• No results found

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi?"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Maj 2012 Lotta Olsson

Lotta Finstorp

Rapport:

Jobben måste bli fler – Hur gör vi?

(2)

Innehållsförteckning

INLEDNING... 3

SAMMANFATTNING ... 4

JOBBEN MÅSTE BLI FLER – HUR GÖR VI?... 5

HUR MÅR SVENSK ARBETSMARKNAD? ... 5

Hur mår arbetsmarknaden i vår region?... 5

FÖRETAGENS VARDAG... 6

Hur ser det ut i Örebro län och Södermanland?... 7

Utmaningar vid nystart av företag... 7

Arbetsgivaransvaret... 7

Morgondagens rekryteringar... 8

FYRA KONKRETA FÖRSLAG... 9

MENTORSTÖD FÖR NYSTARTADE FÖRETAG... 9

ÖVERSYN AV SJUKLÖNEANSVARET FÖR SMÅFÖRETAG... 9

FÖRETAGSCOACHER VID REKRYTERING... 9

KOMPETENSUTVECKLINGSPENG... 10

(3)

3

Inledning

Under hela förra året har Lotta Olsson,fd. riksdagsledamot för Örebro län, och Lotta Finstorp, riksdagsledamot för Södermanland län, varit ute på en besöksturné under namnet ”Jobben måste bli fler – Hur gör vi?”. De har besökt företag, verksamheter inom offentlig sektor, fackförbund, företagarföreningar m.fl. för at lyssna in deras tankar och funderingar kring vilka möjligheter och utmaningar de ser för att jobben ska bli fler i framtiden. Denna rapport bygger på de förslag, tankar och idéer som människor tagit upp under dessa besök.

I denna inledning vill vi också tacka alla aktörer som vi har besökt inom jobbturnén.

Stort tack till:

Eriksdahls snickeri i Tystberga Puttes pelletstillverkning i Tystberga Kojans föräldrakooperativ i Tystberga Second-Hand butiken i Flen

SSAB i Oxelösund JWR i Hälleforsnäs Rockgymnasiet i Örebro Unionen Bergslagen Brevens Bruk AB LEV i Odensbacken

Svensk plåtåtervinning i Odensbacken Partnertec i Karlskoga

(4)

Sammanfattning

Jobbrapporten konstaterar att vår arbetsmarknad överlag fungerar bra. Svenska modellen har tjänat och tjänar oss väl, främst genom att ha upprätthållit goda arbetsvillkor och lyckats hålla konflikter kvar vid förhandlingsbordet istället för att landa ut i strejk. Däremot finns det utmaningar för att fler jobb ska växa fram. Vi konstaterar också att utmaningarna är något större i våra län, Örebro län och Södermanland, jämfört med Sverige som

helhet. Detta utifrån att arbetslösheten är högre, utbildningsnivån lägre och företagsklimatet är sämre än riksgenomsnittet.

Rapporten avslutas med fyra konkreta förslag för fler jobb. Dessa tar sin utgångspunkt i de utmaningar som kommit oss till del under turnén. Förslagen är följande:

• Mentorstöd för nystartade företag

• Översyn av sjuklöneansvaret för småföretag

• Företagscoacher vid rekrytering

• Kompetensutvecklingspeng

(5)

5

Jobben måste bli fler – Hur gör vi?

Hur mår svensk arbetsmarknad?

Den svenska arbetsmarknaden fungerar på många sätt bra. Svenska modellen som innebär att arbetsmarknadens parter gör upp om villkoren fungerar överlag bra och har tjänat Sverige väl. Konfliktnivån stannar oftast vid förhandlingsborden och därmed har vi i Sverige färre strejkdagar än många andra länder i övriga Europa. Under lång tid har Sverige också öppnat upp marknader och stärkt landets konkurrenskraft. Några exempel de senaste åren är reformerade trygghetssystem, ny skollag och jobbskatteavdrag. Vi pratar ofta om arbetslinjen och de nämnda reformerna är viktiga grundpelare för en stark arbetslinje. Att vrida om trygghetssystem så att de hela tiden fokuserar på återgång till arbete samt sänkt skatt på låga och normala inkomster har väsentligt ökat

arbetskraftsutbudet.

