• No results found

Tvivel om fortsatt drift

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Tvivel om fortsatt drift"

Copied!
86
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Magisteruppsats Juni 2010

Tvivel om fortsatt drift

– Vad förklarar revisorers benägenhet att ge en anmärkning?

Författare: Handledare:

Susanna Olsson Niklas Sandell

Maria Zadik Emilia Åkesson

(2)

2

FÖRORD

Ett stort tack till vår handledare Niklas Sandell för kritik och vägledning under arbetets gång.

Vi vill även tacka Torbjörn Tagesson för experthjälp med ämnet och studien, Pierre Carbonnier för hjälp med den statistiska delen samt Ingrid Olsson för hjälp med språkgranskning.

Lund, 2010-06-11

__________________ __________________ _________________

Susanna Olsson Maria Zadik Emilia Åkesson

(3)

3

ABSTRACT

Title Going concern –

What explains auditors’ propensity to issue a modified audit opinion?

Seminar date June 11 2010

Course FEKP01, Degree Project, Business Administration, Master Level, 15 University Credit Points (UPC) or ECTS-cr

Authors Susanna Olsson, Maria Zadik and Emilia Åkesson

Advisor Niklas Sandell

Key Words Going Concern, Audit report, Bankruptcy, Business cycle, Auditor Purpose The purpose of this research paper is to examine the factors that

explain auditors’ propensity to issue a going concern opinion in the audit report and to examine if it varies with the business cycle.

Methodology This research paper has a quantitative method and a deductive approach. The study emanates from a purpose and eleven hypotheses that are explained by the theories that are included in the paper.

Theoretical perspectives The theoretical perspective is designed from two all-embracing theories, agency theory and institutional theory, which can explain auditors’ propensity to issue a going concern modified audit opinion from two different perspectives.

Empirical Foundation The empirical foundation contains of financial reports from 299 Swedish private corporations from the years of 2006 and 2008.

Conclusions The study shows that auditors’ propensity to issue a going concern modified audit opinion can be explained by companies’ financial distress, companies’ size, companies’ choice of audit firm and the bankruptcy lag.

(4)

4

SAMMANFATTNING

Titel Tvivel om fortsatt drift –

Vad förklarar revisorers benägenhet att ge en anmärkning?

Seminariedatum 11 juni 2010

Kurs FEKP01, Examensarbete magisternivå, Företagsekonomi, Avancerad nivå, 15 Högskolepoäng (HP) eller ECTS-cr

Författare Susanna Olsson, Maria Zadik och Emilia Åkesson Handledare Niklas Sandell

Nyckelord Fortsatt drift, Revisionsberättelse, Konkursdrabbade aktiebolag, Konjunkturen, Revisor

Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som förklarar revisorers benägenhet att ge en anmärkning om tvivel om fortsatt drift i revisionsberättelsen samt utreda huruvida benägenheten varierar med konjunkturen.

Metod Uppsatsen har en kvantitativ metod med en deduktiv ansats.

Studien utgår från ett övergripande syfte och elva hypoteser som förklaras av de teorier som är inkluderade i uppsatsen.

Teoretiska perspektiv Den teoretiska referensramen är utformad utifrån två övergripande teorier, agentteorin och institutionell teori, vilka kan förklara revisorers benägenhet att ge en anmärkning om tvivel om fortsatt drift utifrån två olika perspektiv.

Empiri Empirin består av årsredovisningar från 299 svenska aktiebolag från åren 2006 och 2008.

Resultat Studien visar på att revisorers benägenhet att ge en anmärkning om tvivel om fortsatt drift kan förklaras av företags finansiella problem, företags storlek, företags val av revisionsbyrå och konkursfördröjningen.

(5)

5

FÖRKORTNINGAR

ABL Aktiebolagslagen

APB The Auditing Practices Board FRC Financial Reporting Council

IAASB International Auditing and Assurance Standards Board IFAC International Federation of Accountants

ISA International Standards on Auditing NJA Nytt Juridiskt Arkiv

RedR Redovisningsrekommendationer RevL Revisorslagen

RN Revisorsnämnden

RR Redovisningsrådets Rekommendationer RS Revisionsstandard i Sverige

ÅRL Årsredovisningslagen

(6)

6

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 9

1.2BAKGRUND ...9

1.3PROBLEMDISKUSSION ...11

1.3.1 Syfte ...13

1.4UPPSATSENS FORTSATTA DISPOSITION...14

2. INSTITUTIONALIA ... 15

2.1REDOVISNINGSPRINCIPER I SVERIGE...15

2.1.1 Fortlevnadsprincipen ...15

2.1.2 God revisionssed ...16

2.1.3 God revisorssed ...16

2.2REVISIONSSTANDARDER I SVERIGE ...17

2.2.1 RS 570 Fortsatt drift ...17

3. METOD... 19

3.1VAL AV METOD ...19

3.2VAL AV TEORETISK REFERENSRAM ...20

3.3URVAL ...22

3.3.1 Bortfallsanalys ...23

3.4UNDERSÖKNINGSMODELL ...24

3.4.1 Operationalisering av variablerna ...25

3.5METODKRITIK...26

3.6TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ...29

3.6.1 Litteratursökning ...29

3.6.2 Bearbetning av data ...29

3.6.3 Kontrolltester ...29

3.6.4 Logistisk regression ...31

3.7KÄLLKRITIK ...31

4. TEORI ... 33

4.1INSTITUTIONELL TEORI ...33

4.2AGENTTEORI...34

5. HYPOTESFORMULERING ... 37

5.1FÖRKLARANDE VARIABEL ...37

5.1.1 H1: Tidsperiod ...37

5.2KONTROLLVARIABLER ...38

5.2.1 H2: Konkursfördröjning ...38

5.2.2 H3: Finansiella problem ...39

5.2.3 H4: Skulder till banker och andra kreditinstitut...40

5.2.4 H5: Bransch ...40

5.2.5 H6: Storlek på företaget...41

5.2.6 H7: Revisionsbyrå ...42

5.2.7 H8: Revisorns formella kompetens ...43

5.2.8 H9: Revisorns kön ...44

(7)

7

5.2.9 H10: Revisionsarvode ...44

5.2.10 H11: Konsultarvode...45

5.3SAMMANFATTNING AV HYPOTESFORMULERINGEN ...46

6. RESULTAT... 47

6.1DESKRIPTIVT RESULTAT ...47

6.1.1 Tidsperioden ...47

6.1.2 Konkursfördröjning ...48

6.1.3 Finansiella problem ...48

6.1.4 Skulder till banker och andra kreditinstitut ...49

6.1.5 Bransch ...49

6.1.6 Storlek på företaget ...50

6.1.7 Revisionsbyrå ...51

6.1.8 Revisorns formella kompetens ...53

6.1.9 Revisorns kön ...53

6.1.10 Arvoden ...54

6.2KORRELATION MELLAN VARIABLERNA...54

6.3LOGISTISK REGRESSION ...54

6.3.1 Tidsperiod...56

6.3.2 Konkursfördröjning ...56

6.3.3 Finansiella problem ...57

6.3.4 Skulder till banker och andra kreditinstitut ...57

6.3.5 Storlek på företaget ...57

6.3.6 Revisionsbyrå ...57

6.4HYPOTESRESULTAT ...58

7. ANALYS ... 60

7.1TIDSPERIOD ...60

7.2KONKURSFÖRDRÖJNING ...61

7.3FINANSIELLA PROBLEM ...62

7.4SKULDER TILL BANKER OCH ANDRA KREDITINSTITUT ...64

7.5BRANSCH ...65

7.6STORLEK PÅ FÖRETAGET ...66

7.7REVISIONSBYRÅ ...67

7.8REVISORNS FORMELLA KOMPETENS ...68

7.9REVISORNS KÖN ...69

7.10REVISIONSARVODE ...69

7.11KONSULTARVODE ...71

7.12SAMMANFATTNING AV ANALYSEN ...72

8. DISKUSSION OCH SLUTSATS... 74

LITTERATURLISTA... 76

BILAGA 1 ... 84

BILAGA 2 ... 86

(8)

