Alexandra Skopal
Miljöinspektör Rapport 2013:15
Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona
Miljöförvaltningen
Rapport om
Grundvattenkontrollen Landskrona stad 2013
Sammanfattning
Sedan 1992 finns det ett kontrollprogram för grundvattnets kvalitet inom Lands- krona stad. Syftet med programmet är att kunna följa långsiktiga förändringar av grundvattnet. De provpunkter som ingår i kontrollprogrammet ligger i de mest re- presentativa vattenförande geologiska formationerna i kommunen. Dessa prov- punkter har utarbetats i samarbete med Sveriges geologiska undersökning. Pro- verna med grundvatten har analyserats med avseende på ett flertal fysikaliska, mikrobiologiska och kemiska parametrar, bland annat pesticider.
Under år 2013 togs det prov i 10 jordla- gerbrunnar i april månad. Denna rapport redovisar endast 2013 års provtagning.
Undersökningarna ger en bild av de olika vattentäkternas fysikaliska och kemiska status. Resultaten varierar mellan de olika provpunkterna. Genomgående kan dock konstateras att vattnet i kommunen är hårt. En av provbrunnarna har mycket
hårt vatten, medan de resterande brunnar- na har hårt vatten. Av brunnarna med hårt vatten har 7 en hårdhet under 15 tyska hårdhetsgrader, och 2 över.
Sex av jordlagerbrunnarna har en nitrat- halt som överstiger 20 mg/l, vilket av Livsmedelsverket bedöms som tjänligt med anmärkning och bör ej ges till barn under ett års ålder.
Vid provtagningen 2013 påvisades rester av kemiska bekämpningsmedel i 90 % av brunnarna. Två av dessa brunnar hade halter som överstiger gränsvärdet för tjän- ligt vatten.
Enligt det fastställda kontrollprogrammet kommer nya undersökningar av jordla- gerbrunnarna att genomföras två gånger under 2013 och bergbrunnarna kommer också att undersökas 2013, då de inte blev undersökta enligt kontrollprogrammet 2013 eftersom de finansiella medlen inte räckte.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
1. Inledning ... 4
1.1 Kontrollprogram ... 5
1.2 Analysmetoder ... 6
1.3 Fortsatt undersökning ... 6
1.4 Geologisk översikt ... 6
1.5 Grundvattentillgångar ... 8
1.6 Grundvattenskydd ... 9
2. Resultat ... 9
2.1 Hårdhet ... 9
2.2 Kväve ... 9
2.3 Fluorid ... 10
2.4 Kadmium ... 10
2.5 Nitrat ... 10
2.6 Kemiska bekämpningsmedel ... 11
2.7 Arsenik ... 14
2.8 Bly ... 15
2.9 Uran ... 15
2.10 Järn och Mangan ... 15
2.11 E.coli ... 16
2.12 Övriga parametrar ... 16
Referenser ... 17
1. Inledning
Större delen av Landskrona stads yta har ett gott grundvattenskydd med mäktiga moränlager som täcker vattenmagasinen.
Några områden har däremot mer lättge- nomsläppliga jordmåner vilket gör det enklare för föroreningar att komma ner till grundvattnet.
Miljönämnden har upprättat ett kontroll- program för grundvattnet inom kommu- nen. På uppdrag av nämnden tog Sveriges geologiska undersökning (SGU) fram ett kontrollprogram med representativa provpunkter i kommunen, vilket startade 1992.
Syftet med kontrollprogrammet är att få en samlad bild av grundvattentillgångarna i kommunen samt att långsiktigt kunna följa förändringar i vattenkvaliteten.
Kontrollprogrammet innefattar provtag- ning av grundvattnet i 15 brunnar; 5 djupa bergborrade brunnar och 10 jordla- gerbrunnar. Provtagning av de fem dju- pare brunnarna ska ske med 5 års mellan- rum, medan provtagning i de grundare brunnarna ska utföras två gånger per år.
År 2013 räckte inte de finansiella medlen till två provtagningsomgångar så det togs enbart prover under våren. Detta innebär att provtagningen i de djupare bergbor- rade brunnarna inte har skett med det 5 årsintervall som bestämts i kontrollpro- grammet.
Denna rapport är en sammanställning av de undersökningar som utförts under år 2013. Nedan i tabell 1 så det framgår vilka brunnar det togs prov i under våren år 2013.
Tabell 1. Jordlagerbrunnar i kontrollprogrammet 2013.
