2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

2006:25

Arbetsresor från Mälardalen

Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms

innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

KORT SAMMANFATTNING

Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt ungefär 350 000 fordon någon av betalstationerna för trängselskatt. Av dessa kommer cirka 4000 från Mälardalskommuner utanför Stockholms län, vilket motsvarar ungefär 1% av det totala antalet fordon som passerar någon betalstation.

I syfte att undersöka om Stockholmsförsöket med trängselskatt haft någon inverkan på arbetsresor från övriga Mälardalen till Stockholms innerstad genomfördes en undersökning i april 2006.

Efter starten av försöket med trängselskatt har antalet arbetsresor med bil under en vecka minskat med cirka 8%. Antalet arbetsresor med kollektiva färdmedel har ökat med 1%. Arbetsresor som gjordes med en kombination av bil och kollektiva har ökat med 1,5%. Totalt sett minskade antalet arbetsresor med cirka 1%.

Bensinprisökningen mellan våren 2005 och våren 2006, då försöket pågick, motsvarade en merkostnad på ungefär 15 kronor per resa tur och retur.

Minskningen av antalet arbetsresor med bil kan förklaras av både trängselskatt och ökat bensinpris.

Det går dock inte att utifrån denna undersökning säga att hela minskningen orsakats av trängselskatten.

INNEHÅLL

KORT SAMMANFATTNING 2

FIGURFÖRTECKNING 4

TABELLFÖRTECKNING 5

FÖRORD 6

SAMMANFATTNING 8

1 INLEDNING 9

1.1 Syfte 9

1.2 Metod 9

2 RESULTAT 10

2.1 Huvudsakliga resultat 10

2.2 Färdmedel och resfrekvens 10

2.3 Tidpunkt för passage av betalstation med bil 14

2.4 Trängsel 17

2.5 Attityder 19

3 SLUTSATSER 20

4 METOD OCH MÄTDATA 21

4.1 Omfattning 21

4.2 Adresskälla 21

4.3 Urval 21

4.4 Mätdata 22

4.5 Svarsfrekvens och bortfall 22

4.6 Svarsgruppen 22

BILAGA 1 KOMPLETTERANDE DIAGRAM 25 BILAGA 2 DEFINITIONSLISTA 33 BILAGA 3 FRÅGEGUIDE 34

FIGURFÖRTECKNING

Figur 1 Färdmedel för arbetsresa våren 2005 och 2006 11

Figur 2 Resfrekvens för olika färdmedel 12

Figur 3 Andel arbetsresor per antal dagar i veckan - kollektiva färdmedel 2005 och 2006 13 Figur 4 Andel arbetsresor per antal dagar i veckan – bil 2005 och 2006 13 Figur 5 Andel arbetsresor per antal dagar i veckan – kombinerat bil och kollektivt 2005 och 2006 14 Figur 6 Tidpunkt för avgiftspassage med bil TILL arbetet år 2006 15 Figur 7 Tidpunkt för avgiftspassage med bil FRÅN arbetet år 2006 16 Figur 8 Upplevelse av trängsel ombord på kollektivtrafik - våren 2006 jämfört med våren 2005 17 Figur 9 Upplevelse av trängsel på vägarna - våren 2006 jämfört med våren 2005 18 Figur 10 Svarsgruppen fördelad på hushållsinkomst per månad före skatt 23

Figur 11 Svarsgruppen fördelad på ålder 24

TABELLFÖRTECKNING

Tabell 1 Attityder till Stockholmsförsök och trängselskatt 19

FÖRORD

Kommunfullmäktige i Stockholm beslutade den 2 juni 2003, att föreslå ett försök med miljöavgifter/trängselskatt – Stockholmsförsöket. Den 16 juni 2004 beslutade riksdagen att anta lagen om trängselskatt (SFS 2004:629). Lagen möjliggör uttag av trängselskatt i Stockholm t.o.m.

den 31 juli 2006. Den 28 april 2005 beslutade regeringen att försöksperioden med miljöavgifter/trängselskatt i Stockholm skulle påbörjas den 3 januari 2006. Huvudaktörerna i Stockholmsförsöket är Stockholms stad, Vägverket och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Försöket finansieras av staten.

Stockholmsförsöket består av tre delar: utökad kollektivtrafik, miljöavgifter/trängselskatt samt fler infartsparkeringar i staden och länet.