8

FIGURFÖRTECKNING

Figur 1: Uppsatsens fortsatta disposition... 14

Figur 2: Revisorns bedömning enligt RS 570 ... 18

Figur 3: Teoretisk referensram ... 20

Figur 4: Konfidensindikatorn, totala näringslivet ... 23

Figur 5: Branschindelning ... 31

Figur 6: Agentteorin ... 35

Figur 7: Analys ... 72

TABELLFÖRTECKNING

Tabell 1a: Bortfallsanalys, 2009 ... 24

Tabell 1b: Bortfallsanalys, 2007 ... 24

Tabell 2: Hypotesformulering ... 46

Tabell 3: Fortlevnaden ifrågasatt ... 47

Tabell 4: Tidsperioden ... 48

Tabell 5: Finansiella problem ... 48

Tabell 6: Bransch ... 50

Tabell 7: Revisionsbyrå (enskild) ... 52

Tabell 8: Revisionsbyrå (storlek) ... 52

Tabell 9: Revisorns formella kompetens ... 53

Tabell 10: Revisorns kön ... 54

Tabell 11: Resultat från den logistiska regressionen ... 56

Tabell 12: Hypotesresultat ... 58

(9)

9

1. INLEDNING

I detta kapitel ges en genomgång av tidigare forskning för att ge läsaren en bakgrund till ämnet. Det förs sedan en problemdiskussion som mynnar ut i ett syfte för uppsatsen. Därefter visas den fortsatta dispositionen för att ge en överblick över uppsatsen.

1.2 Bakgrund

En av de viktigaste och mest grundläggande principerna inom såväl svensk som internationell redovisning är den så kallade fortlevnadsprincipen, även kallad going concern-principen. Det ges inga uttryckliga alternativ till fortlevnadsprincipen i regelverk eller normsättning och principen verkar i det närmaste självklar. Artsberg (2005) med flera använder sig av termen fortlevnadspostulat, vilket syftar till ett självklart antagande eller ett påstående som inte behöver bevisas. Även om fortlevnadsprincipen är och alltid har varit en grundläggande princip finns det de som anser att den inte borde vara tvingande som redovisningsprincip (Sterling, 1968). Sterling (1968) hävdar att fortlevnadsprincipen inte är nödvändig för redovisningen. Han menar bland annat att det faktum att redovisning sker även för företag i likvidation talar för att fortsatt drift inte är ett ovillkorligt antagande för en fungerande redovisning. Vidare menar han att likvidation till och med kan anses vara ett måste för att kunna göra en slutgiltig och korrekt värdering av ett företag och dess tillgångar.

Redovisningen grundas på att företag antas fortleva om inte något annat går att bevisa (Artsberg, 2005). I FAR SRS:s redovisningsrekommendation RedR 1 Årsredovisning i aktiebolag uttrycks följande: ‖Det förutsätts att företagets verksamhet kommer att fortsätta om inte företagets livslängd uppenbarligen är begränsad, t.ex. genom ett nedläggningsbeslut‖

(RedR 1, avsnitt 2.3.1). Genom fortlevnadsprincipen förutsätts tillgångar kunna upptas till historiska värden med eventuella avdrag för avskrivningar över tillgångarnas ekonomiska livslängd (Adrian och Torén, 2006).

Att bedöma ett företags tillämpning av fortlevnadsprincipen är en fråga för revisorn, vars huvuduppgifter är att ‖granska, bedöma och uttala sig om företagets redovisning och förvaltning” (Revision: en praktisk beskrivning, 2006). Revisorn ska även upprätta en revisionsberättelse i vilken denne bland annat ska göra en bedömning om företaget kommer att fortleva över en tolvmånadersperiod. För att företagets intressenter ska få en korrekt bild av företaget och dess ekonomiska ställning är det av stor betydelse att revisorn lämnar en anmärkning i revisionsberättelsen om det finns tvivel om fortsatt drift eller väsentliga osäkerhetsfaktorer hos ett företag (RS 570). I Revisionsstandard i Sverige (RS) ingår standarden RS 570 Fortsatt drift vars syfte är att ge vägledning beträffande revisorns ansvar

(10)

10 vid en revision när det gäller att bedöma företagsledningen tillämpning av fortlevnadsprincipen vid upprättandet av årsredovisningen (RS 570, 1SE). Revisorns bedömning av ett företags fortsatta drift grundas på information som finns tillgänglig då revisionen avslutas. Med detta i åtanke klargör Adrian och Torén (2006), auktoriserade revisorer och ledamöter i FAR:s revisionskommitté, i en artikel i branschtidningen Balans att även om revisorn inte har uttalat sig om tvivel om fortsatt drift hos ett företag och företaget senare går i konkurs behöver det inte betyda att revisorns uttalande i revisionsberättelsen varit felaktigt.

Nyttan av företagsledningens och revisorns utlåtande om företagets fortsatta drift har ifrågasatts från flera håll. Vissa har kritiserat utlåtandet för att utgöra en självuppfyllande profetia (Kida, 1980; Davis, 2009). Ofta finns det en drivkraft som hindrar företag från att offentliggöra information beträffande osäkerhet kring företagens fortlevnad även i de fall då det finns skyldighet att göra detta. Denna drivkraft, rädslan för en självuppfyllande profetia, innebär att det finns en tro om att ett offentliggörande av svåra ekonomiska omständigheter hos ett företag kan medföra att vissa tredjeparter, till exempel finansiärer, leverantörer och andra fordringsägare, ser över sina kontakter med företaget och eventuellt stoppar sin handel med det. Sådana åtgärder kan medföra att ett potentiellt problem görs till ett verkligt problem (Fisher, 2009).

Mandelson (2009), före detta näringsminister i Storbritannien, understryker i en artikel i den brittiska tidskriften Accountancy att i det rådande ekonomiska klimatet måste det iakttas särskild försiktighet beträffande finansiell rapportering så att denna inte medför oavsiktliga konsekvenser eller felaktigt orsakar förlorat förtroendet för ekonomiskt välmående företag. I en konjunkturnedgång kan ogrundade tvivel om ett företags framtid innebära skillnaden mellan framgång och misslyckande (Mandelson, 2009). Redovisningen och den finansiella rapporteringen kan otvivelaktigt få både direkta sociala och ekonomiska konsekvenser. Det som kan anses som verkligt blir ibland beroende av betraktarens egna önskemål och synsätt (Nilsson, 2002).

Citron och Taffler (1992) hävdar dock att en anmärkning om tvivel om fortsatt drift inte har någon påverkan på företagets fortlevnad under nästkommande period. Enligt deras studie från 1992 har anmärkningen ingen koppling till framtida misslyckanden och utgör därför ingen självuppfyllande profetia. Inte heller i en senare undersökning hittar de något bevis på att en anmärkning om tvivel om fortsatt drift skulle utgöra någon självuppfyllande profetia. De menar tvärtom att en sådan anmärkning kan ha en positiv påverkan på företaget (Citron och Taffler, 2001).

(11)

11

1.3 Problemdiskussion

Medan den övervägande delen av revisionsarbetet består i att kontrollera historisk data så kräver bedömningen om ett företag kommer att fortleva tolv månader in i framtiden en subjektiv analys. Denna förutsägelse omfattar både information och frågor som är helt annorlunda från revisorernas övriga arbete (Whitehouse, 2009). Bedömningen av ett företags fortsatta drift kan följaktligen medföra problematik då ett uttalande om framtiden kan vara svårt att fastställa. Det är naturligtvis svårt, för att inte säga omöjligt, att förutsäga framtida händelser eller förhållanden som kan leda till att ett företag försätts i konkurs. Det ställs således höga krav på revisorn när det gäller att ge anmärkning om tvivel om fortsatt drift.

Att det ställs höga krav på revisorn när det gäller att ge en anmärkning om tvivel om fortsatt drift kan också utläsas av Revisorsnämnden (RN) fall Dnr 2007-730, där revisorn förlitat sig på uttalanden från klientföretagets ägare angående framtida kapitaltillskott. Revisorsnämnden gav i fallet revisorn en erinran för att denne inte lämnat någon anmärkning om tvivel om fortsatt drift i revisionsberättelsen (RN, 2009). Iredahl och Skough (2009), ansvariga för revisorsfrågor inom FAR SRS, konstaterade i en artikel i Balans, i samband med beslutet, att revisorn i sin bedömning av ett företags fortsatta drift inte kan förlita sig på ägarnas betalningslöften och det historiska faktum att ägarna brukar göra tillskott av kapital om företaget går dåligt. Det kan dock poängteras att disciplinärenden från Revisorsnämnden där enbart den fortsatta driften behandlas är få (RN, 2010).

