• No results found

Examensarbete. Ombyggnad av industrilokaler. Byggteknik 15 hp. Byggingenjör 180 hp

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Examensarbete. Ombyggnad av industrilokaler. Byggteknik 15 hp. Byggingenjör 180 hp"

Copied!
75
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

Byggingenjör 180 hp

Ombyggnad av industrilokaler

Analys av problem och lösningar för en fungerande arbets- & utbildningsmiljö

Byggteknik 15 hp

Halmstad 2020-08-13

Naz Abdullah och Kajsa Nilsson

(2)

i

Sammanfattning

Studien är en fallstudie på projektet S-huset på campus Högskolan i Halmstad som analyserar och belyser problem med ombyggnad av industrilokaler. Syftet med studien är att belysa vilka krav och problem som finns för ombyggnad av industrilokaler till fungerande kontor- och studiemiljö och lyfta fram möjliga lösningar som uppfyller och åtgärdar dessa.

Ett antal tidigare projekt har studerats för att kunna jämföra och dra slutsatser mellan återkommande problem och vad som tidigare gjorts för att byggnaderna ska uppfylla kraven som finns. Yllefabriken i Norrköping, SVT-huset i Malmö och R-huset på campus Högskolan i Halmstad som alla är gamla fabriksbyggnader som konverterats till ny verksamhet.

Ombyggnad av industribyggnader kan vara problematiska eftersom det är äldre konstruktioner samtidigt som dagens krav ökar. Uppsatsen bygger på en fallstudie av S- huset där det gjorts intervjuer och platsbesök. Den insamlade informationen från intervjuerna kommer från projektets involverade parter på Högskolan, Fredblads, Ottosson & Wolrath Byggkonsult AB och NCC. Intervjuerna tillsammans platsbesöket har analyserats och jämförts med tidigare projekt. Vilket har visat hur utvecklingen ser ut för ombyggnad av industrilokaler, vilka problem som är återkommande och vilka lösningar som gör att projektet kan uppfylla kraven.

Fallstudien och litteratursökningen visade på att det fanns problem med sena tillägg i projekteringen, störningar för befintlig verksamhet, oförutsägbara problem, uppfyllandet av kraven och svårigheter med produktionen. Detta eftersom huskroppen hade bevarandekrav. Vilket kan lösas genom mer genomarbetat förarbete och projektering. En samling av tidigare handlingar och dokument från liknande projekt kan också underlätta för ombyggnad av industrilokaler.

Det finns fördelar med att utföra en ombyggnad på äldre industrilokaler. Däremot finns det i dagens läge fortfarande flertalet svårigheter. Därför behövs det tydligare föreskrifter för att underlätta denna process. Uppföljningar på konstruktionen efter att den tagits i bruk kan också vara gynnsamt för att säkerställa att kraven uppfyllts.

Nyckelord: Ombyggnad, industrilokaler, konvertering, skollokaler, kontor.

(3)

ii

(4)

iii

Abstract

The study is a case study on the project S-house on the campus of Halmstad University, which analyzes and highlights problems with redevelopment of industrial premises. The purpose of the study is to elucidate the requirements and problems that exist for the conversion of industrial premises into a functioning office and study environment and to highlight possible solutions that meet and address these.

A few previous projects have been studied to compare and draw conclusions between recurring problems and what has previously been done to ensure that the buildings meet the requirements.

Rebuilding of industrial buildings can be problematic as they are older constructions and today's demands are increasing. The thesis is based on a case study of the S-building where interviews and site visits were made. The interviews together with the site visit have been analysed and compared with previous projects. The result shows how the development for redevelopment of industrial premises looks, what problems are recurring and what solutions that meet the requirements.

The case study shows that there were problems with late additions in the design, disruption to existing operations, unpredictable problems, compliance with the requirements and difficulties with production, because the construction shall have conservation requirements.

(5)

iv

(6)

v

Förord

Studien är skriven under våren 2020 inom programmet Byggnadsingenjör med inriktning konstruktion och projektering vid Högskolan i Halmstad. Innan ni börjar läsa vårt examensarbete vill vi inrikta ett tack till inblandade parter.

Vi vill framförallt tacka följande för medverkandet i arbetet; Rikard Ahlgren från Högskolan i Halmstad, Leif Jönsson från Fredblads, Martin Albertsson från Ottosson &

Wolrath Byggkonsult och Mikael Jonsson från NCC. Även till studenter och personal som ställt upp på undersökningarna.

Ett sista tack till vår handledare Margaretha Borgström som gett oss vägledning och råd under uppsatsens gång.

Högskolan i Halmstad Maj 2020

(7)

vi

(8)

vii

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problemformulering ... 1

1.3 Frågeställningar ... 2

1.4 Syfte ... 2

1.5 Mål ... 2

1.6 Avgränsningar ... 2

1.7 Metodbeskrivning ... 3

2 Metod ... 4

2.1 Metodbeskrivning ... 4

2.2 Enkät ... 4

2.3 Platsbesök ... 5

2.4 Primär- och sekundärdata ... 5

2.5 Intervjuer ... 6

2.6 Reliabilitet och validitet ... 6

2.7 Metodkritik ... 7

3 Ombyggnad ... 8

3.1 Ombyggnadsprocessen ... 8

3.1.1 Programarbete ... 10

3.2 Villkor för ombyggnad ... 10

4 Boverkets byggregler ... 13

4.1 Krav vid ombyggnad och tillämpning ... 13

4.1.1 Kulturvärden ... 14

4.2 Ändrad användning ... 14

5 Tidigare ombyggnader av industrilokaler ... 16

5.1 Hus R, Högskolan i Halmstad ... 16

5.2 Projekt Yllefabriken ... 19

5.3 Projekt SVT-huset ... 21

6 Fallstudie ... 24

6.1 Undersökning R-huset, Högskolan i Halmstad ... 24

6.2 Beskrivning och historia, Hus S ... 25

6.3 Mål och krav på nya Hus S ... 26

(9)

viii

6.3.1 Miljöcertifiering, Miljöbyggnad ... 27

6.4 Ombyggnadens process ... 28

6.5 Resultat av ombyggnaden... 29

6.6 Problem ... 31

7 Diskussion ... 34

7.1 Problem ... 34

7.2 Lösningar... 35

8 Slutsats ... 36

8.1 Förslag till fortsatta studier ... 37

9 Referenser ... 38

9.1 Hemsidor/PDF ... 38

9.2 Artiklar ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 9.3 Böcker/Kompendier ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 9.4 Bilder ... 41

10 Bilagor ... 43

10.1 Intervjumaterial ... 43

10.1.1 R-huset ... 43

10.1.2 Högskolan i Halmstad: ... 48

10.1.3 Fredblads ... 54

10.1.4 OWB ... 55

10.1.5 NCC ... 57

(10)

1

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Senaste 100 åren har det skett en stor förändring i städerna i Europa som har lämnat industrialiseringen bakom sig där områden med fabriker lämnas tomma. Ofta har områdena växt in centralt i städerna allt eftersom städernas invånarantal växer.

Alternativet står då mellan rivning och renovering av byggnaderna där rivning blir ett sämre val många gånger ur ett ekonomiskt och miljöperspektiv och byggnaderna har ofta kulturhistoriska värden med rivningsförbud eller bevaringskrav. Fördelarna med ombyggnad enligt artikeln i ‘’The possibilities for conversion and adaptive reuse of industrial facilities into residental dwellings’’ är följande (Petkovic´ Grozdanovicá, m.fl.

2016):

❖ Bevaring av betydelsefulla historiska byggnader.

❖ Förnyelse av tomma och föråldrade stadsområden.

❖ Eventuell minskad miljöpåverkan(återvinning).

De flesta ombyggnader har omvandlat industrilokaler till bostäder på grund av den rådande bostadsbristen. Men det finns stora möjligheter att omvandla konstruktioner till arbetslokaler, skolor eller andra verksamheter. Ur ett hållbarhetsperspektiv är en ombyggnad ett bättre alternativ än rivning, eftersom det går att bibehålla delar av byggnaden samt återanvända material vilket ger ett minskat koldioxidutsläpp (Tan, Shuai & Wang, 2018).

