Om utbildningen ...3
Civilingenjör i Elektroteknik ...3
Årskurs 1 ...5
Årskurs 2 ...6
Årskurs 3 ...7
Årskurs 4 – 5 ...8
Specialiseringar ...8
Många möjligheter ...10
Studier utomlands ...10
Arbetsmarknad och yrkesroller ...10
Examensbenämning ...11
Forskning ...11
Bild: Kennet Ruona Omslagsbild: Kennet Ruona
Layout och tryck: Media-Tryck, Lund 2020
Om utbildningen
En civilingenjörsutbildning i elektro- teknik ger dig nyckeln till det högtek- nologiska samhället och med denna kunskap kan du förändra och förbättra världen. Civilingenjören i elektroteknik skapar hållbara lösningar för dagens och morgondagens samhälle.
Elektroteknik är ett samlingsnamn för flera områden inom tillämpad elektrofysik, där elektricitet och elektro- magnetism utnyttjas. Elektroteknik kan handla om att utveckla teknik i allt från medicinsk utrustning till självkörande bussar och 5G-nät. Elektrotekniska produkter finns redan i det mesta man möter i vardagen och den pågående utvecklingen mot exempelvis förnybar elproduktion med solceller och vind- kraftverk ökar efterfrågan på ingenjörer med elektroteknisk kompetens.
Utbildningen i elektroteknik syftar till att möta behovet av civilingenjörer som utvecklar, anpassar och använder elektrotekniska lösningar och teknik både på komponent och systemnivå samt bidrar med elektroteknisk kom- petens i tvärvetenskaplig forskning och produktutveckling.
Utbildningens främsta mål är att ge hög kompetens i analys och konstruktion av elektrotekniska system. Viktiga moment i utbildningen utgörs därför av kurser som ger ingående kännedom om såväl komponenter som system.
CIVILINGENJÖR I ELEKTROTEKNIK Programstruktur, kompetens och färdigheter
Civilingenjörsprogrammet i Elektroteknik är en sammanhållen femårig yrkesut- bildning omfattande 300 högskole- poäng. Syftet med utbildningen är att förse arbetsmarknaden med civilingen- jörer som
• genom sin starka koppling till fysik utvecklar studentens förmåga att arbeta med allt från de minsta elek- troniska komponenterna i datorer och mobiltelefoner till generering och användning av elkraft
• har fått en stark teoretisk grund i matematik och fysik
• har fått en god träning i att konstru- era, mäta och programmera.
Studenterna på programmet får en mycket god bas i att mäta, behandla och överföra signaler i olika former;
att använda simuleringsverktyg och att konstruera elektronik som filter och förstärkare.
Under de tre första åren läggs en stabil grund med bred kunskapsbas inom matematik, fysik och elektronik. Under fjärde och femte året ställs det högre krav på studenternas förmåga att arbeta självständigt, både individuellt och i grupper.
Utbildningen kan göra studenten både till expert med mer specialiserad kunskap, eller generalist genom att göra ett bredare val av kurser. Kombinerade kunskaper ger större kompetens i vad det gäller att möta behoven av digitali- sering i samhället.
Kurserna läses tillsammans med studenter från andra civilingenjörspro- gram, men även studenter från andra fakulteter och från andra länder. Mycket av undervisningen bedrivs på engelska.
Generella kompetenser
Utbildningen är teoretisk i kombination med praktiska moment som laboratio- ner och projekt.
För att arbeta som civilingenjörer behövs, förutom den ämnesmässiga kompetensen, även generella ingenjörs- kompetenser. Till dessa räknas bland annat:
• Problemlösning och analys av tilläm- pade och forskningsnära uppgifter
• Skriftlig och muntlig framställning i olika former på både svenska och engelska
• Förmåga att arbeta i grupper med olika kompetenser
• Arbeta i och leda projekt
• Informationssökning, källhantering och informationsvärdering
• Tvärvetenskapligt synsätt inom matematik och teknik.
