Kulturplan
för Östergötland 2016-2019
Remissversion april 2015
Förord ... 4
Del l ... 5
1. Inledning ... 5
Vad är en kulturplan? – Bakgrund och utgångspunkter ... 5
Kulturområdets olika roller ... 6
2. Mål och strategier ... 8
Nationella mål ... 8
Kulturen i Regionala Utvecklingsprogrammet (RUP) ... 8
Regionala kulturens inriktningsmål ... 9
Strategiska utgångspunkter 2016-2019 ... 10
3. Regionala kulturens organisation och infrastruktur ... 14
Professionella kulturskapare ... 15
Det ideella kulturlivet ... 16
Folkbildningen ... 18
4. Samverkansmodellen i Östergötland ... 20
Dialogprocessen ...20
Kommundialoger - möjliga samverkansområden ... 21
Uppföljning och utvärdering... 23
Ekonomi ... 24
5. Kultur och regional samhällsutveckling ... 25
Kulturella och kreativa näringar (KKN) ... 25
Platsutveckling ... 26
Kultur och hälsa ... 27
6. Ett kulturliv för alla ... 30
Tillgänglighet ... 30
Jämställdhet ... 30
Mångfald/interkulturellt och hbtq ... 30
Internationella strategier och samarbeten ... 31
Nationella minoriteter ... 31
Barn och unga ... 33
Arrangörskap ... 36
Ny teknik och digitalisering ... 36
Del II ... 38
Regionala konst- och kulturverksamheter... 38
Musik ... 40
Östgötamusiken ...40
Norrköpings Symfoniorkester (SON) ... 42
Teater ... 45
Östgötateatern ... 45
Riksteatern Östergötland ... 47
Dans... 49
Bild och form ... 53
Östergötlands museum ... 53
Kulturarvet i Östergötland ... 57
Regional museiverksamhet – Östergötlands museum ... 58
Arkivverksamhet i Östergötland ... 62
Regional enskild arkivverksamhet – Östergötlands Arkivförbund ... 62
... 63
Kulturmiljövård i Östergötland ... 64
Biblioteksverksamhet ...67
Regionbibliotek Östergötland ... 67
Litteratur ... 71
Hemslöjdsfrämjande verksamhet ... 73
Film i Östergötland... 76
Film i Öst – filmkulturell verksamhet ... 76
Konst och kulturfrämjande verksamhet ...79
Konsulenter och regionala utvecklare ... 79
Bilagor ... 81
Bilaga 1: Utvecklingsområden 2016-2019 - sammanfattning ... 81 Bilaga 2: 2015 års möten i processen för ny kulturplan ... 91 Bilaga 3: 2014 års möten i processen för ny kulturplan ... 92
Förord
Regional kulturplan för Östergötland 2016-2019 är regionens gemensamma strategiska och styrande dokument för utveckling av kulturområdet. Det är Östergötlands andra kulturplan som beskriver vår andra period i kultursamverkansmodellen sedan 2012.
Två övergripande frågeställningar ligger till grund för arbetet med planen:
Hur skapar vi (tillsammans) ett dynamiskt kulturliv i Östergötland?
Vilka prioriteringar och utvecklingsinsatser inom kulturområdet förstärker Östergötland som en attraktiv plats att bo, arbeta i och besöka?
Kulturplanen är en möjlighet att skapa samsyn kring dessa frågor och därmed en tydlighet i kulturpolitiken.
Grundläggande för att kulturlivet ska utvecklas är samverkan mellan kulturområdets alla aktörer – mellan region, kommuner, kulturskapare och civilsamhället. Den regionala arenan är utgångpunkt, men det kan även handla om samarbeten över region- och nationsgränser.
Detta är också grundtanken i kultursamverkansmodellen. Ett mer tvärsektoriellt tänkande kring kulturens roll i samhället, och för individen, och en allt mer genreövergripande kulturverksamhet är incitament för en sådan utveckling.
Kulturplanen beskriver hur Region Östergötland tillsammans med andra aktörer kan möjliggöra kulturell utveckling och stärka östgötarnas tillgång till kultur och möjlighet att skapa - oavsett
bakgrund, social tillhörighet och bostadsort. För Region Östergötland och kommunerna är det av stor vikt att betona kulturens breda roll för att skapa en livskraftig region, där kulturen är en drivkraft för utveckling och hållbar tillväxt och där alla har tillgång till kulturella upplevelser och möjlighet att själva skapa och uttrycka sig.
Tillsammans vill vi utveckla konstarternas uttryck och bidra till individers möjlighet att få ta del av den kraft, glädje och inspiration som olika kulturupplevelser ger. Vi värnar det konsten betyder för varje enskild människa oavsett vilken kultur man är intresserad av och på vilket sätt man upplever den.
Till grund för kulturplanen ligger ett stort antal dialoger med kultursektorns många aktörer. Vi vill tacka alla som på olika sätt bidragit i processen som har lett fram till denna kulturplan!
Anne Hederén
Enhetschef kultur och kreativitet, Region Östergötland
Del l
1. Inledning
Vad är en kulturplan? – Bakgrund och utgångspunkter
Kulturplanen är Region Östergötlands program för hur regionen tillsammans med olika samarbetspartners ska utveckla kulturområdet under 2016-2019.
Syftet är att tjäna som ett regionalt planeringsverktyg för kulturutveckling och som underlag i dialogen med staten. Kulturplanen ska präglas av Östergötlands egna ambitioner och förutsättningar. Den är framtagen i samverkan med länets kommuner och i samråd med länets professionella kulturliv och ideella sektor. Kulturplanens slutgiltiga utformning antas av Regionutvecklingsnämnden och
Regionfullmäktige i Region Östergötland. Kulturplanen pekar ut övergripande strategier, insatser och utvecklingsområden för fyraårsperioden. Revidering görs inför varje år till Kulturrådet. Kulturplanen kompletteras med årliga verksamhetsplaner för de konkreta insatserna.
Kultursamverkansmodellen, som Östergötland anslöt sig till 2012, är en nationell reform som ger regionerna ett större inflytande över den statligt finansierade regionala kulturen, och för därmed besluten närmare medborgarna. Modellen bygger på dialog och samspel mellan den nationella, regionala och lokala nivån.
Det är en regional uppgift att skapa förutsättningar som gör att kultur finns som en tillgång oavsett bostadsort och social bakgrund. Region Östergötlands insatser inom kulturområdet verkar genom att stimulera samverkansformer, arbetar för regional spridning och stärker strukturer som underlättar tillgång och deltagande.
Den regionala kulturpolitiken har tydligt medborgarfokus och engagerar sig i det regionala och lokala kulturlivets betydelse för den regionala utvecklingen. De regionala prioriteringarna syftar till att stärka alla delarna i den kulturella infrastrukturen, såväl producent‐ och arrangörsledet som arenorna för det egna skapandet. Genom regionala uppdrag och anslag till kulturinstitutioner och organisationer, skapas en övergripande infrastruktur för konst- och kulturområdet. Dessa aktörer benämns framåt i texten som regionala kulturverksamheter.
Vid sidan av de regionala kulturverksamheterna behövs också andra insatser som stärker
medborgarnas tillgänglighet till kulturupplevelser och möjligheter till eget skapande. Här ingår alla de institutioner och verksamheter som finns i Östergötland för att tillgängliggöra kultur till allmänheten oavsett ägare eller organisationsform: arrangörer, konsthallar, bibliotek, arkiv, kulturskolan, biografer, scener, lokaler etcetera. Det behövs även en infrastruktur för att konstnärligt skapande ska kunna utvecklas i form av konsertlokaler, träningslokaler, verkstäder, stipendier, residens med mera.
Kulturinstitutioner och andra etablerade kulturaktörer ingår även i infrastrukturen för frilansande kulturskapare, men utgör även möjligheter till utbildning och kompetensutveckling för aktörerna inom kulturområdet.
Om remissutgåvan
Remissutgåvan av Kulturplan för Östergötland 2016-2019 är fastställd av Regionutvecklingsnämnden 6 maj. Kulturplanen beslutas av Regionfullmäktige i november 2015. Den nya regionorganisationen kommer att hantera budgetfrågor kopplade till förslag i kulturplanen under remissperioden.
Remissutgåvan innehåller enbart uppgifter om de regionala och statliga medel som är kopplade till samverkansmodellen 2015.
