241 62 908 49 700 53 500 60 500 66 000 79 800

Chefer

Privat, enhetschef/gruppchef/första linjen

1980–1984 5 64 200 . 64 000 64 000 66 000

1985–1989 15 57 711 48 620 53 600 57 000 64 150 67 000

1990–1994 22 61 072 55 100 58 250 61 250 63 000 65 500

1995–1999 46 58 808 51 000 55 000 57 750 62 000 66 970

2000–2004 54 58 240 51 000 53 000 57 150 60 000 65 000

2005–2009 51 52 617 46 000 48 500 52 550 56 600 60 000

2010–2014 46 47 573 42 000 44 300 48 100 50 393 55 000

2015–2019 12 47 363 35 000 39 000 47 028 53 750 62 500

Samtliga 252 55 108 45 300 49 914 55 000 60 000 64 500

(15)

14/15 Kommun, enhetschef/gruppchef/första linjen

1980–1984 5

1985–1989 12 56 504 51 000 54 750 57 350 59 525 60 500

1990–1994 10 55 150 49 750 57 475 61 000

1995–1999 11 55 292 48 600 51 800 57 000 59 000 59 000

2000–2004 24 57 297 51 150 53 775 56 250 60 800 65 000

2005–2009 20 53 451 46 400 49 050 53 025 57 250 59 750

2010–2014 11 50 445 46 300 47 100 50 000 54 500 56 000

2015–2019 3 47 767

Samtliga 97 55 063 47 100 51 000 55 000 59 200 62 500

Enhetschef/gruppchef/första linjen

Arbetsmarknadssektor Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil

Kommunal 97 55 063 47 100 51 000 55 000 59 200 62 500

Privat 252 55 108 45 300 49 914 55 000 60 000 64 500

Statlig 17 52 606 40 950 47 000 52 500 55 700 67 000

Samtliga 366 54 980 45 500 50 000 55 000 59 900 64 200

Chef, per befattningsnivå

Befattningsnivå Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil

Högsta chef (VD, GD) 26 67 498 40 000 47 000 60 029 77 000 109 204

Högre chef 108 68 411 51 500 57 914 65 000 74 700 85 000

Mellanchef 60 65 156 54 250 59 100 63 975 69 300 76 500

Enhetschef/Gruppchef/första linjen 366 54 980 45 500 50 000 55 000 59 900 64 200

Annan typ chef 87 55 089 44 500 47 800 53 000 60 000 70 000

Projektledare 448 46 795 36 800 41 000 46 425 51 720 57 800

Specialist 287 49 057 36 800 43 200 48 000 54 800 60 000

Samtliga 1 382 52 830 39 000 45 000 51 225 58 600 66 000

Lönestatistik 2020

(16)

Sveriges Arkitekter Storgatan 41 Box 5027

102 41 Stockholm kansli@arkitekt.se +46–8 505 577 00 www.arkitekt.se

@sverigesarkitekter

@sveriges_arkitekter

@SvArkitekter

@sverigesarkitekter

Sveriges Arkitekter är en fack- och bransch- organisation för alla arkitekter i Sverige, vare sig de jobbar med inredning, hus, landskap eller planering.

Vi organiserar omkring 90 procent av den samlade arkitektkåren och är därigenom en stark röst för professionen. Vi jobbar för att arkitekturen ska kunna ta större plats i samhället och för att förbättra våra medlemmars villkor. Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen och arkitekten.

Kontakt

Sveriges Arkitekters förbundsjurister är bara ett mejl eller telefonsamtal bort om du har frågor eller synpunkter.

Ulrik Östling

ulrik.ostling@arkitekt.se tel 08-505 577 25 Rita Georgiadis

rita.georgiadis@arkitekt.se tel 08-505 577 23

Ulrika Paulsson

ulrika.paulsson@arkitekt.se tel 08-505 577 22

Jens Andersson

jens.andersson@arkitekt.se tel 08-505 577 24

Sandra Olséni

sandra.olseni@arkitekt.se tel 08-505 577 26 Isac Jonsson

isac.jonsson@arkitekt.se tel 08-505 577 27 Gemensam mejl: jurist@arkitekt.se

FOTON: PETER PHILLIPS FOTO: REBECKA GORDAN