• Kunskaper i programmeringsverktyg
Bild: Kennet Ruona
Årskurs 1
Under första läsåret exponeras teknolo- gerna fyra ämnesområden; matematik, elektronik, programmering och fysik.
Tanken är att ge teknologerna en överblick av elektroteknikens bredd och programmets särart inom området informationsteknik samt att ge de grundläggande kunskaper som behövs för att fördjupa sig inom elektroteknik.
Teknologerna får också en grundläggan- de introduktion till den endimensionella analysen och den linjära algebran, där särskild vikt har lagts på den roll denna spelar i tillämpningar inom teknikäm- nen.
Teknologerna arbetar laborativt i såväl fysik och grundläggande program- mering.
Efter år 1 har teknologerna tränats i att arbeta i projekt, att redovisa skriftligt och muntligt, samt utvecklat förmågan att lösa problem och att tillgodogöra sig text.
Kurser
• Endimensionell analys (15 hp)
• Elektronik (15 hp)
• Programmeringsteknik (9 hp)
• Linjär algebra (6 hp)
• Flerdimensionell analys (6 hp)
• Fysik – Mekanik och vågor (9 hp)
Bild: Johan Bösman
Årskurs 2
Under andra året kompletteras och fördjupas kunskaperna i fysik, elektro- nik, matematik, mätteknik och program- mering. Under året får teknologerna också en allmän ekonomisk översikt och de andra kunskaperna som kommer att vara nödvändiga i en civilingenjörs yrkesverksamhet.
Efter år 2 har teknologerna förfinat sin förmåga i flera av de generella färdighe- ter som de har tillägnat sig under första året. De har även fått grundläggande kunskaper om mätteknik samt kon- struktion av återkopplade och digitala system.
Under året har teknologerna fortsatt träna sig i problemlösningsförmåga
samt skriftlig och muntlig redovisning.
Erfarenheterna av arbete i projekt har fördjupats.
Kurser
• Fysik – Termodynamik och atomfysik (6 hp)
• Digitalteknik (9 hp)
• Programmeringsteknik, fördjupnings- kurs (7,5 hp)
• Industriell ekonomi, allmän kurs (6 hp)
• Analog elektronik (8 hp)
• Mätteknik (5 hp)
• Matematik – Funktionsteori (7 hp)
• Komponentfysik (4,5 hp)
• Matematik – System och transformer (7 hp)
Bild: Håkan Röjder
Årskurs 3
Under tredje året växer sig tillägnade kunskaperna allt starkare och teknolo- gerna ges kännedom om begrepp som kommer till användning inom elektro- tekniska tillämpningar.
Under läsåret får teknologerna kunskaper i elenergiteknik och dess användning i samhället med exempelvis lösningar för att minimera energikon- sumtion och miljöpåverkan. Teknolo- gerna ges också en introduktion till kommunikationsområdet för att förstå behoven och principerna för kommuni- kationssystem. Under året tillägnar sig teknologerna ingenjörsverktyg som sta- tistik och reglerteknik samt hur datorsys- tem fungerar på maskinspråksnivå och hårdvarunivå, vilket ger nya perspektiv och stöd i det fortsatta arbetet, samt vilka möjligheter och begränsningar som finns.
Årskursen avslutas med en projektkurs där teknologerna får en överblick över elektroteknikområdet som en ingenjör behöver ha samt självförtroendet att kunna använda sina samlade kunskaper
i projektarbeten som innefattar både planering, konstruktion och analys.
Efter år 3 har teknologerna fått en fortsatt fördjupning i informationsteknik och matematik, och utvecklat förståel- sen för problemlösning i grupparbeten och laborationer. Teknologerna har fått en mycket god förmåga att kommuni- cera, både muntligen och skriftligen, och utvecklat sin förmåga att arbeta i projekt. Teknologerna har nu skapat sig en bild av sin framtid som elektronikin- genjör.