Läsanvisning
I kapitel 2 sammanfattas strategier och prioriterade utvecklingsområden för de kommande fyra åren.
Här beskrivs även de nationella och regionala utgångspunkterna för kulturplanen. Den regionala kulturens förutsättningar och organisation beskrivs i kapitel 3 och 4.
Kapitel 5 och 6 innehåller insatser när det gäller kulturens roll inom regional samhällsutveckling och för de horisontella målen (tillgänglighet, jämställdhet, mångfald/interkulturellt, internationellt, nationella minoriteter, barn och unga och hbtq) för att tillgängliggöra kultur för alla.
I del II beskrivs förutsättningar och prioriteringar inom de åtta konst- och kulturområden som ingår i samverkansmodellen, och för de regionala verksamheterna med kulturuppdrag.
Kulturområdets olika roller
Genom kultursamverkansmodellen har staten, regioner och kommuner engagerat sig på ett nytt sätt i kulturfrågorna. Framför allt har synen på kultur som ett verktyg i samhällsutvecklingen fått ökat fokus. Samtidigt betonas också kulturens egenvärde allt mer. Frågor om konstnärlig kvalitet och vikten av principen om armlängds avstånd har lyfts allt mer i debatter och diskussioner de senaste åren.
Armlängds avstånd innebär ett förhållningsätt där politiken inte påverkar det konstnärliga innehållet, eller gör en konstnärlig bedömning av en verksamhet. Politiken ska skapa förutsättningar, men hålla armlängds avstånd till det konstnärliga innehållet.
Kulturområdet har alltså flera facetter och för att tydliggöra kan området beskrivas utifrån tre perspektiv som motsvarar olika utgångspunkter för politiska beslut; medborgare, konstarterna, och regionen.
1. Kulturpolitik–
Alla medborgarna ska ha tillgång till kultur och ges möjlighet till eget skapande. Kulturpolitiken sätter människan i centrum, som en individ med unika förutsättningar, önskemål och behov och som del av en grupp eller ett samhälle.Regionen har inom kulturpolitiken både en direkt roll genom de regionala uppdragen till vissa kulturaktörer, och en indirekt roll till exempel genom kulturfrämjande verksamheter. Här agerar
regionen framför allt tillsammans med länets kommuner. Direkt stöd till lokal amatör- och
arrangörsverksamhet är ett kommunalt ansvar. Regionen har ett ansvar att verka för spridning och utjämning, ett exempel på det är regionala arrangörsstödet som bidrar till att många
kulturarrangemang kan genomföras även utanför de största städerna.
2. Konstpolitik –
Det ska finnas förutsättningar för professionella kulturskapare att verka i Östergötland och det behövs insatser som främjar utveckling inom och mellan olika konstområden.Konstarterna innebär gestaltning av upplevelser, idéer och kunskap inom till exempel litteratur, bildkonst, musik, dans, teater och film.
3. Regionutveckling –
Kulturen är en del av det regionala tillväxt‐ och utvecklingsarbetet.Kulturellt innehåll, konstnärliga och kreativa yttringar i olika former, spelar en stor social och ekonomisk roll i samhället.
2. Mål och strategier
Östergötlands kulturplan utgår från nationella och regionala kulturpolitiska mål vilka översiktligt beskrivs nedan.
Nationella mål
De nationella kulturpolitiska målen är vägledande för den regionala kulturpolitiken:
Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund.
Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet.
Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken:
främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor,
främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,
främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,
främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan,
särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.
Kulturen i Regionala Utvecklingsprogrammet (RUP)
Utgångspunkt för Region Östergötlands insatser inom kulturområdet, är att en region med ett aktivt och omfattande kulturliv är en rik och attraktiv region. Detta betonas i det Regionala
utvecklingsprogrammet >2030.
I RUP formuleras tre mål för den långsiktiga ambitionen att Östergötland ska vara en attraktiv värdeskapande region som ger goda livsbetingelser och bidrar till hållbar tillväxt genom kreativitet, nytänkande, sunt resursutnyttjande samt en öppen och inbjudande attityd. Dessa tre övergripande mål är:
Goda livsvillkor för regionens invånare.
Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning.
Hållbart nyttjande av naturens resurser.
Följande utgångspunkter om kultur i det Regionala utvecklingsprogrammet ligger till grund för Region Östergötlands satsningar under kommande kulturplaneperiod:
Kultur och attraktivitet
Östergötland har goda förutsättningar att utveckla kulturturism med hög kvalitet. Regionen har flera mycket täta och utvecklingsbara kreativa miljöer med kommuner som är villiga att backa upp satsningar som görs där. Kultur, kulturarv och natur kan bli tydligare profilfrågor i den externa marknadsföringen av Östergötland. I konkurrensen mellan städer och mellan regioner är kulturen viktig. Att aktivt fortsätta satsa på kulturen är därför en viktig del i att utveckla regionens attraktivitet.
Institutioner att vara stolta över
Regionen har en väl utbyggd struktur med institutioner av god kvalitet och med gott anseende på nationell och internationell nivå. Dessa bidrar till att sprida bilden av Östergötland som en rik kulturregion och lockar besökare. Institutionerna står långsiktigt för kompetens och kontinuitet.
Obalans mellan kulturområden och aktörer
Fokuseringen på scenkonstens kulturinstitutioner har medfört att de regionala satsningarna på kulturarv, konst och film är mindre jämfört med andra regioner. Det finns ett stort intresse att utveckla kulturlivet utanför institutionerna.
Geografisk spridning och jämlikhet
Den kultur som finns centralt ska göras mer tillgänglig för hela regionen och de regionala
kulturinstitutionerna har i uppdrag att nå ut i hela regionen. Ett inarbetat regionalt arrangörsstöd bidrar till att många kulturarrangemang kan genomföras också utanför de största städerna. Barn och unga nås dock i olika grad av utbudet, beroende på hur man lokalt arbetar med kulturarrangemangen.
Breddat kulturbegrepp
Begreppet ”kultur” måste här ges en vidare innebörd som går längre än till det utbud av musik, teater och utställningsverksamhet, som traditionellt har ett omfattande offentligt stöd. Nyskapande,
experimentell verksamhet och ungdomskulturens olika former bör ges ett utrymme, inte minst när det gäller att förbättra möjligheterna till eget skapande på likvärdiga villkor för flickor och pojkar.
Kultur, kreativitet och samhällsutveckling
Sambanden mellan kulturellt och kreativt skapande och dess betydelse för samhällsekonomi, är väl kartlagd och beskriven i regionen. Flera lokala utvecklingsmiljöer, så kallade mötesplatser, har etablerats. Den kunskap och de erfarenheter som erhållits bör användas mer i det regionala utvecklingsarbetet.
Skapande och skola
I skolutvecklingsarbetet är det angeläget att upprätthålla ett helhetsperspektiv på individen. Detta innebär att även skapande förmåga, fysisk aktivitet och samhällsdeltagande måste ges utrymme i skolarbetet vid sidan av de mer akademiskt inriktade ämnen.
Regionala kulturens inriktningsmål
Verksamhetsområdet kultur ska bidra till att Östergötland utvecklas som attraktiv region med ett vitalt kulturliv och ökad kulturell delaktighet. Arbetet är inriktat mot följande mål:
Regionens kultursatsningar ska ge förutsättningar för professionella kulturarbetare och verksamma i amatörkultur samt ideella organisationer att skapa och sprida konst och kultur.
Det ska finnas goda förutsättningar för kulturupplevelser och bildning.
Barn, unga och vuxna oavsett kön ska ha möjlighet att möta kultur och att utveckla sina skapande förmågor.
Regionens kultursatsningar ska ha en stark infrastruktur.
Regionen ska ha goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation och genom det bidra till bättre livskvalité och hälsa.
Kultur- och naturområdet ska vara öppet och tillgängligt för alla kvinnor och män i regionen.
Strategiska utgångspunkter 2016-2019
Region Östergötlands kulturpolitiska strategier utgår från viljan att utveckla Östergötland med hjälp av kulturen. Kultur ska vara en naturlig och viktig del av alla östgötars liv. Därför strävar vi mot geografiskt jämlik tillgång till utbudet, ett innovativt kulturliv som gynnar både bredd och spets, breddat deltagande, konstnärlig utveckling och kulturell mångfald. Följande strategier kommer att styra det övergripande utvecklingsarbetet under kommande kulturplansperiod:
Främja demokrati och delaktighet.
