Lund Universitet Våren 2018(STVK02) Statsvetenskapliga institutionen Handledare: Jakob Gustavsson
Jag förstår inte vad du säger
En fallstudie av Malmö stads åtgärder för att förbättra äldre invandrares språkförmåga
Författare: Aria Rezai
Abstract
Background and Problem: Since the mid-20th century, Sweden has been a destination for many immigrants who are from different countries. Many immigrants were in their old age by the time when they arrived Sweden or has become older as they live in Sweden.
Therefore, many immigrants need health care services before they can start to be integrated into Swedish society.
In 2005, Susanne Linne reported that the inability of immigrants to speak Swedish language is the main barrier for the integration of older adult immigrants in Swedish society, and the report argues that language inability has caused further challenges in providing health care services for immigrant.
Question: Against this background, the research question in this thesis is to carefully investigate what language measures Malmö city offers to improve the language ability of older adult immigrants.
The purpose of this question is, firstly, to find out the language measures that Malmö City offers for older adult immigrants, and then describe how these language measures improves the language ability and integration of older adult immigrants.
The method consists of a case study that aims to answer the question through interviews.
Conclusion: sfi schools, Language Cafeteria and Rosengårds Library are the best language measures that Malmö city offers for the older adult immigrants to improve their Swedish language and integration. These adopted measures to improve the language skill of older adult immigrants have made the integration of immigrants to Swedish society easier as they are able to speak better Swedish.
Nyckelord: Språkförmåga, språkåtgärder, äldre vuxna invandrare, kommunikation, integration, samhälle, Malmö stad.
Innehållsförteckning
1. Inledning_____________________________________________________________1 1.2 Frågeställning ___________________________________________________2 1.3 Syfte___________________________________________________________3 2. Metod och material____________________________________________________4
2.1 Tillvägagångssätt_________________________________________________4
2.1.1 Intervjuer med Malmö stads personal______________________________________________5 2.1.2 Intervjuer med äldre vuxna invandrare_____________________________________________6
2.1.3 Anonymitet________________________________________________________6 2.2 Material ________________________________________________________6 3. Teori ________________________________________________________________8 3.1 Integrationsteori__________________________________________________9 4. Operationalisering____________________________________________________ 11
4.1 Integration______________________________________________________11 4.2 Språkförmåga___________________________________________________ 12 5. Tidigare forskning____________________________________________________ 13 6. Mötet mellan läkare och äldre vuxna invandrare __________________________ 15 7. Malmö stads språkåtgärder_____________________________________________17 7.1 Sfi:s kursplan____________________________________________________17 7.2 Biblioteks plan 2016–2020 _________________________________________19 7.3 språkcafet________________________________________________________20 8. Hur effektiva är Malmö stads språkåtgärder?_______________________________23 9. Analys ______________________________________________________________27 9.1 Analys och resultat________________________________________________27 10. Slutsats______________________________________________________________33 11. Referenser ___________________________________________________________35
11.1 Bilagor 1________________________________________________________38 11.2 Bilagor 2________________________________________________________38 11.3 Bilagor 3________________________________________________________39 11.4 Bilagor 4________________________________________________________40 11.5 Bilagor 5________________________________________________________40 11.6 Bilagor 6________________________________________________________41 11.7 Bilagor 7 _______________________________________________________41
1. Inledning
I mitten av 1900-talet omvandlades Sverige från ett icke invandrarland till ett invandrarland.
Detta har berott på att sedan mitten av 1900-talet har den svenska ekonomin och välfärden blivit något bättre i jämförelse med de flesta länder i världen samt att Sverige inte har varit i krig under senaste seklet (Migrationsverket 2016). Invandring till Sverige är något som än idag sker, till exempel flyktingströmmen 2015 som innebar nästan 163 000 människor sökte asyl i Sverige (Migrationsverket 2016). Av alla personer som har invandrat till Sverige har en andel blivit gamla eller har redan varit gamla när de anlände till Sverige. Många är i behov av vård, omsorg och service innan de kan vara kapabla för integration i samhället. Enligt Susanne Linnes rapport (2005) har kunskapsbrist på det svenska språket skapat kommunikation-och integrationshinder för äldre vuxna invandrare. Med kommunikation-och integrationshinder menar Linne när äldre vuxna invandrare inte kan berätta sina hälsoproblem för vårdpersonal då deras kontakt begränsas på grund av kunskapsbrister på svenska.
Enligt Masoud Kamali, professor i socialt arbete, är språk en viktig nyckel för att nyanlända invandrare ska lyckas med integration. Med detta menar Kamali att språkkunskaper på det svenska språket förenklar för nyanlända invandrare att hitta kontakter med svensktalande personer och också för att de ska förstå sociala koder och normer som finns i det svenska samhället (Kamali m.fl. 2006: 342). Kamali är övertygad om att en god språkkunskap på det svenska språket hjälper nyanlända invandrare att undvika utanförskap i det svenska samhället, genom att de själva kan kommunicera med olika grupper i samhället. Språkkunskaper minskar dessutom missförstående och förvirring mellan nyanlända invandrare och redan etablerade svenskfödda, anser Kamali (Kamali m.fl. 2006: 17 f, 141 f samt 267 ff).
Enligt forskarna kategoriseras äldre vuxna invandrare i två grupper (Ekblad, Janson &
Svensson 1996). Den första gruppen är äldre som i tidig ålder invandrade till Sverige under 1950- och 1960-talen som arbetskraft. Dessa äldre är ofta tillräckligt integrerade i det svenska samhället. Deras långa tillvaro i Sverige har varit en stor hjälp för att kunna samla tillräcklig kunskap om det svenska samhället och språket. Den andra gruppen består av vuxna och lite äldre personer som redan befann sig i närheten av pensionsålder när de kom till Sverige. Dessa äldre invandrare kom till Sverige som flyktingar eller på grund av familjeanknytning. Många
av dessa äldre invandrare har inte hunnit skaffa sig tillräckliga erfarenheter och kunskaper om det svenska samhället och språket, en anledning är att många äldre från denna grupp har kommit till Sverige sent i livet och har därför haft svårt att lära sig det svenska språket, kulturen etc. Med andra ord har den korta tillvaron i Sverige orsakat äldre vuxna invandrare att inte kunna kommunicera tillräckligt med svensktalande personer och komma in i det svenska samhället (Gaunt 2002 & Lill 2002).
1.2 Frågeställning
Intresset bakom denna studie ligger i mina egna erfarenheter som jag själv har haft i kontakt med äldre vuxna invandrare, under sammanlagda sju åren när jag jobbade inom vården. Jag har alltid lagt märke till att äldre vuxna patienter med invandrarbakgrund hade svårt med att verbalt kommunicera med vårdpersonalen. Mina personliga erfarenheter i detta fall är något som även stämmer överens med andra experter som fördjupat sig i äldre vuxna invandrares språkförmåga. Susanne Linne (2005) är ett exempel på experter som har forskat inom samma forskningsämne. År 2005 var Linne projektledare och koordinerade för äldreomsorgen på Malmös Forskning och utvecklingsenhet (FoU). Enligt Linnes rapport (2005) har kunskapsbristen på det svenska språket skapat kommunikation-och integrationshinder för äldre vuxna invandrare. Linne visar i sin rapport hur samt på vilket sätt kunskapsbrist på språket orsakar kommunikationshinder samt integrationshinder för äldre vuxna invandrare.
Utifrån mina erfarenheter och Linnes tidigare rapport väcks två frågor. I denna studie är forskningsfrågorna:
1. Vilka språkåtgärder erbjuder Malmö stad för att förbättra äldre vuxna invandrares språkförmåga?
2. Hur effektiva är Malmö stads språkåtgärder?
Jag är medveten om att mina forskningsfrågor bara undrar ett enstaka fall, det vill säga Malmö stads språkåtgärder för äldre vuxna invandrares språkförmåga i kommunikationsmöte med
svensktalande personer. Min motivering till denna typ av frågeformulering är att jag vill med dessa frågor ta reda på vad Malmö stad har för planer, tjänster eller tillvägagångssätt för att förbättra äldre vuxna invandrares språkkunskaper. Kort sagt är jag intresserad av att först ta reda på Malmö stads åtgärder för äldre vuxna invandrares språkförmåga för att sedan utreda hur effektiva åtgärderna är.