Namn Fastighet Adress Djup
B6 Viarp 1:13 Ottarpsvägen 111 Jord 5
B7 Vadensjö 19:2 Hällebovägen 163 Jord 12
B8 Tullstorp 13:1 Tullstorps vattenverk Jord 24
B9 Råga Hörstad 7:4 Råga Hörstadsvägen 33 Jord 4
B10 Tofta 16:1 Ängahusvägen 13 Jord 3
B11 Lilla Hörstad 6:73 Munkebäcks vattenförening Jord - B12 Saxtorp 4:3 Brunnsvägen, Örebyns vattenförening Jord 17
B13 Saxtorp 7:34 Björnahusvägen 28 Jord 5
B14 Kvärlöv 4:31 Norra Kvärlövsvägen 51 Jord 4
B15 Annelöv 3:10 Annelövs trädgård Jord 3
Av de 10 jordlagerbrunnarna har 3 varit med sedan kontrollprogrammet startades 1992 och de är:
B8: Tullstorp 13:1, som är Tullstorps vattenverk och kommunens reservvatten- täkt,
B11: Lilla Hörstad 6:73, vilken tillhör Munkebäcks vattenförening, och
B12: Saxtorp 4:3, som tillhör Örebyns vattenförening.
Inför 2013 byttes flera brunnar ut på grund av att det konstaterades ytvattenin- trängningar. Detta konstaterades då man fann bakterier som förekommer i tarmar hos djur och människor. De nya brunnar- na är: Viarp 1:13, Tofta 16:1, Kvärlöv 4:31 och Annelöv 3:10.
1.1 Kontrollprogram
De brunnar som provtogs 2013 kan utlä- sas i tabell 1 där även deras adress fram- går. Figur 1 visar brunnarnas placering i kommunen.
Programmet omfattar 5 djupa bergbrun- nar och 10 grävda jordbrunnar. Fyra provpunkter har bytts ut inför provtag- ningen 2013. De provpunkterna är be-
lägna på fastigheterna: Viarp 1:13, Tofta 16:1, Kvärlöv 4:31 och Annelöv 3:10.
Anledningen till att de byttes ut var miss- tänt förorening av ytvatten. Detta har vi- sat sig på så sätt att det vid tidigare prov- tagningar har före-kommit koliforma bak- terier som inte hör hemma i grundvattnet.
Kontrollprogrammet är konstruerat så att det tas prov två gånger per år i alla jord- lagerbrunnar, en gång under våren och en under hösten, och en provtagning vart femte år i bergbrunnar. Enligt program- met så skulle både jordbrunnarna och bergsbrunnarna kontrolleras år 2013 men det fanns inte tillräckligt med finansiella medel för att genomföra två provtagning- ar. Det genomfördes enbart en kontroll under våren i jordlagerbrunnarna och ingen i bergbrunnarna.
Figur 1. Karta över de 10 jordlagerbrunnar som användes i 2013 års grundvattenkontroll.
1.2 Analysmetoder
I samtliga brunnar tas prov för analys med avseende på kemiska och bakterio- logiska parametrar. Vattnet i samtliga provpunkter har även analyserats med avseende på kemiska bekämpningsmedel.
1.3 Fortsatt undersökning
Provtagning i jordlagerbrunnarna kom- mer under följande år att genomföras en gång på våren och en gång på hösten, och planen är att bergbrunnarna kontrolleras under våren 2014. Provtagningsparamet- rarna avses att vara samma som vid 2013 års provtagning.
1.4 Geologisk översikt
Skåne är beläget i gränsområdet mellan den skandinaviska urbergsskölden och de stora områdena med sedimentär berg- grund i Danmark och Nordtyskland. I denna rand zon har upprepade tektoniska
rörelser ägt rum, vilket är anledningen till att det inom Landskrona kommun före- kommer åtskilliga bergarter av varierande ålder och utformning, se figur 2. Den äldsta berggrunden påträffas i ett litet område i öster och består av silurisk ler- skiffer med en ålder på ca 400 miljoner år. Den följs västerut av ett band av den s.k. Kågerödsformationens berggrund (drygt 200 miljoner år gammal) som be- står av leror och leriga sandstenar, ofta dåligt konsoliderade och i snabb väx- ellagring. Bergarterna från undre jura och rät är 200-190 miljoner år gamla och be- står av lerstenar och lerskiffrar som väx- ellagrar med sand och mo-stenar. Tunna kolflötser och bankar av lerjärnsten före- kommer också i lagerserien. De bergarter som bildats under perioden övre krita mellersta jura (170-70 miljoner år gam- mal) är brant
Figur 2. Berggrund och grundvattentillgångar i berggrunden i Landskrona kommun. 1. Skrivkrita och dan- kalksten (goda uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 2. Lerstenar, mo-stenar etc., övre kritamellersta jura (mycket varierande uttagsmöjligheter, 0-5 l/s per brunn). 3. Ler-stenar, sandstenar etc., undre jura (goda
uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 4. Leror etc., Kågerödsformationen (dåliga uttagsmöjligheter, 0-0.2 l/s per brunn). 5. Lerskiffer (dåliga uttagsmöjligheter, 0-0,2 l/s per brunn).