Bredda deltagande och öka spridning.
Stärka kulturens roll i regional samhällsutveckling.
Stödja konstnärlig utveckling och korsbefruktande samarbeten.
Stärka kulturområden – dans, film och kulturarv.För att åstadkomma regional dynamik på kulturområdet och använda kultur som en motor i regional utveckling, krävs vidareutvecklad samverkan mellan region, kommuner, civilsamhället och
kulturaktörer. Ett mer tvärsektoriellt tänkande kring kulturens roll i samhället, och för individen, samt en alltmer genreövergripande kulturverksamhet är incitament för en sådan utveckling. För fortsatt process ser vi följande övergripande framgångsfaktorer som centrala:
Samordning och samverkan mellan region och kommuner
Tvärsektoriell samverkan över politikområden
Genreövergripande samarbete mellan konstområden och aktörer Begreppen samordning, samverkan och samarbete definieras enligt följande: 1
Samordning - koordination av resurser och arbetsinsatser för att erhålla högre kvalitet och större effektivitet.
Samverkan - övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte.
Samarbete - gemensamt bedrivet arbete på ett organisatoriskt och mellanmänskligt plan som gäller en avgränsad uppgift.
Kulturplanen pekar ut övergripande strategier, insatser och utvecklingsområden för fyraårsperioden.
Kulturplanen kompletteras årligen med kulturverksamheternas och Region Östergötlands verksamhetsplaner för konkreta insatser.
Nedan följer en beskrivning av våra strategiska utgångspunkter och exempel på insatser. Mer utförlig beskrivning av olika utvecklingsområden finns under respektive tema-/konstområde. En
sammanfattning av samtliga insatser finns som bilaga.
Vilka samordnande och utvecklande insatser som ska genomföras under perioden är i flera fall avhängigt budgetmedel och fortsatt diskussion med kommunerna.
1
Resultat av remiss för begreppen samverkan, samarbete, samordning, samråd, synkronisering, http://www.socialstyrelsen.se/terminologi/Documents/resultat-remiss-begrepp-samverkan-mfl.pdf, Socialstyrelsen 2011
Främja demokrati och delaktighet
Östergötlands invånare ska ha goda förutsättningar att tillvarata sina förmågor, forma sina liv och delta i samhällets utveckling. Detta gäller utbildning, arbete, fritid, social samvaro, boendemiljöer, levnadsvanor, kulturaktiviteter med mera för alla människor, oavsett ålder, kön, könsidentitet, sexuell läggning, religion, etnisk tillhörighet, geografisk bostadsort, funktionsnedsättning och
socioekonomiska förutsättningar. Social inkludering innefattar allas rätt till att kunna få del av och vara delaktig i Östergötlands kulturliv. Ett mångkulturellt samhälle eftersträvas och är en tillgång för länet. Exempel på insatser för att främja demokrati och delaktighet är:
Läslust i samverkan
Läsfrämjande insatser som involverar olika aktörer. Initiativ och samordning av projekt och verksamhetsutveckling inom läslustområdet i bred samverkan mellan aktörer på regional och kommunal nivå. Särskild vikt ska läggas vid de små barnen och deras vuxna kring barnens språkutveckling.
Digital delaktighetFör att öka allas tillgänglighet till digitala tjänster och delaktighet behövs offentliga miljöer som erbjuder stödfunktioner av olika slag och varje ny digital tillämpning behöver ha en strategi för hur teknikovana personer inbegrips. I Digitala agenda för Östergötland beskrivs hur digitaliseringens möjligheter ska utnyttjas i Östergötland. Prioriterad insats för perioden är att öka den digitala kompetensen och delaktigheten hos regionens invånare. Nyanländas behov ska särskilt beaktas.
Inflytande på kulturutbud
Utveckla medborgardialoger på kulturområdet för att stärka kommunikationen mellan förtroendevalda och medborgare. Särskilt fokus sätts på barn och ungas delaktighet och inflytande samt socioekonomiskt utsatta grupper. Stödja initiativ och insatser som tydliggör, speglar och ökar mångfalden i regionens kulturliv, och då särskilt beakta de nationella minoriteterna. Bilda ett regionalt råd för nationella minoriteter med syfte att diskutera målgruppens kultur och hur den kan utvecklas i regionen. Utveckla samverkan med Handikappföreningarna i Östergötland för att koppla erfarenheter om tillgänglighet till kulturverksamheterna.
Bredda deltagande och öka spridning
Geografiska förutsättningar, befolkningsstruktur och socioekonomiska faktorer påverkar tillgång och deltagande. Insatser krävs för att överbrygga såväl geografiska som mentala avstånd och vi behöver arbeta aktivt för att erbjuda ett utbud som upplevs angeläget, ökat deltagande och stärka kulturell mångfald. Barn och unga och äldre i omsorg är målgrupper som behöver särskilda insatser i tvärsektoriell samverkan med kommunerna. Exempel på insatser för att bredda deltagande och öka spridning är:
Stärka infrastrukturen för särskilda målgrupper Samordnande insatser i samverkan med kommunerna för:
Barn och ungas kultur i skolan
För många barn och ungdomar är förskolan och skolan den viktigaste arenan för möte med olika kulturformer. Kulturupplevelser under skoltid och Skapande skola ger möjlighet för fler unga att vara kulturaktiva. Vi behöver säkerställa att våra kultursatsningar når fram till fler skolor och inte bara de där engagemanget och tillgången på kultur redan är stort.
Kultur i äldreomsorg
Kultur är en väg till ett rikare liv för äldre oavsett om man bor på institution eller i eget boende.
Kulturaktiviteter kan öka känslan av delaktighet, bryta isolering och kan även ha effekter på medicinering och vårdbehov. Med utgångspunkt från erfarenheter och resultat från projekt Kultur för äldre ska arbete fortsatt bedrivas för att främja strukturer och samarbeten mellan kultur, vård och omsorg.
Särskilda insatser för barn och unga
Gemensamt projekt mellan kultur-/musikskolor, institutioner och konsulentverksamheter i Östergötland. Samverkan mellan kommunerna och regionen kring ansökningsprocesser till Skapande Skola-projekt samt utveckling av projekt i kommunerna
Stärka arrangörskapet
Stärka strukturer kring arrangörer - arenor, kompetensutveckling, behov av förnyelse av arrangörsledet, stödja unga arrangörer, bättre samarbete och samordning mellan arrangörer, se över regionalt arrangörsstöd.
Nya arenor och möten
Att inkludera ett större antal människor och grupper, som idag står utanför det offentligt finansierade kulturlivet är en gemensam utmaning som kräver nytänkande och utvecklade arbetsformer. Alla regionala kulturverksamheter ska utifrån sina specifika förutsättningar sträva mot att söka nya arenor och mot att nå en bredare och större publik. Det kan handla om
”öppna dörrar” till verksamheten, verksamhet på nya platser, digitala arenor, repertoarutveckling och nya samarbeten.
Utveckla kulturens roll i regional samhällsutveckling
Kulturen är en drivkraft för utveckling och hållbar tillväxt som skär tvärs över sektorsgränseroch bidrar till regionens attraktivitet, besöksnäringens utveckling, platsers utveckling, integration och folkhälsa. För att utnyttja potentialen krävs insatser i tvärsektoriell samverkan över samhälls- och politikområden. För att utveckla kulturens roll i regional samhällsutveckling prioriteras
utvecklingsarbete inom följande områden under kommande period:
Kulturarv och besöksnäring
Utvecklingsarbete för samverkan inom kulturarv, kulturmiljöer, natur och besöksnäring kopplat till profileringen av Östergötland.
Kreativa näringar - Platsutveckling
Se över förutsättningar att starta utvecklingsprojekt, eventuellt i regionsamverkan inom kreativa näringar, platsutveckling och stödformer för kulturdrivna företag. Utveckla pågående arbete med Cultural planning och initiera visionsprojekt kring stads- och platsutveckling.
Kultur och hälsa
Med utgångspunkt i Östgötakommissionens rekommendationer inriktas det regionala arbetet med kultur och hälsa bland annat på att:
- Initiera samverkan med olika aktörer för att kulturen kan vara en hälsofrämjande resurs inom fler områden.
- Möjliggöra för regionala kulturverksamheter att arbeta med kultur och hälsofrämjande verksamhet.