Utifrån Jan Teorell och Torsten Svenssons resonemang (2007: 40) kan jag påstå, om jag når ett svar på mina forskningsfrågor kommer detta svar med största sannolikhet att vara en betydelse för andra fall som tillhör samma frågor (Teorell & Svensson 2007: 83). Mitt enstaka fall kan således bidra till andra fall inom kommunikations-och integrationsområde. Med detta menas att ett enstaka fall kan vara ett mindre exempel på de generella fall som tillhör samma forskningsområde. Genom ett enstaka fall kan man uppnå ett svar som också skulle kunna förekomma i under samma förhållande när man undersöker ett liknande fall (Esaiasson m.fl.
2017: 34 ff, 159 fff samt Flyvbjerg 2003:190 f).
1.3 Syfte
På inledningskapitlet nämndes Linnes rapport och Masoud Kamalis definition på integration som gav en kort bakgrund på hur kunskapsbrist på språket skapade integrationshinder för äldre vuxna invandrare när dessa äldre inte kunde kommunicera med svensktalande personer. Mot denna bakgrund syftar denna studie att först ta reda på vilka språkåtgärder Malmö stad erbjuder för att sedan beskriva hur dessa språkåtgärder hjälper äldre vuxna invandrare att uppnå en god språkförmåga samt en lyckad integration.
2. Metod och material
Enligt Peter Esaiasson är fallstudie en forskningsmetod som syftar till att ge djupgående kunskaper om ett eller några fall som man undersöker. Resultatet utgår från det fallet som man har undersökt (Esaiasson m.fl. 2017: 109 ff). Mot denna bakgrund väljer jag att använda en fallstudie i denna studie eftersom en fallstudie först och främst en empirisk överblick av fallet och sedan ger djupgående kunskaper inom det fallet man undersöker. En fallstudie eftersöker en redogörelse på typ av frågor som handlar om hur, vad och när. Genom en fallstudie kan en forskare beskriva hur ett fenomen uppstår och på vilket sätt fenomenet påverkas (Badersten 2017, föreläsning 4 sid 2).
2.1 Tillvägagångssätt
I denna studie består fallstudieundersökningen sammanlagt av sju intervjuer. Avsikten med dessa intervjuer är att undersöka hur intervjupersonerna anser att Malmö stads språkåtgärder hjälper äldre vuxna invandrare att uppnå en god språkförmåga samt en lyckad integration.
Jag har delat upp intervjuerna i två kategorier. På den första kategorin ingår fyra intervjuer, där jag intervjuat olika personer som jobbar för nyanlända vuxna invandrare. På den andra kategorin har jag intervjuat tre nyanlända vuxna invandrare, där de berättar sina synpunkter gällande Malmö stads språkåtgärder. Med hjälp av intervjuer med nyanlända vuxna elever kan jag ta reda på hur effektiva Malmö stads språkåtgärder är.
Alla intervjufrågor (bilagor) är baserade på forskningsfrågor och syftet i denna studie, detta är för att intervjuerna ska hålla samma ämne samt att alla svar ska komplettera varandra. På så sätt kan denna studie ta reda på hur effektivt Malmö stads språkåtgärder förbättrar äldre vuxna invandrares språkförmåga.
Enligt Svend Brinkmann och Steinar Kvale (2014) kallas denna typ av intervjuer som den kvalitativa intervjun. Denna intervjumetod är passande i denna fallstudie eftersom intervjusvaren syftar till att beskriva fallet utifrån intervjupersonens perspektiv, den skapar
också en mening utifrån intervjupersonens erfarenheter och upplevelser (Brinkmann och Kvale 2014: 17).
Fördelen med en kvalitativ intervju är att forskaren ställer intervjufrågorna utifrån problemformulering och intervjupersonernas svar anger en förstahandskälla med detaljerat kunskap och information om det fallet man undersöker. Dessutom undviker forskaren att ge sin undersökning en irrelevant-eller andrahandskälla (Bronéus 2011: 131).
2.1.1 Intervjuer med Malmö stads personal
På den första intervjun har jag intervjuat en svensk läkare med utländsk bakgrund som jobbade heltid på Rosengårds vårdcentral, denna intervju gjordes som en timmes möte där jag ställde mina intervjufrågor. Valet av just denna vårdcentral beror på att denna vårdcentral får många besökare med invandrarbakgrund. Med hjälp av intervju med läkare kan jag ta reda på hur kommunikationen mellan läkare och äldre vuxna invandrare fungerade. Denna intervju kommer också att ge en bra bakgrund till min forskningsfråga.
Valet av de tre andra intervjuer beror på två styrdokument, biblioteksplan 2016–2020 och sfi:s kursplan 2017, som Malmö stad publicerade gällande nyanländas integration och kommunikation i det svenska samhället. Inom dessa två styrdokument uppger Malmö stad de språkåtgärder-och resurser som erbjuds för att förbättra språkförmåga hos äldre vuxna invandrare. Nedan beskriver jag hur dessa tre intervjuer gick tillväga.
På intervjun på Rosengårds bibliotek intervjuades en receptionist som jobbade heltid på Rosengårds bibliotek, denne svarade på mina intervjufrågor under sin arbetstid när denne stod bakom disken i receptionen. Valet av Rosengårds bibliotek beror på att detta bibliotek får många besökare med invandrarbakgrund. På intervjun på sfi skolan intervjuades en av rektorer på en sfi skola i Malmö stad, denne svarade på mina intervjufrågor via mail. För att låta denna rektor vara anonym så mycket som möjligt kommer jag inte att nämna namnet på denna sfi skola. På den sista intervjun intervjuades två volontärer som jobbade på Språkcafet på Garaget i Malmö, deras uppdrag på Språkcafet är att träna svenska med äldre vuxna invandrare.
Språkcafet är öppet varje tisdag-och-fredagskvällar mellan klockan 18–20, vilket det har varit en stor fördel för denna studie eftersom jag kunde besöka Språkcafet två gånger.
2.1.2 Intervjuer med vuxna nyanlända invandrare
Som tidigare nämndes har jag intervjuat tre personer med invandrarbakgrund. Person nummer ett intervjuade jag på Språkcafet, jag träffade denna person när jag var där på besök. Vi hade ett trevligt samtal när alla besökare hade egen tid. Den andra personen träffade jag på Rosengårds bibliotek, denna person var på biblioteket för att hitta en lättläst bok. Vi satte oss på en soffa och där skedde intervjun. Den sista personen hittade jag på Södervärns sfi skola.
Jag besökte denna sfi skola tidig på dagen och detta hjälpte mig att hitta en sfi elev som senare kunde stanna kvar för en intervju. Vårt samtal skedde utanför elevens klassrum.
2.1.3 Anonymitet
Enligt Brinkmann och Kvale bör forskare ta hänsyn till de konsekvenser som kan drabba intervjupersonerna vid publicering av deras namn (Brinkmann och Kvale 2014: 105). Mot denna bakgrund kommer denna studie inte att nämna intervjupersonernas namn. Om forskare publicerar namn har intervjupersonerna inte möjlighet att försvara sig, konsekvenserna kan bli att intervjupersonerna får kritik från läsarna och deras namn ställs inför ansvar. Mot denna bakgrund tas hänsyn till att inte nämna intervjupersonernas namn i denna studie.
2.2 Material
Den första delen av materialen är primära material. Det vill säga att materialen är skapad av mig som intervjuade olika personer i Malmö stad. Mina intervjufrågor och alla intervjusvar skapar tillsammans de primära materialen. Med hjälp av intervjuerna kan förstås vilka språkåtgärder Malmö stad erbjuder samt hur intervjupersonerna anser att dessa språkåtgärder förbättrar språkförmåga hos äldre vuxna invandrare. Fördelen med intervjuerna blir alltså att denna studie kan med hjälp av alla intervjusvar gå på djupet på hur Malmö stads språkåtgärder förbättrar äldre vuxna invandrares språkförmåga i kommunikationsmöte med svensktalande personer.
Den andra delen av materialen är sekundära material, det vill säga att materialen är hämtad från tidigare forskning och rapport som någon annan gjorde inom samma forskningsområde. En överblick på tidigare en forskningsrapport av Linne (FoU 2005), som tidigare jobbade för Malmö stad, ger denna studie en framgångsrik sekundär källa. Informationen inhämtas från en relevant och betydelsefull organisation eftersom organisationen FoU tar fått sitt uppdrag av Malmö stad att ta hand om äldreomsorgen och dess kommunikation-och språksvårigheter.
Malmö stads styrdokument gällande nyanlända invandrares språkförmåga och integration är de övriga sekundära materialen som används i denna studie. Avsikten att ha dessa sekundära material är att jag kan få tag i andras undersökningar och resultat i samma forskningsämne som i denna studie.
