2010-10-metaller-i-gras-2010

(1)

gemensam\Emilie\Rutiner\Gräs och grönsaker\Gräs\Gräsrapport 2010 MN.doc

Miljöförvaltningen

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Landskrona 2010

Martin Lindahl Rapport 2010:10

Miljöförvaltningen

261 80 Landskrona

(2)

Sammanfattning

Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som placerats ut på 7 olika ställen runt om i kommunen. Genom att klippa gräset var 14:e dag, torka och sedan analysera det har resultat av nedfallet av tungmetallerna bly, kadmium, krom, koppar, zink och nickel erhållits. Gräs som vuxit från början av juni till början av september 2010 har analyserats på Ekologiska institutionen vid Lunds universitet.

Resultatmässigt avviker provplatsen Hydro markant genom att ha klart högst

medelvärden för kadmium, zink, krom och nickel. Hydro har även näst högst värde på bly och högst värde för koppar, dock är resultatet för koppar inte så avvikande jämfört med de andra provplatserna som resultaten för de andra tungmetallerna är. I övrigt är Elverkets värden för zink och koppar markant höga jämfört med övriga provplatser och Reningsverket har högsta värde för bly och ett högt värde på krom.

Jämför man värden med föregående år, 2009, så har medelvärdet för halterna av alla tungmetaller ökat utom för krom, som minskat (1,25 µg/g ts 2009 mot 0,96 µg/g ts 2010).

Ser man över ett längre perspektiv har blyhalten sjunkit 1988 till 2010, men där fanns en klar topp mellan 2001/2002 till 2004. Medelvärdet för blyhalten 2010 var det näst lägsta under hels mätperioden. Lägsta värdet uppmättes 2009. Halten för kadmium har också en neråtgående trend sett 1988-2010 och även kadmium hade en topp kring 2002/2003. Koppar har däremot dock haft en relativt stadigt ökande uppmätt halt sett över hela mätperioden, med en tydlig topp 1989. Zink och krom fluktuerar väldigt mycket över tidsperioden i fråga och någon klar trend för dessa tungmetaller går inte att se. Nickel tycks under mätperioden visa en nedgående trend.

(3)

Bakgrund

Miljöförvaltningen har sedan 1988 haft odlingar av gräs på ca 7 olika provplatser i Landskrona. Anledningen till att man en gång startade med gräsodlingar var att man visste att både Boliden-Bergsöe och ScanDust hade mycket utsläpp av metaller. Man utförde redan mätningar av bly i grönkål samt mätningar av metaller i fallande stoft och ansåg att man behövde komplettera med mätningar av metaller i gräs och i mossa.

Undersökningen av metallförekomst i gräs ansåg man vara en förhållandevis billig och enkel mätning, med givande resultat.

Metod

I mars-april börjar odlingen av gräs, italienskt rajgräs, i s.k. självvattnande krukor.

Gräset dras upp i växthus och krukorna sätts ut i slutet av maj eller i början på juni.

Gräskrukorna placeras i ställningar på 1,5 meters höjd ovan mark. Gräset vattnas vid behov varje vecka med destillerat vatten och det klipps var 14:e dag så att samma höjd på gräset erhålls efter varje klippning. Växtnäring tillsätts gräset var 14:e dag. Efter klippningen tvättas och torkas gräset. Tvättning sker två gånger med kranvatten och en gång med destillerat vatten. Torkningen sker i ugn i ca. 55 C° i 12-20 timmar. Gräspro- verna är analyserade av Växtekologiska avdelningen, Ekologihuset på Lunds universitet med avseende på bly, kadmium, krom, koppar, nickel och zink. Resultaten efter analys uppges i enheten µg/g (mikrogram metall/gram gräs) eller samma förhållande mg/kg (milligram metall/kilogram gräs).

Provplatserna är Hydro, Reningsverket, Örja Kyrkby, Elverket, Syngenta, Kyrkogården och Gränsgatan (se karta).

Resultatet av analyserna presenteras i ett diagram över halterna av tungmetallerna per provpunkt (diagram 1) samt diagram 2-5 fokuserar på utsläppen på bly. Diagram 5-11 redovisar övriga tungmetaller i en serie från 1988 till 2010.

På grund av skadegörelse av provplatsen Elverket den första veckan som gräset skulle klippas blev det endast 7 provtagningstillfällen. De andra provplatserna kunde provtas 8 gånger som planerat.

(4)

Resultat

Det som först kan konstateras är att nedfallet av metaller är störst närmst utsläppskällorna. Var där nedfallet är störst styrs till stor del av vindriktningens fördelning under mätperioden. Den förhärskande vindriktningen för Landskrona under perioden den 1 juni 2010 till den 31 augusti 2010 var ca 40 % nordvästlig, 10 % nordostlig, 30 % sydvästlig och 20 % sydostlig vind.