Integration/Mångfald
Utvecklingsarbete i samverkan med kommuner kopplat till flyktingmottagande.
Stärka kulturområden - dans, film, kulturarv
Dans - Permanenta den regionala dansplattformen
Utforma regionala metoder för residens, samproduktioner och arrangörsutveckling.
Stöd och samordning till kommuner att arrangera dans, dans via skolan med mera.
Samarbeten med institutioner och andra konstformer.
Film - Stärka filmområdet
Permanenta talangsatsningen Eastwood.
Stärka möjligheterna att arbeta med det filmkulturella uppdraget i kommunerna och se över förutsättningarna för professionellt filmskapande. Ut
Kulturarv
Ta fram en gemensam strategi för regional samverkan inom kulturarvsområdet.
Fortsätta det påbörjade samarbetet mellan Region Östergötland, Visit Östergötland, Länsstyrelsen i Östergötland, Östergötlands museum, Östergötlands Arkivförbund och Kulturarv Östergötland för att identifiera nya och fler utvecklingsmöjligheter inom kulturmiljöarbetet, kulturarvsturism och besöksnäring. Kunskapsseminarier och
nätverksarbete för att stärka kulturarvets roll som en tillgång för platsutveckling och som resurs i andra politikområden.
Stödja konstnärlig utveckling och korsbefruktande samarbeten
Regionen ska skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger möjlighet till konstnärlig förnyelse, försörjningsmöjligheter åt kulturskapare och rika kulturupplevelser för medborgarna. Insatser för att främja och stödja konstnärlig utveckling och korsbefruktande samarbeten under perioden är:
Utvecklingsprojekt över konstområden
Utveckla projektsamarbeten över uttrycksgränser som till exempel film, dans och konst och stärka pågående samarbete med gemensamma temasatsningar.
Bild och form
Implementera den regionala konststrategin.
Utveckla det påbörjade nätverksarbetet med kommunerna kring konstområdet, genom olika mobila projekt som berör konstarterna; bild och form, scenkonst, foto, dans och film.
Stödja ett samarbete mellan kommuner om konstplaner.
Gemensamt kompetensutvecklingsprogram för scenkonsten Skapa samordning och samverkan kring professionella scenkonstaktörers kompetensutveckling.
Utveckla samverkan mellan institutionerna och fria aktörer i regionen
3. Regionala kulturens organisation och infrastruktur
Kulturverksamhet på regional nivå bedrivs i Region Östergötland via enheten Kultur och kreativitet på ledningsstaben. Den består av tre kulturstrateger med ansvar för olika konstområden, en strateg för natur- och friluftsliv, en kulturchef och en dansutvecklare för projektet Dans i Öst.
Kultursamverkansmodellen utgör en stor del av uppdraget när det gäller utvecklingsarbetet inom konstarterna, kulturens roll i regional utveckling och uppföljningsarbetet för
kultursamverkansmodellen. Vid sidan av detta omfattar arbetet att upprätta överenskommelser för regionala uppdrag, handlägga regionala och statliga bidrag till verksamheter samt fördelningen av verksamhets- och projektbidrag till Östergötlands kulturaktörer. Inom utvecklingsarbetet är nätverk och samverkan av stor vikt, liksom att driva utvecklingsprojekt eller delta i processer som ökar förståelsen för kulturen som regional utvecklingsfaktor.
Regionen Östergötland är också huvudman för enheten Regionbibliotek Östergötland och delägare i Östgötateatern, Norrköpings symfoniorkester, Östgötamusiken, Östergötlands museum tillsammans med Norrköping och Linköpings kommuner.
Det regionala kulturpolitiska ansvaret
Från januari 2015 har Regionutvecklingsnämnden (RUN) i Region Östergötland det regionala kulturpolitiska ansvaret. Det inbegriper både att initiera och driva utvecklingsarbetet för kultur inom regional utveckling samt att ansvara för genomförande och uppföljning och utvärdering av
kultursamverkansmodellen.
RUN ger årliga anslag till de regionala kulturverksamheter som har regionalt och statligt stöd via kultursamverkansmodellen. RUN ger också verksamhetsbidrag till Östergötlands Hembygdsförbund, Östergötlands Bygdegårdsdistrikt, Norrköpings Konstmuseum, Norrköpings Stadsmuseum,
Shakespeare på Gräsgården och Vadstena Akademien. Årliga bidrag ges även till Bildningsförbund Östergötland och ungdomsorganisationerna.
Regionala kulturverksamheter
Ett antal institutioner och organisationer har regionala uppdragöverenskommelser med Region Östergötland för att tillgängliggöra kultur i hela länet samt vara en utvecklande resurs inom sitt verksamhetsområde. Dessa är idag Norrköpings Symfoniorkester, Östergötlands museum, Östgötateatern, Hemslöjden i Östergötland, Film i Öst, Riksteatern Östergötland, Östergötlands arkivförbund, Regionbibliotek Östergötland och Östgötamusiken.
Verksamheterna har liknande uppdrag att utifrån sina förutsättningar samordna, förmedla och bygga kunskap kring sin konstform eller sitt verksamhetsområde. Vad gäller organisationsform, anslag, ekonomiska och personella förutsättningar, arbetssätt etcetera, är det mycket som skiljer. I anslutning till kulturplanen 2016-2019 kommer samtliga regionala överenskommelser inom planens åtta
områden att ses över som en del av det kontinuerliga arbetet med kultursamverkansmodellen. Bland annat kommer förväntningar och mål för den kulturfrämjande verksamheten att förtydligas.
En nulägesbeskrivning av verksamheter med regionala kulturuppdrag finns i del II av planen.
Professionella kulturskapare
Via samverkansmodellen ges regionerna ett ökat ansvar för hela den struktur som kopplar till de nationella kulturpolitiska målen, inklusive kulturskaparnas speciella villkor. Det innebär ett ansvar att skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger möjlighet till konstnärlig förnyelse och
försörjningsmöjligheter åt kulturskapare och rika kulturupplevelser för medborgarna.
För att de fria utövarnas kompetens både ska kunna tas tillvara och spridas på bästa sätt, är det viktigt att det finns förutsättningar på kommunal och regional nivå i form av en fungerade kulturell
infrastruktur för det konstområde han/hon är verksam inom. Det omfattar till exempel ateljéer, arrangörer, producenter, kontaktnät, offentliga medel för konst, produktionsstöd, insatser för skapande skola och andra typer av arbetsmöjligheter.
Professionella kulturskapare finns i Östergötland inom alla konstarter. De finns representerade både på kulturinstitutioner och som fria utövare och är en av grundstenarna för ett rikt kulturliv. Ofta har utövarna både ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt arbetsfält.
Tillsvidareanställd personal finns på Symfoniorkestern i Norrköping, Östgötamusiken, Östergötlands museum och Östgötateatern men resten av Östergötlands professionella utövare är frilansande eller egna företagare.
De fria kulturskaparna bildar ofta egna nätverk eller kluster för att stötta varandra eller arbeta tillsammans gentemot det offentliga och besöksnäringen.
De kulturinstitutioner och konsulenter som ingår i kultursamverkansmodellen är placerade i Östergötlands största kommuner, Norrköping och Linköping, vilket innebär att mycket av de ekonomiska resurserna i modellen är starkt kopplade till dessa kommuner.
Norrköping och Linköping är också delägare och medfinansiärer i flera av de regionala
kulturinstitutionerna. Olika typer av samverkan finns idag mellan kulturinstitutionerna och det fria kulturlivet, men för utvecklingen framåt behöver dialog- och samverkansformerna mellan
institutionerna och de fria utövarna stärkas ytterligare.
På nationell nivå finns det centrumbildningar och fack- och intresseorganisationer för olika
konstområden. Omfattningen av regionala strukturer för dessa aktörer varierar mellan konstarterna.
Via samverkan och dialog med den nationella nivån försöker Region Östergötland att stötta de professionella kulturskaparna som är verksamma inom till exempel Centrumbildningarna för teatern och KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd).
Via regionens nätverk är många av Östergötlands professionella kulturskapare delaktiga i
utvecklingsarbetet för de olika konstarterna. Många utövare har även bidragit i de temadialoger som regionen bjudit in till i samband med arbetet med kulturplanen och processen med en regional konststrategi. I och med tillägget om litteratur och läsfrämjande i kulturplanerna har den regionala representanten från Sveriges Författarförbund deltagit i kartläggning av litteraturens villkor och i genomförande av litteraturaktiviteter.