Svårigheterna med ombyggnad av industrilokaler har resulterat i att många står tomma för att det kräver mer än nyproduktion. De ekonomiska aspekterna kan variera stort mellan projekten där det både finns projekt som går med vinst genom ombyggnad till projekt med dolda problem och defekter, där tilläggskostnaderna kan öka kraftigt under projektens gång. Detta leder till att många fastighetsägare kan ha svårt att överväga tanken med att återanvända gamla industrier på grund av osäkerhet och risker som kan uppstå. (Tan, Shuai & Wang, 2018)

1.2 Problemformulering

Att renovera industrilokaler till ny verksamhet kräver både kontroller, undersökningar och beräkningar. Problemen som stöts på under ombyggnad av industrilokaler är ofta oväntade problem eftersom byggnaderna är gamla och det kan saknas eller finnas ofullständiga ritningar. Det kan vara problem med att kunna uppfylla kraven som finns på byggnader idag och att kunna matcha den nya verksamheten med befintliga

(11)

2

byggnaden. Detta kommer kräva planering och varierande lösningar för alla sorters problem.

1.3 Frågeställningar

❖ Vilka problem kan uppkomma vid ombyggnad av industrilokaler till kontors- och undervisningslokaler?

❖ Vad finns det för lösningar för ombyggnad och på problemen för att kunna uppfylla de krav som ställs från BBR och beställaren vid ombyggnad av industrilokaler till kontors- och undervisningslokaler?

1.4 Syfte

Syftet med studien var att belysa vilka krav och problem som finns för ombyggnad av industrilokaler till fungerande kontor- och studiemiljö och lyfta fram möjliga lösningar som uppfyller och åtgärdar dessa.

1.5 Mål

Genom studien hoppas projektgruppen kunna fullfölja följande mål. Lösningarna för projektet på Högskolan i Halmstad jämförs med de krav som ställts från Högskolan till entreprenörerna och kraven på ombyggnader från BBR. Jämförelser som görs med tidigare projekt måste vara byggnader som renoverats till liknande verksamhet. Därmed identifiera likheter och olikheter i problem och lösningar för projekten. Målet är också att jämföra nya projektet i Halmstad med redan befintliga nästan identiska byggnaden med arbetande och studenter som befinner sig där idag för få fram respons på byggnadens utformning.

1.6 Avgränsningar

Fallstudien har endast fokuserats på den nya konstruktionen S-huset. Det har inte tagits hänsyn till ihop byggnaden med befintliga R-huset eller av entrén. Undersökning och mätningar av köldbryggor, termiska komforten eller upplevelsen av utformningen har inte kunnat genomföras eftersom byggnaden inte hunnit börjats nyttjas innan studiens avslutades. Det har inte analyserats hur parterna påverkas ekonomiskt av projektet och inte hur transporterna kring projektet påverkar miljön.

(12)

3 1.7 Metodbeskrivning

Litteratursökning

Sökningar har gjorts på Diva, Biblioteket på Högskolan i Halmstads databas, Compendex och Google Scholar. Fakta har också hämtats från passande kurslitteraturer och kompendier.

Interjuver

Interjuver har genomförts med personal och studenter i hus R för uppfattning av arbetsmiljö och utformningen av hus R på Högskolan i Halmstad. Fastighetsansvarig på Högskolan i Halmstad, fastighetsägaren, arkitekt på Fredblads, konstruktör på Ottosson

& Wolrath Byggkonsult AB. och platschef på NCC har intervjuats för fallstudien. Av intervjuerna har det samlats information som behövts för att kunna besvara frågeställningen.

Platsbesök

Genom platsbesök har vi själva kunnat se hur lösningarna ser ut i byggnaden och fått tydligare förståelse för problemen som finns för industrilokaler men också en större förståelse för intervjuernas innehåll. För att enklare kunnat genomfört jämförelsen mot tidigare projekt och undersökningar.

(13)

4

2 Metod

2.1 Metodbeskrivning

Det har genomförts en fallstudie på projektet med S-huset på campus Högskolan i Halmstad och som har jämförts med ett antal olika tidigare projekt som också varit renovering av äldre fabriksbyggnader. Jämförelsen har byggts på en fördjupning inom området tillsammans med undersökningar, interjuver och platsbesök. Detta har bidragit till grunden för studien då datainsamlingar är en viktig del i forskning. Läsarna har i nedanstående avsnitt möjlighet att noggrannare följa upp hur projektgruppen tänkt med studiens metodiska val och tillvägagångssätt ur ett vetenskapligt perspektiv. För att kunna besvara frågeställningarna har vi tagit del av resultat från tidigare projekt tillsammans med fallstudien på pågående projekt av ombyggnaden på Högskolan i Halmstad genom den kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoden.

Den kvalitativa metoden går ut på att forskarna tolkar den informationen som har samlats in med hjälp av olika observationer eller intervjuer som tenderar att ha en mer djupgående information. Metoden arbetar främst med numerisk datainsamling via olika arkiv, intervjuer och enkäter. Informationen analyseras samt leder till någon form av genomsnittsmått, variation eller samband.

Generellt kan man säga att definitionen av kvantitativa metod är utformad för att samla in fakta i form av siffror, den data är strukturerad och statistisk. Med hjälp av siffrorna kan man dra allmänliga slutsatser till resultatet.

Definitionen av kvalitativa metoden är att data samlar in information som beskriver ett ämne istället för att mäta den. Man kan mäta intryck, åsikter eller synpunkter. En kvalitativ undersökning är inte strukturerad, utan syftet är att göra en grundlig undersökning av ämnet. Målet är att samla in information om människors motiv, attityder eller tankesätt. Detta leder till en större förståelse men däremot blir resultatet svårare att analysera.

2.2 Enkät

Det har delats ut enklare enkäter till elever och personal som idag befinner sig i hus R, hus är byggnaden bredvid fallstudiens projekt, som har en snarlik konstruktion. Detta har gett en uppfattning om hur trivseln och arbetsmiljön har fungerat trots att en stor del kontor endast har utsikt in mot lokalens mitt utan dagsljus och de flesta föreläsningssalar saknar fönster helt. Frågorna har berört upplevelsen av bristen av dagsljus i byggnaden samt hur upplevelsen av utformningen av arbets-/studiemiljön

(14)

5

upplevs i hör-/lärosalar respektive arbets-/studieplatser. Frågorna har tilldelats helt via mejl och studentkontakt via direkt meddelanden. Önskvärt hade varit att kunna prata med personal och studenter direkt på plats för en bredare bredd av insamling, men pga.

Rådande situation med Covid-19 togs all kontakt genom mejl istället och samma svarsintresse var inte förväntas. Studenterna valdes utefter studentkontakter på högskolan men det har försökts att få en bredd av program för att maximera upplevelserna mellan olika studentgrupper. Sammanlagt har det tagits del av svar från två anställda på akademin för hälsa och välfärd, och fem studenter från Högskolan i Halmstad. Informationen som skickades ut till lärare och studenter är samma till samtliga för att kunna jämföra svaren så bra som möjligt.

”Vi är två studenter som båda läser till byggingenjör här på Högskolan i Halmstad och skriver nu vårt avslutande examensarbete. Studien berör ombyggnad av industrilokaler där vi analyserar problem och lösningar för en fungerande arbets- och studiemiljö. Studien görs genom en fallstudie på projektet S-huset.

Därför skulle vi uppskatta om ni som ofta befinner er i R-huset med studieplatser/föreläsningssalar som saknar direkt dagsljus eller berörs av lidande brist på dagsljus i er arbetsmiljö. Detta eftersom tillgången till direkt dagsljus kan enligt forskning ha hälsomässiga- eller/och mentala aspekter på människan.”

För att ta reda på hur åsikterna är angående R-huset sammanställdes en inledande information följt av tre frågor rörande ljusupplevanden och tre kompletterande frågor angående utformningen för att få ett så naturellt svar som möjligt. Texten och frågorna finns att läsa under kapitel 9.1.1 och har skickats ut till en mixad grupp berörande studenter samt en grupp personal från akademin för Hälsa och Välfärd som har sina kontor i byggnaden. Alla interjuver går att läsa under kapitel 10.1.1. Interjuver, R-huset.

2.3 Platsbesök

Det har utförts platsbesök av S-huset. Besöken har gjorts i syfte undersöka de konstruktionslösningarna som har utförts samt samling av bilder för studien. Besöken har också haft till syfte av att undersöka om det förekommer fel och brister som inte finns med på riktningarna av den nya konstruktionen.

2.4 Primär- och sekundärdata

I studien har primärdata och sekundärdata kombinerats för att få en fullständig bild av området. Sekundärdata används för analys av tidigare projekt där studenter i andra studier intervjuat och undersökt byggnader som är liknande med fallstudien i den här

(15)

6

studien. Studierna anses användbara och trovärdiga eftersom intervjuerna varit med kunniga inom området och berörande projekt.

Primärdata kommer från interjuver med berörande personer för projektet på Högskolan I Halmstad och från boverket för att benämna de krav och hänvisningar som finns.