Enligt Öhman et al (2005) förväntar sig intressenter att revisionen ska vara en garant för ett företags fortlevnad om inget annat rapporteras. Detta ger således upphov till ett otvetydigt förväntningsgap, det vill säga en skillnad mellan vad intressenterna förväntar sig av revisorn och vad revisorn faktiskt levererar. Under 2000-talet har flera uppmärksammade företagskollapser, däribland Enron och Worldcom, belyst detta förväntningsgap. Nämnda företagsskandaler utlöste en debatt kring revisorsprofessionen som bland annat handlade om vad intressenterna förväntar sig av revisorn samt huruvida revisorerna klarar av att fullgöra sitt samhällsuppdrag.

Öhman et al (2005) med flera menar att revisorns samhällsuppdrag framförallt består i att kvalitetssäkra redovisningsinformationen. Vissa menar att revisorerna inte sköter detta samhällsuppdrag, medan andra menar att det ställs orimliga krav på revisorn. Vissa medlemmar av revisorskåren anser att ett utlåtande om tvivel om fortsatt drift går bortom revisorns tänkta roll och hävdar att den här typen av analys i stället bör göras av användarna av årsredovisningen, inte av revisorn. De förespråkar således ett avskaffande av utlåtande om tvivel om fortsatt drift i revisionsberättelsen (Campbell och Mutchler, 1988).

Trots att ovan nämnda företagsskandaler medförde att revisorsprofessionen ifrågasattes och att förtroendet för deras arbete sjönk, så uppfattas antagandet om företags fortlevnad likväl

(12)

12 som så fundamentalt att många revisorer utan vidare antar att företaget kommer att fortleva.

Fortlevnadsprincipen ges sällan någon nämnvärd uppmärksamhet vid en högkonjunktur. Vid en konjunkturnedgång sätts däremot press på många företags fortlevnad (Fischer, 2009).

Företag som historiskt sett har varit lönsamma och haft tillgång till extern finansiering har tidigare inte behövt någon utförlig analys för att tillstyrka antagandet om fortlevnad. Den turbulenta tid som en finanskris innebär har emellertid ändrat förutsättningarna för många företag och diskussionen om fortlevnadsprincipen har åter blivit ett angeläget ämne.

För att vägleda företagsledning och revisorer i frågan om fortsatt drift har International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) publicerat en praxisnotis1 betecknad Audit considerations in respect of going concern in the current economic environment.

Praxisnotisen belyser områden inom den internationella revisionsstandarden ISA 570 Going concern, såväl som andra internationella standarder som är relevanta i dagens ekonomiska läge. Den ger ytterligare vägledning för revisorer vid utvärdering av företagsledningens användning av fortlevnadsprincipen. När det gäller företags förmåga att fortleva måste företagsledning och revisorer överväga effekten av en lågkonjunktur. Det bör därmed inte nödvändigtvis antas att det ekonomiska klimatet i sig innebär en väsentlig osäkerhet som utgör betydande tvivel om ett företags förmåga att fortleva (IAASB, 2009).

Även brittiska Financial Reporting Council (FRC) har publicerat vägledning beträffande hur reglerna om fortsatt drift bör tillämpas i det rådande ekonomiska klimatet. FRC betonar i likhet med IAASB att företag inte bör stämplas som företag med fortlevnadsproblem enbart på grund av svårare ekonomiska förutsättningar generellt. Tvivel om fortsatt drift bör främst baseras på ett företags egna specifika situation (APB, 2008).

En anmärkning om tvivel om fortsatt drift innebär inte att ett företag är insolvent. Utlåtandet är i stället en indikation på att det finns viss osäkerhet kring huruvida ett företag kommer att fortleva under en överskådlig framtid. I det rådande ekonomiska klimatet är tolkningen av innebörden av denna osäkerhet avgörande och det är mycket viktigt att anmärkningar om fortsatt drift inte orsakar förlorat förtroende för ekonomiskt välmående företag (Mandelson, 2009).

Den internationella debatt som har uppstått till följd av finanskrisen är väl etablerad utomlands och har på liknande sätt som efter företagsskandalerna ifrågasatt revisorernas förmåga och möjlighet att förutse företags fortlevnadsförmåga (News Digest, 2009).

Revisorers benägenhet att ge en anmärkning om tvivel om fortsatt drift är en fråga som har aktualiserats i åtskilliga studier i olika tidsperioder och med olika kontrollvariabler, så även de senaste åren (Geiger et al, 2005; Nogler, 2007; Krishnan et al, 2007; Fargher och Jiang, 2008;

Robinson, 2008).

1 Översatt från engelskans practice alert.

(13)

13 I Sverige har dock både debatten och forskningen varit näst intill obefintlig. Det finns emellertid ett antal kandidat- och magisteruppsatser inom ämnet. Dessa visar bland annat att företagsledningar och revisorer ofta inte lägger någon större tid på att utreda företags fortsatta drift eftersom antagandet om fortlevnad upplevs som grundläggande (Björklund och Svallebo, 2007; Blom och Jansson, 2009; Sterner, 2009). En magisteruppsats av Westberg och Uhlin (2009) tyder även på att revisorernas träffsäkerhet när det gäller fortlevnadsbedömningar är låg. Westberg och Uhlin (2009) utgår från kompetens- och oberoenderelaterade faktorer för att förklara vad som påverkar revisorns bedömning.

I den här uppsatsen kommer ytterligare faktorer att undersökas i ett försök att nå en djupare och bredare förklaring till vad som förklarar förekomsten av anmärkningar om tvivel om fortsatt drift i revisionsberättelsen. Framförallt kommer ett tidsperspektiv att inkluderas och konjunkturens betydelse undersökas, vilket tidigare inte gjorts i Sverige.

1.3.1 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som förklarar revisorers benägenhet att ge en anmärkning om tvivel om fortsatt drift i revisionsberättelsen samt utreda huruvida benägenheten varierar med konjunkturen.

(14)

14 I detta kapitel ges en genomgång av arbetsprocessen, i form av urval, tillvägagångssätt och undersökningsmodell. Även valet av den teoretiska referensramen och valen av de elva variablerna motiveras.

Författarna ställer sig också kritiska till den valda metoden och uppsatsens källor.

I detta kapitel presenteras två teorier, den institutionella teorin och agentteorin, som kommer att ligga till grund för uppsatsen. Ur de två teorierna kommer hypoteserna och analysen att växa fram

I detta kapitel diskuteras tidigare forskning kring uppsatsens olika variabler. Dessa diskussioner resulterar i elva hypoteser som ska hjälpa till att uppfylla uppsatsens syfte. Slutligen ges en sammanfattning av hypoteserna för att göra dessa mer lättöverskådliga.

I detta kapitel knyts teorierna samman med de elva variablerna.

Resultatet från det föregående kapitlet analyseras med hjälp av tidigare forskning samt de två teorier som har presenterats i uppsatsen.

I detta kapitel presenteras det empiriska resultatet. Först ges en genomgång av det deskriptiva resultatet i form av korstabeller. Sedan redogörs för resultatet från den logistiska regressionen där de elva hypoteserna förkastas, ges stöd eller ingetdera.

I detta kapitel förs en diskussion kring resultatet och analysen. I diskussionen presenteras även en slutsats för att på ett konkret sätt uppfylla uppsatsens syfte. Det ges även förslag till fortsatt forskning inom ämnet.

I detta kapitel ges en genomgång av för uppsatsen relevanta principer och standarder inom redovisning och revision. Detta för att ge läsaren en insikt i ämnet som uppsatsen behandlar.

1.4 Uppsatsens fortsatta disposition

Institutionalia

Metod

Teori

Hypotesformulering

Resultat

Analys

Diskussion och slutsats

Figur 1: Uppsatsens fortsatta disposition

(15)

15

2. INSTITUTIONALIA

I detta kapitel ges en genomgång av för uppsatsen relevanta principer och standarder inom redovisning och revision. Detta för att ge läsaren en insikt i ämnet som uppsatsen behandlar.