Regionalt råd för kulturskapare
Under perioden 2013-2015 har Region Östergötland provat en modell för samverkan med de fria professionella utövarna. Ett arvoderat råd av professionella fria kulturskapare från olika
konstområden, har sammanträtt 3-4 gånger per år. Rådet har diskuterat de fria utövarnas villkor i Östergötland kopplat till kulturplanen och samverkansmodellen med regionens tjänstemän och kulturpolitiska företrädare, samt träffat kulturpolitiska representanter från kommunerna och Konstnärsnämnden. Under 2015 kommer denna form för samverkan att utvärderas. Detta för att se hur vi framåt kan utveckla rådsstrukturen och insatserna för att stärka infrastrukturen för de fria kulturskaparna i samverkan.
Utvecklingsmöjligheter för att stärka strukturen för de fria kulturskaparna
För att stärka förutsättningarna för konstarternas utveckling, och möjligheterna att vara verksam som fri professionell utövare i Östergötland, har rådet identifierat några insatser som de viktigaste. Flera av
förslagen samanfaller med det som framkommit vid workshops och seminarier om kulturskaparnas villkor. I slutsatserna från möten betonas vikten av en regional konststrategi, skälig ersättningar till utövare i utställningssammanhang, till författare vid författarbesök och evenemang, pengar för talangutveckling och filmproduktion, plattformar för synliggörande av utövarna inom respektive konstform, fler mötesplattformar för dialog med kommuner och institutioner samt vikten av samarbetet med skolan. Flera av dessa förslag finns med som utvecklingsinsatser under respektive konstart, eller som särskilda insatser för att stärka strukturerna för ett kulturliv för alla.
Det ideella kulturlivet
Den offentligt finansierade kulturens struktur samspelar med civilsamhället, i form av organisationer, föreningar, eldsjälar och ideella aktörer som är en mycket viktig del av kultur-Sverige. Bland de ideella finns utövare, arrangörer och lokalhållare. I många fall skulle inte det regionala och lokal kulturlivet fungera utan insatser och samarbeten med civilsamhället. Etablerade organisationer som har
betydelse inom kulturområdet i Östergötland är till exempel hembygdsrörelsen, kyrkliga församlingar, Skådebanan, Folkets Hus och Parker, Bygdegårdsdistriktet, Riksteaterns föreningar,
ungdomsorganisationerna med mera.
Med civilsamhället menar vi den arena som är skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, i vilken människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Civilsamhället inrymmer också mer informella nätverk och rörelser, något som ökat i takt med det ökade intresset och bruket av digitala mötesplatser.
Samspelet mellan det offentliga och det civila
När kultursamverkansmodellen infördes fick civilsamhället och folkbildningen en starkare koppling till kulturen än det haft under 1980- och 90-talen. På nationellt plan har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor idag bland annat i uppdrag att sprida kunskap om det civila samhällets villkor och utveckling samt arbeta för att förbättra föreningars villkor. Sedan fem år tillbaka finns
överenskommelser mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och civilsamhällets organisationer om hur samverkan ska se ut mellan det offentliga Sverige och civilsamhället.
Östergötlands större kommuner har idag lokala samverkansavtal med föreningslivet.
En ökad medvetenhet om samspelet mellan Region Östergötland, länets institutioner och
civilsamhället har byggts upp under den första kulturplaneperioden 2012-2015. De förutsättningar som finns i regionen och i kommunerna för studieförbund, föreningar och eldsjälar när det gäller lokaler, bidrag, samarbeten, mötesforum med mera, spelar stor roll både när det gäller kulturen i centralort eller på landsbygd. Ideella kulturaktörer finns som aktiva parter inom folkbildningen och i olika regionala nätverk för olika konstarter och kulturområden.
Ideell kulturallians
Ideell kulturallians är en sammanslutning som samlar det ideella kulturlivet för att främja och utveckla ideella kulturorganisationers samhällsroll och finns representerade nationellt och i flera regioner. I Östergötland finns Ideell kulturallians Öst (IKA-Ö) som samlar ett trettiotal större aktörer inom civilsamhället.
År 2014 publicerade Ideell kulturallians en rapport 2 där det bland annat undersöktes hur
Östergötland och fyra andra regioners process med civilsamhället hade sett ut inom ramen för den kultursamverkansmodellen. I rapporten framkom det att regionerna generellt behöver ta tydligare ställning till vad möten med företrädarna för civilsamhället ska syfta till på ett mer långsiktigt och konkret plan. Det som efterfrågades är flera samråd där region och civilsamhälle möts med syfte att följa upp politiken, kartlägga behov eller samla in förslag. Föreningslivet behöver vara med i formuleringen av agendor och upplägget av processerna.
Regionen och IKA-Ö har i samband med arbetet med kulturplanen samlat Östergötlands olika civila aktörer för att diskutera hur det ideella kulturlivet kan stärkas och synliggöras, hur man når ännu fler aktörer inom civilsamhället, ökar ungas inflytande samt idéer om hur samarbete kan drivas.
IKA-Ö har varit en resurs i kulturplanearbetet som processtöd i de kommuner som har velat ha en lokal dialog om ideella sektorns förutsättningar. Den ökade medvetenheten om civilsamhällets behov, vilka aktörerna är i den egna kommunen, möjligheter till framtida samarbeten är några av de saker som kommunerna har börjat arbeta med efter dessa dialoger.
Från IKA-Ö:s sida finns ambitionen att framåt satsa på att öka antalet medlemmar, identifiera samarbetsprojekt inom föreningen och samarbeta med kommuner kring träffar med civilsamhället.
Utvecklingsmöjligheter för samverkan med civilsamhället framåt
För det fortsatta arbetet framåt har processen så här långt identifierat ett antal frågor att arbeta vidare med i samverkan region och civilsamhälle:
Utveckla kontakten mellan civilsamhälle, region och kommuner
Se över möjligheter till konkretare samverkan mellan region-kommun-civilsamhälle, till exempel någon form av överenskommelse
Identifiera möjligheter till samverkan mellan Östergötlands kulturinstitutioner och civilsamhällets aktörer
2 Kultursamverkansmodellen ur civilsamhällets perspektiv – samråd på vems villkor, Anna-Karin Andersson, Ideell Kulturallians, 2014.
Folkbildningen
Ansvaret för folkbildningen ligger på ett flertal aktörer där studieförbund och folkhögskolor har ett särskilt ansvar.
Folkbildningen arbetar i skärningspunkten mellan det professionella kulturlivet och amatörkultur, mellan utbildning och bildning, mellan det civila och det offentliga och mellan statlig styrning och idéburen sektor, mellan olika generationer och olika kulturer. Folkbildningens allmänna syfte är att främja demokrati och allmän bildning, den ska bidra till att människor ökar sina möjligheter att påverka sin livssituation, sin livskvalitet och sitt engagemang i samhällsfrågor. Tillgänglighets- och mångfaldsaspekten är central för folkbildningen, som agerar för allas rätt att delta i kulturlivet.
Folkbildningens arbetsformer fokuserar på det kollektiva lärandet och eget skapande i interaktion med andra, något som rustar deltagare inför andra sociala arenor och deltagande i samhällslivet.
Folkbildningsorganisationerna är en stor tillgång när det gäller att tillgodose individers och gruppers olika intressen och behov.
Bildningsförbundet Östergötland är en paraplyorganisation för samtliga i länet verksamma folkhögskolor och studieförbund. Bildningsförbundet arbetar med opinionsbildning, samråd och samverkan, gemensam utveckling och kanslifunktion. Bildningsförbundet har det regionala uppdraget från Region Östergötland att arbeta med utvecklingsfrågor för att stärka och utveckla de
folkbildningsorganisationer som är verksamma i Östergötland.
Förutsättningarna för studieförbunden är av avgörande betydelse för kulturlivet i Östergötlands tretton kommuner. Studieförbund och folkhögskolor engagerar och omfattar också kulturskapare, såväl professionella som amatörer, och utgör nödvändiga delar av ett rikt kulturliv i Östergötland.
Många studieförbund deltar också i de regionala nätverk som finns för utveckling av olika konst- och kulturområden. Folkhögskolorna är viktiga kulturcentrum i flera av Östergötlands kommuner och bostadsområden. Studieförbundens kulturprogram används ofta för nya typer av evenemang, i samarbete med en förening eller i egen regi.