Fördelningen av metaller på de olika provplatserna åskådliggörs i diagram 1. (endast baserat på 2010-års mätningar).

Resultatmässigt avviker provplatsen Hydro markant genom att ha klart högst

medelvärden för kadmium, zink, krom och nickel. Hydro har även näst högst värde på bly och högst värde för kroppar, dock är resultatet för koppar inte så avvikande jämfört med de andra provplatserna som resultaten för de andra tungmetallerna är. I övrigt är Elverkets värden för zink och koppar markant höga jämfört med övriga provplatser och Reningsverket har högsta värde av bly och ett högt värde på krom.

Jämför man värden med föregående år, 2009, så har halterna för alla tungmetaller ökat utom krom som minskat (1,25 µg/g ts 2009 mot 0,96 µg/g ts 2010). I övrigt har medelvärdena för bly sjunkit under senare år efter några år (2002-2004) med väldigt höga värden. Samma trend kan man se med nickel som också hade några år med ökade värden runt 2002-2004. Kadmium har överlag en neråtgående trend. Övriga

tungmetaller fluktuerar i värden från år till år, vilket medför att man inte kan se någon direkt tydlig trend för dem.

Fördelning av metaller

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 0,35 0,40

Kyrkogården Syngenta Örja kyrkby Gränsgatan Reningsverket Elverket Hydro

Zn Cr Cu Ni Pb Cd

Diagram 1. Nedfall av metaller på samtliga provplatser (summan för plats/summan totalt).

(5)

Bly

Huvudsakliga utsläppskällor: Boliden Bergsöe, ScanDust samt långväga transporter.

Medelvärdet för samtliga mätplatser i Landskrona 2010 är 6,03 µg/g jämfört med 4,79 µg/g 2009 och 26,17 µg/g 2008. Blyhalterna under 2010 var högst vid Reningsverket, 17,32 µg/g . Diagram 3 visar hur mycket högre halten bly är vid provplatserna Hydro och Reningsverket, som ligger närmast de huvudsakliga utsläppskällorna, jämfört med vid Syngenta, som ligger betydligt längre ifrån dessa källor. I diagram 4 ses att medelvärdet för bly och kadmium följs åt.

Medelvärde blyhalt

0 20 40 60 80 100 120 140 160

1988 1989

1990 1991

1992 1993

1994 1995

1996 1997

1998 1999

2000 2001

2002 2003

2004 2005

2006 2007

2008 2009

2010

mikrogram/gram

Medelvärde blyhalt

Diagram 2. Medelvärdet för alla provplatsers halter av bly, från 1988 till 2010

Blyhalt 1987-2010

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900

1987 1988

1989 1990

1991 1992

1993 1994

1995 1996

1997 1998

1999 2000

2001 2002

2003 2004

2005 2006

2007 2008

2009 2010 År

mikrogram/gram ts

Reningsverket Hydro

Syngenta (bakgrund)

Diagram 3. Blyhalten på provplatserna Reningsverket och Hydro samt Syngenta, som är med som referensprovplats, 1987-2010

(6)

gemensam\Emilie\Rutiner\Gräs och grönsaker\Gräs\Gräsrapport 2010 MN.doc Medelvärde blyhalt i förhållande till medelvärde kadmiumhalt

0 20 40 60 80 100 120 140 160

1988 1989

1990 1991

1992 1993

1994 1995

1996 1997

1998 1999

2000 2001

2002 2003

2004 2005

2006 2007

2008 2009

2010

mikrogram bly/gram gräs

0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45 0,5

mikrogram Cd/gram gräs

Blyhalt Kadmiumhalt

Diagram 4. Visar hur medelvärdet för bly respektive kadmium följs åt.

Blyhalt vid Hydro och Reningsverket 2010

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0

2010-06-02 2010-06-09

2010-06-16 2010-06-23

2010-06-30 2010-07-07

2010-07-14 2010-07-21

2010-07-28 2010-08-04

2010-08-11 2010-08-18

2010-08-25 2010-09-01

µg/g

Blyhalt Reningsverket Blyhalt Hydro

Diagram 5. Blyhaltens fördelning över mätperioden 2010 för Hydro respektive

Reningsverket

Kadmium

Huvudsakliga utsläppskällor: Långväga transporter, förbränning, ScanDust samt Boliden Bergsöe.

Medelvärdet för samtliga mätplatser i Landskrona 2010 var 0.07 µg/g, vilket är högre än 2009 års värde (0,01µg/g). Halten kadmium var högst vid Hydro under 2010.

Medelvärdet för kadmium och medelvärdet för zink följs åt, vilket kan ses i diagram 7.