2.5 Intervjuer

Majoriteten av informationsintervjuer har valts ut genom strategiskt urval (Halvorsen 2007). Då intresset främst låg i kvaliteten på informanterna strävades det därför för att intervjua personer som står för ansvariga för ombyggnaden. I detta fall berörda passande aktörer till arbetet som Högskolan i Halmstad, Fragerus Fastigheter AB, OWB, Fredsbalds och NCC. Val av företag kunde göras på ett enkelt sätt då studien skulle undersöka ombyggnaden av hus S.

Det har gjorts interjuver med följande personer:

❖ Rikard Ahlgren, Fastighetsansvarig, Högskolan i Halmstad

❖ Leif Jönsson, Arkitekt, Fredblads arkitekter

❖ Martin Albertsson, Konstruktör & delägare, Ottosson & Wolrath Byggkonsult AB (OWB)

❖ Mikael Johnsson, Platschef, NCC

Totalt genomfördes fem intervjuer, en med varje part och en uppföljande intervju med Rikard för att nå fullständigt material. Alla intervjuer går att läsa under kapitel 10.1 Intervjumaterial.

På grund av omständigheterna under studiens gång har det inte varit lätt med kontakt med alla berörda parter. Fastighetsägaren på Fragerus har nåtts men intervjun fanns det inte tid för. Däremot hade en intervju med fastighetsägaren fått en positiv effekt på bland annat studiens slutsatser.

2.6 Reliabilitet och validitet

Bryman (2016) beskriver i sin bok att reliabilitet berör frågan om huruvida resultatet av en undersökning blir liknande om det skulle göras om på nytt eller om det blev påverkad av slumpmässiga eller tillfälliga företeelser. Användning av begreppet sker i samband med frågan om resultatet eller utfallet är konsistenta eller följdriktiga. Ett annat forskningskriterium som går ut på att bedöma om resultatet från en undersökning är sammanhängande eller inte är validitet. Genom att skapa intervjufrågor som är tydliga och konkret grundar sig i vår problemformulering men också genom teorier, har

(16)

7

vi strävat efter att utöka studiens validitet. Respondenterna har även få ett frågeformulär innan intervjuerna om så önskas, för att ge möjligheten att besvara frågorna utförligt med utrymme till betänketid.

2.7 Metodkritik

Den kvalitativa ansatsen kan ha fört med sig vissa risker för subjektivitet. Den människliga faktorn som kan haft en avgörande roll i tolkningen av verkligheten som en av riskerna. Enligt Bryman (2016) inriktas kritik mot subjektiva bedömningar av data vilket leder till att undersökningen inte kan replikeras. En nackdel med kvalitativ forskning är att det är svårt att ge en generell bild över fenomen det kan täckas upp av att använda både kvantitativ och kvalitativ forskning i en kombination. Intervjuerna har varit genomförda mestadels med öppna frågor, vilket eventuellt kan medföra svårigheter med bearbetning av den insamlade informationen på grund av hur svaren från respondenterna varierar. Eftersom frågorna var öppna har detta många fördelar vid utföring av kvalitativa studier. Det kan anses att det bidrar till svårigheter med bearbetning samt analys av transkriberings materialen. När respondenterna representerar diverse företag som de är verksamma i, kan en viss skepticism vändas gentemot graden av ärlighet i vissa svar. Särskilt om svaren på något sätt kan ge en negativ syn på företagen från allmänheten.

(17)

8

3 Ombyggnad

3.1 Ombyggnadsprocessen

Skillnaden mellan ombyggnad och nybyggnation föreligger i de olika skedena. Vid en ny byggnation finns det en tydlig gräns mellan utredningsskedet, projekteringsskedet samt byggskedet. Vid ombyggnader är dessa skeden inte lika tydliga, på grund av byggnadens utgångspunkt kan dessa skeden även korsa över varandra. Utredningsskedet kan pågå samtidigt som projekteringen och projekteringen kan pågå samtidigt som byggandet. Se bild nedan från Kompendium i Ombyggnad. På grund av exempelvis dolda delar av konstruktionen kan projektering behövas under ombyggnadsarbetet (Borgström, 2004).

Figur 1. Nybyggnads- respektive ombyggnadsprocessen. (M. Borgström, 2004)

(18)

9

Ombyggnader av befintliga industrilokaler speciellt då konstruktionerna är K eller q märkta måste dessa konstruktioner byggas om enligt ”byggnadens villkor”. Att bygga enligt villkoren innebär att man begränsar åtgärderna, och strävar efter en naturlig infogning av ombyggnad. Detta innebär att man inte får en drastisk förändring av byggnaden ursprungliga utseende. Vid projektering brukar det första steget vara att konstruktören genomför studier på gamla handlingar av beräkningar, beskrivningar samt eventuella besiktningar. Dessa studier görs i mån om att ändra så lite på originalen konstruktion som möjligt (Borgström, 2004).

Vid arbete med VVS, el, arkitektur eller konstruktion är det viktigt att tillsammans söka efter metoder för att minimera dess ingrepp på konstruktionen. Samtidigt som ingrepp på konstruktionen skall begränsas måste byggnaden säkerställa goda förutsättningar såsom god arbetsmiljö (Borgström, 2004).

För att kunna framställa en funktionell projektstyrning är det viktigt att sätta upp tydliga mål tidigt i projekteringen. Ombyggnadsprocessen är ett mycket sammansatt projekt där svårigheterna föreligger i sammankopplingen mellan alla berörda partner.

Det är viktigt att arbeta under målbeskrivningar där generella ställningstaganden skall styra projekteringen. Ombyggnadsprogrammet ska kunna användas som underlag för kalkyl, myndighetsremis och beslut om projektering därför är det viktigt att det är väl genomfört (Borgström, 2004).

Första steget vid ombyggnad för att uppnå målsättningen’’ ombyggnad på byggnadens villkor’’ är den väsentliga förberedelsen inventeringsarbetet. Detta arbete kan i stor omfattning bli kostsamt utan att nödvändigtvis ge bra underlag för beslutsuppfattningen. För att undvika denna eventuella höga kostnaden skall inventering göras stegvist alltefter behov, då olika beslut behöver olika beslutsunderlag.

Inventeringen kan på ett förenklat sätt indelas i fyra olika kategorier (Borgström, 2004):

❖ Förberedande inventeringar

❖ Konditionsinventeringar

❖ Ombyggnadsinventeringar

❖ Detaljinventeringar

Förberedande inventering syftar till att så tidigt som möjligt ta ställning till generella frågor och samtidigt skapa en grund för kommunikation mellan alla beslutspartner. I arbetet med inventering kan äldre studier av intervjuer, arkivmaterial, uppmätningar, samt fotografidokumentation från platsstudier studeras. En utredning av om eventuella tomtmark besitter specifika egenskaper eller innehåll, ska tas speciell hänsyn för (Borgström, 2004).

Inför arbetet med inventeringarna är rekommendationen att de ska innehålla bedömningar om konstruktionens livslängd, och även bedömning av verksamhetens

(19)

10

planerade varaktighet. Underhållsarbeten inte ska vara nödvändiga under de första fem åren efter att ombyggnaden har färdigställts (Borgström, 2004).

3.1.1 Programarbete

För att utföra en verksamhetsbeskrivning behövs först en programutredning.

Utredningen ska innehålla funktionskrav där användaren eller andra personer med kunskap om konstruktionen, beskriver den tänka verksamheten. En verksamhetsbeskrivning för en ombyggnad skiljer sig från en beskrivning av nybyggnad.

Skillnaden beror på att vid en ombyggnad är inte endas den planerade verksamheten som är intressant utan även den befintliga (Borgström, 2004).

Program för ombyggnad är en sammanställning av förutsättningarna som man uppskattar att ett ombyggnadsprojekt har. Programmet ställs samman med lokalprogram, inventering och målbeskrivningen. När dessa är färdigställda gör man sedan en bedömning om projektet är genomförbart. Förutom att programmet ska innehålla tomtutformningen och ett lokalprogram, ska det även innehålla en genomförandeplan samt kostnader. Arbete ska utföras med stor noggrannhet då programmet ska användas som underlag vid projektets prisberäkning (Borgström, 2004).