I arbetet med förra kulturplanen identifierade kommunerna i Östergötland en förändring i studieförbundens roll i det lokala kulturlivet. Det handlade till exempel om en förändrad syn på folkbildningens och civilsamhällets organisationer. I flera kommuner betraktades dessa organisationer som utförare av olika lokala kulturaktiviteter som tidigare bedrivits i kommunernas egen regi.
Samtliga studieförbund har verksamhet i Östergötlands fem större städer och
studieförbundsverksamhet finns i samtliga kommuner. Alla studieförbund finns dock inte representerade i de mindre kommunerna.
Verksamhetsutvecklingen inom studieförbunden sker i linje med befolkningsutvecklingen, de äldres deltagande har ökat. Folkbildningen har en viktig roll kring tre begrepp som används i forskning om den åldrande befolkningen. Kontinuitetsteorin säger att ett sunt åldrande handlar om att människor skall kunna behålla sina aktiviteter och sociala relationer även som äldre. Aktivitetsteorin handlar om betydelsen av ett aktivt socialt liv. Livsloppsperspektiv innebär att ett bra åldrande är att ha makt över sitt eget liv.
Folkbildningens övergripande uppdrag är: Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.
Folkbildningen skall:
stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället
bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet
Utmaningar
Folkbildningens utmaningar framåt är att fortsätta verka i hela regionen, även i glesbygdskommuner, trots att ekonomin inte täcker infrastukturen för småkommunerna inom rådande strukturer. Det gäller också att säkra långsiktigheten i arbetet, inte minst i verksamheter som drivs med projektmedel från externa parter. Man behöver utveckla metoder för att bättre svara upp mot marginaliserade
målgrupper både när det gäller uppsökande verksamhet såväl som befintlig verksamhet. Möjligheterna till kompetensutveckling i digitala medier för anställda och frivilliga behöver utvecklas, liksom att utrusta alla studiemiljöer i verksamheten med god tillgång till digital utrustning.
Övergripande insatser som berör civilsamhället, folkbildningen och professionella utövare:
- Region Östergötland fortsätter det påbörjade arbetet för att stärka den kulturella
infrastrukturen för de professionella kulturskaparna i samverkan med kommunerna och kulturinstitutionerna. Detta sker bland annat genom insatser kring konststrategin, bevaka och driva frågan om skälig ersättning, dialoger, nya uppdragsöverenskommelser med regionala kulturverksamheter och insatser inom respektive konst-och kulturområde.
- Utveckla samverkan mellan Östergötlands kulturinstitutioner, civilsamhällets aktörer och fria professionella kulturskapare.
- Ökad samverkan mellan Region Östergötland, civilsamhället och Bildningsförbundet Östergötland om insatser kopplade till kulturplanens utvecklingsområden.
Bildningsförbundet Östergötland prioriteringar:
- Stärka Folkbildarforums roll i en gemensam regional mötesplats i hållbarhetsfrågor, med speciellt ansvar för frågor kring kultur, bildning och social hållbarhet.
- Möjlighet att bidra till regionens kunskapsgrund vad gäller för breddat mått på regional utveckling och deltagande i fortsatt arbete.
- Gemensam kunskapsbildning och metodutveckling kopplat till kultur och folkhälsa, läsfrämjande och digital delaktighet.
- Tillsammans med Region Östergötland ordna mötespunkter för dialog om hur vi kan säkerställa rikt kulturliv i regionens glesbygdskommuner framåt.
- Bidra till regionens kompetensplattform utifrån folkbildningens syn och erfarenheter.
4. Samverkansmodellen i Östergötland
Samverkan kräver dialog, gemensamt arbete och gemensamt ansvar för att nå längre.
Kultursamverkansmodellen är ett nytt sätt att arbeta som hela tiden behöver utvecklas.
Framtagandet av den aktuella kulturplanen har skett i samverkan med kommunerna och i samråd med Östergötlands kulturliv. Det har inneburit många möten under 2014-2015 för att identifiera var Östergötland är på väg sedan den första kulturplanen, och vad vi tillsammans behöver vidareutveckla under 2016-2019. Via ett aktivt processarbete arbetar regionens tjänstemän med att utveckla
dialogformerna och ta tillvara de idéer som föds vid olika workshops och möten inom ramen för kultursamverkansmodellen.
Dialogprocessen
Politisk arbetsgrupp för kultur
Styrgruppen för den nya regionbildningen tillsatte inför regionbildningen politiska arbetsgrupper för några strategiska områden; kultur, attraktivitet, tillväxt/innovation och integration. Uppdraget var att ta fram underlag till arbetet med regionala utvecklingsfrågor i den nya regionen. Grupperna har bland annat inventerat nuläget, diskuterat prioriteringar av insatser och undersökt behoven av ytterligare åtgärder inom respektive områden. Arbetsgrupperna har bestått av politiker och tjänstemän från kommunerna, Regionförbundet Östsam och landstinget.
Arbetsgruppen för kultur identifierade olika möjligheter att utveckla den regionala kulturen och föreslog insatser som stärker infrastruktur för kultur till särskilda målgrupper, förstärkning av
eftersatta kulturområden, mer stimulansmedel för övrigt kulturliv, översyn av uppdrag samt strategier för kultursektorns koppling till andra politik- och samhällsområden. Flera av förslagen har tagits med i kulturplanen.
Styrgrupp och regional beredning
Till och med år 2014 arbetades det med den kommande kulturplan tillsammans med dåvarande styrgruppen K2, som bestod av politiska kulturrepresentanter från länets kommuner. Vissa möten hade särskilda teman: fria professionella kulturutövare, regionala verksamheter som Östgötamusiken, Östergötlands museum etcetera. Styrgruppen formulerade 2013 övergripande strategier för den kommande kulturplanen som har legat till grund för vidare arbete. Regionala beredningen har under 2014 haft Landstingsstyrelsens uppdrag att följa arbetet med kommande plan inför övergången till region och har återkommande uppdaterats om pågående process.
Från och med 2015 är Regionutvecklingsnämndens presidium styrgrupp för kulturplanen. Samverkan på politisk nivå mellan region och kommun inom kulturområdet ingår den nya regionens struktur för samråd.
Breda samråd om konstarternas utveckling
Samråd genomfördes vid ett femtiotal tillfällen utifrån temaområden under 2014-2015 inom dans, konst, folkmusik, designutveckling, läsfrämjande, litteratur, kulturarv med mera. Deltagare har varit såväl professionella kulturskapare inom och utanför institutionerna som amatörer, kommunala företrädare, regionala institutioner, folkbildning och föreningsliv. Sammanställning av samtliga samråd och utvecklingsdialoger finns som bilaga.
Under året har regionen träffat alla de verksamheter som har regionala kulturuppdrag för att utvärdera förra årets insatser inom modellen, men också för att blicka framåt.
Träffarna för rådet för fria kulturskapare samt med civilsamhällets aktörer beskrivs i kap 3.
Årlig regional kulturkonferens
Sedan införandet av kultursamverkansmodellen arrangerar regionen en årlig kulturkonferens med brett anslag för alla aktörer utifrån aktuellt och angeläget tema. Till dessa konferenser bjuds modellens alla aktörer in för möjlighet till brett nätverkande.
Möten mellan regionala och kommunala tjänstemän
Möten med kommunernas kultursekreterare och kulturansvariga har skett regelbundet. De möten som har ägt rum med kommunernas kulturansvariga utifrån kulturplanen har främst handlat om något av planens perspektiv, eller ett definierat utvecklingsområde inom något av de sju konstområdena.
Regionalt nätverk för kommunernas kulturchefer där regionens kulturchef är sammankallande etablerades under 2014. Under 2014 och 2015 har kommunernas kulturansvariga även haft formaliserade möten med flera av kulturinstitutionernas chefer.
Kommundialoger - möjliga samverkansområden
I grupper om 3-4 kommuner har kommunerna diskuterat framtida utvecklingsmöjligheter och samverkansbehov med regionen.