(7)

gemensam\Emilie\Rutiner\Gräs och grönsaker\Gräs\Gräsrapport 2010 MN.doc Medelvärde kadmiumhalt

0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45 0,5

1988 1989

1990 1991

1992 1993

1994 1995

1996 1997

1998 1999

2000 2001

2002 2003

2004 2005

2006 2007

2008 2009

2010

mikrogram/gram

Medelvärde kadmiumhalt

Diagram 6. Medelvärdet av kadmium, från 1988 till 2010

Medelvärde blyhalt i förhållande till medelvärde kadmiumhalt

0 20 40 60 80 100 120 140 160

1988 1989

1990 1991

1992 1993

1994 1995

1996 1997

1998 1999

2000 2001

2002 2003

2004 2005

2006 2007

2008 2009

2010

mikrogram bly/gram gräs

0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45 0,5

mikrogram Cd/gram gräs

Blyhalt Kadmiumhalt

Diagram 7. Medelvärdet för kadmium och zink.

(8)

Koppar

Huvudsaklig lokal utsläppskälla: ScanDust.

Medelvärdet för samtliga mätplatser i Landskrona 2010 var 18,99 µg/g jämfört med 13,92 µg/g 2009. Kopparhalten under 2010 var som högst vid Hydro av alla

provplatserna .

Medelvärde kopparhalt

0 10 20 30 40 50 60

1988 1989

1990 1991

1992 1993

1994 1995

1996 1997

1998 1999

2000 2001

2002 2003

2004 2005

2006 2007

2008 2009

2010

mikrogram/gram

Medelvärde kopparhalt

Diagram 8. Medelvärdet av koppar, från 1988 till 2010

(9)

Zink

Huvudsaklig utsläppskälla: ScanDust och Boliden Bergsöe.

Medelvärdet 2010 var 66,90 µg/g, vilket kan jämföras med 46,82 µg/g 2009. Högst zinkhalt under 2010 av alla provplatserna hade Hydro.

Medelvärde zinkhalt

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

1988 1989

1990 1991

1992 1993

1994 1995

1996 1997

1998 1999

2000 2001

2002 2003

2004 2005

2006 2007

2008 2009

2010

mikrogram/gram

Medelvärde zinkhalt

Diagram 9. Medelvärdet av zink, från 1988 till 2010 Krom

Huvudsaklig utsläppskälla: ScanDust.

Medelvärdet för Landskrona 2010 var 0,96 µg/g och 2009 var det 1,64 µg/g. Högst kromhalt under 2010 uppmättes i proven från Hydro.

Medelvärde kromhalt

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4

1988 1989

1990 1991

1992 1993

1994 1995

1996 1997

1998 1999

2000 2001

2002 2003

2004 2005

2006 2007

2008 2009

2010

mikrogram/gram

Medelvärde kromhalt

Diagram 10. Medelvärdet av krom, från 1988 till 2009

(10)

Nickel

Huvudsakliga utsläppskällor: ScanDust och långväga transporter. Medelvärdet 2010 var 1,25 µg/g jämfört med 0,84 µg/g 2009. Högst nickelhalt uppmättes i gräset från Hydro.

Medelvärde nickelhalt

0 0,5 1 1,5 2 2,5

1988 1989

1990 1991

1992 1993

1994 1995

1996 1997

1998 1999

2000 2001

2002 2003

2004 2005

2006 2007

2008 2009

2010

mikrogram/gram

Medelvärde nickelhalt

Diagram 11. Medelvärdet av nickel, från 1988 till 2009

Slutsats/ diskussion

Bly

Från 1988 till 1990 låg medelvärdet på 22-27 µg/g ts för att sedan sjunka till runt 10-12 µg/g ts 1990-2000. Under 2002 ökade värdena kraftigt, för att efter 2004 ha sjunkit till att vara på ungefär samma nivå som mellan 1990-2000. Från och med 2009 är värdena på de lägsta nivåerna sedan mätningarna påbörjades.

När man tittar på blyvärdena för säsongen 2010 ser man att halten är relativt hög i början på säsongen, de avtar till mellan 10-20 µg/g ts under mitten av juni till slutet av juli, och stiger sedan till det högre, 40 µg/g ts, i slutet av augusti. Samma förhållanden kunde ävens ses för 2009. En anledning kan vara att BolidenBergsöe haft något mer blyutsläpp vid uppstarten av anläggningen efter sommaruppehållet.

Man kan även se att blyhalten vid Hydro och Reningsverket följer varandra och skiljer sig kraftigt åt från, referensprovplatsen för syftet, Syngenta, under hela säsongen 2010.

Detta beror främst på att mätplatserna Hydro och Reningsverket ligger nära utsläppskällorna, medan Syngenta ligger långt ifrån källorna.