2.1 Redovisningsprinciper i Sverige

2.1.1 Fortlevnadsprincipen

‖Vid upprättandet av balansräkning, resultaträkning och noter skall följande iakttas:

1. Företaget skall förutsättas fortsätta sin verksamhet” (ÅRL 2:4§).

Enligt Redovisningsrekommendationen RR 22 Utformning av finansiella rapporter ska ett företag upprätta sina finansiella rapporter utefter principen om företags fortlevnad. Det ska göras en bedömning om företaget kan förväntas fortsätta sin verksamhet. Om detta inte är möjligt ska företaget upplysa om detta samt lämna upplysningar och förklaring till vilken princip som istället används i rapporterna. Vidare ska företaget lämna en redogörelse för hur och varför de har kommit fram till denna slutsats, samt vilken effekt skiftningen av redovisningsprincip har på siffrorna i rapporten (RR 22, p. 21-22).

Ett företag antas fortleva om det inte finns någon avsikt att lägga ned verksamheten eller om det inte finns något alternativ till att ansöka om likvidation. Om företaget vid upprättandet av de finansiella rapporterna känner till väsentliga osäkerhetsfaktorer i framtiden ska dessa också redogöras för i rapporterna. Detta behöver inte betyda att det finns tvivel om företagets fortsatta drift, men att det finns en viss osäkerhet kring den. Företaget ska ta hänsyn till all den information som finns tillgänglig vid upprättandet av de finansiella rapporterna. Den tidsperiod som de ska ta hänsyn till är fram till tolv månader efter balansdagen, men behöver inte begränsas till denna (RR 22, p. 21-22).

Varje bedömning ska baseras på det enskilda fallet och inte på de generella faktorerna i samhället. Om ett företag har en historia med vinstgivande verksamhet och säkerställda finansiella tillgångar behövs ingen djupare analys. I andra situationer, när detta inte är fallet, bör företaget beakta ett antal faktorer i sin analys, däribland nuvarande och framtida lönsamhet, amorteringsplaner och potentiella finansieringskällor (RR 22, p. 21-22).

(16)

16

2.1.2 God revisionssed

‖Revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver‖ (ÅRL 9:3§).

God revisionssed är inte någon speciell lag eller princip utan det är ett begrepp som innefattar praxis och vägledning för revisorer. Att revisionen ska utföras inom ramen för god revisionssed är lagstiftningens kvalitetskrav. Den goda seden styrs av vad Revisionsstandarderna i Sverige säger. ”Revisorn ska utföra revisionen enligt god revisionssed. RS är ett uttryck för god revisionssed. I RS anges de grundläggande principerna och viktiga tillvägagångssätten för revisionen tillsammans med vägledande förklaringar och kommentarer‖ (RS 200, 5SE). God revisionssed betyder att revisionen ska utföras genom

”kunskap, erfarenhet och professionellt omdöme‖ (Revision – en praktisk beskrivning, 2006).

Eftersom lagstiftningen refererar till god revisionssed behöver lagen inte ändras om det skulle ske ändringar av praxis inom revisionsområdet.

FAR SRS har sedan lång tid tillbaka gett ut rekommendationer och gjort uttalanden som utgör basen för god revisionssed. Dessa ses som ett komplement till den gällande lagstiftningen och de standarder som finns. Inom rättssystemet används FAR SRS:s rekommendationer i Revisorsnämndens och domstolarnas bedömningar och avgöranden (Förord RS, 2008, p. 3-6).

Den goda seden utvecklas även av Revisorsnämnden, men det är domstolen som skapar praxis (Revision – en praktisk beskrivning, 2006).

2.1.3 God revisorssed

‖En revisor skall iaktta god revisorssed‖ (RevL 19§).

God revisorssed ska inte förväxlas med god revisionssed. God revisorssed syftar till normer för revisorns yrkesmässiga uppträdande medan god revisionssed avser normer för hur revisionsuppdraget ska utföras (prop. 2000/01:146). God revisorssed är yrkesetiska regler som en revisor ska följa i sitt arbete. En viktig regel är dock att de ska följa god revisionssed.

‖Revisorn ska iaktta god revisorssed och de etiska regler som styr revisorns professionella ansvar. Etiska regler för revisorns professionella ansvar avser: Oberoende, Integritet, Objektivitet, Professionell kompetens och omsorg, Tystnadsplikt, Professionellt uppträdande och God revisionssed‖ (RS 200, 4SE).

Enligt författningskommentaren till 3 § punkt 4 i revisorslagen (2001:883) diskuteras ändringen i paragrafen från att mena att Revisorsnämnden ska ”utveckla och främja god revisorssed‖ till att Revisorsnämnden ska ”ansvara för att god revisorssed och god

(17)

17 revisionssed utvecklas på ett ändamålsenligt sätt‖ (prop. 2000/01:146, s. 87). Då det första uttrycket kan betraktas vara oklart anses det nya uttrycket vara mer begripligt. Avsikten är nu att den goda seden ska utvecklas genom bland annat rekommendationer och uttalanden från revisorsorganisationerna. Revisorsnämnden ska, som statens organ, ansvara för att utvecklingen av normeringen på området sker i rätt riktning genom föreskrifter, uttalanden och beslut i enskilda ärenden. Detta ger Revisorsnämnden en tolkningsfrihet avseende innehållet av de två sederna. Det slutgiltiga innehållet styrs däremot av domstol.

2.2 Revisionsstandarder i Sverige

Revisionsstandarderna i Sverige (RS) är standarder som alla revisorer ska tillämpa under sin revision av ett företags finansiella rapporter. RS ska tillämpas på väsentliga förhållanden men vid en avvikelse från dem måste avvikelsen kunna motiveras. RS bygger på de internationella standarderna ISA som är utfärdade av den internationella revisorsorganisationen IFAC och dess revisionskommitté IAASB. Detta efter det så kallade ISA-projektet 2004 där de RS som träder i kraft efter 2004 baseras på översättningar av de ISA som var publicerade i IFAC Handbook år 2000. Detta betyder att till exempel RS 570 Fortsatt drift som ändrades och trädde ikraft under 2005 är en översättning av den internationella standarden ISA 570 Going concern (Förord RS, 2008, p. 7-26).

2.2.1 RS 570 Fortsatt drift

‖Syftet med denna revisionsstandard är att lägga fast standarder för och ge vägledning om revisorns ansvar vid en revision när det gäller den princip om antagandet om fortsatt drift som används när årsredovisningen upprättas innefattande även överväganden om företagsledningens bedömning av företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet‖ (RS 570, 1SE).

Fortlevnadsprincipen är, som nämnts tidigare, en grundläggande princip när ett företag upprättar sin årsredovisning. RS 570 Fortsatt drift är till för revisorn i dennes arbete att granska företagsledningens användning av principen. Revisorn är inte själv ansvarig för att uppskatta företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet, utan revisorn ska kontrollera att företagsledningen gjort en korrekt bedömning i frågan. Detta genom att granska ledningens tillvägagångssätt, antaganden som bedömningen vilar på samt dess planer för framtida åtgärder. För att revisorn ska kunna göra denna uppskattning måste ledningen i dess prövning dokumentera arbetsprocessen. Hur omfattande företagets analys behöver vara beror på historiska faktorer och företagets nuvarande finansiella ställning.

Informationen kan innefatta händelser som sträcker sig utanför den tidsperiod som bedöms, men är de kända ska de tas med i bedömningen. Olika kända händelser och förhållanden

(18)

18 bedöms efter graden av osäkerhet och risk som kan kopplas till dem. Finns det en känd händelse som en stor grad av osäkerhet kretsar kring ska detta redogöras för även om det inte behöver betyda att tvivel om fortsatt drift finns.

När revisorn har gjort sin granskning ska denne i sin revisionsberättelse meddela om det finns tvivel av någon grad om företagets fortsatta drift. Detta kan göras genom en upplysning i revisionsberättelsen, en reservation, ett uttalande om en avvikande mening, eller genom att avstå från att uttala sig (se figur 2). Vilket alternativ som revisorn väljer beror på graden av tvivel som finns om företagets förmåga att fortleva. Det kan vara att:

- företagsledningen inte har gjort någon bedömning eller en otillräcklig bedömning, - upplysningarna i årsredovisningen inte är tillräckliga,

- det finns en osäkerhetsfaktor i framtiden,

- revisorn anser att tvivel för fortsatt drift finns även om företagsledningen inte gör det.