Kurser
• Reglerteknik, allmän kurs (7,5 hp)
• Elektromagnetisk fältteori (9 hp)
• Digital signalbehandling (6 hp)
• Matematisk statistik, allmän kurs (7,5 hp)
• Elenergiteknik (5 hp)
• Datorteknik (6 hp)
• Elektronikprojekt (5 hp)
• Numerisk analys (6 hp)
• Kommunikationssystem och nätverk (5 hp)
• Hållbar utveckling med elektrotek- niskt perspektiv (4 hp)
Bild: Håkan Röjder
Årskurs 4 – 5
I årskurs 4 och 5 läses det fördjupande blocket och innefattar specialisering, valfria kurser samt ett examensar- bete. Syftet med specialiseringen är att studenten skall få väsentligt fördjupade kunskaper inom en del av program- mets teknikområde och där många av kurserna är på avancerad nivå.
Under denna del av utbildningen ges den breddning och/eller fördjupning som teknologen själv önskar inom tek- nikområdet. Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och är på avancerad nivå.
SPECIALISERINGAR (45 HP) Bilder och grafik där du lär dig avancerade metoder för att analysera, konstruera samt behandla digi- tala bilder. Maskininlärning, artificiell intelligens, snabba algoritmer samt implementeringsmetoder för bästa prestanda är exempel på innehåll. Bilder och grafik är en snabbt växande teknik för kommunikation mellan människor och datorer och som idag påverkar vårt liv i stor omfattning. Vi kan till exempel umgås digitalt, även i andra interak- tiva 3D-världar, på internet eller dela videoklipp på sociala medier.
Integrerade system - Här får du lära dig att konstruera både digitala och analoga system genom att använda avancerad kiselteknologi där miljarder transistorer tillsammans bygger upp system på ett enda chip. Med analog konstruktion kan vi idag bygga hela
sändare och mottagare på en enda kiselbricka, t ex för 5G, LTE, Blåtand och WiFi. Många av kurserna är projektkur- ser där du får lära dig design, konstruk- tion och verifiering. Specialiseringen har mycket stark koppling till forskning vid LTH.
Energi och miljö - Arbetet för en hållbar utveckling innehåller många högteknologiska utmaningar och kräver ingenjörer med djupa kunskaper om energi, speciellt elenergi, med förstå- else för energisystems miljöpåverkan.
Tillgång till energi är en förutsättning för vårt moderna samhälle. För att säkra vår framtid pågår en snabb och högt prioriterad global utveckling mot ett hållbart samhälle. Detta är fokus för specialiseringen energi och miljö, som ger möjlighet att fördjupa sig inom elteknik och miljö- och energisystem Fotonik och högfrekvenselektronik - Inom specialiseringen för Fotonik och högfrekvenselektronik ges du en gedigen utbildning i gränslandet mellan elektronik och fysik. Du lär dig kretskonstruktion för elektroniska kom- munikationssystem, men även fysiken, hur elektronikkomponenter fungerar och funktionaliteten bakom optiska kommunikationssystem med lasrar.
Specialiseringen ger således en väldigt gedigen utbildning inom området hård- vara. Fotonik spelar en stor roll inom kommunikation, belysning, tillverkning, säkerhet, rymd- och försvarsteknik, medicinteknik och sjukvård.
Kommunikationssystem – Inom specialiseringen kommunikationssystem skapar vi en förståelse för hur man kan kommunicera digitalt, hur de olika kom- ponenterna hänger samman och hur systemen kan bli så effektiva som möj- ligt. Här behandlas flera olika aspekter på fungerande kommunikation, allt från nätens arkitektur och uppbyggnad till de elektromagnetiska vågornas egenskaper inom systemen, t ex internet, datanät, mobil kommunikation och WLAN.