3. Teori
Integrationsteori är den teorin som jag kommer att använda i denna studie. Med hjälp av integrationsteori kan denna studie få rätt definition på begreppet integration. För att definiera begreppet integration använder jag Masoud Kamalis bok samt Mats Ögren Wangers verk.
Kamali är en svensk professor inom integrationsteori och socialt arbete (Mittuniversitetet 2017). Wanger är en svensk journalist och författare.
Boken “Den segregerande integrationen: om social sammanhållning och dess hinder” som är redigerad av Kamali m.fl. (2006) är en fruktbar kurslitteratur som tydliggör hur en ska förstå begreppet integration och dess hinder. Kamali resonerar bland annat i denna bok om hur en kunskapsbrist i svenska kan förhindra invandrarnas integration i möten med svensktalande personer i det svenska samhället.
Boken ”Skolan och integrationen: utbildning som nyckel till det svenska samhället” är en bok som förklarar skolans betydelse för en lyckad integration. Wagner m.fl. (2017) är redaktör och författare för denna bok. I denna bok intervjuar Wanger många lärare från Lärarnas Riksförbund, dessa lärare berättar sina synpunkter gällande vad skolan kan göra för att nyanlända invandrare ska uppnå en lyckad integration i det svenska samhället. Det som är fruktbart med Wangers bok är att intervjupersonerna i denna bok utpekar språket som en viktig förutsättning för nyanlända invandrares integration i det svenska samhället. I och med att Wangers bok är utfärdad år 2017 kan denna bok ge en aktuell bild på hur skolan samt språket påverkar integrationen för nyanlända invandrare.
Båda böckerna kompletterar varandra bra och kan därför användas i denna studie, Kamalis bok visar den viktiga betydelsen av språk för en lyckad integration och Wangers bok visar vad skola kan göra för att förbättra nyanlända invandrares språkförmåga och integration. Kort sagt nämns i dessa två böcker att ha goda språkkunskaper underlättar vägen till en lyckad integration. Detta var något som jag hade tagit med när jag var på intervjuerna.
3.1 Integrationsteori
Enligt Kamali handlar integration en förening till en helhet, med detta menar Kamali, när en person kan känna tillhörighet i samhället. Lättare sagt ska alla, oavsett kön, ålder, etnicitet, färg, kultur, tradition etc. känna sig som en del av samhället. Integration grundar sig på att olika grupper i ett samhälle strävar efter att på ett gemensamt samspel sammanhålla sig till en enhet (Kamali m.fl. 2006: 3 ff). Vidare hävdar Kamali att rätt till lika möjligheter på resurser såsom makt, positioner och språkkunskaper är viktiga förutsättningar för att uppnå en lyckad integration. Med detta menar Kamali att i ett samhälle ska finnas integrationsmöjligheter som erbjuder resurser så att människorna lättare ska kunna delta och integrera sig i samhället.
Fördelen med integrationsmöjligheter är att det skapas gemensamhet och jämlikhet mellan människor och därmed undviks underlägsna grupper “dem” och överlägsna grupper “vi”
(Hazekamp m.fl. 1997 samt Franzén, 2004 se i Kamali m.fl. 2006: 9 ff).
Kamali anser att majoriteten och minoritetens vilja är ett viktigt villkor för att integration ska fungera väl i ett samhälle. Precis som minoriteten måste anpassa sig till majoritetens språk, kultur, normer etc. krävs det även av majoritetsbefolkningen att anpassa sig till minoriteten. Ett exempel är när majoriteten tillåter minoriteten behålla sina traditioner och seder. Majoriteten och minoriteten behöver tillsammans samarbeta för att lära känna varandras traditioner, seder etc. Det är med integrationsförsök som går att uppnå ett lyckat mångkulturellt samhälle (Kamali m.fl. 2006: 340 ff). Tydligare kan detta beskrivas att ett samhälle är integrerat när hela samhället, det vill säga alla grupper, tillhör och känner till samma enhet. Alla människor i ett samhälle måste hjälpa till i integrationsprocessen, det vill säga både de som bor i landet sedan tidigare och de som flyttar dit måste gemensamt samarbeta för att ett samhälle ska bli integrerat (Borevi, 2002 samt Widgren, 2004 se i Kamali m.fl. 2006: 304 f).
Wagner intervjuar i sin bok Carla Jonsson, som arbetar på institutionen för svenska och flerspråkighet på Stockholms universitet. Denna intervju handlar om vad svenska skolor kan bidra till för att förbättra nyanlända elevers kunskap inom språk och integration. Enligt Jonsson (se i Wagner m.fl. 2017: 32 ff samt 36 f) handlar integration om att olika individer kan samspela med varandra i ett samhälle, och utan en god språkförmåga försämras samspelet mellan individer. Mot denna bakgrund hävdar Jonsson att språkundervisningen bör vara en röd tråd
som löper genom hela utbildningen, för alla, oavsett ålder eller ämne. Vidare hävdar Jonsson att skolledningen också behöver engagera sig och skaffa sig kunskap om språkets betydelse för integration. Utan en god språkförmåga kan nyanlända invandrare inte lära sig hur en kan uppnå en lyckad integration, just därför är det viktigt att staten tidigt lägger extra resurser på skolor för att exempelvis stödja integrationskunskaper för nyanlända elever som behöver språkligt stöd. Lättare sagt kan svenska skolor förbättra nyanlända elevers språkkunskaper och integration när undervisningen utgår från senaste forskning inom språkinlärning och integration. Med detta menar Jonsson också att alla lärare behöver kompetenshöjas utifrån forskning som gjorts på nyanlända invandrares integration och språkinlärning. Alla lärare kan således med hjälp av den senaste språkliga forskningen undervisa vad integration innebär och hur den nyanlände eleven kan integrera sig i samhället. Avslutningsvist anser Jonsson att det primära mötet mellan lärare och den nyanlände är ett av första integrationssteg, just därför är det viktigt att alla lärare är kompetenta inom integrationsområde för att skolan ska kunna lyckas med nyanlända elevers integration (Wagner m.fl. 2017: 32 ff samt 36 f).
4. Operationalisering
Med hjälp av operationalisering kan en studie ge en mer konkret definition på ett abstrakt begrepp. Operationaliseringen innebär också att man definierar olika vetenskapliga begrepp så att definitionen av begreppen kan användas i en undersökning. Operationaliseringen förknippas med olika slags fel, nämligen validitet eller reliabilitet som påverkar överensstämmelsen med den teoretiska definitionen. Med validitet menas det som avses eller går att mäta och med reliabilitet menas tillförlitlighet hos en mätning. Inom reliabilitet ska resultatet vara detsamma vid upprepade mätningar och oberoende av vem som utför testet. Operationaliseringen kan i praktiken tolkas som att man “drar ut” på begreppet genom att mäta eller statistiskt visa vikten av ett begrepp. Den operationella definitionen skall ligga nära den teoretiska definitionen och också innehålla förenklingar (Teorell & Svensson 2007: kap. 1–2 samt Badersten 2017 kap. 4).
Utifrån integrationsteorin består min operationalisering i att formulera intervjufrågor som kan guida mig i intervjuförfarandet. Det är viktigt för den interna validiteten att mina intervjufrågor riktar sig på begreppet integration för att öka förståelse för den studerade språkförmågan hos äldre vuxna invandrare. Det är också viktigt att intervjusituationen ska kännas som i ett vanligt samtal mellan två människor eftersom detta underlättar för intervjupersonerna att känna sig bekväma med intervjun. Detta i åtanke bestämde jag mig att hålla intervjufrågorna korta och låta intervjupersonernas perspektiv stå i fokus (Kvale & Brinkmann 2014: 176).
I nedanstående avsnitt operationaliserar jag begreppet integration och förståelsen av äldres språkförmåga som är kärnan och de centrala fokusen i denna studie. I nedanstående avsnitt motiverar jag också intervjufrågor som valts ut i relation till begreppet integration och språkförmåga.
4.1 Integration
Begreppet integration har en stor betydelse i denna studie eftersom det är med en lyckad integration som går att uppnå ett lyckat samhälle, där alla individer kan känna gemensamhet
(ibid Kamali). En viktig förutsättning för en lyckad integration är en god språkförmåga och alla åtgärder som förbättrar språkförmåga är därför viktiga, utifrån detta behöver jag inrikta intervjufrågor på begreppet integration. Intervjufrågorna kommer att fråga intervjupersonerna vilka språkåtgärder de erbjuder för att äldre vuxna invandrare ska ha en bättre förutsättning för en lyckad integration.
