• No results found

NOR. Examensarbete 15 hp Dietistprogrammet 180 hp Ht 2021

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "NOR. Examensarbete 15 hp Dietistprogrammet 180 hp Ht 2021"

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete 15 hp Dietistprogrammet 180 hp

Ht 2021

NOR

(2)

Sammanfattning

Bakgrund Många individer är mån om sin hälsa och vill upprätthålla en hälsosam kost och livsstil genom att undvika vissa livsmedel ur sin kost. Många använder sig av sociala medier, vilket även är en informationskälla som snabbt når ut med information och föreställningar om vad som anses vara hälsosamt och ohälsosamt.

Syfte Studiens syfte var att undersöka sociala mediers roll som informationskälla för kost och hälsa, samt sociala mediers inflytande till vilka livsmedel individer undviker i sitt kostintag.

Metod Studien genomfördes i september 2021 via en kvantitativ webbenkät. Studien hade även med kvalitativa inslag i form av öppna frågor. Studiens data analyserades i

statistikprogrammet IBM SPSS Statistics.

Resultat I studien deltog 121 respondenter. Det var en varierande tillförlitlighet för sociala medier jämfört med andra informationskällor, samtidigt som det var den främst använda informationskällan för kostrelaterad information. De flesta som deltog i studien kunde se både för- och nackdelar med att exponeras för sociala medier. Exempelvis så följde en stor andel av deltagarna kostrelaterade konton på sociala medier för lära sig mer om kost och för att finna inspiration. Vissa ansåg att exponeringen påverkar deras relation till mat negativt, genom att ideal sattes upp hur man ska äta och leva för att anses vara hälsosam.

Slutsats Studiens respondenter hade en skiftande tillförlitlighet till sociala medier som informationskälla om kost, samtidigt som det är den källan de flesta hämtar kostrelaterad information ifrån. Detta tyder på en slagkraft sociala medier har i dagens samhälle, och hur lätt information från sådana plattformar kan påverka val och tankar om kost hos omvärlden.

Sociala medier har en stor verkan i deras användares vardag och kan med rätt resurser gynna till en hälsosam syn på kost och hälsa.

(3)

Abstract

Background Many individuals are concerned about their health and want to maintain a healthy diet and lifestyle by avoiding certain foods from their diet. Social media is a source of information that many people use to see what information and ideas are publishes to

considered whether certain food is healthy or not.

Aim The aim of the study is to investigate the role of social media as an information source of nutrition and health, as the influence of social media on which foods we avoid in our diet.

Method The study was conducted in September 2021 by a quantitative online survey. The study also had qualitative elements in the form of open-ended questions. The study data were analyzed in the statistical program IBM SPSS Statistics.

Results The study involved 121 respondents. Some of the participants experienced social media as a reliable source while others were more skeptical. Overall, social media was one of the primarily used source of information for nutrition-related information. Most people who participated in the study could see both the positive and negative of being exposed to social media. For example, a large proportion of participants followed nutrition-related accounts on social media to learn more about diet and to find inspiration. Some felt that the exposure negatively affected their relationship to food, by setting ideals for how to eat and live to be considered healthy.

Conclusions Social media is one of the largest and most accessible sources of information to use. The participants in the study have a varying trust of social media as a source of

information about diet, at the same time as it is the source from which most people obtain information. This indicates the impact of social media and how easily information from such platforms can influence choices and thoughts about diet in the outside world. Social media has a great impact on many people's everyday lives and can with the right resources, benefit society's view of diet and health.