uppresta och består av leror, lerstenar, sand och mo-stenar i snabb växellagring.
Lagren är ofta okonsoliderade. De yngsta bergarterna i området utgörs dels av skrivkrita (70-65 miljoner år gammal) i form av vita, mjöliga kalkstenar med flintlager och dels av dankalksten (65-62 miljoner år gammal) som förekommer som vita och ljusgrå kalkstenar med ibland rikliga lager av flinta.
Flera större förkastningar genomsätter berggrunden, där framför allt Skånes mest betydande förkastningszon märks. Inom Landskrona kommun sträcker den sig mellan Glumslöv och Annelöv. Den väl- kända Alnarpssänkan passerar under Ven i kommunens västra del.
Berggrunden är huvudsakligen känd från borrningar, eftersom den överallt utom på några få platser i nordöstligaste delen av kommunen är täckt av jordarter med vari- erande mäktighet och utformning. Jord- djupet uppgår oftast till 20-40 m, men jord-mäktigheter överstigande 100m är kända från Glumslövstrakten och från Ven. I södra delen av kommunen domine- rar sandiga sediment i markytan bestå- ende av såväl isälvsavlagringar som svallsand, medan leriga moräner och mo- ränleror överväger längre norrut, se figur 3. Under moränerna förekommer ibland sandiga eller leriga sediment om är speci- ellt vanliga i Glumslövs backar och på Ven.
Figur 3. Jordarter och grundvattentillgångar i jordlagren i Landskrona kommun. 1. Sand och grovmo, svall- sediment (små till måttliga grundvattentillgångar.) 2. Grus och sand, isälvs-avlagringar (måttliga-stora
grundvattentillgångar.) 3. Lerig morän och moränlera (små grundvattentillgångar). 4. Grus och sand under morän (måttliga-stora grundvattentill-gångar).
1.5 Grundvattentillgångar
De varierande geologiska förhållandena är anledningen till att det finns betydande olikheter i grundvattentillgångarnas stor- lek och kvalitet inom kommunen. Vatten- föringen i berggrunden är till övervä- gande del beroende av sprickigheten, även om porositeten i vissa sand och mo- stenar är av betydelse för magasinering och uttag av grundvatten. Inom områden där leror och lerstenar växellagrar med sand och mo-stenar, kan flera grundvat- tenvåningar med skilda grundvattennivåer och vattenkvaliteter förekomma i de olika sand- och mo-stenarna.
De största grundvattentillgångarna i berg- grunden återfinns i sand och mo-stenarna från undre jura och rät, i skrivkritan och dankalkstenen. I dessa bergarter kan i allmänhet 25 l/s (720018000 l/tim) per brunn utvinnas. Lika stora uttagsmöjlig- heter kan i gynnsamma fall förekomma i bergarterna från övre krita – mellersta jura. De brant uppresta, dåligt konsolide- rade och mycket varierande lagren gör emellertid brunnsborrningarna chansar- tade i dessa bergarter. Små grundvatten- tillgångar och dåliga uttagsmöjligheter (ofta 00.2 l/s/brunn) förekommer i Kågerödsformationens lager och i den siluriska lerskiffern.
I jordlagren finns de mest betydande grundvattentillgångarna i grovsedimenten (grus, sand och grovmo) beroende på deras höga porositet och permeabilitet.
Av de ytliga förekomsterna är det isälvsavlagringarna och ibland sväm- sedimenten som innehåller de största till
gångarna. Mäktiga grovsediment avlag- ringar med betydandegrundvattentill- gångar finns bl.a. i Saxåns och Säbydikets dalgångar. På större djup finns även grundvattentillgångar i grov-sediment under morän och andra täta jordarter.
Alnarpssänkan är utfylld med sediment som till stor del består av grovmo. Lokalt finns grus och sand med betydande grundvattentillgångar under morän, bl. a.
omedelbart norr om Säby och Säbydikets dalgångar. Svallsedimenten är däremot i allmänhet för tunna för att de skall inne- hålla mer än begränsade grundvatten- tillgångar.