Medicinsk teknik - Medicinsk teknik är av naturen ofta starkt tvärvetenskaplig.
Specialiseringen ger en bred förståelse för den mättekniska processens tillämp- ning i medicinsk miljö. Här ges kunskap i metoder som används för signalbehand- ling och hur dess signaler används och tolkas. Teknologen får kunskap om hur ljus transporteras, i t. ex. vävnad. Vidare får teknologen erfarenhet av medicinsk ultraljudsteknik och bildanalys som är en naturlig del av den medicinska vardagen. Specialiseringen ger kunskap om hur funktionshindrade människor via teknik kan leva ett fullödigt liv och HMI (Human Machine Interaction).
Specialiseringen är en utmärkt bas för arbete inom arbetsområden som t.ex.
medicinsk teknik, läkemedel, bioteknik, miljövård, rehabilitering, som sjuk- husingenjör eller med forskning inom medicinsk teknik.
Produktion, logistik och affärer - Omvärldens förändringstakt och komplexitet ökar vilket ställer höga krav på att civilingenjörer måste utveckla en förmåga att kombinera sitt djupa
tekniska kunnande med den affärsmäs- siga utmaningen. Denna specialisering är strukturerad utifrån företagets hela innovationsprocess och ledningen av denna. Här är kurser som företagsorga- nisation, teknologistrategi, affärsmark- nadsföring samt industriell management relevanta.
Programvara - Nästan alla elektro- tekniska system styrs av datorer med tillhörande programvara. En elektro- ingenjör med specialkompetens inom programmering och utveckling av stora programsystem är mycket eftertraktad på arbetsmarknaden. Ingenjörer som behärskar ett område som elektronik och dessutom har fördjupade kun- skaper i programvaruutveckling är då speciellt värdefulla för industrin där hårdvaru- och mjukvarulösningar ofta är utbytbara.
Reglerteknik och automation - Åter- koppling och framkoppling av system har universell tillämpbarhet och har lett till att reglerteknik och automation är en viktig ingrediens i t.ex. mediaspelare, elektronik, kommunikationsnätverk, fordon samt inom tillverknings- och pro- cessindustrin. I specialiseringen studeras bl.a. reglering av olinjära system, fram- tagning av matematiska modeller från insignal och utsignal data, adaptiva och prediktiva regulatorer som anpassar sig efter ändrade förhållanden, automation av industriella processer, kraftelektronik, elkraftsystem, mekatroniska system och datorbaserad realtidsimplementering av reglersystem.
System, signaler och reglering - Specialiseringen ger kunskap om avancerade mättekniska koncept och de sensor principer som ligger till grund för modern mätteknik. Strategier för utveckling av optimal mätelektronik med avseende på störningskänslighet beskrivs liksom strategier för uppbygg- nad av datorstyrda mätsystem. Mättek- nisk planering inför komplexa mät- uppgifter är ett annat kunskapsblock.
Signalbehandling har tillämpningar inom många olika områden innefattar
kommunikation, akustik, medicin och biologi e. t. c.
Valfria kurser (45 hp)
Valfria kurser kan användas för att ytterligare fördjupa dig inom ett visst område, eller till att bredda dina kunskaper.
Examensarbete (30 hp)
Examensarbetet kan göras på företag eller på universitet och högskola. Möjlig- het finns att förlägga examensarbetet utomlands.
Många möjligheter
STUDIER UTOMLANDS - UTBYTESSTUDIER
Varje år skickar LTH ut över 350 studen- ter på utbytesstudier vid något av våra partneruniversitet och har utbytesavtal med universitet världen över. Att spen- dera en tid utomlands inom dina studier berikar dig och din utbildning. Utbytes- studier ger kunskap, vänner och minnen för livet och värdefulla erfarenheter som är till stor nytta när du efter din utbild- ning ska ut på arbetsmarknaden.