4.2 Språkförmåga
För att förstå språkförmågans roll i kommunikationsmöte mellan äldre vuxna invandrare och svensktalande personer krävs en operationalisering av intervjufrågor som undersöker betydelsen av språkförmåga för äldre vuxna invandrares integration. Enligt integrationsteorin är en god språkförmåga en viktig förutsättning för en lyckad integration. Mot denna bakgrund formulerade jag en stor del av intervjufrågorna på betydelse och förståelse av en god språkförmåga och vad en god språkförmåga innebär enligt intervjupersonernas perspektiv.
Fokuset på språkförmåga leder till att intervjufrågorna diskuterar betydelsen av språkförmåga i en integrationsprocess.
5. Tidigare forskning
Som tidigare nämndes i inledningskapitlet rapporterade Linne år 2005 om äldre invandrares upplevelse i kommunikationsmöte med vårdpersonal i Malmö stad. För att förstå mer om Linnes rapport handlar detta kapitel att kort sammanfatta vad Linnes tidigare rapport kommit fram till, angående äldre invandrares språkförmåga. Tanken med detta kapitel är alltså att beskriva på vilket sätt kunskapsbrist i svenska orsakar integrationshinder för äldre vuxna invandrare. Dessutom kan denna rapport ge relevansen på forskningsfrågan i denna studie.
“Äldre invandrare i Malmö berättar om vård och omsorg” är den rapport som Linne forskade år 2005. Inom denna rapport berättar själva äldre invandrare att hälsokommunikationen med vårdpersonal begränsas på grund av att de har begränsade kunskaper i svenska. Dessutom berättar många äldre att de har svårt med att förstå information om hur en kan söka vård i Sverige, vilket det också är svaret på varför äldre invandrare ofta missuppfattar viktiga hälsoinformationer (Linne 2005: 2, 5 ff samt 14).
En stor andel av äldre vuxna invandrare berättar i Linnes rapport att kunskapsbristen i svenska även förhindrar deras kontakt med svenska myndigheter. Äldre vuxna invandrare kände sig därför som personer som inte tillhörde det svenska samhället, när de varken kunde tala svenska, förstå eller kommunicera med svenskfödda eller svenska myndigheter. Konsekvensen av detta hinder har lett till att en stor andel av äldre vuxna invandrare har drabbats av socialt utanförskap och svaga ekonomiska omständigheter. I och med att äldre vuxna invandrare har begränsade kunskaper i svenska föredrar dessa äldre att ofta tacka nej till tjänster, aktiviteter, service och resurser som erbjuds på svenska. Detta har majoriteten av äldre vuxna invandrare uppgett på intervjuerna i Linnes rapport. Deras motivering för att de tackade nej var på grund av att tjänster, aktiviteter eller informationen kändes svårlästa, då dessa äldre vuxna invandrare i hög grad saknade en god språkförmåga (Linne 2005: 5, 9, 26 samt 35 fff).
Att äldre vuxna invandrare förstår det gemensamma svenska språket är en viktig förutsättning för att de ska kunna upprätthålla en social relation och sammanhållning med vårdpersonal, anser Linne. Dessutom får äldre vuxna invandrare en chans att prata av sig, istället för att dessa
äldre ska behöva uppleva ensamhet och isolering i det svenska samhället. Mot denna bakgrund anser Linne, när äldre vuxna invandrare kan kommunicera med sin vårdgivare om sina sjukdomar och kroppsliga besvär och därmed få förståelse kring sina upplevda besvär kan de enklare få stopp på sin sjukdom, stress, oro eller rädslor kring den egna kroppen. Fördelen med en lyckad kommunikation blir således att äldre invandrare snabbare kan tillfriskna och därmed vara kapabla på att delta i samhället som alla andra (Linne 2005: 22 ff samt 37 ff).
Sammanfattningsvist resulterar Linnes rapport att kunskapsbrist i svenska hos äldre vuxna invandrares begränsar deras kontakt med svenskfödda personer i det svenska samhället.
Ensamhet, isolering och utanförskap är kännetecken på integration-och kommunikationshinder som äldre vuxna invandrare drabbas av (Linne 2005: 37). Linnes förhoppning i hennes rapport är att det vore värdefullt att Malmö stad i framtiden ska fortsätta arbetet med att utveckla språkförmåga hos äldre vuxna invandrare. Med detta menar Linne att än i dag saknas ett gynnsamt arbete för att förbättra språkkunskaper hos äldre vuxna invandrare (Linne 2005: 37 ff).
6. Mötet mellan läkare och äldre vuxna invandrare
Den första februari 2018, kl. 10:00, intervjuade jag en svensk läkare på Rosengårds vårdcentral.
Tanken bakom denna intervju var att ta reda på hur kommunikationen mellan läkare och äldre vuxna invandrare fungerade (Bilagor 1). Denna intervju kommer också att ge en bra bakgrund till mina forskningsfrågor.
Läkaren berättade på första intervjufråga att hen jobbade heltid på denna vårdcentral och dagligen möter hen ungefär tjugotal patienter som är äldre vuxna invandrare. Vidare hävdade läkaren att det är ganska få äldre vuxna invandrare som kan tillräckligt svenska ord inom hälsa eftersom språkförmågan är mycket begränsad när dessa patienter försöker att hitta rätt svenska medicinska ord inom en viss sjukdom, läkemedel eller övriga hälsobesvär. Rosengårds vårdcentral kan ordna tolk som kommunikationsstöd, dock då det gäller att besökarna meddelar i god tid och har rätt bevis för att ha rätt till tolk. På Rosengårds vårdcentral bokas tolk endast vid långa läkarsamtal eller behandlingar (Bilagor 1).
Enligt läkaren utdelar Rosengårds vårdcentral översatta hälsoinformationer till äldre patienter med invandrarbakgrund som inte förstår svenska, översatta hälsoinformationer handlar om svåra och viktiga medicinska begrepp. Dessa hälsoinformationer finns i de flesta språk som känns relevanta och vanliga språk utifrån besökarnas bakgrund. Dessutom erbjuder Rosengårds vårdcentral flerspråkiga personal som kan tala flera språk än svenska och engelska.
Flerspråkighet hjälper oss som personal att hjälpa patienter under korta besök eller akuta situationer, då det inte finns mycket tid att guida patienter via utskrivna hälsoinformationer (Bilagor 1).
Läkarens kommentarer kring den fysiska hälsan hos äldre vuxna invandrare var att fetma är ett väldigt vanligt hälsobesvär hos den typ av patienter. Med detta menade hen att ofta äldre vuxna invandrare har lite kunskap som sin diet och kost, vilket det i stort utsträckning påverkar negativt deras fysiska hälsa. Enligt läkaren berättar hälften av äldre vuxna invandrare att de
inte kan läsa eller förstå texten och innehållsförteckningen på matvaror i mataffärer, detta begränsar dessa äldre att kunna hitta rätt eller hälsosamma matvaror. Att inte förstå vad och hur mycket matvaror innehåller för näring kan lätt orsaka patienter att få i sig fel eller mycket mängder av näringsämne som inte är bra för deras hälsa. Som ett exempel påpekade läkaren att begränsade svenska på diet och-kost orsakar allvarliga hälsoproblem för äldre patienter som lider av diabetes. Vår lösning för att hjälpa äldre patienters diet och vikt är att erbjuda allmänna kroppsundersökningar var sjätte månad. Hos oss kan patienter, oavsett vilket hemspråk, få tips och information om sin diet och kost (Bilagor 1).
På slutet av mötet nämnde läkaren att Rosengårds vårdcentral vårdar sina patienter utifrån arbetssättet som Region Skåne meddelar. Med detta menade läkaren att Rosengårds vårdcentral samarbetar med Malmö stad endast när det gäller kommunala verksamheter, som till exempel äldre och omsorgen (Bilagor 1).
7. Malmö stads språkåtgärder
Detta kapitel handlar om två styrdokument, som jag hittade på Malmö stads webbsida, samt sammanfattningen av intervjuerna som jag gjorde med Malmö stads anställda personal. Genom dessa två styrdokument och intervjuerna ämnar detta kapitel beskriva Malmö stads planer på hur de tänker att förbättra språkförmåga och integration för nyanlända vuxna invandrare.