Målen för försöket är:

• Antalet fordon över innerstadssnittet under morgonens och eftermiddagens maxtimmar ska minska med 10 - 15 procent.

• Framkomligheten ska öka på de hårdast belastade vägarna i stockholmstrafiken.

• Utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar i innerstadsluften ska minska.

• De som vistas i innerstaden ska uppleva en miljöförbättring i gaturummet.

Miljöavgiftskansliet är Stockholms stads projektkansli. Dess uppgift är att, på regeringens uppdrag, planera, samordna, informera om och utvärdera försöket. För att ge svar på frågan i vilken utsträckning målen nås och för att kunna studera effekterna av Stockholmsförsöket har Miljöavgiftskansliet tillsammans med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafikkontor, SL, olika forskningsinstitutioner (bl.a. LTH och KTH), oberoende konsultföretag (Transek, Trivector m.fl.) samt vissa av stadens förvaltningar (Trafikkontoret, USK och Miljöförvaltningen), utarbetat ett omfattande utvärderingsprogram. Mätningarna, analyserna och rapporterna har utförts av myndigheter och förvaltningar samt konsultföretag specialiserade inom de olika delområden som ingår i utvärderingsprogrammet. Samtliga utvärderingsrapporter publiceras successivt på försökets hemsida, www.stockholmsforsoket.se.

Denna rapport beskriver om och i så fall hur arbetsresor från övriga Mälardalen in till Stockholms innerstad och avgiftsområdet har påverkats av Stockholmsförsöket. Projektledare hos Transek har varit Kia Hultin. Vidare har Lotta Schmidt och Joakim Köhler medverkat i projektet.

Rapporten bygger på 875 enkäter som besvarats av personer boende i Mälardalskommuner gränsande till Stockholms län, och vars arbetsplatser ligger i Stockholms innerstad.

Undersökningen ägde rum under april månad år 2006. Frågorna i enkäten handlade om arbetsresor såväl före som under Stockholmsförsöket. Dessutom ställdes ett antal attitydfrågor om Stockholmsförsöket.

Solna i maj 2006

Marika Jenstav vd Transek AB

SAMMANFATTNING

Bakgrund

De som bor och arbetar inom Stockholms län påverkas mer av Stockholmsförsöket än de som bor längre bor i övriga län i Mälardalen. I perspektivet Mälardalen och Stockholm som en integrerad bostads- och arbetsmarknad är det dock viktigt att försöka ta reda på Stockholmsförsöket effekter för dem som bor utanför länsgränsen. Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt cirka 350 000 fordon någon av betalstationerna för trängselskatt. Av dessa kommer cirka 4000 från områden utanför Stockholms län, vilket motsvarar ungefär 1%.

Uppdraget

Uppdraget bestod i att genomföra en undersökning riktad till dem som arbetspendlar över länsgränsen in till de centrala delarna av Stockholm och som därmed påverkas av trängselskatten.

Undersökningen syftade till att kartlägga eventuella förändringar i deras arbetsresor avseende antal och val av färdmedel. Det var 875 personer som deltog i undersökningen.

Huvudsakliga resultat

Efter starten av försöket med trängselskatt har antalet arbetsresor med bil under en vecka minskat med cirka 8%. Antalet arbetsresor med kollektiva färdmedel har ökat med cirka 1%. Arbetsresor som gjordes med en kombination av bil och kollektiva färdmedel ökade 1,5%. Totalt sett minskade antalet arbetsresor under en vecka med cirka 1%.

Slutsats

Förutom Stockholmsförsöket med bla. trängselskatt som genomfördes våren 2006, ökade det reella bensinpriset med 0,85 kronor per liter från april 2005 till april 2006¹. Den genomsnittliga reslängden med bil var cirka 10 mil. Beräknat på en bensinförbrukning på 0,9 liter per mil, innebär det ökade bensinpriset en merkostnad på ungefär 15 kronor tur och retur.

1 INLEDNING

1.1 Syfte

Syftet med denna undersökning var kartlägga om Stockholmsförsöket haft någon inverkan på arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad avseende antal resor och val av färdmedel.

1.2 Metod

En postenkät skickades till 2000 personer boende i Mälardalskommuner nära gränsen till Stockholms län, och vars arbetsplats var belägen innanför avgiftszonen. Enkäten innehöll frågor om hur de reste till och från arbetet våren 2006 under pågående Stockholmsförsök respektive hur de reste vid samma tid 2005, dvs. före försöket. Utöver frågor om resvanor innehöll enkäten några frågor angående olika aspekter av Stockholmsförsöket och trängselskatt.