För att komma fram till ”rätt” val av utlåtande för revisionsberättelsen har Revisorsnämnden utformat en guide för att hjälpa revisorn i dennes arbete (figur 2). Det är en karta över de överväganden som revisorn står inför i bedömningen om företagets fortsatta drift. För varje steg gör sedan revisorn en prövning för att komma fram till hur revisionsberättelsen ska utformas, om den ska avvika från standardutformningen eller om standardutformningen är passande. Hur revisionsberättelsen sedan ska utformas finns angivet i en egen revisionsstandard, RS 709 Revisionsberättelsens utformning för aktiebolag och andra företag.

Figur 2: Revisorns bedömning enligt RS 570 (Källa: RS 570, bilaga)

(19)

19

3. METOD

I detta kapitel ges en genomgång av arbetsprocessen, i form av urval, tillvägagångssätt och undersökningsmodell. Även valet av den teoretiska referensramen och valen av de elva variablerna motiveras. Författarna ställer sig också kritiska till den valda metoden och uppsatsens källor.

3.1 Val av metod

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som förklarar revisorers benägenhet att ge en anmärkning om tvivel om fortsatt drift i revisionsberättelsen samt utreda huruvida benägenheten varierar med konjunkturen. Genom att jämföra ett år i högkonjunktur (2006) med ett år i lågkonjunktur (2008) är förhoppningen att konjunkturens eventuella påverkan påvisas. Eftersom det troligen finns fler osäkerhetsfaktorer för företag under en lågkonjunktur är förväntningarna att fler företag får anmärkningar om tvivel om fortsatt drift under en lågkonjunktur än under en högkonjunktur.

För att genomföra studien har en kvantitativ metod med en deduktiv ansats valts. Ett antal hypoteser har formulerats för att hjälpa till att uppfylla uppsatsens syfte. I kapitel 5 Hypotesformulering kommer tidigare forskning inom ämnet att diskuteras för att sedan utmynna i hypoteser.

För att komma fram till en passande undersökningsmodell har en studie från USA (Geiger et al, 2005) använts som bas för valet av modell och variabler. Det är en studie som även har använts som utgångspunkt i andra undersökningar (Fargher och Jiang, 2009; Myers et al, 2009; Feldmann och Read, 2010). Att studien har använts som utgångspunkt i andra undersökningar samt att författarna till studien står bakom mycket av den tidigare forskningen inom ämnet fortsatt drift ansågs vara bra indikationer på att studien är trovärdig och reliabel.

Geiger et al (2005) undersökte vilken effekt Enron-skandalen och den efterkommande SOX- lagstiftningen hade på revisorer och deras benägenhet att ge en anmärkning om tvivel om fortsatt drift. De använde sig av tiden som den beroende variabeln och hade ett antal kontrollerande variabler för att testa följande hypotes: ”Bankrupt companies are more likely to have received a prior going-concern modified audit opinion after December 2001 than in the immediately preceding period‖ (Geiger et al, 2005, s. 24). I studien testades revisorers benägenhet att lämna en anmärkning om tvivel om fortsatt drift genom en undersökning av antalet företag som hade fått fortlevnaden ifrågasatt i förhållande till antalet företag som ingick i urvalet. Detta tillvägagångssätt har även använts av andra forskare (Citron och

(20)

20 Taffler, 1992; Basioudis et al, 2008), vilket styrker valet av att lägga upp denna uppsats på ett liknande sätt.

Hela studien av Geiger et al (2005) ansågs dock inte vara passande för en replikastudie eftersom den är utformad efter amerikanska förhållanden. Vissa modifikationer var därmed nödvändiga för att anpassa modell och variabler efter svenska förutsättningar samt till privata aktiebolag i stället för noterade bolag. Även tidsaspekten är annorlunda då denna uppsats undersöker konjunkturens påverkan, det vill säga en finansiell kris, medan Geiger et al (2005) undersökte hur Enron-skandalen, det vill säga en redovisningskris, påverkade revisorers benägenhet. För att få mer bakgrundsinformation har valet av variabler även baserats på annan tidigare forskning (Citron och Taffler, 1992; Nogler, 1995; Raghunandan och Rama, 1995; DeFond et al, 2002; Basioudis et al, 2008; Fargher och Jiang, 2008).

3.2 Val av teoretisk referensram

Studiens teoretiska utgångspunkt baseras på en kombination av agentteori och institutionell teori (se kapitel 4 Teori). Agentteorin används i syfte att fånga upp revisorns incitament och beteende utifrån antagandet att revisorn är att betrakta som en agent med en vilja att nyttomaximera. Den institutionella teorin används för att förklara revisorns incitament och beteende utifrån de institutionella påtryckningar som omgivningen utövar på revisorn. Tanken bakom valet av teorierna illustreras i figur 3.

Figur 3: Teoretisk referensram

Som framgår av figur 3 ligger teorierna till grund för de variabler som har valts ut i syfte att förklara revisorers benägenhet att ge en anmärkning om tvivel om fortsatt drift. Några av

H1 H2

H3 H4

H5

H6 H7

H9 H8

H10 H11

Ingen anmärkning

Anmärkning Revisorn

H1: Tidsperioden H2: Konkursfördröjning H3: Finansiella problem H4: Skulder

H5: Bransch

H6: Storlek på företaget H7: Revisionsbyrå H8: Revisorns formella kompetens

H9: Revisorns kön H10: Revisionsarvode H11: Konsultarvode Institutionell teori

Agentteori

(21)

21 variablerna kan dock förklaras utifrån båda teorierna. Teorierna och variablerna kommer inledningsvis att presenteras som separata delar i uppsatsen och kommer först i analysen att knytas samman till en helhet. Det ska även poängteras att valet av variabler framför allt baseras på tidigare forskning och i många fall framgår det inte tydligt vilken teoretisk utgångspunkt dessa undersökningar har. Nedan följer en utförligare motivering till valet av teorier.

Den institutionella teorin med inriktning mot DiMaggio och Powells (1983) klassiska teori om isomorfism har valts som utgångspunkt i uppsatsen. Den institutionella teorin anses vara ett lämpligt val eftersom den möjliggör förklaringar av flertalet variabler, vilket bidrar till en bättre möjlighet att uppfylla uppsatsens syfte. Valet av den institutionella teorin motiveras också med att teorin är väletablerad och ständigt återkommande inom olika forskningsområden (se exempelvis: Bager, 1994; Han, 1994; Sampaio de Freitas och de Aguino Guimãres, 2007).

Den institutionella teorin är dessutom en lämplig utgångspunkt eftersom den tar hänsyn till omgivningens påverkan på revisorns agerande. Inverkan av kulturella normer och värderingar lyfts fram, vilket ger utrymme för en diskussion kring revisorsprofessionens strävan efter en upprätthållen legitimitet i samhället. Flertalet av variablerna i uppsatsen kommer att förklaras med hjälp av den institutionella teorin. Även om vissa kopplingar mellan den institutionella teorin och variablerna inte har framgått i tidigare forskning är förhoppningen att sambanden kommer att tydliggöras i analysen. Som alla teorier har även den institutionella teorin kritiker som anser att den är otillräcklig i sitt sätt att förklara varför en organisation ser ut som den gör och varför dess medlemmar agerar som de gör (Stewart, 2010). Det anses därför lämpligt att komplettera den institutionella teorin med ytterligare en teori, vilket görs med hjälp av agentteorin.

Flertalet forskare använder agentteorin för att beskriva revisorns roll och relation till olika intressenter (Antle, 1982; Gavious, 2007; Öhman, 2007). Agentteorin anses vara ett lämpigt komplement eftersom den försöker förklara relationen mellan revisorn, företagsledningen, företagets ägare och övriga intressenter. Flera av de variabler som används i uppsatsen för att förklara revisorns benägenhet att lämna en anmärkning om tvivel om fortsatt drift kan kopplas till revisorns roll som agent.