7.1 Sfi:s kursplan
Enligt sfi:s kursplan, som är publicerad på Malmö stads webbsida, är språk en nyckel som öppnar fönster till samhället. Det vill säga, språket hjälper nyanlända elever att själva kunna prata, kommunicera och utveckla sina egna färdigheter i samhället. Att utveckla färdigheter i ett nytt språk ger självförtroende, trygghet i olika situationer och möjlighet att uttrycka den egna personligheten. Inom sfi:s kursplan betonas att det är mycket viktigt att nyanlända elever ska erbjudas alla möjligheter för att öva det svenska språket i olika sammanhang. Detta innebär att elever på sfi ska ha möjligheter att gå på andra aktiviteter, till exempel arbetslivsorientering, validering, praktik eller annan utbildning som främjar elevernas kommunikativa språkförmåga.
Enligt skollagen har Malmö stad uppdraget att erbjuda nyanlända elever sfi skolor med varierande språkutbildningar som syftar till att kompetenshöja elevernas kommunikativa språkförmåga. Med detta menas att sfi skolor i Malmö stad ska ge nyanlända elever möjligheter att öva det svenska språket även utanför skolan. Således ansvarar Malmö stad att uppmuntra nyanlända elever att delta på språkliga övningar i vardagslivet (Sfi, kursplan 2018).
På intervjun, 2a februari 2018, som gjordes med en rektor på en sfi skola i Malmö stad hävdade rektorn att deras vuxenutbildning i svenska för nyanlända invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Rektorns motivering till detta var att deras språkutbildning utgår från Skolverket styrdokument som syftar att ge språkliga redskap för kommunikation, aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Enligt rektor på sfi skolan är målet med sfi:s språkutbildning att erbjuda nyanlända vuxna invandrare grundläggande läs- och skrivfärdigheter. För sfi skolor i Malmö är det viktigaste att varje enskild elev får möjlighet att lära sig svenska språket på det
sätt som gör att de når måluppfyllelse, det innebär alltså att individanpassning är helt avgörande för att eleverna ska lära sig språket i ett anpassat tempo. Strategierna för att uppnå måluppfyllelse handlar om att förtydliga målen och kunskapskraven för eleverna, att individanpassa så långt det går och att sätta in stödresurser i de fall då det skulle behövas.
Vidare hävdade rektorn att Malmö stads sfi skolor arbetar i enlighet med det formativa förhållningssättet, och detta rör samtliga elever i samtliga åldrar (Bilagor 2).
Angående språkundervisning om hälsa, sjukvård, sociala och fysiska aktiviteter hävdade rektorn att dessa ämne ingår i alla utbildningar som finns på Malmö stads sfi skolor. En stor del av undervisningen på sfi handlar om hälsosjukvård och olika sociala och fysiska aktiviteter.
Sfi skolor i Malmö försöker att alla elever ska förstå all information när de är ute i samhället.
Målet med utbildningar är att elever ska skaffa sig goda språkkunskaper inom hälsosjukvård, samhälle, arbetsliv etc i det svenska samhället. Alla lärare på sfi har en pedagogisk funktion, lärarna undervisar generellt sett om samhällets sociala aspekter. Som elev (oavsett ålder) lär man sig till exempel att läsa och skriva enklare texter som på olika sätt riktar sig till och från myndigheter, vårdcentral, sjukhus etc. Detta arbetssätt erbjuder en möjlighet för elever att fråga sina lärare gällande sin hälsa eller ett medicinskt ord som de funderar över (Bilagor 2).
Förutom pedagogiska lärare erbjuder alla sfi skolor i Malmö kuratorer, uppgav rektorn i slutet av intervjun. Enligt uppgifterna som rektorn nämnde på intervjun är kuratorns uppgift att erbjuda hjälp i form av råd i allmänna och individuella sociala frågor, hälsa, viss sjukdom etc.
kuratorer hänvisar också eleverna till Malmö stads olika typer av vårdcentral, klinik etc. Alla lärare och personal på sfi skolor är tillgängliga källor som eleverna kan vända sig till när de behöver språkhjälp. Lärare förklarar svåra svenska ord genom långa individuella samtal, låta eleven själv söka efter ord som ibland ger självständighet, ordupprepningar, visa bilder eller figurer som beskriver ett ord. Målet med detta lärandesätt är att elever ska utvecklas genom att de själva anstränger sig för nya ord. Detta hjälper alla elever att skaffa sig nya ord och kunskaper inom olika område så att de kan klara sig på det bästa möjliga sätt i det svenska samhället. Avslutningsvist hävdade rektorn att sfi skolor är de viktiga vägarna till integration eftersom nyanlända elever kan lära sig de första integrationssteg, alltså språket (Bilagor 2).
7.2 Biblioteksplan 2016–2020
Enligt biblioteksplan 2016–2020, som är publicerad på Malmö stads webbsida, är bibliotek ett forum där nyanlända invandrare kan träna upp sin svenska, möta svensktalande personer och lära och känna det svenska samhället (Biblioteksplan 2016–2020). Enligt bibliotekslagen har Malmö stad uppdraget att erbjuda bibliotek för malmöborna, detta innebär också att alla bibliotek i Malmö stad ska erbjuda språkliga service för nyanlända besökare som behöver språkhjälp. Syftet med biblioteksplanen är att alla besökare, inklusive nyanlända, får en större förståelse på det svenska språket, kulturen och samhället. Med denna bakgrund bygger Malmö stads biblioteksplan på att främja särskilda hjälpmedel för besökare som är i behov av språkinlärning. Med särskilda hjälpmedel menar Malmö stads biblioteksplan språkkompetenta bibliotekarier, väl anpassade lokaler, tekniska utrustningar som datorer och tillgången till olika litteraturer. Vidare nämns inom Malmö stads biblioteksplan att språk är en viktig faktor för att skapa ökad social integration och sammanhållning, i den mening blir biblioteken en viktig arena för meningsfulla möten. Det vill säga en mötesplats för olika kulturer och grupper i Malmö stad. Det är också viktigt att biblioteken ska erbjuda kultur-och språkundervisningen i organiserad form, till exempel högläsning samt möjlighet att delta i kulturlivet och att utveckla sitt eget språk. Biblioteken skall fortsätta sin långa tradition av läsfrämjande insatser, arbeta med språkutveckling och utveckla olika former av digital kultur. Det vill säga digital produktion, digitalt lärande via öppna lärresurser. Allt för att malmöborna lättare ska kunna utveckla sin språkförmåga (Biblioteksplan 2016–2020).
På intervjun som gjordes med en bibliotekarie på Rosengårds bibliotek, 26e januari 2018, hävdade bibliotekarien att deras integrationsplan bygger på att arbeta ständigt för att förbättra och utveckla språket hos alla besökare. Med detta menade bibliotekarien att Malmö stad lägger mycket extra resurser på att alla bibliotek i Malmö ska höja kvalitet av integrationstjänster för besökarna. Rosengårds bibliotek är ett av dessa bibliotek eftersom på Rosengårds bibliotek erbjuds mycket service, material och verktyg för att besökarna ska få bra läxhjälp, språkträning och integrationsmöjligheter. Äldre vuxna invandrare kan till exempel öva sin svenska via våra språkkompetenta personal. Alla vardagar vid olika tider kan besökarna oavsett ålder få extra läxhjälp och språkträning inom olika ämne. Varje helgfri måndag och onsdag mellan klockan 17-19 samlas olika vuxna besökare med vår personal för att träna svenska eller få läxhjälp. Allt är gratis, hävdade bibliotekarien. Dessutom berättade bibliotekarien för mig att äldre vuxna
invandrare kan ta en kopp kaffe med bibliotekets tillgängliga personal som är här för att öva den muntliga språkförmågan. Tanken är att den äldre invandrare ska hitta en språkvän som behärskar svenska språket på avancerad nivå (Bilagor 3).
På slutet av vårt samtal visade bibliotekarien bibliotekets kommande föreläsningar för de besökare som vill lära sig om hur en kan integrera sig i samhället samt nå ut olika myndigheter, verksamheter eller vårdcentraler i Malmö stad. Föreläsningar erbjuds på lätt svenska och ibland finns flerspråkiga personal som kan tala med olika besökare med olika språk. Enligt bibliotekarien informerar Rosengårds bibliotek kommande föreläsningar via mail eller affischer som finns på biblioteket. På så sätt kan besökarna ta reda på när nästa föreläsning är och vad föreläsningen kommer att handla om (Bilagor 3).