1.6 Grundvattenskydd
Det finns alltid en föroreningsrisk av grundvattnet då de vattenförande lagren inte är täckta av täta jordar eller berglager med en tillräcklig mäktighet. I Lands- krona kommun är det således områden med tunt jordtäcke som tillsammans med grovsedimentområden är mest riskfyllda ur skyddssynpunkt. Inom den övervä- gande delen av kommunen är det natur- liga föroreningsskyddet gott för de undre grundvattenmagasinen i berggrunden, eftersom de täcks över stora ytor av mo- rän med betydande mäktighet. Grundvat- tentillgångarna i de övre jordlagren har ofta ett mycket dåligt naturligt skydd.
Speciellt gäller detta för isälvsavlagring- arna och de övriga grovsedimenten i markytan, där föroreningar snabbt når grundvattnet.
2. Resultat
2.1 Hårdhet
Hårdheten är ett mått på mängden kal- cium och magnesium i vattnet och mäts
som totalhårdhet i tyska hårdhetsgrader (◦dH). 10-20 ◦dH benämns som hårt vat- ten och mer än 21 ◦dH är mycket hårt.
Endast Tullstorp 13:1 hade mycket hårt vatten medan de övriga brunnarna hade hårt vatten. Anmärkningen är dock tek- niskt grundad, d.v.s. den höga hårdheten ger utfällningar i ledningar, tvättmaski- ner, kaffekokare etc., men innebär ingen risk för hälsan. Hårt vatten innebär dock att dosering av kemikalier till tvätt- och diskmaskin ökar, vilket leder till högre miljöbelastning. Det är därför särskilt viktigt att hushåll som ej har kommunalt vatten och avlopp använder miljöanpas- sade rengöringsmedel.
2.2 Kväve
De naturliga systemen i Sverige är kväve- fattiga. Halter över 0,5 mg/l nitratkväve kan bedömas vara resultatet av någon form av påverkan. Höga halter på 5-20 mg/l nitratkväve är inte någon ovanlig halt i jordbruksbygd. Grundvattnet i en av brunnarna i Landskronas undersökning 2013 hade mycket låg halt kväve enligt Natur-vårdsverkets bedömningsgrunder för grundvatten (SGU rapport 2013:1).
Det var i brunnen på fastigheten Saxtorp 4:3 som tillhör Örebyns dricksvattenför- ening (1 mg/l nitrat). Denna brunn är be- lägen i skogsmark i Saxtorpsskogen.
Grundvattnet i två brunnar fick bedöm- ningen mycket hög halt nitrat; Saxtorp
7:34 med 53 mg/l och Kvärlöv 4:31 med 80 mg/l. Sedan fick 3 brunnar bedöm- ning hög halt nitrat. I övrigt fick grund- vattnet i 3 brunnar tillståndsklassningen måttlig halt och den sista fick låg halt.
2.3 Fluorid
Den svenska berggrunden ger ofta upp- hov till höga halter av fluorid i berg- grundvattnet. Grundvatten i jordlager innehåller vanligen endast låga fluorid- halter. Grundvattnet i Landskrona kom- mun är relativt fattigt på fluor. För att fluor i vatten skall ha en kariesförebyg- gande effekt, skall halten vara 0,8 mg/l eller mer. Samtliga brunnar i undersök- ningen underskred detta riktvärde.
2.4 Kadmium
Både kadmium och bly är definierade som särskilt farliga och utgör prioriterade utfasningsämnen. Ämnena kan före- komma naturligt i grundvatten, men högre halter kan också bero på mänsklig påverkan, främst genom luftburen depo- sition. Via luften har metaller spridits från exempelvis smältverk, annan metallindu- stri och förbränning. Stora mängder bly har släppts ut i luften genom användning av blyhaltig bensin. Utsläppen av bly och kadmium i Europa har minskat betydligt de senaste decennierna. Proverna från de 10 brunnarna visade att alla brunnarna klassas till mycket låg halt.
Tabell 2. Mängd av halten natrium i grundvattnet.
2.5 Nitrat
De naturliga systemen i Sverige är kvä- vefattiga men höga nitrathalter i enskilda brunnar är ett vanligt problem i kommu- nen. Den naturliga nitrathalten i grund- vatten överstiger inte 0,5 mg/l nitrat.
Halter över 0,5 mg/l kan bedömas vara resultatet av någon form av påverkan. Av de 10 provbrunnarna var det endast 2 som har nitrathalter i nivå med 0,5 mg/l.