Vanligtvis innebär ett ombyggnadsprojekt att grannar eller hyresgäster berörs på ett eller annat sätt. Därför är det viktigt att planeringsarbetet sker i nära kontakt med de berörda parterna och planeras så att arbetet orsakar så få störningar som möjligt (Borgström, 2004)

Med hänsyn till byggnaden är det viktigt med anordning av transportvägar och upplag för rivningsmassor och byggmaterial hindra eller utgöra risker för den befintliga verksamheten. Detta kräver planering och restriktioner som måste skrivas in i AF- delarna. Det ska också tas hänsyn till de delar som eventuellt behöver skyddas eller stängas av för att inte påverkas av arbetet. Här inkluderas både delar av byggnaden, närliggande byggnader och vegetation runt arbetsplatsen. (Borgström, 2004)

3.2 Villkor för ombyggnad

I Nederländerna gjordes en fallstudie på 15 olika ombyggnadsprojekt, där kontorslokaler har omvandlats till bostäder. Studien gjordes i syfta om att identifiera risker och möjligheter samt motivation till ett ombyggnadsprojekt. Enligt studien var motivationen till en ombyggnad den korta byggtiden, dock var tiden beroende av kvalitén på den existerande konstruktionens stomme och ytterskal. Ur den ekonomiska aspekten var det mer lönsamt med ett ombyggnadsprojekt än alternativet att riva och bygga nytt från grunden. Man kunde även bevisa att det är ett mer hållbart alternativ, då

(20)

11

det inte resulterar i lika mycket byggavfall, samtidigt som det krävde mindre materialåtgång och transporter. Genom fallstudierna kunde man även konstatera att risker med ombyggnad var enligt följande (Remøy & van der Voordt, 2014):

❖ Höga krav. Ombyggnadskostnaderna ökade med för höga krav på bland annat utseende eller komfort.

❖ Asbest. I äldre konstruktioner är det vanligt med material såsom asbest och PCB, vilket resulterar i höga saneringskostnader.

❖ Planprocessen. Kommunen kan ställa svåruppfyllda krav i detalj-och översiktskrav. När detaljplaner behöver justeras leder det till långa ombyggnadsprocesser vilket i sin tur påverkar lönsamheten.

❖ Ritningar. I äldre konstruktioner kan ha bristande ritningssamlingar som kan resultera i oväntade problem.

När en konstruktion åldras och inte används för sitt tänkta ändamål når den slutet på sin desigliv. För att fortsätta uppfylla ett syfte måste de anpassas efter nya standarder, en ombyggnad blir ett självklart alternativ. Ombyggnad omfattar multidimensionella tillvägagångsätt och behöver täcka varierande målsättning och syfte så som, tillgänglig kapital, hyresavkastning samt tillväxt av byggnadsvärdet. Det kan också kompliceras av ett brett spektrum av fysiska egenskaper. Då kontrolslokaler kan variera beroende på dess använda energikälla, ålder, storlek, karaktäristikabesittning, värme-och kylsystem, geografiska placering och konstruktionens ytterskal. Detta skapar svårigheter med att bestämma lämpliga lösningar för ett ombyggnadsprojekt (Bruce, Zuo, Ramwwzdeen, Pullen, 2014).

När det gäller ombyggnad finns det arkitektoniska aspekter som behövs tas hänsyn till.

De viktiga aspekterna är, ljusinsläpp, placering, spännvidd, samt den befintliga konstruktionen.

Ljusinsläpp

När industrilokaler ska byggas om är inte planlösningen alltid anpassad för att uppnå kraven för dagsljusinsläpp. Byggnader som tidigare har används för industriverksamhet är vanligvist för långa eller för djupa, vilket kan medföra dyra konstruktionslösningar ( Remøy , Van der Voort, 2014). För att kunna uppnå kraven för ljusinsläpp får inte konstruktionens djup vara mer än 17 m, samt 7,5 m för ett enskilt rum. Generellt sätt har industrilokaler större djup än 17 m. Lösningen blir då att placera funktioner såsom toaletter samt schakt i byggnadens mörka delar, eller genom att skapa ljusgård genom de centrala delarna (Petkovic, Stoiljkovic, Kekovic, Murgul, 2016).

Placering

I en studie visade att konstruktionen placering med avseende på närliggande fastigheter har påverkan på möjligheterna för ombyggnad. När konstruktionen tar upp mer än 60%

av dess area uppstår problematik gällande parkering, utemiljö, och tilläggsbyggnader (Petkovic, Stoiljkovic, Kekovic, Murgul, 2016).

(21)

12 Spännvidd

Vid långa spännvidder i bjälklagen i den befintliga konstruktionen möjliggör detta anpassningsbara planlösningar. Detta gör att ombyggnad av industrilokaler på sådant sätt är en fördel (Petkovic, Stoiljkovic, Kekovic, Murgul, 2016). Problem kan däremot uppstå om bjälklagen har utförts med prefabricerade element. Detta försvårar arbetet med håltagning för schaktning. Samtidigt som prefabricerade element har sämre ljudisoleringsförmåga i jämförelse med ett betongbjälklag som har gjutits på plats. Detta kan även medföra dyra lösningar (Remøy , Van der Voort, 2014).

Konstruktionen

Vid en ombyggnad är det en fördel att den bärande konstruktionen är i det skick att det inte behöver byggas om (Bruce, Zuo, Ramwwzdeen, Pullen, 2014). Om den ursprungliga konstruktionen har tjocka bärande väggar påverkar detta flexibiliteten i ombyggnaden, vid tillexempel tillbyggnad av balkonger (Remøy , Van der Voort, 2014). Vid bärande ytterväggar försvåras även förflyttning eller borttagning av fönster, vilket som också är viktig faktor vid ombyggnad (Bruce, Zuo, Ramwwzdeen, Pullen, 2014)

(22)

13

4 Boverkets byggregler

4.1 Krav vid ombyggnad och tillämpning

Boverket (2017) tar upp att vid ändring av en befintlig byggnad ska byggnaden uppfylla ett antal krav. Det ligger på byggherren att kraven tillgodoses.

Enligt Plan- & bygglag (2010:900) 8 kap 1,4,17§§ ska en byggnad vara lämplig för sitt ändamål, ha god form-, färg-, och materialverkan. Byggnaden ska också vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Ett byggnadsverk ska också enligt Boverkets (2017) plan- och bygglag uppfylla de tekniska egenskaperna som är väsentliga i fråga om;

❖ Bärförmåga, stadga och beständighet

❖ Säkerhet i händelse av brand

❖ Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön

❖ Säkerhet vid användning

❖ Skydd mot buller

❖ Energihushållning och värmeisolering

❖ Lämplighet för det avsedda ändamålet

❖ Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga

❖ Hushållning med vatten, avfall och bredbandsanslutning

Hit hör också de krav som ställs på kulturvärden angående förbudet mot förvanskning.

Se kapitel 4.1.1.

Utformningskraven och de tekniska egenskapskraven som gäller vid ombyggnad samma som vid nybyggnationen men får anpassas och tas avsteg från kraven. Detta med hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet (Boverket 2017).

Vid tillämpningen av kraven ovan måste hänsyn tas till varje enskilt projekt för fastställning av vilka krav som gäller för befintliga byggnaden. Boverket tar upp i Plan- och bygglagen att vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven ovan anpassas och avsteg med hänsyn till byggnadens förutsättningar och bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning. Avsteg eller anpassning får enbart göras om ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard gör det omöjligt att uppfylla kraven. (Boverket 2017)

Vid uppförandet av byggnader i nyproduktion väljs material och lösningar som leder till att kraven uppfylls. Boverket (2017) tas det upp att vid ombyggnad ska det göras bedömningar om den befintliga byggnaden uppvisar brister i förhållande till kravet. Har

(23)

14

bjälklag varit stabila och starka i 100 år uppfyller det högst troligt kraven i fortsättningen gällande bärförmåga. Det får antas att om byggnaden sen tidigare inte visar brister i exempelvis bärförmåga eller fuktsynpunkt klarar den troligen kraven. I gamla byggnader kan det finnas tekniska skäl till att inte tilläggsisolera just av fuktsynpunkt fast att en tilläggsisolering hade gjort att kraven för exempelvis energi hade uppfyllts. (Boverket 2017)

4.1.1 Kulturvärden

Enligt Boverket kan byggnader med kulturella värden beskyddas enligt lagar och hänvisningar med förpliktelser i detaljplanen och särskilda bebyggelser kan även ges rivningsförbud. Enligt boverket får kommunerna införa enskilda bestämmelser om skydd för att bevara den värdefulla byggnadens kulturvärde. Bestämmelserna avser regler som gäller för enskilda eller flertalet delar eller egenskaper på byggnaden. Att dessa delar/egenskaper inte får ändras, tas bort eller hur eventuell underhållning ska ske. Reglerna kan övergå de befintliga krav som följer plan- och bygglagen.