7.3 Språkcafet
Den 9e februari 2018, kring klockan 17:30, intervjuades två av fyra volontärer som jobbade på Språkcafet på Garaget i Malmö. Intervjuerna ägdes rum 1 timme innan besökarna kom till detta Café. På båda kvällar deltog dessa två volontärer och tillsammans svarade de på intervjufrågorna (Bilagor 4). Volontärernas första reflektion var att de tyckte att mina intervjufrågor var intressanta frågor samt att besökarna på Språkcafet var de rätta personer att prata om. Volontärernas motivering till detta var att till Språkcafet kommer många äldre besökare som är äldre personer med invandrarbakgrund samt att många av dessa äldre är där för att lära sig svenska ord. Äldre vuxna invandrare hittar oss genom att de blir informerad av sfi skolor och Malmö stads bibliotek, hävdade volontärerna (Bilagor 4).
Vidare hävdade volontärerna att majoriteten av äldre vuxna invandrare på Språkcafet har begränsade språkkunskaper inom medicin, hälsa, kost, socialt liv etc. Som ett exempel nämnde volontärerna att många av äldre vuxna invandrare inte vet eller har hört ordet laktos, därför vet många äldre vuxna invandrare inte att mjölkprodukter kan innehålla laktos. En del av äldre vuxna invandrare som är nya besökare och är laktosintoleranta lider ofta av magbesvär, märker volontärerna. Ofta beror magbesvären hos dessa äldre besökare på grund av laktosen som finns i mjölkprodukter, detta är något som själva äldre invandrare med hjälp av volontärernas förklaring tar reda på. Enligt volontärerna har en tredjedel av äldre besökare med
invandrarbakgrund väldigt lite kunskap om laktos. När volontärer på Språkcafet frågar äldre vuxna invandrare om de är laktosintoleranta så svarar en tredjedel av äldre vuxna invandrare att de inte vet eller har kunskap om laktos. Volontärer försöker i en sån situation förklara för äldre vuxna invandrare och övriga besökare vad laktos är och vad en person som inte tål laktos kan drabbas av när denne intar laktos. Enligt volontärer försöker alla personal på Språkcafet lära ut äldre vuxna invandrare och övriga besökare viktiga ord inom medicin, hälsa, kost och ett socialt liv. Tack vare att volontärerna och besökarna pratar om olika ord och begrepp, såsom laktos som kan orsaka obehagligt magbesvär för vissa personer, har många laktosintoleranta besökare lärt sig att de ska inta laktosfria mjölkprodukter. Detta har bidragit till att många av laktosintoleranta besökare vet vad laktos är och vilka obehagliga magbesvär som laktos kan ge. Genom att laktosintoleranta besökare tar reda på faran vid laktosintag får dessa besökare mycket färre magbesvär, detta har hjälpt laktosintoleranta besökarna att känna sig friskare och inte bli tvungen att stanna sjuka hemma och missa sitt besök på Språkcafet. En frånvaro från Språkcafet innebär ett hinder för besökarna att vara social och lära känna nya svenska ord, hävdade volontärerna (Bilagor 4).
På frågan om tolk och kommunikationsbrist hävdade volontärer att på Språkcafet inte finns eller bokas tolk om volontärer och äldre vuxna invandrare inte kan kommunicera med varandra.
Anledningen till detta är att äldre vuxna invandrare ska kunna anstränga sig själva för att söka och hitta rätt ord för det de vill säga. På Språkcafet finns anpassade dator för äldre, via dessa datorer kan äldre själva söka efter ord som de försöker säga i en mening. Enligt volontärerna bidrar ordsökandet till att äldre vuxna invandrare inte glömmer orden lika så snabbt som om de skulle göra om de fick ta reda på orden via en tolk. Med detta menade volontärerna att äldre vuxna invandrare minns nya ord längre när de själva har ansträngt sig och letat efter. Som slutkommentar påstod volontärerna att med stigande ålder försämras och försvåras inlärning av nya ord men det som ändå är positivt med Språkcafet är att efter varje besök lär äldre vuxna invandrare åtminstone ett till tre nya svenska ord. Detta hjälper äldre vuxna invandrare att de oftare ska kunna prata för sig själva och därmed bli mer självständiga när de är ute i samhället (Bilagor 4).
På slutet av intervjun hävdade volontärerna utifrån sina erfarenheter att hälften av äldre vuxna invandrare berättar på Språkcafet att utskrivna hälsoinformationer på vårdcentral eller sjukhus är bra hjälpmaterial. Med detta menar äldre invandrare att hälsoinformationer innehåller
lättlästa ord och korta meningar. Detta gör att äldre vuxna invandrare kan hänga med texten och därmed kan de förstå det viktiga meddelandet om ett visst virus eller sjukdom. Vidare hävdade volontärerna att det numera sker mycket av vårdkontakten via telefoner med knapptryckningar eller mobilappar. Om man då inte behärskar tillräcklig svenska och nya elektroniska teknologin har man redan kommit på efterkälken. Utifrån volontärernas synpunkter orsakar den moderna teknologin en stor svårighet för många äldre vuxna invandrare. Volontärerna anser, utifrån sina erfarenheter med äldre, att äldre vuxna invandrare behöver få kontakt med vårdpersonal genom gamla och vanliga kanaler. Det vill säga, ett personligt möte där den äldre invandraren får kommunicera med en vårdpersonal som är van med att prata med en patient som inte behärskar svenska språket så bra (Bilagor 4).
8. Hur effektiva är Malmö stads språkåtgärder?
I detta kapitel beskriver jag konversationer som jag har haft med äldre vuxna nyanlända elever.
Jag försöker med egna ord beskriva hur äldre vuxna nyanlända elever anser att Malmö stads språkåtgärder effektivt förbättrar deras svenska.
På intervjun med en vuxen elev, som ägde rum 12e juni 2018 på Språkcafet, berättade eleven att Språkcafet är en väldig bra mötesplats eftersom hen kan möta andra som talar svenska.
Eleven påpekade också att på Språkcafet finns tillgängliga pensionär med invandrarbakgrund, som är där för att hjälpa nyanlända elever med svåra svenska ord. Enligt eleven är pensionär med invandrarbakgrund till stor hjälp eftersom de berättar för nyanlända tips på hur man lättaste kan lära sig svenska. Dessutom ger detta en motivation när man ser att fler har lyckats kunna prata och förstå svenska, hävdade eleven. Vidare hävdade eleven att fördelen med Språkcafet är att man kan ta med sina läxor och jobba med dem på cafét, det blir mer effektivare att studera svenska när man vet att det finns svensktalande personal runt om. I en mening sa eleven så här ”Ibland det räcker jag lyssnar på andra tala svenska här”. Med detta menade eleven att det är lärorikt att lyssna på andra som pratar bra svenska, det bidrar alltså till att man kan lära sig hur en ska uttala svenska ord. I övrigt tyckte eleven att det är för få tillfälle man kan besöka Språkcafet eftersom Språkcafet erbjuder språkpersonal och volontärer endast två dagar i vecka. Enligt eleven blir det svårt att närvara sig på plats vid dessa två tillfällen när eleverna har familj och annat syssel som ska göras efter sfi lektioner. Eleven önskade sig därför flera språktillfälle på Språkcafet då man kan öka sin chans att hinna med på fler möte. Som sista önskemål hoppades eleven att framöver kan besökarna på Språkcafet erbjudas kontakta språktalande personal via telefonsamtal, med detta menade eleven chatta med personal när det gäller snabba och korta funderingar gällande svenska språket (Bilagor 5).
Den 13e juni 2018 besökte jag Rosengårds biblioteket, där lyckades jag intervjua en besökare med invandrarbakgrund som var där för att hitta en lättläst bok. Jag kallar denna person för AB. Han (AB) berättade för mig att han går på Rosengårds sfi skola och därför kommer han ofta till Rosengårds bibliotek, alltså när han behöver låna nya böcker. AB tyckte därför att det var väldigt bra med Rosengårds bibliotek eftersom biblioteket och hans sfi skola ligger i samma
byggnad, detta innebär att han inte behöver pendla mycket. AB sa också att han kan använda bibliotekets wifi och det hjälper honom att snabb kunna söka på ord via sin dator eller mobiltelefon. En till bra sak med Rosengårds bibliotek, enligt AB, är att det finns tillgängliga CD-skivor med svenska undervisningar. AB hävdade att han kan med hjälp av dessa CD-skivor titta på roliga och underhållande svenska lektioner. Han hävdade också att han själv kan pausa och upprepa lektionerna, vilket det är en bra funktion enligt honom eftersom han kan då följa lektioner med den takt han önskar sig (Bilagor 6).
Gällande nya ord och budskap uppgav AB att han har varit på bibliotekets medborgarservice ett par gånger. Varje måndag mellan kl 11-13 har AB möjligheten att prata med bibliotekets personal om vad svenskt medborgarskap innebär och hur en kan lyckas bli en bra medborgare.