Resterade brunnar överskrider detta värde kraftigt. Gränsen för tjänligt vatten går vid 20 mg nitrat per liter vatten, och våren 2013 överskred hälften av prover- na detta värd. I tabell 2 syns resultatet för provtagna brunnar i Landskrona med avseende på nitrat och vilken tillstånds- klassning grundvattnet får utifrån Sveri- ges geologiska undersöknings rapport 2013:1.
Kväve är normalt ett bristämne som tas upp av växtligheten. Förhöjda halter är oftast orsakade av stallgödselhantering, kvävegödsling på åkermark eller påver- kan från avlopp. Den största antropogena källan för kvävetillförsel står jordbrukets gödsling för. I de fall enskilda avlopp använder grundvatten som recipient t ex vid infiltration kan grundvattenförekoms- ten påverkas lokalt och ge upphov till betydande nitrathalter. Gödsling av gräs-
mattor i villaträdgårdar och på golfbanor kan också ge upphov till förhöjda nitrat- halter i grundvattnet.
För att kunna ange orsaken till förhöjda nitrathalter i grundvattnet krävs bl. a kän- nedom om markanvändning, placering av avloppsanläggningar och typ av avlopp samt placering av gödselstäder och depo- nier.
Grundvattnet i en av brunnarna i grund- vattenundersökningen 2013 hade mycket låg halt kväve enligt Bedömningsgrunder för grundvatten. Det var grundvattnet i brunnen på fastigheten Saxtorp 4,3 som tillhör Örebyns dricksvattenförening.
Denna brunn är belägen i skogsmark i Saxtorpsskogen. Grundvattnet i två brun- nar fick bedömningen mycket hög halt nitrat; Saxtorp 7:34 med 53 mg/l och Kvärlöv 4:31 med 80 mg/l. Sedan fick 3 brunnar bedömning hög halt nitrat. I öv- rigt fick grundvattnet i 3 brunnar till- ståndsklassningen måttlig halt och den sista fick låg halt. Höga halter av kväve- föreningar i grundvattnet begränsar dess användbarhet som dricksvatten på grund av risken för negativa hälsoeffekter.
Brunn Nitrat (mg/l) Tillståndsklass
Viarp 1:13 8 3 – måttlig halt
Vadensjö 19:2 44 4 – hög halt
Tullstorp 13:1 3,8 2 – låg halt
Råga Hörstad 7:4 15 3 – måttlig halt
Tofta 16:1 31 4 – hög halt
Lilla Hörstad 6:73 16 3 – måttlig halt
Saxtorp 4:3 1 1 – mycket låg halt
Saxtorp 7:34 53 5 – mycket hög halt
Kvärlöv 4:31 80 5 – mycket hög halt
Annelöv 3:10 35 4 – hög halt
Tabell 3. Tabellen visar vilka jordlagerbrunnar som det förekom bekämpningsmedel i. Det illustreras även vilka kemikalier som överstiger gränsvärdet för otjänligt dricksvatten, då dessa är starkare markerade.
Längst ner i tabellen visas vilka brunnar som har en total mängd bekämpningsmedel som överstiger det god- kända gränsvärdet.
2.6 Kemiska bekämpningsmedel
I flertalet brunnar återfanns rester av ke- miska bekämpningsmedel i grundvattnet, närmare bestämt i 9 av 10 brunnar. 19st olika substanser påträffades i grund-
vattnet: Atrazin (5st) Atrazindesetyl (6st), Atrazindesisopropyl (2st), BAM (7st), Bentazon (1st), Cyanazin (1st), Hexazi- non (1st), Imidakloprid (2st), Isoproturon (1st), Kloridazon (4st),
Kvinmerak (2st), Metabenztiazuron (1st), Metamitron (1st), Metribuzin (1st), Popamokarb (2st), Simazin (2st), Terbutylazin (2st), Terbutylazindesetyl (1st) och Tiametoxam (2st).
I tabell 3 ovan illustreras vilka brunnar som hade förekomst av olika bekämp- ningsmedel. Samt om dessa värden över- skred gränsvärdet för tjänligt dricksvat- ten. De markeringar som är extra starka
innebär att gränsvärdet för tjänligt dricks- vatten har överskridits. Längst ner finns även en rad för total mängd bekämp- ningsmedel, där två brunnar överskrider gränsvärdet för tjänligt dricksvatten.
Nedan i tabell 4 visas i vilka provtag- ningspunkter substanserna påträffades och i vilka halter.