Bestämmelserna på skydd medför krav på exempel:

❖ Vissa material ska bibehållas

❖ Kostnadskrävande underhåll

❖ Utformning med krav på speciella och kostnadskrävande utförande

Begränsningen som avges är att bestämmelserna ska ha betydelse för bevarande insatsen som helhet. Exempelvis på detta är: planritningar, målningar, paneler, taklister, stuckaturer, konstruktionssystem, installationer och övrig fast inredning. Även vissa speciella arbetstekniker kan föreskrivas. Alla krav och bestämmelser ska enligt boverket noga framgå i detaljplanen.

Eventuella rivningsförbud ger enbart skydd för byggnadens stomme, ska ytterligare delar skyddas behöver kompletterande bestämmelser göras. Boverket tar också upp att det finns ersättningsrätt vid både bestämmelser och rivningsförbud vid behov beroende på hur marknadsvärdet av berörda delar påverkas. (Boverket,2019)

4.2 Ändrad användning

Ändrad användning är en ändring i sig enligt Boverket (2017) och kraven i föregående kapitel 4.1 gäller även här. Kraven kommer att gälla även om det sker några byggtekniska ändringar eller inte. Vid ändring av användning tas även här hänsyn till, ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhetskrav och förvanskningsförbudet.

(24)

15

Omfattningen av ändringen ska tas hänsyn till vid tillämpningen av kraven och bör bedömas utifrån om den ändrade användningen medför att byggnaden behöver tillföras nya eller förbättrade egenskaper för att tillgodose utformningskraven och de tekniska egenskapskraven. Några exempel på om byggnaden behöver åtgärder på grund av den ändrade användningen är om följande förändras (Boverket 2017):

❖ Ökade laster så bärförmåga eller hållfasthet påverkas.

❖ Ökat personantal som kräver ett förändrat brandskydd eller som medför ett ökat behov av luftflöde.

❖ Tidigare ouppvärmt utrymme tas i användning som ställer krav på den termiska komforten

(25)

16

5 Tidigare ombyggnader av industrilokaler

5.1 Hus R, Högskolan i Halmstad

R-huset på campus Högskolan i Halmstad utgör en stor del av skolans miljö, eftersom en majoritet av studenterna rör sig i lokalerna nästan dagligen. Byggnaden har innan högskolan började bedriva sin undervisning i lokalerna används som industrilokal.

Lokalerna togs över av högskolans regi 1999 – 2001 och bygganden genomgick de åren en stor renovering som resulterade i de lokaler som finns idag. (Ahlgren, 2020)

Mål

Planen först med byggnaden var att lägga in tomma bjälklag med en tanke om att Högskolan skulle ta över byggnaden, eftersom vid första ombyggnaden runt år 2000 fanns det endast spekulationer om vad det skulle bedrivas för verksamhet i byggnaden.

Entréplan renoverades för fortsatt industriverksamhet. (Jonsson, 2020)

Byggnaden totalrenoverades senare till att anpassa den till undervisnings- och kontorslokaler. I byggnaden skulle det rymmas det mesta så som hörsalar, lärosalar, studie- och kontorsmiljöer etc. Mötesplats för skolans studenter. (Ahlgren, 2020)

Resultat

Från de tomma våningarna genom renoveringen år 2000 skulle hör- och lärosalar byggas in när det blev helt bestämt att högskolan skulle bedriva verksamhet i huset. Det genomfördes mindre renoveringar men det mesta fanns på plats från spekulationen.

Bottenplan där det idag finns ett Health Lab för studenter på akademin för Hälsa och Välfärd bestod av industrilokaler för verksamhet samtidigt som Högskolan hade resten av byggnaden där det bedrevs undervisning och arbete. För ett par år sen lades all industriverksamhet ner i R-huset och allt övergick i Högskolans verksamhet. (Jonsson, 2020)

Genom egna observationer har projektgruppen själva kunnat fastställa resultatet för hur R-huset ser ut idag. Den stora byggnaden har en bibehållen industrikänsla på fem våningsplan, stora fönsterpartier på ytterväggarna och i taket med en öppen mellandel för att låta ljuset komma till de delar där ljuset annars inte hade nått in. Se figur två och tre nedan hur dagsljuset kommer in i byggnadens inre delar genom takfönsterna och ner genom alla fem plan. En kombination av större och mindre hörsalar och ett antal lärosalar finns i byggnaden, där en del är placerade så att det finns fönster ut mot det fria och flertalet är helt instängda från direkt dagsljus. Majoriteten av kontoren är placerade på plan tre till fem tillsammans med ett stort antal studieplatser i blandad miljö. Även här är en del av kontoren placerade längs med husets yttervägg och får tillgång till direkt dagsljus medan vissa andra saknar fönster helt ut mot det fria.

(26)

17

Eftersom ombyggnaden av R-huset skedde för 20 år sedan finns det nya mål med förbättring av lokalerna. För att matcha nyrenoverade S-huset så att byggnaderna ska upplevas som en stor gemensam byggnad. De nya målen enligt Ahlgren är att kunna ersätta belysning och möbler för att det ska kännas modernare/fräschare i byggnaden.

Figur 2: R-huset på campus Högskolan i Halmstad (H. Taubner, 2015)

(27)

18

Figur 3: Hus R Högskolan i Halmstad (C. Hallberg, 2014)

Problem

R-huset har en kraftig energiförbrukning då lokalen har värmeproblem. Tidigare var det kylproblem istället på grund av industrin som bedrevs i S-huset som ledde till en helt del gratis energi till byggnaden. De stora ytorna som tidigare upplevts varma är upplevs nu istället kalla. (Ahlgren, 2020)

Genom att man inte visste helt hur byggnaden skulle användas vid första renoveringen var det svårt att veta hur de bärande stommarna skulle placeras. Byggnaden har därför fått anpassats därefter och kanske inte blivit så optimal som den hade gått att få för en undervisnings- och arbetsverksamheten. Speciellt när byggnaden hålls öppen i så stor utsträckning blir de bärande delarna som håller ihop allt inte enkla att flytta i ett senare skede. De gamla dragstagen som höll ihop de bärande bågarna togs bort och ersattes med svårare lösningar. Mycket hade kunnat underlättats om man vid start hade vetat vilken verksamhet som skulle bedrivits och vilka varianter på salar/rum som skulle placerats eftersom de stora hörsalarna påverkar placering av bärande pelare. (Jonsson, 2020)

Det var ett stort saneringsarbete av mark och byggnadens insida. Kraven enligt BBR blev mildare då det skulle bedrivas undervisningsverksamhet där människor endast befinner sig tillfälligt. Det togs prover i marken genom ett samarbete mellan NCC och företaget WSP för att få godkännande för produktionsstart. (Ulvdell, 2017)

(28)

19

Den planerade tiden för projektering ansågs i efterhand blivit för kort och brist på handlingar när rivningsarbetet var klart och produktionen av den nya byggnaden skulle ta vid. Det var planerat sex månader till projektets sluttid. Eftersom det är känt vid ROT- projekt att dolda fel lätt uppkommer sker projekteringen löpande vilket det också gjorde i projektet med R-huset. (Ulvdell, 2017)

5.2 Projekt Yllefabriken

Yllefabriken är en före detta fabrik i Norrköping, den pampiga byggnaden hittar man mitt i centrum och precis intill vattnet som rinner genom staden, se bilden nedan.

Yllefabriken byggdes i början av 1900-talet användes till producering av ylletyg.

Nedläggningen av fabriken skedde under våren 1957 med sina dåvarande nästan 500 anställda. Därefter ekade lokalerna antingen tomma eller användes tillfälligt, men kvar fanns känslan av industrins kraft och puls i byggnaden. Att omvandla detta industrilandskap var ett arv och förpliktigar där känslorna ville förvaras. (Yllefabriken, 2016)

Figur 4. Yllefabriken i Norrköping, (Yllefabriken, 2016).

Mål

Fabrikens huvudmål var att återanvändas till nytt användningsområde som kom att bli en helt ny stadsdel i Norrköping. Från industrilokaler blev det istället bostäder och kontorslandskap som nyttjar den gamla fabriken. (Yllefabriken, 2016)

Tanken med ombyggnaden enligt Yllefabriken (2016) var att fastigheten skulle bli en förebild inom hållbar fastighetsutveckling. Den hållbara tanken skulle återspeglas genom hela processen från start genom återanvändning av den byggnad som fanns och ge den ett nytt liv till resultatet med att ha ett hållbart tänk. Resultatet ska ge en grön

(29)

20

guldkant på livet för invånarna. Livskvalité och långsiktighet var viktigare än lyxen när man tittade på projektet (Yllefabriken,2016). Det återspeglas i att en stor den av byggnaden återanvänds. Förutom byggnadens konstruktion har flera golv, väggar och tak kunnat bevaras för att användas igen. (Yllefabriken, 2016)

Resultat

Under ombyggnaden bevarades fasad och delar av fönsterna för att behålla känslan från tidigare industriverksamhet. En ljusgång är placerad i mitten för att släppa in ljus i de delar som fönsterna i fasaden inte täcker. (Utvändigt material & kulörbeskrivning, 2016.