AB uppgav också att detta har hjälpt honom att lära känna nya svenska ord samt veta hur en kan integrera sig och bli svensk. Vidare uppgav AB att hans ensamhet inte oroar honom för att besöka Rosengårds bibliotek, han vet numera att varje tisdagar och onsdagar mellan kl. 13-15 finns språkvänner som är där för att samtala med sfi elever. Tack vare denna service har AB hittat en språkvän och de brukar träffas på bibliotekets “rorum”. Enligt AB är rorum ett rum för de som vill vara i lugn och bort från ljudstörningar (Bilagor 6).
När det gällde nack-och fördelar med Rosengårds bibliotek hävdade AB att det är en stor fördel med “spelrummet” på biblioteket, där kan han lämna sina barn och detta hjälper honom att vara lite själv och öva svenska utan att oroa sig för sina barn. Enligt AB är nackdelen med Rosengårds bibliotek deras öppettider, AB visade mig öppettider som gällde måndagar till fredagar bara mellan kl 11-17:00. AB tyckte att det var för begränsade tider samt att han tyckte att det var synd att biblioteket hade stängd under helger (Bilagor 6).
På min sista fråga svarade AB att hans svenska blir mycket bättre när han besöker biblioteket för att här finns för det mesta svenska böcker och material. För AB känns biblioteket som en arena där det bara gäller svenska språk. Som ett exempel nämnde AB bibliotekets kopiatorsystem, genom att AB måste följa kopiatorns svenska instruktioner så har det hjälpt honom att lära sig nya svenska ord (Bilagor 6).
Den sista intervjun i denna studie, 15e juni 2018, skedde på sfi skolan på Södervärn. Jag besökte denna sfi skola tidig på dagen och detta hjälpte mig att hitta en sfi elev som senare kunde stanna kvar för en intervju. Jag kallar intervjupersonen i denna intervju för AL. Hon
(AL) berättade för mig att hon kom till Sverige i början 2016 och sedan dess har hon bott i Malmö. Al berättade också att hon är 43 år gammal och när hon kom till Sverige var hon cirka 41 år gammal. Men när jag frågade henne om hon direkt fick börja sfi så svarade hon nej. I en mening sa hon så här till mig ”de sa jag ska få personnummer först, för att sfi ska ställa mig i kö”. Detta slutade med att Al fick stanna hemma och inte gå på sfi i 14 månader sedan hon kom till Sverige. Anledning till detta, enligt AL, var att hon inte hade personnummer samt att sfi avvaktade tills det blev en ledig plats för henne. AL berättar för mig att hennes svenska hade varit mycket bättre om hon fick chansen att börja lära sig svenska på sfi från första månaden.
Hon sa till mig att hon inte förstår varför yngre invandrare, under 18 år, kan snabbt börja studera svenska men hon som är äldre måste vänta så pass länge (Bilagor 7).
Gällande första dagar på sfi berättade AL att hon från början tyckte att sfi lektionerna hade en modern nivå i jämförelse vad hon har haft i sitt hemland. Med detta menade hon att det var överraskande för henne att på sfi:s klassrum fanns skärmbild (projektor), bra papper och pennor, bord och stol per person samt att det fanns till och med luft-och ljudisolering. Enligt AL kändes sfi:s klassrum som en trygg och bekväm plats. Men trots detta tyckte hon att det är för många timmar som sfi vill att hon ska stanna på skolan. AL hävdade att det skulle räcka med max fyra timmar lektioner per dag, för i nuvarande system måste hon på vissa dagar vara på sfi både förmiddagar och eftermiddagar. AL sa så här ”mitt huvud bli tung, mycket. inte bra, kan inte tänka, hela tiden ny ord och prata prata svenska”. I detta sammanhang menade AL att det finns för många elever på lektionerna och få lärare, det leder alltså till att många vill prata och ska öva svenska. Läraren hinner inte vara med alla och eleverna tappar tråden att följa lektionen i samma tak som ett team. Vidare nämnde AL att vid ett par tillfälle var det väldigt lärorikt och effektivt när det kom två lärarstudenter på besök, studenterna var på studiebesök på sfi under ett par dagar. Al och hennes klasskamrater fick träna svenska med tre svensktalande lärare i samma klassrum, enligt AL var dessa dagar bästa inlärningsdagar eftersom hon blev rättade mycket oftare och längre fick hon prata ihop med läraren (Bilagor 7).
Al berättade också att numera behöver hon inte be andra översätta svenska ord som hon vardaglig använder. Redan efter första året på sfi kunde hon själv säga hur hon mådde eller vad hon behövde när hon mötte svensktalande personer. Sfi lärarna har tipsat AL att använda nyckelord när hon är i långa samtal med svensktalande personer, denna strategi funkar ofta bra för AL uppgav hon till mig. Sfi lärarna har också tipsat AL att anteckna svåra ord som hon inte
förstår. Al anser att anteckningsstrategin funkar effektivt eftersom hon kan koppla nya ord med den händelse som hon minns i sin hjärna, enligt henne minns hon orden då längre. En annan effektiv strategi som sfi erbjudit henne är ordinlärningsprocess utifrån AL:s personliga hobbyintresse. AL förklarade för mig att sedan sfi lärarna fick veta om hennes intresse för skrädderi har de börjat lära ut henne nya ord inom skrädderi. Detta har lett till att AL upprepar sina skrädderimaterial på svenska och inte på sitt modersmål. Vidare nämnde Al att hon lär sig svenska mycket bättre när sfi läraren lär ut svenska ord via bilder, musik och låtar. Enligt AL underlättas för henne när hon repeterar nya ord samtidigt som sfi läraren visar bilder eller spelar en låt. Enligt Al lär hon svenska bäst när lärare lär ut via kompensationsstrategier. Detta innebär att läraren antecknar på tavlan och eleverna ska summera det som har blivit antecknat och framhäva det med hjälp av färgpennor och bilder. Genom att läraren ger olika bildledtrådar så får eleverna tänka till lite för att kunna gissa vad orden, texten eller låten betyder. Förutom det skapas det en härlig och motiverande inlärningsprocess, tyckte AL (Bilagor 7).
På slutet av vår konversation sa AL att hon önskade fler picknickbesök på olika område i Malmö. Hennes motivering till detta var från det minne när hon och hennes klass var på besök på en gård utanför Oxie i Malmö. Där fick de träffa många djur, känna på växter och lära känna svenska bönder. Sedan detta besök har hon lärt sig många nya svenska ord på olika djur och växter. Utifrån denna kommentar från AL märkte jag att hon försökte föreslå sfi att lägga mer fokus och resurser för göra fler utflykter, detta skulle hjälpa sfi elever lära sig många ord samt lära känna olika grupper i Malmö stad (Bilagor 7).
9. Analys
Syftet med detta kapitel är att analysera alla intervjusvar för att framföra ett resultat av vad intervjupersonerna nämnde i intervjuerna. Tydligare sagd kommer detta kapitel att undersöka vad intervjupersonerna pekade ut som bästa språkåtgärder samt hur själva äldre vuxna invandrare tyckte om Malmö stads språkåtgärder. Det som har varit fruktbart med alla intervjuer att inom alla intervjuer utpekades språket som ett avgörande samband för äldre vuxna invandrares kommunikation och integration i det svenska samhället.
Som extra tillskott kommer jag att använda begreppet integration samt Linnes tidigare rapport i detta kapitel. Tanken med användning av begreppet integration är att alla intervjusvar ska väga mot integrationsteori samt undersöka dem på ett vetenskapligt sätt. Med hjälp av Linnes tidigare rapport kan jag använda empirin för att sätta ihop mina intervjusvar i relation till vad tidigare forskning kommit fram till.
9.1 Analys och resultat
På intervjun med bibliotekarien på Rosengårds bibliotek fick jag reda på att Malmö stad inriktar mycket av sina resurser på att förbättra språkförmåga hos besökarna, bland annat äldre vuxna invandrare. Språkåtgärder som Rosengårds bibliotek erbjuder består av personlig service, material, verktyg och olika föreläsningar som är baserad på Malmö stads integrationspolicy.
Alla dessa språkåtgärder är för att alla besökare, bland annat äldre vuxna invandrare, ska få en bra läxhjälp, språkträning samt en god förståelse på sin integrationsprocess.