Tabell 4 visar vilka halter bekämpningsmedel som påträffades i brunnarna, samt den totala mängden i varje brunn.
Brunn Substans Halt (µg/l) Total halt bekämpningsme-
del (µg/l)
Viarp 1:13 BAM
isoproturon metabenztiazuron
0,026 0,004
0,002 0,032
Vadensjö 19:2 atrazin
atrazindesetyl BAM
kloridazin
0,011 0,015 0,017
0,004 0,03
Tullstorp 13:1 bentazon
kloridazon kvinmerak
0,012 0,005
0,004 0,021
Råga Hörstad 7:42 atrazin atrazindesetyl atrazindesisopropyl BAM
simazin terbutylazin terbutylazindesetyl
0,19 0,41 0,15 0,017 0,009 0,048
0,17 0,0995
Tofta 16:1 kvinmerak
metamitron
0,063
0,046 0,109
Lilla Hörstad 6:73 atrazindesetyl BAM
Imidakloprid kloridazon popamokarb tiametoxam
0,003 0,02 0,011 0,013 0,08
0,016 0,143
Saxtorp 4:3 - - -
Saxtorp 7:34 atrazin
atrazindesetyl BAM
hexazinon terbutylazin
0,002 0,002 0,038 0,017
0,003 0,062
Kvärlöv 4:31 atrazin
atrazindesetyl
0,01 0,008
BAM cyanazin Imidakloprid kloridazon propamokarb tiametoxam
0,1 0,031
0,1 0,19
0,8
0,23 1,469
Annelöv 3:10 atrazin
atrazindesetyl atrazindesisopropyl BAM
metribuzin siamazin
0,08 0,035 0,014 0,058 0,012
0,015 0,214
Tabell 5. Beskrivning av aktuella bekämpningsmedel.
Kemiska bekämp- ningsmedel, verk- sam beståndsdel
Antal
brunnar Högsta uppmätta
halt (µg/l)
Användningsområde
Atrazin 5 0,19 Totalbekämpningsmedel (t.ex. ”Totex Strö”, klass 3) för grusade gångar, gårdsplaner, banvallar mm. Använd- ningsförbud sedan början 90-talet
Atrazindestyl 6 0,41 Se ovan
Atrazindesisopropyl 2 0,15 Se ovan BAM (2,6-
diklorbensamid) 7 0,1 Se ovan
Bentazon 1 0,012 Mot ogräs i odlingar av bl. a vall och ärt (klass 2)
Cyanazin 1 0,031 Mot ogräs i odling av ärtor, gurkor m.m.
Hexazinon 1 0,017 Samtliga preparat upphört. Mot rot- och stubbskottsbildning av lövträd samt mot jätteloka alternativt mot vegetation på grusade ytor, industriområden, upp- lagsplatser och liknande (klass 2).
Imidakloprid 2 0,1 Är en klass 3 insekticid som framför allt används mot myror.
Isoproturon 1 0,004 Mot ogräs i odlingar av höstvete, korn och råg
Kloridazon 4 0,003 Mot ogräs i odlingar av sockerbetor och rödbetor.
Kvinmerak 2 0,063 Mot ogräs i odlingar av raps och rybs.
Mot ogräs i odlingar av sockerbetor.
(klass 2)
Metabenztiazuron 1 0,002 Mot ogräs i odling av spannmål, majs och potatis
Metamitron 1 0,046 Mot ogräs i odling av betor
Metribuzin 1 0,012 Mot ogräs i odling av potatis och toma- ter
Popamokarb 2 0,8 Används mot svampangrepp
Simazin 2 0,015 Brett användningsområde. Samtliga
preparat upphört. Mot ogräs i frukt och bär odling samt i planteringar under träd och buskar. Mot ettåriga gräsogräs och ört-ogräs i höstsäd. För totalbe- kämpning av icke önskvärd vegetation på trädgårdsgångar, upplagsplatser, o d.
(klass 2 och 3)
Terbutylazin 2 0,047 Inga godkända preparat. Mot bl. a ogräs i odlingar av potatis och majs, i plants- kolor och frukt- och bärodlingar. 1st klass 3-preparat ”Gardoprim” användes till grusgångar och gårdsplaner
Terbutylazindesetyl 1 0,12 Se ovan
Tiametoxam 2 0,23 Insektsmedel
I tabell 5 ovan ges en kort beskrivning av vad de olika funna bekämpningsmedlen används till. Tabellen illustrerar även i hur många brunnar varje rest fanns i samt det högsta uppmätta värdet. Två av brun- narna hade så pass höga halter av ke- miska bekämpningsmedel att de överskri- der gränsvärdet för otjänligt dricksvatten.