Ulvdell, 2017) Problem

Genom intervjuerna som utfördes 2017 mellan Ulvdell, arbetschef, arbetsledare och platschef på SEFAB(2017) har projektet diskuterats för att ta upp problemen som fanns med projektet. De största problemen med Yllefabriken som projekt benämns som följande enligt:

❖ Saknad av ritningar & handlingar.

❖ Planera för dolda fel.

Största problemen som framkom av intervjuerna 2019 med Norrköpings stadsbyggnadskontor (2019) för de att uppfylla krav och regler för följande:

❖ Utemiljö

❖ Tillgänglighet

❖ Dagsljus

❖ Energi

Energikraven ansågs som mest problematiska och nästintill omöjliga att uppfylla. Då man vill bevara så mycket som möjligt samtidigt som fasaderna för 100 år sen inte ser ut som dagens gör det svårt med stora görändringar. Tilläggsisolering i stora mängder kan istället ge plötsliga biverkningar. (Norrköpings stadsbyggnadskontor. Besterman &

Överhem, 2019)

Eftersom bostäder inte har samma krav på miljöinspektioner som fabriker uppfyllde inte marken testerna. Marken behövdes saneras från miljöfarliga ämnen för att kunna anses som bebolig. För en slutkontroll av luftprover för att se en minskning av föroreningar. Den här sortens byggnader kräver mer noggrannare undersökningar.

(Ramböll, 2015. Ulvdell 2017)

Enligt intervjun 2019 med Besterman, Överhem och BSK arkitekterna om problemen med projekteringen belystes följande krav som svåra:

❖ Buller

❖ Tillgänglighet med transporter

(30)

21

❖ Parkeringsplatser

❖ Utemiljö

5.3 Projekt SVT-huset

Konstruktionen byggdes 1945 i stadsdelen Kockmus i västra hamnen, Malmö.

Stadsdelen är präglad av kajer, dockor, varvsbassänger och industribyggnader. I samband med att efterfrågan på fartyg ökade efter andra världskriget byggdes industrilokalen där delar av motorer tillverkades. Den ritades av arkitekten Joel Lundeqvist som under den tiden var anställd vid Kockmus. Byggnaden bestod av ett rött teglet som ytterfasad, stora gjutjärnsfönster och låglutande sadeltak. Byggnaden betraktas besitta på ett stort symboliskt värde för Malmö och det gamla industrisamhället. Inuti industrilokalen var golven inredda med spår med anledning av att det drogs vagnar med tung last genom maskinhallen (Johansson, Kjellman 2014).

Figur 5. Svt-huset i malmö, (Anders Bengtsson (Flick.com)) Mål

Målet med den nya lokalen var att det skulle vara anpassat efter brukarna som verksamheten. Därför valde man att innan ombyggnadsarbetet samla in tankar och idéer från personalen. Dessa idéer värderades och grupperades, detta formades senare till krav som låg i grund för förfrågningsunderlaget. Industrilokalen är dessutom omfattad av skyddsbestämmelser (q-märkning) samt varsamhetsbestämmelser (k-märling), detta innebär att följande punkter som tas hänsyn (Johansson, Kjellman 2014):

❖ Vid ändring ska samråd ske med antikvarisk expertis.

(31)

22

❖ Fönster ska utföras lika med originalfönster vad avser material, indelning, smygdjup och profiler.

❖ Östra fasaden ska ingrepp i murverket göras med begränsad omfattning.

❖ De röda tegelfasaderna ska bevaras i största grad.

❖ Den blå Kockumsklockan skall bevaras och underhållas Resultat

SVT-huset undergick en stor renovering 2009 som pågick under ett års tid. Det resulterade i ett kontorslokaler med öppna kontorslandskaps koncept på tre olika våningar. För att kunna göra denna konstruktion användbar krävdes stora ombyggnader. De åtgärderna som vidtogs var (Johansson, Kjellman 2014):

❖ Sanering av golv

❖ Omläggning av tak

❖ Byte av fönster och dörrar

❖ Invändig tilläggsisolering med cellglas

❖ Byggnation av bjälklag

❖ Installationer av ventilationssystem

Problem

Studien visade att den färdiga konstruktioner hade stora problem med köldbryggor speciellt vid byggnadens anslutningar och mellanbjälklag. Det kunde även fastställas att konstruktionens väggar innehåller stora mängder fukt efter en WUFI-beräkning (Wärme Und Feuchte Instationär) (Johansson, Kjellman 2014).

Vad det gäller komfort visade studien att mätningar på inneklimatet att konstruktionen hade låga värden på den operativa temperaturen och med ett medelvärde PPD (Predicted Percentage of Dissaatisfied) på 15% vilket är fem procentandelar högre än rekommendationerna från Arbetsmiljöverket. Detta resultat kunde inte fastställas till några specifika komponenter, däremot beror den höga procenthalten på kombinationer av ytornas temperatur, lufthastigheten samt lufttemperaturen (Johansson, Kjellman 2014).

Konstruktionens geografiska placering i Malmö tillhör klimatzon 3, enligt BBR kap 9§3 (2008) ska en nybyggnation klara av energianvändningen på 80kWh/(Atemp •år). För konstruktionen förekommer inga specifika krav, förutom att energianvändningen inte skulle bli högre än kraven. Byggherren hade också uppsatta mål att, komfortkyla, uppvärmning, varmvatten, drift samt fastighetsel skulle uppnå en minskning med 10%

av BBR:s krav för energihushållning för lokaler. Energikravet år 2008 var 100kWh/(Atemp •år) för specifik energianvändning. Enligt studiens undersökningar av energiuppföljningen kunde det konstateras att SVT-huset klarade av BBR:s krav för

(32)

23

renovering, däremot klarar den inte av kraven för nybyggnation, vilket innebär att den inte klarar av byggherrens krav för energianvändningen (Johansson, Kjellman 2014).

(33)

24

6 Fallstudie

6.1 Undersökning R-huset, Högskolan i Halmstad

Vid enkätundersökningen av R-huset var främsta problemet som projektgruppen valt att fokusera på är ljusinsläppet men också hur utformningen vid ombyggnaden anpassades till dess användningsområde och vilka eventuella brister byggnaden har enligt personal och studenter.

Sammanfattningsvis upplevde alla tillfrågade studenter en tydlig trötthet och koncentrationssvårighet av hör- och lärosalarna som saknar ljusinsläpp. Speciellt Åhman som upplever att all trötthet släpper direkt efter föreläsningarna när hon kommer ut från byggnaden. Det upplevdes bättre i studiemiljöerna runt om i byggnaden där det finns ljusinsläpp från takfönsterna. Alla tillfrågade studenter drog sig till områdena närmst fönsterpartier som finns, eller där ljusinsläppet var som störst. Där kunde istället enligt Drott uppkomma störningsproblem av aktivitet som pågår utanför.

Studenterna tycker överlag att byggnaden upplevs mörk och dyster och att lokalerna upplevs släppa in för lite dagsljus för att det ska ge energi som undervisningen och studerandes kräver. Speciellt dystra upplevdes hörsalarna i byggnaden som består helt utan fönster. Tröttheten i hör- och lärosalarna som helt saknar fönster upplevdes ökas kraftigt och energin försvann efter bara korta stunder. Vilket kunde bero på både brist av ljus men också en kombination av dålig/torr luft i salarna.

Drott och Bengtsson upplever utformningen olika där Drott är nöjd med studiemiljöerna främst i sjuksköterskeprogrammets egna delar på Health Lab som enligt Drott är nyare och fräschare. Bengtsson som läser ekonomi inte har tillgång till samma delar av byggnaden, hon tycker att det finns få och dåligt planerade utrymmen trots att byggnaden är stor och det finns mycket yta. Hon ifrågasätter varför inte luftkvalitén kollas upp ordentligt och att det kan vara dags för en uppfräschning av större delarna av byggnaden. En välplanerad placering av möbler med mer ergonomiska komfort kan tillsammans med uppfräschningen öka studiemotivationen och kvalitén på utbildningen.

Personalen som blev tillfrågad tycker om den industriella känslan och R-huset överlag men upplevde liknande besvär som trötthet, minskad energi, koncentrationssvårigheter, ökat behov av pauser. De arbetade hellre hemifrån eller i andra ljusare delar av byggnaden än i sina kontorsrum. Takfönsterna som ett antal kontor har på femte och översta våningen behövdes för att kunna skapa någon arbetsro men gav problem för kontorsplatserna. Helmersson menar att det vid soligt väder nästan blir helt omöjligt att arbeta på rummet på grund av takfönsterna som släpper in starkt solljus och ofta blir tvungen att täcka för ljusinsläppet.