Följande områden framkom som eventuella samverkansområden framåt:
Kulturarvets potential – samverkan kring utvecklingsinsatser för kulturmiljöer, industriarvet, digitala kulturarvsprojekt, medeltida städer etcetera för att öka tillgängligheten och
delaktigheten kring kulturarvet, men också för att stärka kulturarvets roll som en del av marknadsföringen i den regionala profilen för Östergötland. Idé finns om att skapa en utbudskatalog för kulturarvet för att tillgängliggöra området på ett annat sätt än idag.
Kommunerna behöver till exempel paket för skolresor. Likaså finns det en potential i att använda äldre filmer som verktyg för dialog med barn, unga och äldre.
Insatser som stärker ungas kulturutövande och kulturutbud
Sommarlovssatsningar – Att genom samverkan utarbeta strukturer som utvecklar
ungdomars möjligheter att utöva kultur på sommarlovet och därmed bidra till att sprida mer kultur i länet. I dag är det flera kommuner som möjliggör för ungdomar att delta via projekt som drömsommarjobb, sommarlovsorkester, unga 10 med mera men det kan utvecklas ytterligare med hjälp av samverkan.
Barn och ungas tillgång till kultur i skolan – Arbeta vidare tillsammans kring påbörjade insatser och samarbeten när det gäller Skapande skola, läsfrämjande insatser, skolbibliotek och en regional kulturgaranti.
Kultur och musikskolor - Önskemål från flera kommuner om ökad samverkan kring musik- och kulturskolorna mellan kommun och region, men också ökat samarbete med regionala kulturverksamheterna. Idé har även lyfts om att bibliotek samt musik- och kulturskolorna skulle kunna arbeta tillsammans med fritidshemsverksamheten.
Ungas inflytande på kulturutbudet – Samverkan kring ungas oorganiserade kultur för att finna former för hur man stöttar det.
Nätverk för lärarna för de estetiska ämnena för kompetensutveckling och ambassadörskap.
Samverkansprojekt för det ideella kulturlivets aktörer och det fria professionella kulturlivet – Gå samman om ett större utvecklingsprojekt, men också kunskapsbyggande insatser, som stärker dessa båda aktörer till exempel kring hur man marknadsför sig, arbetar i nätverk etcetera för att som kulturaktör nå ut bättre lokalt och regionalt och som samtidigt gynnar samarbetet mellan kommun och kulturaktör. Se över de kulturella infrastrukturerna lokalt och regionalt när det gäller likheter och skillnader i olika bidrag mellan kommuner och mellan kommun och region.
Kommunikationer via kollektivtrafiken – Se över om och hur Östergötlands kommuner kan finna sätt att förbättra för alla målgruppers möjlighet att lättare ta sig till kulturen, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättningar etcetera.
Kulturens möjlighet inom andra politikerområden – Identifiera och utarbeta en modell där kultur används som resurs för flyktingmottagande. Finna ett sätt att sprida en modell till flera kommuner. Skulle gå att utveckla det arbete som några kommuner redan gör idag på ett framgångsrikt sätt. Kultur i äldreomsorg – Vilka utvecklingsmöjligheter finns det med ny teknik? Fortsätta det redan påbörjade arbetet med metoden Cultural planning.
Kommunerna som arrangörer – Vad behövs för att kommunerna ska utvecklas i sin roll som arrangörer av kulturaktiviteter? Mer mallar/paket/stöd/fortbildning från regionen
efterfrågades. Men också se över hur arrangörsgarantin kan bli mer jämnt fördelat över länet.
Biblioteken som kulturcentra - Att de bibliotek som har intresse går samman kring ett projekt och/eller nätverksarbete för att se över möjligheterna att utvecklas till ännu tydligare
kulturcentra.
Regionala kulturverksamheter - Landsbygdsgaranti - Idag besöker de regionala
verksamheterna alla kommuner, men skulle det gå att finna former och strukturer för att uppmuntra till besök som ligger utanför centralorterna i kommunerna?
Utveckla institutionernas uppdrag så att det handlar mer om att nå nya målgrupper + göra specifika projekt som är spännande/unikt för olika kommuner.
Utveckla regionens roll som stöd i processer - Hur kan regionen vara ett stöd för
kommunerna i kompetens- och informationssammanhang? Vissa forum finns idag men måste till fler mellan sektorer, mellan politiker, mellan kommunerna etcetera.
Uppföljning och utvärdering
Kulturplanen kommer att följas upp på flera sätt. Region Östergötlands bokslut i form av delårsrapporter och årsredovisning utgör en grundläggande uppföljning av den övergripande verksamheten. Därutöver följs den regionala kulturverksamheten årligen upp genom:
Kvantitativ uppföljning
Kvalitativ uppföljning
Uppföljningsdialog för verksamheter med regionala uppdragsöverenskommelser
Uppföljning av regionala kulturprojektbidrag
Kvalitativ och kvantitativ uppföljning görs varje år till Statens Kulturråd. Den kvalitativa
redovisningen beskriver hur regionen lyckats genomföra och förverkliga kulturplanens målsättning och prioriteringar och vilka eventuella hinder som stötts på i arbetet. Årsredovisningar från de regionala verksamheterna utgör också ett viktigt underlag i den samlade uppföljningen.
Redovisningen ska från 2016 beskriva hur regionen och de kulturverksamheter som fått statliga medel inom kultursamverkansmodellen under året har:
1. Genomfört insatser som bidrar till kvalitet och konstnärlig förnyelse.
2. Genomfört insatser som bidrar till ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas.
3. Genomfört insatser som bidrar till allas lika möjligheter att delta i kulturlivet oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, oavsett funktionsnedsättning och oavsett etnisk och kulturell bakgrund.
4. Genomfört insatser för barns och ungas rätt till kultur.
5. Genomfört insatser för internationellt utbyte inom kulturlivet.
6. Genomfört insatser och synliggjort de nationella minoriteternas kultur- och kulturarv.
7. Sammanfatta samarbetet över länsgränser, med vilka och vad som uppnåtts med samarbetet.
8. Beskriva regionens samverkan med kommunerna och samråd med civilsamhället och det professionella kulturlivet.
Kvantitativ redovisning görs även årligen till Myndigheten för kulturanalys. Årliga uppföljnings- och utvecklingsdialoger sker med de regionala kulturverksamheter som ingår i samverkansmodellen.
Regelbunden dialog med utgångspunkt från kulturplanen kommer att föras med både tjänstemän och politiker från kommunerna i samråd för kultur samt regionens beredande nätverk för kulturansvariga tjänstemän.
Ekonomi
Beslut om regionens budget fattas i november 2015. För att nå de prioriteringar och
utvecklingsinsatser som beskrivs i kulturplanen behöver vissa insatser ekonomisk förstärkning.
Nedan redovisas regionala och statliga medel 2015 till de verksamheter som ingår i kultursamverkansmodellen. Östgötamusiken, Östgötateatern, Östergötlands museum och
Norrköpings Symfoniorkester får även ekonomiskt stöd från Norrköpings och Linköpings kommun.
Regionala kulturverksamheter 2015 Totalt, tkr Regional scenkonst
Östgötateatern 50 951
Norrköpings Symfoniorkester 25 918
Östgötamusiken 12 649
Regional museiverksamhet
Östergötlands museum 17 961
Främjande av hemslöjd
Hemslöjdsföreningen 1 637
Regional biblioteksverksamhet
Regionbibliotek Östergötland 6 957
Regional enskild arkivverksamhet
Östergötlands Arkivförbund 889
Filmkulturell verksamhet
Film i Öst 1 671
Konst och kulturfrämjande verksamhet
Riksteatern Östergötland 794
Länskonstkonsulent (Östergötlands museum) 244
SUMMA: 119 671
5. Kultur och regional samhällsutveckling
Kulturen är en drivkraft för utveckling och hållbar tillväxt som skär tvärs över sektorsgränser, och bidrar till regionens attraktivitet, besöksnäringens och platsers utveckling, integration och folkhälsa.
För att utnyttja potentialen krävs insatser i tvärsektoriell samverkan över samhälls- och politikområden. I följande avsnitt beskrivs tre områden: kulturella och kreativa näringar,
platsutveckling samt kultur och hälsa. Insatser som mer tydligt kopplar till ett särskilt konst- och kulturområde beskrivs inom respektive område i del II i kulturplanen: Regionala konst- och kulturverksamheter.