Av 2000 utskickade enkäterna inkom 1330 svar. De 455 av dessa som hade bytt bostads- och/eller arbetsadress mellan år 2005 och 2006 plockades dessa bort innan analysen. Resultaten bygger alltså på svar från 875 personer.

2 RESULTAT

Resultaten som bygger på svar från 875 personer visar att antalet arbetsresor per vecka med bil från de utvalda Mälardalskommunerna till Stockholms innerstad har minskat, samtidigt som antalet arbetsresor med kollektiva färdmedel har ökat. I detta kapitel redovisas ett antal diagram och tabeller över främst resfrekvens och färdmedelsval. Ytterligare resultat återfinns i bilaga 1.

2.1 Huvudsakliga resultat

• Det vanligaste färdmedlet för arbetsresor såväl år 2005 som 2006 var regional- och/eller fjärrtåg – drygt 60%

• Näst vanligaste färdmedel för arbetsresa var bil under båda åren – drygt 30%

• Mellan våren 2005 och våren 2006 minskade antalet arbetsresor per vecka med bil cirka 8%.

• Under samma period ökade antalet arbetsresor per vecka med kollektiva färdmedel med 1%

• Antalet arbetsresor med en kombination av bil och kollektiva färdmedel ökade med 1,5%

• Totalt sett minskade antalet arbetsresor per vecka med cirka 1%.

• Svarsgruppen som helhet var något mer positivt än negativt inställda till Stockholmsförsök och trängselskatt

2.2 Färdmedel och resfrekvens

I enkäten efterfrågades vilket/vilka färdmedel som vanligen användes för arbetsresor våren 2006 respektive våren 2005. Det var möjligt att ange flera färdmedel. En och samma person kan som vanligaste färdmedel t ex. ha uppgett bil, fjärrtåg och pendeltåg. Summan i digrammet nedann blir därför mer än 100%.

Färdmedel 2005 och 2006 - flerval möjligt (summa <100%)

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Bil som för

are

Bil som pa

sag erar

e MC

Cyk

el/Moped Taxi

Fär dtjän

st

Buss

P-tåg/

T-bana /Lok

altåg

Fjärrtåg/

Regi onal

tåg

Annat

2005 2006

Figur 1 Färdmedel för arbetsresa våren 2005 och 2006

Drygt 60% uppgav att de reste till arbetet i Stockholms innerstad med fjärrtåg och regionaltåg färdmedel. Cirka 30% uppgav att de åkte bil till arbetet. Denna fördelning gällde för både år 2005 och 2006.

Det var fler kvinnor än män som reste med kollektiva färdmedel, och det var vanligare med män som bilförare.

För att ta reda på hur ofta arbetspendlarna från Mälardalskommunerna reste till arbetet med olika färdmedel ställdes frågan om hur många dagar i veckan de reste med kollektiva färdmedel hela vägen till arbetet, respektive med bil hela vägen och med en kombination av bil och kollektiva färdmedel.

Resfrekvens per färdmedel

2.96

1.23

0.64 3.00

1.14

0.66

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5

Kollektivt Bil Bil/kollektivt

2005 2006

Figur 2 Resfrekvens för olika färdmedel

Den genomsnittliga resfrekvensen per vecka med kollektiva färdmedel hela vägen var 2,96 för år 2005. År 2006 hade resfrekvensen ökat till 3 arbetsresor per vecka. Detta motsvarar en ökning på cirka 1%.

Den genomsnittliga resfrekvensen per vecka med bil hela vägen var cirka 1,23 för år 2005. För år 2006 gjordes i genomsnitt cirka 1,14 arbetsresor med bil per vecka. Detta motsvarar en minskning på cirka 8%.

Arbetsresor med en kombination av bil och kollektiva färdmedel ökade från 0,64 resor till 0,66 resor per vecka, vilket motsvarar 1,5%

Totalt sett sjönk resfrekvensen per vecka med cirka 1%.

Kollektivt hela vägen till arbetet

Resfrekvens för resa kollektivt hela vägen till arbetet - Samtliga

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

1 dag/vecka 2 dgr/vecka 3 dgr/vecka 4 dgr/vecka 5 dgr/vecka 6 dgr/vecka 7 dgr/vecka Aldrig

2005 2006

Figur 3 Andel arbetsresor per antal dagar i veckan - kollektiva färdmedel 2005 och 2006

I svarsgruppen som helhet var det drygt 45% som reste till arbetet 5 dagar i veckan båda åren.