Valet av agentteorin som komplement kan ytterligare rättfärdigas av att teorin är väletablerad inom redovisningsområdet. Kritiker menar dock att agentteorin är alltför enkel för att behandla hela människans komplexa natur. Agentteorin anses bland annat ha en överdrivet negativ syn på människan och kritiseras för att inte ta in fler aspekter än människans egoistiska drivkraft. Det anses därför ofta lämpligt att komplettera agentteorin med ytterligare teorier (Scott, 2009). Flertalet forskare framhåller dessutom att det ofta är lämpligt att komplettera en teori med ytterligare teorier i syfte att nå en bredare förklaring (Gray et al, 1995; Colin et al, 2009; Tagesson et al, 2009). Detta motiverar valet av två teorier som

(22)

22 utgångspunkt i denna uppsats. Ingen av de valda teorierna är allomfattande och därför anses det vara av vikt att kunna komplettera dem med varandra.

3.3 Urval

För att välja företag till studiens urval har en lista över alla aktiebolag som gick i konkurs under åren 2009 och 2007 tagits fram med hjälp av Affärsdatas register. Därefter har bolagens senaste registrerade årsredovisning använts i studien, det vill säga årsredovisningarna från 2006 respektive 2008. Det bör dock poängteras att vissa företag har använt brutna räkenskapsår vilket har gjort att de årsredovisningar som har använts är från åren 2005/2006 respektive 2007/2008. Att aktiebolag har valts och inte exempelvis handelsbolag eller ekonomiska föreningar är på grund av att det är revisionsberättelsen som är av vikt och för närvarande är det endast lagstadgat att alla aktiebolags årsredovisningar ska revideras av en revisor (ABL 9:1§). Det finns däremot inga motsvarande krav för handelsbolag och ekonomiska föreningar. Det kan dock noteras att revisionsplikten för små aktiebolag kommer att avskaffas från 1 november 2010 enligt Regeringens (2010) lagrådsremiss.

Endast företag som har gått i konkurs omfattas av studien. Detta innebär att felaktiga anmärkningar om tvivel om fortsatt drift, så kallade ”typ 1-fel”, inte är inkluderade. Ett ”typ 1-fel” uppstår då ett företag får en anmärkning om tvivel om fortsatt drift men sedan inte går i konkurs (Geiger et al, 2005). Sådana fel är svåra att hitta eftersom det inte går att söka efter dem i någon databas över årsredovisningar. Att hitta så kallade ”typ 2-fel”, det vill säga när ett företag har försatts i konkurs men inte har fått någon anmärkning om tvivel om fortsatt drift (Geiger et al, 2005) är däremot inte svårt eftersom det finns register över alla företag som har gått i konkurs. Svårigheten att hitta urvalsunderlag till ”typ 1-felen” har gjort att dessa har exkluderats från studien.

Räkenskapsåren 2006 och 2008 har valts då dessa år representerar ett år i högkonjunktur och ett år i lågkonjunktur. Valen av år är baserade på Konjunkturinstitutets analys av konjunkturen, vilken åskådliggörs i figur 4. Som framgår av figuren representerar 2008 det stora konjunkturfallet och visar i slutet av året cykelns lägstanivå. Under åren 2006 och 2007 anses konjunkturen vara på toppen av cykeln. Att 2006 har valts i stället för 2007 är på grund av att det under 2006 inte fanns något större fall mot en lågkonjunktur. Under 2006 låg konjunkturen relativt stabil på en hög nivå under hela året. Enligt vice riksbankschef Wickman-Parak bröt nedgången i konjunkturen ut under sommaren 2007 vilket gör att inte hela året är representativt för en högkonjunktur, även om första halvåret kan anses vara toppen av konjunkturen (Riksbanken, 2008).

(23)

23 Figur 4: Konfidensindikatorn, totala näringslivet (Källa: Konjunkturinstitutet, 2010)

Urvalet har gjorts genom att en månad från respektive år har valts ut och alla bolag som ansökte om konkurs under denna månad har inkluderats i studien. Månaden som har undersökts är oktober. En viktig anledning till att urvalet har skett på detta sätt är att undersökningen ingår i en större studie.

I övrigt kan valet av oktober månad motiveras med att månaden ligger i slutet av året. Enligt lag har ett företag, från balansdagen, sex månader på sig att lämna in sin årsredovisning för granskning. Årsredovisningen ska lämnas in i tid så att företagen inom dessa sex månader även hinner hålla sin årsstämma (ÅRL 7:10§). Eftersom oktober ligger efter denna tidsfrist har många företag hunnit lämna in sin senaste årsredovisning. Det gäller dock inte för vissa av de företag som har brutet räkenskapsår.

3.3.1 Bortfallsanalys

Som kan ses i tabell 1a och tabell 1b nedan har det uppkommit ett visst bortfall eftersom vissa företag inte har någon årsredovisning registrerad hos Affärsdata och vissa företag enbart har gamla årsredovisningar som inte är aktuella för studien. Trots att ett företag enligt lag ska ha lämnat in sin senaste årsredovisning före konkursen (ÅRL 7:10§) är det ett stort antal företag som inte har gjort detta. Många företag som har gått i konkurs under det första verksamhetsåret har inte lämnat någon årsredovisning alls. Dessa företag samt de företag som inte har någon aktuell årsredovisning har exkluderats från studien, vilket kan observeras i tabellerna. Vidare kan noteras att inte heller de företag som har varit vilande under det senaste räkenskapsåret har inkluderats i studien.

(24)

24

2009 2007

Total population 5425 Total population 3794

Oktobers population 416 Oktobers population 335

Bortfall, totalt 248 Bortfall, totalt 204

Bortfall: 60% Bortfall: 61%

Ingen årsredovisning 81 Ingen årsredovisning 82

Gammal årsredovisning 142 Gammal årsredovisning 97

Vilande företag 12 Vilande företag 8

Andra 13 Andra 17

I studien 168 I studien 131

Tabell 1a: Bortfallsanalys, 2009 Tabell 1b: Bortfallsanalys, 2007

(Andra = Icke aktiebolag, bolag under avveckling och bolag vars konkurs har upphävts)

3.4 Undersökningsmodell

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som förklarar revisorers benägenhet att ge en anmärkning om tvivel om fortsatt drift i revisionsberättelsen samt utreda huruvida benägenheten varierar med konjunkturen. För att uppfylla syftet har en logistisk regressionsanalys används. Denna har dock inte inkluderat alla de elva hypoteser som utvecklas i kapitel 5 Hypotesformulering. Tanken var från början att testa alla variabler i modellen men som tydliggörs nedan i avsnitt 3.6.3 Kontrolltester var detta inte möjligt. De hypoteser som inte testas i regressionen har istället behandlats i en analys av det deskriptiva resultatet genom korstabeller.

Den logistiska regressionsmodellen har följt ett mönster som har använts i tidigare forskning (Geiger et al, 2005; Fargher et al, 2008). Revisorns anmärkning om tvivel om fortsatt drift representerar den beroende variabeln i modellen. Tidsaspekten, det vill säga huruvida anmärkningen har lämnats år 2006 eller år 2008 utgör den förklarande variabeln. Valet av kontrollvariabler har baserats på tidigare forskning (Geiger et al, 2005; Fargher et al, 2008;

Tagesson och Öhman, 2010a) och består av: (1) konkursfördröjning2 (2) finansiella problem (3) skulder till banker och andra kreditinstitut (4) bransch (5) storlek på företaget (6) revisionsbyrå (7) revisorns formella kompetens (8) revisorns kön (9) revisionsarvode (10) konsultarvode.

2 Antal dagar från revisorns påskrivande av revisionsberättelsen till beslutet om konkurs. Översatt från engelskans bankruptcy lag.

(25)

25

3.4.1 Operationalisering av variablerna

Tidsperiod – Året som företaget har gått i konkurs. 1 för 2007 och 0 för 2009.

Konkursfördröjning – Tiden i antal dagar från påskrivandet av revisionsberättelsen till beslutet om konkurs.

Finansiella problem – Uppfylls då mer än halva aktiekapitalet är förbrukat och resultatet före skatt är negativt. Denna variabel är anpassad efter svenska förutsättningar. 1 för finansiella problem och 0 för ej finansiella problem.

Skulder till banker och kreditinstitut – Företagets skulder till andra än dess ägare uttryckt i procent (relaterat till företagets balansomslutning). De skulder som har inkluderats i studien är skulder till kreditinstitut, använd checkräkningskredit, byggnadskreditiv samt övriga långfristiga skulder.