Kulturella och kreativa näringar (KKN)
Begreppet kulturella och kreativa näringar definieras enligt Tillväxtverket som grupper av företag som har kultur och kreativitet som bärande del av sin affärsidé eller som råvara. 3 Företagen inom
kulturella och kreativa näringar drivs av individer som utifrån egna kreativa idéer skapar kultur, eller kulturbaserade tjänster och produkter, som andra vill köpa. Det handlar alltså om en kulturdriven tillväxt som uppstår utifrån, och kring, kulturskapande i olika former. Kulturdriven tillväxt utgår från en kärna av självständigt kulturskapande, kring vilken olika andra kreativa företag byggs på i långa värdekedjor.
I Östergötland har regionen i mer än 10 år bedrivit ett arbete med att beskriva och förstå den kulturbaserade ekonomins omfattning, betydelse och drivkrafter. Detta gjordes genom flera mellanregionala och internationella projekt, som uppmärksammades också på EU-nivå. Så småningom flyttades fokus till att stödja utvecklingen av ”den kreativa sektorn” och de verksamma där. Arbetet inriktades mot att identifiera kreativa kluster, att erbjuda utövare stöd till affärsutveckling och att bygga nätverk med andra aktörer i landet. Samarbete utvecklades med ALMI, universitet och kommuner, liksom inom den egna regionala organisationen med avdelningen för näringsutveckling.
Kartläggningarna som genomfördes visar att upp till en tiondel av alla arbetsställen i Östergötland kan kopplas till verksamhet, som bygger på idéer, kompetens och tjänster som ligger nära kultur,
upplevelser och kreativt skapande.4 Många av de verksamma finns i små företag eller arbetar ensamma, vilket gör att andelen sysselsatta är mindre än 10 procent, men betydelsen för
samhällsekonomin är ändå stor. Sektorn växer snabbare än många andra samhällssektorer, vilket på sikt betyder att den kommer att få ännu större betydelse. Dessutom är kulturkompetensen inte bara viktig i den kreativa sektorn, utan finns i allt högre grad med som resurs i hela den kunskapsbaserade ekonomin.
Nationella strukturer
Östergötland valde år 2009 att gå med som medlem i det nätverket Generator Sverige, som var den nationella mötesplatsen för dessa frågor. Nätverket spelade under några år en viktig roll som kunskapsbyggare och opinionsbildare, men när den nationella finansieringen upphörde tvingades nätverket lägga ner. Därefter har inte Östergötland haft något formaliserat samarbete med andra regioner kring dessa frågor. Någon ny, tydlig arena för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte på nationell nivå har heller ännu inte uppstått. Tillväxtverket, som tog på sig rollen att driva frågorna vidare, har inte förmått att axla den manteln på samma sätt som tidigare aktörer.
Regionala strukturer och insatser
Också internt har arbetet i Östergötland letat efter en ny plattform för ett fortsatt utvecklingsarbete inom KKN-området efter det att utvecklingsprojekten avslutats.
3 Enligt Tillväxtverkets definition inbegrips följande branschområden i begreppet kulturella och kreativa näringar: arkitektur, dataspel, design och formgivning, film, foto, konst, kulturarv, litteratur, media och marknadskommunikation, mode, musik, måltid, scenkonst, slöjd och konsthantverk och upplevelsebaserat lärande.
4 Jonsson, Helene: Den kreativa sektorn: en studie av Östergötland. Regionförbundet Östsam. 2006.
Inom näringslivsutveckling har Region Östergötland fokus på en strategi för smart specialisering.
Strategin utgår ifrån möjliggörande kompetenser för att ta fram regionala styrkeområden. Strategin utgår inte från särskilda branscher, utan från den kompetens som finns i regionen med syfte att korsa kompetenser från olika styrkeområden för att förbättra förutsättningarna för företagsutveckling.
Utvecklingsmöjligheter
Det finns en enighet om att arbete, kunskap och kontakter som skapats kring utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna måste in i en långsiktigt fungerande struktur. Inom ramen för arbetet med East Sweden Business Region finns en struktur för det regionala företagsfrämjarsystemet.
Främjarsystemet innehåller erbjudanden för utveckling för alla branscher. Det är viktigt att KKN som bransch ser sina möjligheter för utveckling inom detta och här kan finnas behov av samordnande insatser.
Förutom att skapa en intern, regional plattform för arbetet med de kreativa och kulturella näringarna måste det finnas utrymme och ekonomi för ett utvecklingsarbete på längre sikt.
Om nya projekt ska kunna genomföras i samarbete med andra regioner i och utanför Sverige, är det viktigt att arbetet sker över sektorsgränser och att extern finansiering ska kunna sökas. Det senare innebär att Region Östergötland måste skapa en beredskap för medfinansiering. Dessutom bör initiativ tas till förstudier som samlar samarbetspartners och tar fram konkreta projektplaner.
Ett utvecklingsprojekt skulle gå att koppla till det arbete som redan lagts ner på att stödja kulturdrivna företagare med potential att utveckla sitt entreprenörskap. Här finns kunskap och kontakter samlad sedan tidigare och tillsammans med universitet, ALMI, kommunerna och nätverk bland utövarna skulle de insatser som visat sig fungera kunna tas ett steg vidare och lägga grunden för en hållbar långsiktig struktur.
Utvecklingsinsatser inom Kulturella och kreativa näringar 2016-2019
Skapa en regional plattform för fortsatt och förnyat utvecklingsarbete med Kulturella och Kreativa näringar.
Platsutveckling
Under 2013 genomförde regionen projektet ”Fördjupad dialog om kultur och samhällsutveckling” i regionens tretton kommuner. Avsikten var att inspirera kommunerna till nya strategier kring visuell planering och platsutveckling. Resultatet är ett ökande kommunalt/regionalt intresse kring
platsutveckling i form av Cultural planning, platsmarknadsföring och stadsattraktivitet.
Cultural Planning är en metod och ett verktyg för att beskriva och utveckla kommunen, staden eller platsens potential och attraktivitet i ett lokalt eller regionalt perspektiv.
Metoden innebär ett sektorsövergripande angreppsätt samtidigt som det betonar platsens och de lokala förutsättningarnas betydelse för ett lyckat utvecklingsarbete. Ekonomisk utveckling, social utveckling, livskvalitet och strategier för medborgare och besökare är viktiga aspekter i det regionala arbetet.
Via regionens tidigare långsiktiga mötesplatsarbete i några kommuner (Finspång och Linköping) har behovet kring övergripande samordning av utvecklingen av näringsliv, samhällsplanering,
besöksnäring, lokal attraktivitet och kulturstrategi identifierats. Flera av Östergötlands kommuner har planer och behov av utvecklingsmetoder, i dagsläget har Vadstena, Ödeshög, Finspång, Motala och Linköping signalerat intresse och planer för ett fortsatt arbete framåt.
Via regionens kulturstrateg för bild och form samt representanter från samhällsbyggnad och Visit Östergötland, har kommunerna erbjudits sektorsövergripande möjligheter att pröva metoden genom seminarier, workshops och nätverksarbete i kommunerna. Behoven av en större regional insats inom platsutveckling bedöms bli en viktig konkurrensfaktor i framtiden.
Utvecklingsinsatser inom platsutveckling 2016-2019
Fortsätta arbetet med platsutveckling och metoden Cultural planning, till exempel genom att initiera visionsprojekt kring stads- och platsutveckling.
Utvecklingsarbete för samverkan mellan kulturarv, natur och besöksnäring utifrån kommunernas och regionens gemensamma behov.
Kultur och hälsa
Under de senaste decennierna har allt mer uppmärksamhet riktats mot kulturens positiva inverkan på hälsan. Kultur är en av de sociala bestämningsfaktorer som påverkar hälsan. (Se illustration nedan) Under hela livet möts vi av kulturyttringar som berör oss. Människors tillvaro kan bli mer meningsfull när den fylls av eget skapande och andra kulturupplevelser. Forskning visar att kulturutövning och deltagande i kulturaktiviteter påverkar människan positivt, minskar stress, ökar känslan av att kunna påverka sitt liv och därmed förbättrad hälsa.
Figur 1. ”Östgötamodellen för jämlik hälsa – ett samspel mellan individ, miljö och samhälle”.
Orange färg markerar de samhälleliga förutsättningar som är avgörande för de individuella (grå) bestämningsfaktorerna för hälsa. Framtagen av Jolanda van Vliet och Margareta Kristenson, 2014;
baserad på hälsans bestämningsfaktorer av Dahlgren och Whitehead, 1991