Den svenska arbetsmarknaden har också stora utmaningar. Ca 262 0001 människor i arbetsför ålder går inte till jobbet på morgonen, samtidigt är det arbetskraftsbrist inom flera yrken. Många av dem som lever i utanförskap är således inte rustade för dagens och morgondagens arbetsmarknad. Detta vittnar också många av de aktörer som vi har

besökt under jobbturnén om. De bekräftar därmed statistiken och berättar för oss om svårigheten att rekrytera vissa yrkesgrupper. Flera företag beskriver också att man är starkt konkurrensutsatt och att man bara klarar konkurrensen genom att vara bäst på sin nisch.

Hur mår arbetsmarknaden i vår region?

Arbetsmarknaden inom Örebro län och Södermanland fungerar i grunden bra, då spelreglerna för näringslivet är samma över hela Sverige. Södermanland har mera arbetspendling mot Stockholm än Örebro län, men båda länen har dock stor andel av befolkningen som pendlar till jobbet. God infrastruktur är därför väldigt viktigt både för att möjliggöra för arbetspendling och för att företagen ska kunna transportera varor effektivt.

Tyvärr mår ändå arbetsmarknaden i vår region som helhet något sämre än i landet i övrigt då vi tittar på ett antal parametrar. Arbetslösheten är 7,1 % i Örebro län och 8,0 % i Södermanland jämfört med 6,9 % för landet som helhet2. De båda länen ligger också i

1Källa: SCB – AKU årsmedeltal för 2011, arbetslösa minus heltidsstuderande

2 Källa: SCB – AKU oktober 2011

(6)

mitten av statistiken vad det gäller tillväxtföretag3. Detta är en väckarklocka för framtiden, då jobben endast blir fler genom företag med god tillväxt. Många av våra kommuner hamnar också långt ner på Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet i landets 290 kommuner. Det är dock intressant att både landets näst bästa och landets femte sämsta företagsklimat återfinns inom våra båda län. Trosa har landets näst bästa företagsklimat och Hällefors landets femte sämsta företagsklimat (på plats 286 av 290 kommuner)4. Detta återspeglar att lokala ansträngningar gör skillnad, men tyvärr är sammanfattningen att Örebro län och Södermanlands län har långt kvar till topplaceringarna inom samtliga nämnda områden.

Våra regionala skillnader jämfört med Sverige som helhet beror givetvis på många faktorer. Vi har upptäckt några faktorer som återkommer när vi har lyssnat på de olika aktörerna under turnén. Betydelsen av bra service och god attityd från kommunerna gentemot näringslivet är en viktig faktor för en fungerande arbetsmarknad som återkommer. Det kan handla om snabb handläggning och beslut i ärenden samt gott samarbete kring utbildningar.

Behovet av att finna rätt kompetens vid rekryteringar är också en utmaning som vi skrev om tidigare. Utbildningsnivån inom våra båda län ligger under rikssnittet, en situation som måste lösas så att de arbetslösa kan få de jobb som finns. Vi vet av arbetslöshetsstatistiken att gymnasiekompetens är en av de viktigaste faktorerna för att få jobb. Därför är det oroande att ca var femte elev inom våra båda län inte har fullföljt ett gymnasieprogram efter fyra år5.

Företagens vardag

När vi har rest runt inom Örebro län och Södermanlands län klarnar bilden av att utmaningarna ser olika ut beroende på var företagen verkar rent geografiskt. Aktörer i mindre städer och på landsbygden påtalar oftare behovet av infrastruktur. När de pratar om infrastruktur är det oftast både fysiska kommunikationer (så som tåg och väg) och digital infrastruktur (behovet av bredband). Dessa kommunikationer är väldigt viktiga för en konkurrenskraftig landsbygd. Däremot upplever alla företag som växer, oavsett geografiskt läge, att det är svårt att rekrytera ”rätt” arbetskraft.