Bransch – Baseras på SNI 2007-koder (Statistiska centralbyrån) efter företagets första verksamhetsbeskrivning i förvaltningsberättelsen.

Storlek på företaget – Baseras på logatitmen av omsättning, balansomslutning och antalet anställda.

Revisionsbyrå – Vilken revisionsbyrå som är påskrivande revisionsbyrå samt om byrån är stor, medelstor eller liten. I storleksklassificeringen har PricewaterhouseCoopers, Ernst &

Young, KPMG och Deloitte räknats som stora revisionsbyråer, BDO, Grant Thornton och SET som medelstora och privata byråer som små.

Revisorns formella kompetens – Godkänd eller auktoriserad revisor utifrån undertecknad revisionsberättelse. 1 för godkänd och 0 för auktoriserad.

Revisorns kön – Klassificeras utifrån namnet på revisorn som har undertecknat revisionsberättelsen. 1 för man och 0 för kvinna.

Revisionsarvode – Företagets arvode till påskrivande revisionsbyrå uttryckt i svenska kronor.

Konsultarvode – Företagets arvode för annat än revision till påskrivande revisionsbyrå uttryckt i svenska kronor.

(26)

26

3.5 Metodkritik

Fortlevnaden ifrågasatt – Då detta är en subjektiv bedömning är det svårt att urskilja vilka företag som har fått en faktisk anmärkning och vilka som har fått en upplysning. I denna studie har enbart de företag som har fått en faktisk anmärkning inkluderats. Valet att enbart inkludera anmärkningar och inte upplysningar är baserat på tidigare forskning (Tagesson och Öhman, 2010a). De definierar en anmärkning som ett faktiskt utlåtande om tvivel om fortsatt drift från revisorn medan en upplysning är ett utlåtande där det är upp till läsaren att bedöma företagets fortlevnad. Ett tydligt exempel på en anmärkning är från Lentax AB:s revisionsberättelse i årsredovisningen från 2008 (organisationsnummer 556576-4486):

‖Med anledning av att bolagets skulder överstiger tillgångarna och ingen resultatförbättring skett under 2009 råder det en väsentlig osäkerhet om bolagets möjlighet till fortsatt drift‖

(Affärsdata).

Ett exempel på en upplysning om tvivel om fortsatt drift, som inte räknas som en anmärkning i denna uppsats, är från CG Interiör AB:s revisionsberättelse i årsredovisningen från 2006 (organisationsnummer 556682-6060):

‖En långsiktig finansiering är en förutsättning för att ingen osäkerhetsfaktor skall finnas som väcker tvivel om bolagets förmåga att fortsätta sin verksamhet‖ (Affärsdata).

Om även upplysningarna som indikerar en osäkerhet kring den fortsatta driften hade klassificerats som anmärkningar hade naturligtvis fler företag klassificerats som företag med fortlevnaden ifrågasatt. Upplysningarna har inkluderats och testats i en känslighetsanalys för att se om och hur resultatet skulle skifta. Känslighetsanalysen innebar en logistisk regression där även de företag som erhållit en upplysning om tvivel om fortsatt drift klassificerades som om de fått fortlevnaden ifrågasatt. Resultatet från känslighetsanalysen är relativt likt det som presenteras i kapitel 6 Resultat. Det som skiftar är givetvis det deskriptiva resultatet gällande antalet anmärkningar om tvivel om fortsatt drift. Eftersom resultatet från den logistiska regressionen är relativt likt resultatet från känslighetsanalysen har den ursprungliga klassificeringen använts i studien.

Urvalet – Anledningen till att en specifik månad har valts ut i undersökningen beror bland annat på att denna studie ingår i en större studie. Valet av en månad kan ses som negativt men eftersom urvalet anses vara tillräckligt stort har dock bedömningen gjorts att detta inte medför någon skada för representativiteten. Eftersom oktober månad ligger i slutet av året ansågs den vara ett bra val för studiens syfte. Det bör dock påpekas att eftersom enbart en månad har valts kan urvalet vara skevt då händelser under just den här perioden kan har påverkat resultatet i studien. Några sådana indikationer har dock inte påträffats under genomförandet av studien.

(27)

27 Tidsperiod – Huruvida de två åren som har valts ut verkligen representerar en hög- och en lågkonjunktur kan ifrågasättas. Vid vilka tidpunkter konjunkturen vänder är alltid ett omdebatterat ämne som beror på hur konjunkturen mäts samt vad syftet med mätningen är. I denna studie har Konjunkturinstitutet och Riksbankens vice VD:s uttalande legat till grund för valet av år. Därför ansågs dessa år representera konjunkturcykelns topp och botten.

Konkursfördröjning – Att enbart en månad har valts ut ökar risken för att denna variabel har påverkats eftersom alla konkurser har inträffat under samma månad. Detta medför att konkursfördröjningen hos företagen i urvalsunderlaget är mer lika än om konkurser från hela året hade varit inkluderade i urvalet. Hur urvalet har påverkat resultatet är dock oklart.

Finansiella problem – Denna variabel har anpassats till svenska förutsättningar. Då en förbrukning av halva aktiekapitalet är en tydlig indikation på finansiella problem har detta inkluderats i definitionen. Även ett negativt resultat är en indikation på problem i verksamheten. Självklart kan det finnas andra indikationer på finansiella problem men det har ansetts tillräckligt att använda dessa mått.

Storlek på företaget – I denna studie har logaritmen av måtten omsättning, balansomslutning och antalet anställda använts som mått på storlek på företaget. Dessa mått har använts i tidigare forskning vilket styrker dess användbarhet som mått på ett företags storlek. I det deskriptiva resultatet har dock rådata för måtten använts eftersom denna ansågs vara av större intresse.

Skulder till banker och kreditinstitut – De skulder som inte har inkluderats i studien är till exempel leverantörsskulder, skulder till ägare och övriga kortfristiga skulder. Då övriga kortfristiga skulder inte är specificerade kan vissa skulder som egentligen skulle vara inkluderade ha utelämnats. Detta ansågs dock inte vara av någon större betydelse för resultatet eftersom motsatt effekt kan ha skett genom de övriga långfristiga skulderna.

Bransch – Denna uppdelning har tagits från SNI 2007, ett branschkodningssystem som används av bland annat Statistiska centralbyrån och Skatteverket. För att få fram information om respektive företag har den överst nämnda verksamheten i förvaltningsberättelsen i respektive årsredovisning använts för att sedan kopplas till en SNI 2007-kod. Då vissa företag har spridd verksamhet kan verksamheten knytas till flera branscher men den överst nämnda verksamheten har använts konsekvent eftersom denna kan anses vara företagets huvudverksamhet.

Eftersom det finns många SNI 2007-koder har vissa av dem slagits samman för att få en mer jämn spridning av populationen. Detta kan göra att vissa skillnader mellan branscherna försvinner, men då sammanslagningen har skett mellan likartade branscher bör detta inte ha någon väsentlig inverkan på resultatet. Hade branscherna inte slagits samman hade dess

(28)

28 skillnader varit för beroende av slumpen vilket därmed hade dragit ned resultatets signifikans.

Även efter sammanslagningen har branscherna en relativt stor spridning vilket likväl medför att slumpen kan ha påverkat resultatet.

Revisionsbyrå – Att revisionsfirmorna är uppdelade med enbart Ernst & Young i den ena gruppen och resterade byråer i den andra kan uppfattas som underligt. Uppdelningen har gjorts eftersom tester har visat att resterande byråer har en relativt stor samvariation (se tabell 7) medan Ernst & Young har visat på en betydligt större andel anmärkningar i förhållande till andelen revisioner. Hade uppdelningen gjorts på annat sätt hade dess signifikans försvunnit och grupperna hade blivit alltför lika. För att fånga upp skillnaden mellan byråerna har därför uppdelningen gjorts på detta sätt.

Revisorns formella kompetens – Revisorns formella kompetens behöver inte betyda att en revisor som är auktoriserad är ”bättre” än en godkänd revisor eller att denne har längre erfarenhet. Vissa revisorer väntar flera år innan de skriver Revisornämndens prov för att bli auktoriserade revisorer. Detta gör att en auktoriserad revisor kan ha samma erfarenhet som en godkänd revisor. Variabeln kan därför ifrågasättas eftersom själva titeln egentligen inte spelar någon roll, det är erfarenheten som studien vill kontrollera. Då det är svårt att se hur många år en revisor har praktiserat samt vilken utbildning denne har ansågs dock titeln på revisorn vara ett tillräckligt bra mått på erfarenhet.