(11)

Kadmium

Redan från 1989 fram till 1999 var trenden för kadmium sjunkande för att sedan göra ett uppsving runt millenniumskiftet. En förklaring kan vara branden 2001 på Boliden Bergsöe, men det är inte särskilt troligt eftersom området borde ha ”återhämtat” sig till dess (2002). 2003 var nivåerna nere på samma nivå igen som under perioden 1989- 1999. Efter det har kadmiumhalten fortsatt avta för att 2010 ha ett värde likt perioden 1989-1999 igen.

Kadmiumhalten och blyhalten följer varandra åt väldigt bra i trenderna över åren 1988- 2010, med endast några få avvikelser (diagram 4). En anledning tros vara att

blybatterier innehåller en viss mängd zink och att kadmium förekommer som förorening i zink. Därav följs även kadmium- och zinkhalterna varandra åt (diagram 7).

Koppar

Kopparhalten har varit relativt stabil under 1988-1998 förutom en kraftig avvikelse 1989. Men efter 1998 ses en trend som verkar tyda på att kopparhalten ökar svagt med åren från runt 8-10 µg/g ts under perioden 1988-1998 till att vara mellan 13-18 µg/g ts efter 1998.

Zink

Zink är den tungmetall, tillsammans med krom, som har en väldigt fluktuerande trend.

Det kan skilja många procent i halten ett år jämfört med nästa och det går inte att se någon tydlig trend över åren.

Krom

Krom har en om ännu mer fluktuerande trend än zink. Den trend som kan dock kan urskiljas är att runt vart 3-4 år verkar kromhalten stiga kraftigt för att sedan

nästkommande år vara tillbaka på ett värde på under 1 µg/g ts, som kan jämföras med 1,75-2,50 µg/g ts under topparna vart 3-4 år.

Nickel

Nickel har också en väldigt fluktuerande trend över åren med toppar vart 2-3 år. Dock man kan urskilja att halten trots allt verkar avta med åren trots de återkommande topparna runt var 2-3 år.

Totalt

Jämför man 2010 års värden med 2009 års värden ser man att bly, koppar, zink och nickel höjts mellan 26-67 %. Krom har minskat med 30 % från 2009 till 2010.

Kadmium har även den ett negativt resultat för år 2010, men det ska tas med i beaktning att 2009 års värde var historiskt lågt.

(12)

S:\gemensam\Emilie\Rutiner\Gräs och grönsaker\Gräs\Gräsrapport 2010 MN.doc

Bilaga 1

Blyhalter i gräs,

mikrogram/gram TS

Bly

Plats 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kyrkogården 4,4 3,27 1,4 1,42 8,89 0,57 0,48 0,79 1,01 2,41 0,36 0,18 0,12 0,88 0,25 2,3 0,52 0,1 0,15 0,38 0,26 0,17 0,00 0,38 Elverket 29,4 55,9 58 43,8 50,6 11,1 8,48 13,2 35,5 42,4 50,3 10,6 37 59,8 3,12 39,6 34 35,4 22,4 37 9,9 12,3 6,89 9,43 Eriksgården (finns inte längre) 5,8 5,52 4,73 4,34 8,03 1,95 0,66 3,42 1,15 1,24 0,63 1,2 0,39 Gränsgatan 16,2 18,8 13,6 17 6,51 15,6 2,26 3,37 2,52 1,74 2,3 6,35 5,52 7,39 5,13 1,72 3,02 7,25 3,85 7,53 2,1 12,6 1,10 1,93 Syngenta 1,8 2,38 2,43 1,67 1,84 1,09 0,81 1,04 4,24 1,24 0,85 0,26 0,26 0,92 0,46 1 0,4 0,23 0,57 0,64 0,28 0,2 0,07 0,41 Reningsverket 172 64 88,5 72,8 47,6 91,9 32 50,8 19,1 6,64 11,6 42,9 42,4 118 36 67 81,5 373 53,2 83,5 32,37 98,2 14,54 17,32 Hydro 43 22,8 19,5 10,8 12,3 9,97 5,47 7,5 7,48 7,4 2,85 0,18 7,03 6,57 5,93 855 180 225 82 93,2 135,8 58,8 10,89 12,00 Örja Kyrkby 1,21 0,52 2,21 0,78 2,96 2,18 1,72 0,2 1,23 0,34 1,8 1,21 0,88 0,66 2,15 0,83 0,9 0,04 0,72

Medelvärde 38,94 24,7 26,9 21,7 19,4 16,7 6,34 10,3 8,98 8,25 8,88 7,92 11,6 27,8 7,32 138 42,9 88,8 23,3 32,1 25,93 26,17 4,79 6,03

(13)

S:\gemensam\Emilie\Rutiner\Gräs och grönsaker\Gräs\Gräsrapport 2010 MN.doc

Karta över provtagningsställena

(14)

Bilaga 3

Vindros som visar % fördelningen av vindarna under perioden 2010-06-01 till 2010-08-31.