Vidare fick jag reda på att Rosengårds bibliotek välkomnar alla besökare, bland annat äldre vuxna invandrare, till en arena där de kan träna upp sin svenska. En annan av de framgångsrika språkåtgärder som Rosengårds bibliotek erbjuder är deras språkföreläsningar, enligt bibliotekarien lär äldre vuxna invandrare nya språkkunskaper inom olika område när äldre
deltar i föreläsningar. Dessutom kan äldre vuxna invandrare få ta reda på hur det svenska samhället är uppbyggd samt hur en kan integrera sig i det svenska samhället.
Mot denna bakgrund kan jag konstatera att Malmö stad har skapat bättre språkåtgärder samt integrationspolicy sedan Linnes rapport. I Linnes rapport nämns bland annat att äldre vuxna invandrare har svårt med att lära sig nya ord inom hälso-och sjukvård, vilket det har skapat kommunikationssvårigheter när dessa äldre besöker vårdcentral. Tack vare språktjänster som erbjuds på Rosengårds bibliotek kan äldre vuxna invandrare träna upp språket inom olika ämne.
Äldre vuxna invandrare kan till exempel med hjälp av språk anpassade datorer ta reda på nyckelord som kan hjälpa dem i kommunikationsmöte med vårdcentral. Dessutom kan äldre vuxna invandrare använda tillgängliga och flerspråkiga personal på Rosengårds bibliotek som en ordkälla. Det vill säga, språkkompetenta personal på Rosengårds bibliotek kan hjälpa äldre vuxna invandrare med svåra ord eller medicinska begrepp som står på hälsoinformationer eller kallelser från vårdcentral.
Intervjun med biblioteksbesökaren AB resulterade att språkåtgärder på Rosengård bibliotek har nått ut elever som söker språkträning. Utifrån alla svar som jag fick av AB kom det upp några liknande språkåtgärder som båda bibliotekarien och AB förklarade för mig, detta gav mig ett bevis på att språkåtgärder på Rosengård bibliotek inte var nyhet för besökaren AB.
Svaren från AB bevisade också att språkåtgärder på Rosengård bibliotek utgår från besökarnas behov eftersom AB lät för det mesta positivt för de åtgärder han får på Rosengård bibliotek.
Det som var mindre positivt för AB var bibliotekets begränsade öppettider. Att ha stängda dörrar på helger och få timmar öppettider på vardagar verkade vara ett stort hinder för besökare som AB. Nackdelen med detta blir att AB inte får tillgång till bibliotekets språkåtgärder och hans pluggande kommer att hindras på många timmar i vecka.
Intervju med rektor på sfi skola resulterade att sfi erbjuder en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande språkkunskaper inom olika ämne. Det vill säga, äldre vuxna invandrare som saknar en god språkförmåga kan gå på sfi:s språkutbildningar för att öka och förbättra sina språkliga redskap inom hälsokommunikation, aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Utifrån Skolverkets styrdokument erbjuder sfi en individuell anpassad språkundervisning för olika elever med olika språkbehov. Sfi:s mål är att varje enskild elev ska få möjlighet att lära sig målspråket på det sätt som gör att eleven når
måluppfyllelse. Detta innebär att elever som till exempel saknar en god språkförmåga inom hälsa och sjukvård kan få språkliga kunskap när de deltar i sfi:s språkutbildningar. Enligt rektorn på sfi handlar en stor del av alla språkundervisningar på sfi skolor om hälsosjukvård och integration.
Genom att analysera alla intervjusvar med sfi:s rektor kan jag konstatera att sfi är en av de viktiga vägarna till integration. På sfi kan äldre vuxna invandrare lära sig det första integrationssteget, alltså språket. Med hjälp av språkundervisningen kan lärare undervisa för äldre vuxna invandrare samhällets olika sociala aspekter, detta hjälper den äldre invandrare att få en bild på hur det svenska samhället är uppbyggd samt hur denne kan integrera sig i samhället. Utöver detta bidrar sfi:s språkundervisning att äldre vuxna invandrare själva ska kunna kommunicera med vårdpersonal samt klara av hälsobesöket på vårdcentral eller sjukhuset.
Med tanke på alla språkåtgärder som erbjuds på sfi skolor kan jag förankra Jonssons synpunkter som nämns i Wagners bok, enligt Jonsson förbättras nyanlända elevers språkkunskaper och integration när skolans undervisning utgår från senaste forskningar inom språkinlärning och integration (ibid Wagner). På intervju med sfi:s rektor nämnde denna rektor att sfi:s språkundervisning bygger på Skolverkets forskning som är utifrån en individuell anpassade språkinlärning samt den svenska integrationspolitiken. Enligt sfi:s rektor innebär sfi:s språkundervisning att studierna ska vara individanpassad så långt det går samt elever som behöver extra språkstöd ska skolan sätta in extra lärare som stödresurser. Detta lärandesätt bygger alltså på senaste forskning och innebär att elevers språk utvecklas genom att de själva anstränger sig för nya ord. Detta lärandesätt hjälper också att elever skaffar sig nya ord och kunskaper inom olika område, till exempel integrationsområde och hälsosjukvård. Alla intervjusvar med rektorn visar att sfi:s språkundervisning tangerar med Jonssons synpunkter.
Enligt intervjusvaren från sfi eleven AL kom det fram att sfi håller sina undervisningar på en bra nivå, motivering till detta bygger på AL:s berättelser om språkåtgärder som hon får på sfi lektioner. Det vill säga språkåtgärder såsom anteckningsstrategin, studiebesök, bildledtrådar, musik, ordinlärningsprocess utifrån hobbyintresse etc har hjälpt elever som Al att lättare kunna studera svenska. På intervjun med AL kom det också fram att sfi har lyckats med så kort tid lära ut AL prata om sig själv samt kunna hålla korta konversationer på svenska. Min intervju
med AL visade också att sfi:s undervisningar har varit effektiva för AL eftersom hon kunde för det mesta förstå mina frågor och uttryck. Det som har varit negativt gentemot intervjusvaren från sfi: rektor var den långa väntetiden som AL fick uppleva, att inte kunna studera svenska på sfi i cirka 14 månader innebar stort hinder för AL:s svenska. Med tanke på den svenska AL pratar idag hade hon kunnat prata mycket bättre om hon fick börja sfi mycket tidigare. Den andra negativa med sfi visades vara lärarbehovet på sfi lektioner. Enligt intervjusvaren från AL finns det för många sfi elever på en lektion och läraren hinner ofta inte samtala tillräckligt med alla elever. Detta är något som sfi skolor behöver tillsammans med Malmö stad arbeta med, för att lyckas erbjuda en effektivare språkinlärning för nyanlända elever.
På intervjun på vårdcentralen nämnde läkaren tre vanliga och betydelsefulla åtgärder som Rosengårds vårdcentral erbjuder för att underlätta hälsokommunikationen för äldre vuxna invandrare. Rosengårds vårdcentral erbjuder tolktjänst för besökare som behöver tolk under långa samtal, genom tolktjänst kan besökare med sämre svenska få chansen att kommunicera med vårdpersonal om sina hälsobesvär och därmed få vårdhjälp. Den andra åtgärden som erbjuds är översatta hälsoinformationer, genom översatta hälsoinformationer kan besökare med sämre svenska ta reda på svåra ord och också lära sig olika begrepp inom sin hälsa och sjukvård.
Den tredje åtgärden är flerspråkiga vårdpersonal som finns tillgängliga under vårdcentralens öppettider. Detta innebär att vid många tillfällen kan Rosengårds vårdcentral erbjuda flerspråkiga personal som förstår samma hemspråk som den äldre invandrare. Dock måste också noteras att denna åtgärd fungerar när en flerspråkig vårdpersonal med samma hemspråk finns tillgänglig, i motsatsförhållande erbjuder Rosengårds vårdcentral att ringa 112 som kan ordna tolk på olika språk.
Alla dessa tre språkåtgärder på Rosengårds vårdcentral hjälper äldre vuxna invandrare att lättare integrera sig till den allmänna enheten, det vill säga vårdcentral som är en allmän plats för alla. Mot denna bakgrund kan Kamalis påstående angående integrationsprocess stämmas, Kamali hävdar i sin bok att en lyckad integration innebär när en person kan känna tillhörighet i samhället. Med andra ord innebär integration individens förening till helhet. Vidare kan jag konstatera att språkåtgärder på Rosengårds vårdcentral ger integrationsmöjligheter för äldre vuxna invandrare som trots begränsade kunskaper i svenska kan kommunicera med vårdpersonal. Inom Kamalis bok nämns att fördelen med integrationsmöjligheter är att det skapas gemensamhet och jämlikhet mellan människor och därmed undviks underlägsna