Resfrekvensen med kollektiva färdmedel ökade med 1%.

Bil hela vägen till arbetet

Resfrekvens för resa med bil hela vägen till arbetet - Samtliga

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

1 dag/vecka 2 dgr/vecka 3 dgr/vecka 4 dgr/vecka 5 dgr/vecka 6 dgr/vecka 7 dgr/vecka Aldrig

2005 2006

Figur 4 Andel arbetsresor per antal dagar i veckan – bil 2005 och 2006

Bland samtliga tillfrågade var det cirka 15% som reste 5 arbetsdagar i veckan båda åren.

Resfrekvensen med bil minskade med 8%.

En kombination av bil och kollektivt till arbetet

Resfrekvens vid resa med bil + kollektivt till arbetet - samtliga

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

1 dag/vecka 2 dgr/vecka 3 dgr/vecka 4 dgr/vecka 5 dgr/vecka 6 dgr/vecka 7 dgr/vecka Aldrig

2005 2006

Figur 5 Andel arbetsresor per antal dagar i veckan – kombinerat bil och kollektivt 2005 och 2006 Av hela svarsgruppen var det knappt 10% som åkte till arbetet 5 dagar i veckan med en kombination av bil och kollektiva färdmedel. Av dem som kombinerade bil och kollektiva färdmedel passerade nästan 80% avgiftssnittet med kollektivt färdmedel. Resfrekvensen för denna kombination ökade med 1,5%.

2.3 Tidpunkt för passage av betalstation med bil

I enkäten ställdes även frågan om vid vilket klockslag de passerade någon av betalstationerna för trängselskatt på väg till, respektive hem från arbetet. De intervjuade fick också uppge om och i så fall hur tidpunkten förändrats under Stockholmsförsöket.

De som åkte bil till arbetet under försöket passerade avgiftssnittet under avgiftsbelagda tider.

Flertalet färdades också i avgiftspliktiga bilar. Innan Stockholmsförsöket våren 2005 uppgav knappt 1% av de intervjuade att de körde miljöbil. Under försöket våren 2006 var andelen 2,5%.

Restidpunkt med bil TILL arbetet

Tidpunkt för avgiftspassage med bil TILL arbetet år 2006

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

06.30 - 06.59 07.00 - 07.29 07.30 - 08.29 08.30 - 08.59 09.00 - 15.29 17.30 - 17.59 18.00 - 18.29 18.30 - 06.29

Figur 6 Tidpunkt för avgiftspassage med bil TILL arbetet år 2006

De som passerade någon av betalstationerna för trängselskatt med bil på väg till arbetet gjorde det under avgiftsbelagda tider. Ungefär 65% passerade en betalstation mellan klockan 06.30 och 08.30.

Av dessa var det drygt 35% som passerade avgiftssnittet vid klockslag med den högsta avgiften på 20 kronor mellan klockan 07.30 och 08.30.

Knappt 85% uppgav att de reste till arbetet vid samma tidpunkt under försöket som våren innan.

Strax under 10% valde att valde att åka tidigare.

Restidpunkt med bil FRÅN arbetet

Tidpunkt för avgiftspassage med bil FRÅN arbetet år 2006

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

06.30 - 06.59 07.00 - 07.29 07.30 - 08.29 09.00 - 15.29 15.30 - 15.59 16.00 - 17.29 17.30 - 17.59 18.00 - 18.29 18.30 - 06.29

Figur 7 Tidpunkt för avgiftspassage med bil FRÅN arbetet år 2006

De som passerade avgiftssnittet med bil på väg hem från arbetet gjorde det under avgiftsbelagda tider. Ungefär 70% passerade avgiftssnittet mellan klockan 16.00 och 18.30. Av dessa passerade nära 40% avgiftssnittet vid klockslag med den högsta avgiftsnivån på 20 kronor mellan klockan 16.00 och 17.30.

Drygt 85% uppgav att de reste hem från arbetet vid samma tidpunkt under försöket som våren innan. Knappt 10% uppgav att de valde att åka senare.

2.4 Trängsel

I enkäten ställdes också frågor om hur trängseln ombord på kollektivtrafik och på vägarna upplevdes under försöket jämfört med innan.