Ahlgren ville trycka på att man med den nya byggnaden arbetat för att föra samman akademierna med befintliga R-huset och renoverade S-huset. Det kan föra med sig

(34)

25

problem eftersom kvalitén på byggnaderna skiljer sig och akademierna fortfarande blir uppdelade.

Många av de ovan nämnda problemen kan förhoppningsvis förbättras genom Högskolans uppfräschningsmål med byggnaden som ligger i framtiden. Högskolan är medvetna om R-husets negativa aspekter med att lokalen upplevs mörk och dyster som benämns av studenter och personal och det har arbetats aktivt för att inte ta med dessa från R-huset till den nya lokalen (Ahlgren, 2020).

6.2 Beskrivning och historia, Hus S

Hus S är en avlång tegelbyggnad med bred spännvidd och välvt tak uppbyggt 1947 till industriverksamhet. Tidigare användes byggnaden för verktygstillverkning av företaget Dormer tools. (Bentzel, 2018) 2016 tog Högskolan i Halmstad över lokalen för ny användning men ägs fram till överlämningen till Högskolan sommaren 2020 av Fragerus Fastigheter AB (NCC, 2018; Jonsson, 2020).

Byggnaden bestod tidigare av en helt öppen planlösning utan bjälklag. Endast tegelväggarna, betonggolvet och det välvda taket utgjorde byggnaden. Byggnaden bärförmåga tog upp av de bågformade balkarna som taket är placerat på, långa stag från ena sidan till den andra höll ihop bågarna från att böja ut. (Jonsson, 2020) Se bilden nedan på bågarna som håller upp husets bärighet. En k-märkning har begränsat möjligheterna att förändra fasaden. Därför är fasaden det enda som finns kvar vid projektets avslut. Den har fastighetsbeteckningen, Fanan 62, och är en 73-årig gammal industrilokal. (Bentzel, 2018).

(35)

26

Figur 6: Spännvajrar och bågformade balkarna i taket (N. Johansson, 2018).

6.3 Mål och krav på nya Hus S

För att kunna analysera de uppkommande problemen och hur man löst dessa, har projektgruppen valt att genomföra intervjuer med berörande parter i projektet.

Projektet som under studiens gång är på sitt slutskede med färdigställandet av den nya lokalen på campus Högskolan i Halmstad. Industrilokalen, hus S som ägs av Fragerus Fastigheter AB ligger centralt på campus och kommer bidra till en ökad samhörighet med skolans redan befintliga byggnader när campus nu förs mer samman genom minskade avstånd mellan akademiernas olika lokaler. Ombyggnaden av byggnaden på 10 000 kvm startade 2017 och förväntas stå klar inför höstterminen 2020 har genomförts som delad totalentreprenad av NCC tillsammans med beställaren Frageus Fastigheter. Projektet beräknas omsätta ca. 130 Mkr. (NCC, 2018. Jonsson, 2020) Med bortfall av andra lokaler kommer campus Halmstad att minska med 1700kvm vilket sätter krav på att utnyttja den nya byggnaden maximalt (Ahlgren, 2020).

Genom möten tillsammans med Rikard Ahlgren som är fastighetsansvarig på högskolan har det framkommit att målet med ombyggnaden av S-huset är att få känslan av en enda stor byggnad tillsammans med hus R, och att akademierna ska komma närmare varandra och få ett mer sammanbyggt campus. Man vill få in mer ljus i byggnaden och överlag ett bra inomhusklimat (Ahlgren, 2020).

Högskolans krav enligt Ahlgren, var att ha målsättningen ”miljöbyggnad guld”.

Klassificeringskravet på miljöbyggnad som finns förklarat i kapitel 6.3.1. Målsättningen har gett projektet ökade kostnader, vilket var förväntat när kravet kom.

(36)

27

Klassificeringsnivån har inte att uppfylla fullt ut vilket Högskolan inte hade förväntningar på men man ville nå bästa möjliga resultat. (Ahlgren, 2020) Klassificeringen kommer att uppnå ”miljöbyggnad silver”, högre kommer man inte om det inte är nybyggnad pga. olika faktorer. (Jönsson, 2020).

Studenter och personal har fått ha en del åsikter under projekteringen för att utformningen skulle bli så optimal som möjligt för personen som ska vistas i lokalerna.

Detta eftersom Ahlgren säger ”Man har en chans att göra det bra och det är nu”. Med det hade han önskat se större visioner med projektet och mer input från berörande personer än vad man gjort när personal och studenterna blev tillfrågade. (Ahlgren, 2020)

När det är projekt som berör lärande miljöer har Fredblads extra fokus på följande punkter (Jönsson, 2020).

❖ Ljusa och ändamålsenliga studie-/arbetsytor

❖ Varierat lokalutbud och optimal lokalanvändning

❖ Trevliga mellanrum mellan studiesalar/arbetsplatser

6.3.1 Miljöcertifiering, Miljöbyggnad

Vid projekt är det idag vanligt att certifiera byggnader för att det är rätt i tiden. I projektet på S-huset kom kravet på Miljöbyggnad silver från fastighetsägaren, Frageus Fastigheter. (Jonsson, 2020) Det finns flera olika miljöbedömningsverktyg men endast miljöbyggnad benämns i rapporten eftersom det är det valda verktyget som används i ombyggnaden av S-huset.

Den svenska organisationen, Sweden Green Building Council (SGBC), är Sveriges största organisation för en hållbar samhällsbyggnad med miljöcertifieringen Miljöbyggnad. Med miljöcertifiering innebär att konstruktionens miljöprestanda samt miljöarbetet kontrolleras av SGBC, och som genomför certifieringarna. Miljöbyggnad värderar sammanlagt sexton olika världens som sedan kontrolleras av en oberoende tredje part innan certifiering delas ut. Efter cirka tre år görs en uppföljande kontroll av ny, - ombyggna för att säkerställa att ingenting har förändrats (Sweden Green Building Council, 2020).

Det görs kontroller av energiåtgång, energianvändning, man mäter komfortvärme, komfortkyla samt utför undersökningar om elenergi och värmeenergi kommer från miljösäkra alternativ. Stor del av certifieringen är också bedömning av inomhusmiljön.

Det görs mätningar av luftkvalitén och ventilation och utför granskning av att kvävedioxid och radon ska vara under de tillåtna värdarna. För inomhusmiljön är

(37)

28

insläpp av dagsljus viktigt, därför görs även mätningar på att det håller sig på en balanserad nivå. Andra punkter som också granskar i konstruktionen är dess fuktsäkerhet samt risken för legionella-bakterier i varmvattenberedare, och dåliga kemikalier får inte heller användas i konstruktionen (Sweden Green Building Council, 2020).

Certifieringarna är uppdelade i Miljöbyggnad-Brons, Miljöbyggnad-silver samt Miljöbyggnad-Guld. För en ombyggnad måste följande krav uppfyllas:

❖ Värmeeffektbehov

❖ Solvärmelast

❖ Energianvändning

❖ Andel förnybar energi

❖ Ljud

❖ Radon

❖ Ventilation

❖ Fuktsäkerhet

❖ Termiskt klimat vinter/sommar

❖ Dagsljus

❖ Legionella

❖ Loggbok med byggvaror

❖ Utfasning av farliga ämnen

❖ Stommens och grundens klimatpåverkan

För certifiering med miljöbyggnad-Brons måste befintliga lagkrav samt rekommendationer vara uppfyllda (Sweden Green Building Council, 2020).

För certifiering med miljöbyggnad-Silver måste konstruktionen förutom uppfylla alla lagkrav, även vara en bra bit över BBRs föreskrifter. Kravet för solskyddet, ljudmiljö och ventilation måste vara mycket bättre än de rekommenderade (Sweden Green Building Council, 2020).

För certifiering med Miljöbyggnad- Guld är kraven satte väldigt högt upp, bland annat får inte radonhalten vara högre än 25% lagsatta krav. De personer som jobbar eller bor i byggnaden måste också intyga om en god inomhusmiljön efter två års tid (Sweden Green Building Council, 2020).

6.4 Ombyggnadens process

Från start fanns det visioner att mer material skulle kunna bevaras men endast skalet, väggar och tak finns kvar. Ahlgren nämner att det är bättre med nybyggnation när man kan börja från noll men att det nu i stället har handlat om att göra kloka val under resan

(38)

29

(Ahlgren, 2020). Byggnaden hade ett par originalritningar kvar men det var inget som behövdes i det här projektet eftersom byggnaden enbart var en stor öppen lokal. Istället ritades allt upp från start i 3D för smidighetens skull (Jönsson, 2020).