Se tabell 4 för tydligare illustration. Råga Hörstad 7:4 hade fyra substanser som överskriden gränsvärdet 0,1µg/l och dessa är atrazin, atrazindesetyl, atrazindesi- sopropyl. Vattnet var även otjänligt med avseende på den totala mängden bekämp- ningsmedel då det överskred gränsvärdet 0,5 µg/l med värdet 0,995 µg/l. I Kvärlöv 4:31, som är en av de nya brunnarna i kontrollprogrammet, fanns det höga vär- den av substanserna BAM, imidakloprid, kloridazon och tiametoxam. Den totala mängden bekämpningsmedel uppgick till hela 1,469 µg/l.
Av de 19 funna substanserna är det 3 som är frekvent återkommande i vattenprover- na och det är atrazin, atrazindesetyl och BAM. BAM är en nedbrytningsprodukt av diklobenil. Diklobenil och atrazin här- stammar från preparat som bl. a har an- vänts för totalbekämpning av ogräs på grusade gångar och gårdsplaner och på banvallar. Det finns idag inga godkända preparat innehållande diklobenil eller atrazin. Totex Strö är exempel på ett tidi- gare godkänt klass 3-preparat vilket inne- bär att det får användas av alla, som inne- höll både diklobenil och atrazin. Det har funnits ett användningsförbud för Totex strö sedan början av 90-talet. Grundvatt- nets känslighet medför ökade krav på försiktighet vid användning av bekämp- ningsmedel, i jordbruket såväl som i vil- laträdgårdar och på gårdsplaner etc.
2.7 Arsenik
Arsenik finns naturligt i berg och jord men i dricksvatten vara ett problem då det är cancerframkallande. I Sverige är hal- terna i regel låga men mänsklig påverkan kan orsaka förhöjda värden. I Sveriges geologiska undersöknings rapport 2013:1
”Bedömningsgrunder för grundvatten”
har grundvattnet delats in i 5 tillstånds- klasser för bedömning av tillståndet med avseende på arsenik, se tabell 6.
Tabell 6. Tillståndsklassning för arsenik enligt Sveriges geologiska undersöknings rapport 2013:1.
Tillståndsklasser
Klass Arsenikhalt (µg/l)
Mycket låg halt 1 <1
Låg halt 2 1-2
Måttlig halt 3 2-5
Hög halt 4 5-10
Mycket hög halt 5 >10
I tabell 7 nedan syns resultatet för prov- tagna brunnar i Landskrona med avse- ende på arsenik och vilken tillstånds- klassning grundvattnet får utifrån Sveri- ges geologiska undersöknings rapport 2013:1.
Tabell 2. Halten arsenik i provbrunnarna 2013.
Brunn Arsenik
(µg/l)
Tillståndsklass- ning
Viarp 1:13 0,66 1- mycket låg halt Vadensjö 19:2 0,23 1- mycket låg halt Tullstorp 13:1 0,27 1- mycket låg halt Råga Hörstad 7:4 1,3 2- låg halt
Tofta 16:1 1,9 2- låg halt
Lilla Hörstad 6:73 0,82 1- mycket låg halt Saxtorp 4:3 0,28 1- mycket låg halt Saxtorp 7:34 0,66 1- mycket låg halt Kvärlöv 4:31 2,1 3- måttlig halt Annelöv 3:10 0,63 1- mycket låg halt
För arsenik i grundvatten tillsåndsklassas Landskronas 10 brunnar på följande vis:
7st mycket låg halt, 2st låg halt och 1st måttlig halt.
2.8 Bly
I Sveriges geologiska undersöknings rap- port 2013:1 ”Bedömningsgrunder för grundvatten” har grundvattnet delats in i 5 tillståndsklasser för bedömning av till- ståndet med avseende på bly, se tabell 8 nedan.
Tabell 8. Tillståndsklassning för bly enligt Sveri- ges geologiska undersöknings rapport 2013:1.
Tillståndsklasser
Klass Blyhalt (µg/l)
Mycket låg halt 1 <0,5
Låg halt 2 0,2-1
Måttlig halt 3 1-2
Hög halt 4 2-10
Mycket hög halt 5 >10
I tabell 9 nedan syns resultatet för prov- tagna brunnar i Landskrona med avse- ende på bly och vilken tillståndsklassning grundvattnet får utifrån Sveriges geolo- giska undersöknings rapport 2013:1.