På Elektroteknikprogrammet finns möj- ligheten att ta dubbelexamen genom:
• Universidad Politécnico de Valencia, Spanien
• Keio University, Tokyo, Japan
• University of Queensland, Australien
Kinainriktningen
Programmet erbjuder en särskild Kinainriktning som går att söka till på våren i årskurs 1.
Inriktningen innebär att teknologen under ditt andra år läser kinesiska och kinesisk kultur parallellt med dina teknikstudier. Höstterminen i årskurs 3 är förlagd till Kina. Dessutom har du möjlighet att söka praktikplats och examensarbete i Kina. Kurserna inom kinesiska och kinesisk kultur ligger inom den breddande delen av din utbildning.
ARBETSMARKNAD OCH YRKESROLLER
Ingenjörer i Elektroteknik kan arbeta i nästan alla tekniska branscher, både i offentlig och privat sektor, exempelvis i IT-branschen. Utbildningen ger möjlig- het att arbeta med utveckling inom
energiförsörjning, energikällor, fordon- och transportsystem, medicinsk teknik, datakommunikation, rymdteknik, försvar, robotar, mobiltelefoni och all den teknik som hanterar vårt digitala samhälle.
Avancerad elektroteknik har en stor betydelse i samhället. Industriella till- lämpningar av global informations- och kommunikationsteknik påverkar i hög grad människors vardag. Den snabba teknikutvecklingen gör att det alltid kommer att finnas ett stort behov av kvalificerade ingenjörer inom området.
Som civilingenjör är det möjligt att arbeta med allt ifrån konstruktion och produktion till utveckling och forskning.
Det är stor brist på civilingenjörer i elektroteknik vilket betyder det är en stark arbetsmarknad. Arbetsmarknaden för civilingenjörer inom elektroteknik är mycket god såväl inom industrin som i den akademiska världen. För elektrotek- nik-ingenjörer som vill arbeta utomlands finns goda möjligheter till internationell karriär.
Yrkesroller
Systemutvecklare, testutvecklare, systemingenjör, patentingenjör, pro- jektledare, IT-specialist, systemarkitekt, VD, regionchef, styrelseordförande, produktchef, chef, direktör, program- merare, projektansvarig, analog/digital kretskonstruktör, produktchef, mjukva- rukonsult, datakonsult, teknisk expert, senior specialist, forskningsingenjör, teknikinformatör, verksamhetschef, konsult, analytiker, mjukvaruutvecklare,
datordriftchef, egenföretagare, Interak- tionsdesigner/webbredaktör, mjukvaru- utvecklare e. t. c.
Arbetsgivare
Axis Communications, Tactel, ARM, IKEA, AstraZeneca, ABB Automation Technologies, Gambro Lundia, Com- bitech, Patent och registreringsverket, Sony, Stora Enso, ABB Power Technolo- gies, Ericsson, COM Hem, Volvo, Nokia, Visma, HiQ Data, Chalmers, Cybercom Sweden South, Sigma, Telia Sonera, Cybercom Group, Oticon, Volvo, ABB, Skånes universitetssjukhus, TetraPak, Nokia Danmark, Försvarets Materielverk, LTH, Volvo IT, EON Elnät, Kockums, Sydkraft, Deloitte, Semcon Sweden, Atlas Copco Rock drills AB, Försvars- makten, Flextronics, Lunds universitet, Bofors, Delta, Acconeer, BeammWave, Xenergic, NordAmps,
m.fl.
FORSKNING
Utbildningsprogrammet präglas av LTH:s forskning inom bl. a, elektronikkon- struktion, energiteknik, reglerteknik och automation, artificiell intelligens, kom- munikation, medicinsk teknik, nanoelek- tronik, processordesign, programmering, matematik, signaler och sensorer.
EXAMENSBENÄMNING
• Civilingenjör i Elektroteknik
• Master of Science in Engineering, Electrical Engineering
Tel 046-222 00 00 www.lu.se