Revisorns kön – Trots att det är lätt att få fram denna variabel genom namnet på revisorn har det uppstått några frågetecken. Vissa revisorer har förnamn som är lika vanliga hos män som hos kvinnor. Detta har gjort att författarna har valt att klassificera dessa som män då denna grupp är betydligt mer frekvent förekommande. Eftersom det endast handlar om ett fåtal fall ansågs inte en eventuell felklassificering ha någon större betydelse för resultatet.

Revisionsarvode – Detta syns tydligt i årsredovisningen eftersom företag ska visa i en not hur mycket de har betalat i arvode till revisorn (ÅRL 5:21§). Vissa företag har dock inte gjort detta då de troligtvis har låtit sitt moder- eller dotterbolag ta hela kostnaden. I de fallen har en kostnad på noll kronor noterats. Eftersom variabeln inte är inkluderad i regressionen anses nollnoteringen inte påverka resultatet negativt.

Konsultarvode – Även arvoden till revisorsbyrån för annat än revision ska visas i not i årsredovisningen (ÅRL 5:21§). Det behöver för närvarande inte specificeras vad för typ av tjänster som detta innefattar, vilket gör att denna variabel kan vara svåranalyserad. Trots detta anses den vara viktig för studien.

(29)

29

3.6 Tillvägagångssätt

3.6.1 Litteratursökning

Arbetet med uppsatsen inleddes med en grundlig genomgång av tidigare forskning och litteratur inom ämnet. För att förstå ämnet undersöktes även de lagar och regler som relaterar till revisorers bedömning av ett företags fortsatta drift. För att hitta relevanta artiklar inom området användes Lunds universitets databas ELIN. För att sortera ut intressanta artiklar användes sökord som going concern, audit opinion, auditor independence, audit fees et cetera. Även den offentliga debatten som används i uppsatsen har påträffats på samma sätt.

När intressanta artiklar har upptäckts har även referenser i artiklarna undersökts för att hitta fakta som understödjer forskningen. Dessutom har databasen FAR Komplett Online använts för att hitta svenska artiklar inom ämnet samt för sökning i den svenska lagstiftningen.

3.6.2 Bearbetning av data

Medan det empiriska materialet samlades in fördes informationen från årsredovisningarna in i ett Excel-dokument. I dokumentet kodades sedan vissa kolumner, till exempel bransch och finansiella problem, för att kunna inkluderas i studien. När all data var insamlad togs vissa företag bort eftersom de inte hade någon årsredovisning, inte hade en aktuell årsredovisning eller var vilande (se tabell 1a och 1b). När detta hade gjorts öppnades dokumentet i statistikprogrammet SPSS där tester utfördes enligt avsnitt 3.6.3 Kontrolltester.

3.6.3 Kontrolltester

När materialet var insamlat och inlagt i statistikprogrammet SPSS gjordes tester för att kontrollera variablernas signifikans, normalfördelning och samvariation. Detta för att avgöra om variablerna kunde inkluderas i regressionen som de var eller om de behövde logaritmeras för att kunna inkluderas. Normalfördelningen kontrollerades genom ett Kolmogorov- Smirnov-test. Enligt testet var ingen av variablerna normalfördelade vilket indikerade att de troligen behövde logaritmeras för att vara av betydelse för regressionen, det vill säga de variabler som inte var dummy-variabler. Variablerna logaritmerades således för att se om de därmed blev normalfördelade. Endast variablerna Balansomslutning, Omsättning och Antal anställda blev normalfördelade vilket ledde till att variabeln Konkursfördröjning likväl användes ologaritmerad. Enligt Djurfeldt och Barmark (2009) är den logistiska regressionen inte lika känslig som den multipla regressionen för icke-normalfördelade variabler. Därför accepterades variabeln konkursfördröjning även om den inte var normalfördelad.

(30)

30 Konkursfördröjningen ansågs vara för viktig för regressionen och för studiens resultat för att exkluderas. Dess normalfördelning ansågs inte heller påverka resultatet av regressionen signifikant.

Vidare exkluderades variablerna Revisionsarvode och Konsultarvode från regressionen.

Anledningen till att dessa variabler exkluderades var att de i en känslighetsanalys inte tillförde något ytterligare förklaringsvärde till regressionen utan påvisade att den beroende variabeln var oberoende av de båda arvodena. Även variablerna Revisorns formella kompetens och Revisorns kön exkluderades från regressionen eftersom det deskriptiva resultatet visar att det inte finns någon stor skillnad mellan auktoriserade och godkända revisorer samt de båda könen. Detta tolkades som att de inte skulle medföra någon förbättring av regressionen, vilket de sedan inte heller gjorde enligt en känslighetsanalys. De båda känslighetsanalyserna utfördes i form av en logistisk regression dels med variablerna inkluderade var för sig, dels med en regression med alla variablerna inkluderade tillsammans med övriga variabler.

För att undersöka samvariationen mellan variablerna togs deras tolerans- och VIF-faktorer3 fram. Faktorerna visade på en samvariation mellan vissa variabler (antal anställda, omsättning och balansomslutning), vilket motiverade att de minst signifikanta togs bort, det vill säga omsättning och antal anställda. Om dessa variabler hade innefattats i modellen hade de dragit ner förklaringsgraden för modellen som helhet samt för signifikansen av den tredje variabeln, balansomslutning. Det hade då varit svårt att se några samband samt utföra en analys av dels modellens förklaringsgrad, dels variabelns förklaringsgrad. För att kontrollera resultatet av samvariationen utfördes ett Spearman rho-korrelationstest (se bilaga 2). Anledningen till att Spearman rho-testet användes i stället för ett Pearson-test är att minst en av variablerna är en dummy-variabel (Djurfeldt och Barmark, 2009). Korrelationstestet bekräftade tolerans- och VIF-faktorerna, det vill säga att det visade på korrelation mellan vissa variabler.

Även mellan revisionsbyråerna fanns stor samvariation, vilket gjorde det svårt att testa byråerna var för sig i regressionen. Dess olikheter testades i stället i en korstabell. I den logistiska regressionen testades alla revisionsbyråer tillsammans mot Ernst & Young på grund av att Ernst & Young var den enda byrån som skiljde sig markant från de andra byråerna.

Revisionsbyråerna presenteras därmed både med hur de varierar från Ernst & Young samt hur alla byråerna varierar från varandra.

Branschernas skillnader presenteras på samma sätt som revisionsbyråernas skillnader. Dock bortses branscherna helt från den logistiska regressionen eftersom dessa inte tillför något ytterligare förklaringsvärde. Det intressanta är i stället att se hur skillnaderna ser ut mellan de olika branscherna. Branscherna har slagits samman enligt anvisningar från Tagesson och Öhman (2010b) som forskar på området. Sammanslagning har skett enligt figur 5 där den

3 Variance Inflation Factors

References

Related documents

På grund av bristande regelverk och rekommendationer kan revisorer beakta ett företags fortsatta drift utifrån olika aspekter vilket skapar en problematik vad

Antalet anställda uppges ha ökat i förhållandevis stor omfatt- ning de senaste tre månaderna och anställningsplanerna visar på en fortsatt mycket stark

Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter ...21. Stål- och

För att förstå mina patientmöten bättre, både bra möten och möten som jag inte är nöjd med, så vill jag undersöka vad som påverkar oss i vår omvandling från person

Trots dessa obekväma funderingar uppskattade jag vad han sade, att ”Kubas öde kommer inte att avgöras varken av USA eller av någon annan nation, framtiden för Kuba - som är

Utöver det tolkas även avslag på grund av rimliga tvivel avseende sökandes avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan giltighetstiden för den sökta viseringen löper

Vid våldtäkt som skett genom våld eller hot om våld anses det beträffande såväl samkönade som icke-samkönade fall tala för målsägandens trovärdighet att

Jag tar till orda och beskriver mina tankar om arbetet med Stinas språkutveckling, framförallt beskriver jag mina grubblerier som övergått till tvivel att det inte finns