Trängsel ombord på kollektivtrafik

Upplevelse av trängsel ombord på kollektivtrafik 2006 jmf 2005

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Ingen erfarenhet Mer trängsel idag Mindre trängsel idag Oförändrat

Figur 8 Upplevelse av trängsel ombord på kollektivtrafik - våren 2006 jämfört med våren 2005 Drygt hälften av dem som hade erfarenhet av att resa med kollektiva färdmedel uppgav att de upplevde mer trängsel ombord våren 2006 än 2005. Ungefär 45% upplevde ingen skillnad i trängsel. Ungefär 2% upplevde mindre trängsel ombord på kollektivtrafik under Stockholmsförsöket.

Trängsel på vägarna

Upplevelse av trängsel på vägarna 2006 jmf 2005

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Ingen erfarenhet Mer trängsel idag Mindre trängsel idag Oförändrat

Figur 9 Upplevelse av trängsel på vägarna - våren 2006 jämfört med våren 2005

Mer än hälften av de som hade erfarenhet av att åka bil till arbetet uppgav att de upplevde mindre trängsel på vägarna våren 2006 än våren 2005. Strax under 10% uppgav att de upplevde ökad trängsel medan ungefär 35% inte upplevde någon skillnad.

2.5 Attityder

I undersökningen fick de intervjuade också svara på vilken inställning de hade till Stockholmsförsöket och trängselskatter.

Tabell 1 Attityder till Stockholmsförsök och trängselskatt

Negativ Varken eller Positiv Summa

ALLA 36 % 22 % 42 % 100 %

Län Västmanland 33 % 28 % 39 % 100 %

Uppsala 36 % 22 % 43 % 100 %

Sörmland 37 % 20 % 43 % 100 %

Ålder 65 eller äldre 46 % 15 % 38 % 100 %

41-65 år 34 % 22 % 44 % 100 %

26-40 år 38 % 21 % 40 % 100 %

25 år eller yngre 42 % 33 % 25 % 100 %

Kön Kvinna 32 % 29 % 39 % 100 %

Man 39 % 16 % 45 % 100 %

Det var ingen markant skillnad i inställning mellan länen. Cirka 35% var negativa och cirka 40%

var positiva till Stockholmsförsöket och trängselskatt.

Uppdelat på kön var kvinnorna mer osäkra i sin uppfattning än männen. Såväl män som kvinnor var dock något mer positivt än negativt inställda till försöket och trängselskatter.

Uppdelat på ålder var inställningen till Stockholmsförsök och trängselskatt mer negativ hos individer över 65 år respektive under 25 år. De i åldern 41 till 65 år var mest positiva.

3 SLUTSATSER

Drygt 60% av de som bor i Mälardalen utanför Stockholms län och arbetspendlar till Stockholms innerstad reser med fjärr- eller regionaltåg. Ungefär 30% åkte bil till arbetet. Detta gällde för såväl år 2005 som 2006. Under tiden för försöket med trängselskatt minskade antalet arbetsresor med bil per vecka cirka 8%. Antalet arbetsresor med kollektiva färdmedel ökade med 1/%. Arbetsresor som gjordes med en kombination av bil och kollektiva färdmedel ökade 1,5%. Totalt sett minskade antalet arbetsresor per vecka med cirka 1%.

Förutom Stockholmsförsöket med bla. trängselskatt som genomfördes våren 2006, ökade det reella bensinpriset med 0,85 kronor per liter från april 2005 till april 2006. Den genomsnittliga reslängden bland dem som åkte bil till arbetet var cirka 10 mil enkel resa. Beräknat på en bensinförbrukning på 0,9 liter per mil, innebär det ökade bensinpriset en merkostnad på ungefär 15 kronor tur och retur.

Trängselskatt i kombination med ökat bensinpris, eller var och en för sig, kan vara förklaringen till det minskade antalet arbetsresor med bil. Det går dock inte att säkert hävda att minskningen av antalet arbetsresor med bil orsakats av trängselskatten i samband med Stockholmsförsöket.

4 METOD OCH MÄTDATA

4.1 Omfattning

• Postal enkät till 2000 individer

• Två påminnelser (den första med kort och den andra med ny enkät)

• Cirka 20 frågor om arbetsresor våren 2006 och våren 2005

• Cirka 5 frågor om upplevelse av inställning till Stockholmsförsöket

• Cirka 10 bakgrundsfrågor

• Undersökningsperiod var april månad år 2006

4.2 Adresskälla

SCB för registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), dvs. statistik över var individer bor och var de arbetar. RAMS uppdateras årligen per den sista december. Urvalet för denna undersökning hämtades ur RAMS per den 31/12 år 2004.