Det har funnits flera fördelar med just det här projektet då R-huset renoverades för ca.

20år sedan. Eftersom husen var väldigt lika innan renoveringarna och en fördel att det är samma entreprenörer som genomför det nya projektet idag som när R-huset renoverades för 20 år sen. Mycket i projekteringen har kunnat underlättats och det har kunnat sparats in tid med hjälp av bland annat kunskap och kalkyler från R-husets renovering. Detta med hänsyn till att det tillkommit fler regler och krav på dagens byggnader (Jonsson, 2020).

Allt arbete har skett inifrån eftersom man inte kunnat ta bort ytterväggar eller tak.

(Jonsson, 2020). Strängbetong som tillverkat betongbjälklagen har fått göra en del speciallösningar eftersom den befintliga huskroppen skapar begränsningar för arbetet.

Arbetet behöver anpassas till bevarandeskyddet och till bärigheten i bågarna och spännvajrarna eftersom det har gjort att man inte kunnat lyfta in den nya stommen ovanifrån utan att det har fått arbetats inifrån huset. Arbetet har krävt hjälp av en teleskopskran där det i de nedre delarna har varit lättare att få stommen på plats. Ju högre upp i huset konstruktionen man kommer desto fler svårigheter stöts det på eftersom taket påverkar arbetets tillgänglighet. Vid fjärde planet fanns det endast fanns ett par meter till godo för montörerna. Ett precisionsarbete på hög nivå som enligt vissa nästan kan ses som helt omöjligt men nu är motbevisat i projektet med S-huset (Bentzel, 2018).

De tidigare ritningarna har varit av svagt intresse förutom för konstruktörerna som föredrar att använda det tidigare materialet i den mån det går. Det användes både lösningar från renoveringarna på R-huset som OWB var med och konstruerade och originalritningarna på S-huset som hämtades från kommunhuset. Genom att titta på tidigare ritningar först för att rita upp byggnaden är det lätt att applicera nya delar sen.

Albertsson benämnde att man ofta försöker kunna använda så mycket som möjligt av det gamla vid uppstarten (Albertsson, 2020).

6.5 Resultat av ombyggnaden

Projektet har haft och har ett stort intresse, det blir ett minne och symbol som gynnar både Högskolan och Halmstads kommun med det moderna slutresultatet (Jonsson, 2020).

Byggnaden har kvar sin huskropp och de gamla bågarna med stag som är en del av den gamla stommen (Jönsson, 2020). Bild på den bevarade bågarna och stagen efter ombyggnaden finns längre ner i kapitlet.

(39)

30

De tillbyggda våningarna som består av prefabricerade betongstommar skapade svårigheter som benämns i tidigare del kapitel 6.4 men har gynnat projektet tidsmässigt (Jonsson, 2020). Fastighetsägaren har betonat att prefabricerade lösningarna var lösningen för att kunna klara projektet inom rimliga tidsramar. Att använda betong i stommen gjordes för att leva upp till de höga brand- och miljökraven som finns på byggnaden (Bentzel, 2018).

Det har fokuserats och arbetats mycket med ljusinsläppet, arkitektens lösningar har gett ett resultat som gör att ljuset kan ledas långt in i de annars mörka delarna av byggnaden.

Det leder till en betydligt bättrad inomhusmiljö och är så mycket man kan göra med projektet när det gäller ombyggnad i den här sortens befintliga lokal. I denna byggnad har Fredblads arbetat mera aktivt med ljusföringen i byggnaden, jämfört med andra byggnader. Genom 3 olika lanterninlinjer, leder vi in ljuset långt ned i byggnaden, för att skapa en trevlig inomhusmiljö. Mycket mer än så kan knappast göras (Jönsson, 2020).

Figur 7. S-huset (N. Abdullah, 2020).

Genom ett platsbesök var första intrycket en stort och modern byggnad. Ytterfasaden är försedd med stora fönster från golv till tak. Bland det första man lägger märke till när man kliver in är det ljus som släpps in genom taket. Man bemöts av en helt öppen planlösningen, där glas, betong, och trämaterial har blandats för att skapa en harmonisk känsla. En stor och bred trappa tillverkad av trä knyter ihop första och andra våningen.

(40)

31

Trappan har också byggts som en samlingsplats där elever och lärare kan utnyttja det som sittplats. När man sedan går runt inser man att det är få delar i byggnaden som de stora takfönsterna inte generar ljus till, arkitektens lösning med takfönsterna har gjort att ljuset kommer åt hela lokalen. Kliver man in vid den stora ingången syns tydligt en tegelvägg som skiljer sig från de övriga vita väggarna i huset. Tegelväggen var fasaden ordinarie yttervägg, den kläs med lyktor och får samma utseende som fastigheten övriga ytterväggar av tegel. Detta bibehåller känslan av en gammal industrilokal.

6.6 Problem

Under ombyggnadens gång har det kommit till insikt att man skulle skapat en tydligare programplan och varit mer överens från start med innehållet i byggnaden. Hade det tagit längre tid innan avtalens skrev skulle projektet haft mer tydlighet och blivit mer genomarbetat (Ahlgren, 2020). NCC håller med om att det hade kunnat vara tydligare besked från Högskolan och beställare för att slippa hastiga beslut eller göra om arbetsmoment i efterhand. Att handlingarna och alla krav/mål fanns från start hade bidragit till ett effektivare och besparande arbete både gällande kostnaderna och tidsmässigt för projektet (Jonsson, 2020). Detta har lett till onödiga extra kostnader på grund av förändringar under arbetes gång (Ahlgren, 2020).

Exempel på extra kostnader var att bottenplattan inte var planerad att behövas bytas ut, men att det blev oundvikligt eftersom den blev förstörd under rörläggningen under golvet. (Ahlgren, 2020) Att golvplattan låg direkt på sand blev också en stor bidragande faktor till att den behövde bytas med risk för fuktproblem. Det var ett av de oväntade problemen som man stötte på. (Jonsson, 2020)

Den dåliga strukturen i arbetet och projekteringen har också resulterat till onödig stress och hastiga beslut när låsningar har dykt upp i arbetet (Ahlgren, 2020). Mikael på NCC benämnde också att det alltid med gamla hus, precis som i det här projektet uppkommer mindre eller större oväntade problem (Jonsson, 2020).

Ett problem som Jonsson tog upp som är mer problematiska med ombyggnadsprojekt i äldre industrilokaler är att det är otroligt svårt att räkna på den gamla stommens bärighet. På grund av bärigheten i den gamla stommen inte kunde beräknas gjordes en helt ny stomme som bär upp hela den nya byggnaden invändigt medan huskroppen fortfarande bärs upp av den gamla stommen för att säkerställa riskerna med att byggnaden inte skulle klara de nya bjälklagen, inredningen och rörelsen i lokalen.

(Jonsson, 2020)

Eftersom den gamla huskroppen skulle bevaras tvingades arbetet att anpassas till de byggnadens mått och att enbart kunna arbeta inifrån byggnaden vilket gav utmaningar som benämns i kapitel 6.4 Ombyggnadens process (Jonsson, 2020).

References

Related documents

Detta upplevde han ofta på sitt förra företag där de framförallt i början av projekten hade en viss underbemanning vilket ledde till att man kom efter i tidplanen redan från

Dynamiska beräkningar av järnvägsbroar utförs för att kunna redovisa hur bron kommer att reagera vid passage av tåg med högre hastigheter (Enligt de svenska normerna

Eftersom nyanländ är ett heltäckande begrepp i denna studie ställdes en vidare fråga till alla respondenter ifall de märkt av ifall något land är speciellt representerat

Studien syftar till att ta reda på om tarmfloran påverkas av en kostomläggning (viktbibehållande-, 2400- och 3400-kalorikost) hos både normalviktiga och obesa

Möjligheten att påverka hur reaktionen av en “triggerfaktor” yttrade sig hade stor betydelse för paniksyndromets omfattning. Alla stressframkallande situationer i omgivningen kunde

Livscykelanalysen visar att den miljöpåverkan som PanelPlus har för leverans till kund i Umeå blir avsevärt större än för platsgjuten betong.. På grund av fler komponenter

Hur och när byggnaden inte längre behåller samma egenskaper med hänsyn till höjd och elementindelning finns inga svar på och det leder till att

Syftet med denna studie är att ta fram en modell för utvärdering av Leanmognad inom produktionen för det industriella byggandet, där utvecklingsmöjligheter ska synliggöras