Tabell 9. De uppmätta halterna av bly i varje jordlagerbrunn.
Brunn Bly (µg/l) Tillståndsklassning Viarp 1:13 11 5- mycket hög halt Vadensjö 19:2 1,5 3- måttlig halt Tullstorp 13:1 0,2 1- mycket låg halt Råga Hörstad
7:4
0,05 1- mycket låg halt
Tofta 16:1 19 5- mycket hög halt Lilla Hörstad
6:73
0,14 1- mycket låg halt
Saxtorp 4:3 0,52 2- låg halt
Saxtorp 7:34 0,33 1- mycket låg halt Kvärlöv 4:31 0,11 1- mycket låg halt Annelöv 3:10 0,17 1- mycket låg halt
För bly i grundvatten tillsåndsklassas Landskronas 10 brunnar på följande vis:
6st mycket låg halt, 1st låg halt, 1st mått- lig halt och 2st mycket hög halt. Orsaken till höga blyhalter är ofta korrosion av blyhaltiga material i äldre fastighetsin- stallationer. Det kan också vara en indi- kation på påverkan från industriutsläpp och deponi. Det finns risk för kroniska hälsoeffekter vid långvarigt intag av vat- ten med höga blyhalter. Särskilt hos små barn. Om det förekommer höga halter bly bör vattnet varken användas till dryck eller livsmedelshantering enligt SOSFS 2003:17.
2.9 Uran
Uran finns naturligt i berg och jord. I Sverige är halterna i regel låga med risk för förhöjda värden på grund av mänsklig påverkan. Grundvattnet i en av brunnarna avviker markant jämfört med de andra brunnarna gällande uranhalten. I Tull- storps vattenverk har grundvattnet 18 µg/l uran. Detta bedöms som tjänligt med an- märkning enligt Socialstyrelsens all- männa råd om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17). Riktvär- det för tjänlig med anmärkning är 15 µg/l.
Enligt Sveriges geologiska undersöknings rapport 2013:1, är tillståndsklassen för denna brunn hög halt medan de övriga brunnarna klassas till mycket låg halt.
2.10 Järn och mangan
Järn och mangan i grundvattnet härrör till största delen från upplösta järnhaltiga respektive manganhaltiga mineral i jord och bergarter. Vid förhöjda järn- och/eller manganhalter finns risk för utfällningar, missfärgning och dålig smak. Det kan också medföra skador på textilier och tvätt. Socialstyrelsen riktvärde för dricks-
vatten från enskilda vattentäkter ligger på 0,50 mg järn/liter respektive 0,30 mg mangan/liter. Riktvärdena är av estetisk och teknisk karaktär och inte hälsomäss- ig. Riktvärdet för manganhalten i prov- tagna brunnsvatten överskreds i Tull- storps vattenverk. Järnhalten underskred riktvärdet i samtliga brunnar och de flesta brunnar hade järnhalter under 0,05 mg/l.
Riktvärdena för järnhalt är av estetisk och teknisk karaktär och inte hälsomässig.
Riktvärdet för manganhalten i provtagna brunnsvatten överskreds i Tullstorps vat- tenverk. Järnhalten underskred riktvärdet i samtliga brun-nar och de flesta brunnar hade järnhalter under 0,05 mg/l.
2.11 E.coli
E.coli finns normalt i tarmkanalen hos människor och djur. Förekomsten av denna bakterie i vattnet tyder sannolikt på att vattnet är påverkat av avlopp, gödsel eller liknande. För privata brunnar betrak- tas vattnet som otjänligt om antalet bakte- rier överstiger 9 i 100 ml vatten. Under- sökningen visade att det endast fanns e.coli i en brunn nämligen Tofta 16:1.
2.12 Övriga parametrar
Förhöjda värden av flera andra ämnen har också påträffats vid provtagningen. Dessa ämnen är följande; fosfat, kalcium och sul-fat.
Referenser
1. Gustavsson, Ove, SGU – Program för kontroll av grundvattenkvaliteten i Landskrona kommun, 1991. Dnr 08-196/91.
2. Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten SOSFS 2003/17.
3. Sveriges geologiska undersökning 2013:01. Bedömningsgrunder för grundvatten 4. Livsmedelsverket (2001). Livsmedels-verkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30
5. Livsmedelsverket (2002). Dricksvattnet – en stor undersökning av bekämpnings-medel.
6. Kemikalieinspektionen (1997). Ämnesblad – Bentazon