(7)

7 Det finns också olika utmaningar för stora företag och mindre företag. Större företag lyfter främst deras förutsättningar och utmaningar på en global marknad. Behovet av global infrastruktur, konkurrens på lika villkor inom framförallt Europa och fungerande finansiella marknader kommer upp. Mindre företag lyfter oftare utmaningarna i att klara

arbetsgivaransvaret, där till exempel det ekonomiska ansvaret vid sjukdom kan slå hårt mot företaget även om det bara handlar om kortare perioder. Flera påtalar också att det kan vara svårt att få tillgång till lån, speciellt vid uppstart av nya projekt och bolag.

Hur ser det ut i Örebro län och Södermanland?

Örebro läns och Södermanlands arbetsmarknad har många likheter. De flesta

centralorterna har växt fram ur brukssamhället och flera kommuner, framförallt de mindre, kämpar mot hög arbetslöshet, minskad befolkning och att finna nya vägar in i framtiden.

Tiden då man tog ett jobb på bruket och arbetade där hela livet tillhör gårdagen. Istället växer en ny arbetsmarknad fram.

Utmaningar vid nystart av företag

När man startar ett nytt företag är det mycket att hålla reda på, inte minst att göra realistiska marknadsbedömningar, verksamhetsplaner och budgetar som håller.

Som ny företagare är det viktigt att skaffa sig ett brett nätverk av personer och andra företag som man kan samarbeta med. Man behöver kanske också skaffa sig olika tillstånd och få god kontakt med olika myndigheter. Hur man ska gå tillväga är inte alltid lätt att finna information om.

Arbetsgivaransvaret

Arbetsgivaransvaret är stort i Sverige. Detta är bra, inte minst för att det är just

arbetsgivaren som är nära individen och den närheten kan inget trygghetssystem ersätta.

Syftet kan dock aldrig vara att ålägga företagen ett så stort ansvar att de riskerar att hela verksamheten går omkull vid händelser som ligger utanför företagets kontroll. Någon företagare nämnde att det kan vara svårt att både förhindra och förutse ett brutet ben i skidbacken vid den anställdes privata semester.

(8)

Större företag kan oftast hantera oförutsedda utmaningar av detta slag. Mindre företag blir mer sårbara, både ekonomiskt och i utebliven produktion. Man skulle kunna tänka sig en modell där sjuklöneansvaret är kortare än 14 dagar för mindre företag. Vi vill inte sätta ner foten exakt vad som är den bästa avvägningen, varken i definitionen för vad som ska anses som ”mindre företag” eller hur det minskade ansvaret ska utformas.

Däremot är vi tydliga med att dagens ansvar slår extra hårt mot mindre företag och vi vill därför att denna situation ses över.

Under vår turné har vi mött flera företagare som gärna anställer människor med

funktionshinder. De efterfrågar dock ett bättre stöd från bland annat arbetsförmedlingen och säger att de gärna skulle anställa fler om stödet var bättre.

Morgondagens rekryteringar

Många företag påtalar behovet av att komma närmare utbildningsväsendet,

utmaningarna att ge praktikanter den handling man kan förvänta sig och svårigheterna att finna rätt kompetens hos arbetskraften när man behöver nyanställa. Något företag

påpekade också att personer som börjat sin yrkesbana med praktiska arbeten och sedan studerade vidare på universitet eller högskola blir extra värdefulla. Utbildningssystemen är dock inte alltid uppmuntrande för en sådan karriärväg.

Att få en praktikplats är en mycket viktig pusselbit för att senare kunna komma ut i arbetslivet. Skolungdomar, invandrare och människor som varit arbetslösa en längre tid får genom praktik in en fot på arbetsmarknaden och skapar kontakter. Tyvärr är det brist på praktikplatser på många håll och hindret för många företag är att skapa utrymme tidsmässigt för handledning.