4.3 Urval

För att fånga upp de som åker bil till sitt arbete inom avgiftsområdet, valdes individer boende i kommuner utanför Stockholms län på ett avstånd om max 10-12 mil från Stockholm city.

• individer bosatta i någon av kommunerna:

Enköping, Håbo, Knivsta, Uppsala, Östhammar, Eskilstuna, Strängnäs, Vingåker, Katrineholm, Flen, Gnesta, Västerås, Heby, Sala, Hallstahammar och Surahammar

• och som arbetar inom innerstaden (postnummer som börjar på 10 eller 11)

Den 31/12 år 2003 innehöll RAMS nära 11 000 individer som uppfyller kraven om boendekommun och arbetsplats enligt ovan. Däremot innehåller RAMS inga uppgifter om vilka färdmedel som använts för arbetsresor. En ungefärlig bild av färdmedelsfördelningen hämtades istället ur RES.

Som exempel ger RES för Uppsala län att fördelningen mellan bil och kollektiva färdmedel för arbetsresor till området för trängselskatt är cirka 40% för bil och för 60% kollektiva färdmedel.

Om man antar att denna fördelning även gäller för de nära 11000 individer i RAMS som uppfyller villkoren om boendekommun och arbetsplats i Stockholms kommun, så skulle det innebära att cirka 4400 tar bilen till arbetet. Detta stämmer ganska väl med de 4000 arbetsresor som återfinns i RES för motsvarande urval.

Antalet resor med ett visst färdmedel för en given relation kan i RES vara behäftat med fel.

Färdmedel i RES avser huvudsakligt färdmedel, dvs. det färdmedel som nyttjades för den längsta delresan. En bilresa till avgiftsområdet kan i verkligheten vara en kombination av både bil och kollektivt. Detta skulle T.ex. innebära att en person har tagit bilen från sin bostad i Knivsta till pendeltåget i Upplands Väsby och därmed färdats kollektivt över avgiftssnittet – trots att det i RES identifieras som en bilresa till avgiftsområdet. I och med detta finns en risk att de 4000 resorna med bil till avgiftsområdet är överskattade.

4.4 Mätdata

De intervjuade fick besvara frågor hur de reste till arbetet vid undersökningstillfället i april 2006.

Vid samma undersökningstillfälle fick de också svara på samma frågor men avseende sina arbetsresor våren 2005. Observationerna är dock ganska få och förändringarna relativt små, vilket innebär att förändringarna kan ligga inom den statistiska felmarginalen.

4.5 Svarsfrekvens och bortfall

Av de totalt 2000 personer som fick enkäten var det cirka 1330 som svarade, vilket motsvarar en svarsprocent på cirka 65%.

Adresserna som användes i utskicket av enkäten hämtades ur Registerbaserad Arbetsmarknadsstatistik (RAMS) från SCB. Detta register uppdateras årligen per den sista december. Urvalet i denna studie gjordes ur RAMS per den 31/12 år 2004. Då uppgifterna i adressregistret vid undersökningstillfället var drygt ett år gamla och delvis inaktuella, blev det ytterligare bortfall. Av de cirka 1330 som svarade var det 875 som uppfyllde villkoret om samma bostads- och arbetsadress våren 2006 som 2005. Detta motsvarar cirka 65% av de som svarade och knappt cirka 45% av bruttourvalet.

Svarsgruppens sammansättning stämde väl överens med bruttourvalet, dvs. de 2000 som enkäten skickades till. Majoriteten i såväl svarsgrupp som bruttourval var över 40 år och hade relativt höga inkomster. Det var också fler män än kvinnor i svarsgrupp och bruttourval.

bruttourval var över 40 år och hade relativt höga inkomster. Det var också fler män än kvinnor i svarsgrupp och bruttourval.

Nära 60% av svarsgruppen bestod av män. Ungefär 40% var kvinnor. Detta förhållande speglar könsfördelningen i bruttourvalet, dvs. bland samtliga som enkäten skickades till.

Svarsgruppen fördelad på hushållsinkomst (SEK/månad före skatt)

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

10 001 - 15 000 15 001 - 35 000 25 001 - 40 000 40 001 - 55 000 55 001 - 70 000 mer än 70 000

Figur 10 Svarsgruppen fördelad på hushållsinkomst per månad före skatt

Ungefär 70% hade en hushållsinkomst på 40 000 kronor per månad eller mer före skatt.

Svarsgruppen fördelat på ålder

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

- 25 år 26 -40 år 41 - 65 år 65 år -

Figur 11 Svarsgruppen fördelad på ålder

Ungefär 65% var 40 år eller äldre. Detta speglar åldersfördelningen bland samtliga som enkäten skickades till.

BILAGA 1 KOMPLETTERANDE DIAGRAM

Färdmedel

Färdmedel över avgiftssnittet vid kombinerad resa bil/kollektivt år 2005

27%

73%

Passage med bil

Passage m kollektivt färdmedel

Färdmedel över avgiftssnittet vid kombinerad resa bil/kollektivt år 2006

22%

78%

Passage med bil

Passage m kollektivt färdmedel

Restidpunkt

Tidpunkt för passage över avgiftssnittet vid resa TILL arbetet

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Senare Tidigare Samma tid

Tidpunkt för passage över avgiftssnittet vid resa FRÅN arbetet

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Senare Tidigare Samma tid

Distansarbete

Frekvens distansarbete år 2005 och 2006

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Samtliga a rbetsdagar/vecka

1-2 ar bdg

r/vecka 3-4 arb

dgr/vecka

Några ggr/månad

Mer säl lan

Aldrig

2005 2006

Attityder

Inställning till Stockholmsförsök och trängselskatt i olika inkomstklasser - samtliga

39%

34%

36%

32%

22%

19%

29%

43%

45%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

upp till 35 000 35 000 - 55 000 över 55 000 -

Negativ Varken eller Positiv

Inställning till Stockholmsförsök och trängselskatt i olika inkomstklasser år 2006 jämfört med 2005 - samtliga

13%

10%

11%

21%

22%

28%

43%

57%

52%

22%

11%

9%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

upp till 35 000 35 000 - 55 000 över 55 000 -

Mer negativ Mer positiv Oförändrat Vet ej

Inställning till Stockholmsförsök och trängselskatt - samtliga jämfört med bil som förare år 2006

53%

35%

13%

21%

32%

41%

2%

3%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Bil som förare Samtliga

Negativ Varken eller Positiv Ej svar

Förändring i inställning till Stockholmsförsöket år 2006 jämfört med 2005

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Mer positiv Mer negativ Oförändrat Vet ej

Sörmland Uppsala Västmanland

Bruttourval

Könsfördelning i svarsgrupp respektive bruttourval i %

0 10 20 30 40 50 60 70

Män Kvinnor

Svarande Urval

Årsinkomst per individ före skatt

0 10 20 30 40 50 60

Ingen (0) 1 - 84 999 85 000 -159 999 160 000 -234 235 000 -309 310 000 -

Svarande Urval

Ålderfördelning i bruttourval och svarande i %

0 5 10 15 20

- 19 År

20 - 24 25 - 29 30 - 34 35 - 39 40 - 44 45 - 49 50 - 54 55 - 59 60 - 64 65 - 69 70 - 74 75 - 79 80 -

Svarande Urval

Svarsgrupp

Ålder för bil som förare jämfört med samtliga

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

- 25 år 26 -40 år 41 - 65 år 65 år - Ej svar

Bil som förare Samtliga

Hushållsinkomst före skatt (SEK/månad) för bil som förare jämfört med samtliga

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

upp till 35 000 35 000 - 55 000 över 55 000 - Ej svar

Bil som förare Samtliga

Svarsgruppen fördelad på kön

Man, 58%

Kvinna, 42%

BILAGA 2 DEFINITIONSLISTA

Bruttourval Samtliga individer som enkäten skickades till

Svarsgrupp De individer som besvarade enkäten, och vars svar resultaten bygger på

Resfrekvens Antal resor per vecko

Hushållsinkomst Den samlade inkomsten för hela hushållet (per månad) före skatt

Inkomst per individ

Den intervjuades personliga årsinkomst före skatt

Bortfall De som inte besvarade enkäten, eller de som ej uppfyllde villkor om bostads- och arbetsadress

Avgiftssnittet Gräns där trängselskatt tas ut vid passage

RES Rikstäckande resvaneundersökning för åren 1994 -2001 RAMS Registerbaserad ArbetsMarknadsStatistik. SCB-reggister över

befolkningens bostads- och arbetsadress

BILAGA 3 FRÅGEGUIDE