Arbetsmarknaden förändras också snabbt och lever vi allt längre. Det ställer nya krav på samhället i stort och även på oss som enskilda människor att kunna ställa om från ett jobb till ett annat mitt i livet. Behovet av kompetensutveckling har därför aldrig varit viktigare och det mesta pekar på att det behovet kommer bli än större i framtiden.

(9)

9

Fyra konkreta förslag

Mentorstöd för nystartade företag

En intressant idé, som vi fick till oss under turnén, för att se fler blomstrande och nystartade företag var att införa en mentorspeng. Mentorerna skulle kunna vara

människor med god kännedom om att bedriva företag, till exempel före detta företagare, och den nystartade företagaren får själv välja mentor från flera upphandlade och

kvalitetssäkrade företag som erbjuder denna tjänst. Mentorerna kan då hjälpa

företagaren i sin vardag både med praktiska tips och att hänvisa dem till rätt ställe då behov uppstår. På det sättet kan nystartade företag fokusera på att starta upp och utveckla sin verksamhet, vilket förmodligen skulle leda till fler bärkraftiga företag.

Översyn av sjuklöneansvaret för småföretag

Det är viktigt att arbetsgivaransvaret är stort, men syftet kan dock aldrig vara att ålägga företagen ett så stort ansvar att de riskerar att hela verksamheten går omkull vid händelser som ligger utanför företagets kontroll. Större företag kan oftast hantera oförutsedda

utmaningar av detta slag. Mindre företag blir mer sårbara, både ekonomiskt och i utebliven produktion. Därför vill vi att det görs en översyn av sjuklöneansvaret för småföretagare.

Företagscoacher vid rekrytering

Utifrån behovet av att näringslivet, utbildningsväsendet och andra aktörer behöver komma närmare varandra vill vi att företagscoacher införs. De kan till exempel vara kopplade till skolor och arbetsförmedlingar. Företagscoacherna ska fungera som ett stöd på plats på företagen vid rekrytering, praktik och även bidra till en nära kontakt med

utbildningsväsendet. På detta sätt hoppas vi kunna skapa fler praktikplatser, bättre matchning mellan arbetssökande och befintlig arbetsmarknad, samt långsiktigt skapa nätverk som bidrar till att utbildningsväsendet tillhandahåller utbildningar som leder till jobb.

(10)

Kompetensutvecklingspeng

Arbetsmarknaden förändras snabbt och samtidigt lever vi allt längre. Det ställer nya krav på samhället i stort och även på oss som enskilda människor att kunna ställa om från ett jobb till ett annat mitt i livet. Behovet av kompetensutveckling har därför aldrig varit viktigare och det mesta pekar på att det behovet kommer bli ännu större i framtiden.

Därför ser vi behovet av en kompetensutvecklingspeng, en idé som bland annat

fackförbundet Unionen har på sin dagordning. Det är också på den nivån, det vill säga mellan arbetsmarknadens parter, som denna typ av samtal ska föras.

References

Related documents

Strängnäs har lägre andel överviktiga män medan Eskilstuna, Gnesta och Vingåker har högre andelar överviktiga män jämfört med övriga kommuner i länet.. Bland kvinnorna

Sverige är ett av de länder som är bäst på att ta tillvara spillvärme och industriell spillvärme utgör det tredje största bränslet i landets fjärrvärmenät, efter

Angreppen av brunrost var också generellt svaga, men det fanns enstaka fält framförallt i Örebro län som hade angrepp....

Bilaga till ”Gör fler affärer med näringslivet”0. Svaren

Det är frivilligt att utföra åtgärderna, men genom att göra det kan man förbättra husets driftekonomi, kanske få en bättre inomhusmiljö samtidigt som byggnadens

[r]

[r]

Nästan sex av tio sörmlänningar vill skaffa solceller för att minska sin klimatpåverkan och mer än hälften av invånarna i länet tror att solenergi är framtidens energikälla..