(4)

Innehållsförteckning

1. Bakgrund 5

1.1 Sökandet efter information 5

1.2 Exponering av kost 6

1.3 Medvetna livsmedelsval 6

1.4 Hur information påverkar 6

2. Syfte 7

3. Metod 8

3.1 Metodval 8

3.2 Urval, rekrytering och datainsamling 9

3.3 Databearbetning och analys 10

3.4 Etiska aspekter 10

3.5 Förförståelse 11

4. Resultat 12

4.1 Deltagarna i studien 12

4.2 Undvikande livsmedel 13

4.3 Deltagarnas informationskällor om kostrelaterad information 14

4.4 Tillförlitligheten i informationskällor 15

4.5 Sociala mediers inverkan på individen 16

5. Diskussion 20

5.1 Resultatdiskussion 20

5.1.1 Sociala mediers maktposition 20

5.1.2 Sociala medier på gott och ont 21

5.1.3 Sociala medier och tillförlitlighet 22

5.1.4 Sociala medier och miljö 23

5.2 Metoddiskussion 23

5.3 Samhällsrelevans 26

6. Slutsats 26

7. Tack 27

8. Referenslista 28

Bilaga 1. Enkätstudie

(5)

5

1. Bakgrund

1.1 Sökandet efter information

I dagens samhälle upplever många individer ett större ansvar för sin egen hälsa (1). Att upprätthålla hälsosam kost är en utmaning och det kan vara svårt att finna en hälsosam relation till mat och hur ens kostintag ser ut. Allt fler söker information om kost och hälsa för att utöka sin kunskap inom ämnet, speciellt vänder sig allt fler till sociala medier för att få hälsorelaterad information och vägledning (2). Tidigare forskning har visat att sociala medier och informationskampanjer kan hjälpa till mer medvetna kostval för individen (3).

Enligt en undersökning genomförd av Internetstiftelsen har användningen av sociala medier har ökat inom alla ålderskategorier under de senaste åren (4). I Internetstiftelsens

undersökning från år 2020 angav 89% av deltagarna i åldersgruppen 16–65 år att de använder sociala medier frekvent. Unga vuxna förvärvar sin kunskap om kost och nutrition från fyra huvudkällor; online sökningar och sociala medier, utbildning via skolan, familjemedlemmar, och utifrån personliga och familjerelaterade hälsoproblem. Unga vuxna förlitar sig mest på digitala källor och mediekanaler för den huvudsakliga kunskapen om hälsosamma

livsmedelsval. Även andelen pensionärer som använder sociala medier har ökat frekvent från 60% (2019) till 71% (2020) (5). Detta visar att sociala medier är plattformar som används av alla ålderskategorier, speciellt har vuxit bland vuxna och äldre. Angående kön så gjorde Statistiska centralbyrån en undersökning under 2020 som visade att 68% av kvinnor söker hälsorelaterad information om skador, sjukdomar, livsstil eller kost på internet, motsvarande andel bland män var 60% (6).

1.2 Exponering av kostinformation

Sociala medier påverkar mångas syn på kost, genom att man exponeras av information och påståenden som förmedlas både via bilder, filmer eller text (7). Det finns både positiva och negativa sidor med det, genom att det kan bidra med både motivation och hinder för

individen. I en avhandling som gjordes 2018 vid Göteborgs universitet uppgav ungdomarna i studien om både positiva och negativa erfarenheter av att använda och söka efter

hälsorelaterad information på sociala medier (8). De kunde få inspiration för matlagning,

(6)

6

recept, och fann även socialt stöd i sociala mediers forum och grupper. Däremot uttryckte ungdomarna att de upplevde missvisande information och reklaminnehåll på internet som distraherande, vilket gjorde det svårt att hitta tillförlitliga informationskällor.

1.3 Medvetna livsmedelsval

Sociala medier framställer normativa idéer om vad som utgör en "god" måltid och samtidigt livsmedel som ska begränsas eller helt undvikas ur sin kosthållning (9). Att hålla en hälsosam kost kan för många innebära att man ska undvika eller utesluta vissa livsmedel ur sin

kosthållning (10). Sockerinnehållande produkter är något som många väljer att utesluta från sin kost. En artikel Svenska Dagbladet skrev 2014 om det omdiskuterade sockerdebatten, som handlade om konsumenternas förändrade syn på socker (11). Den totala försäljningen av exempelvis sockrade frukostflingor sjönk i samband med detta med 20% gentemot året innan, och allt fler började syna innehållsdeklarationen efter sockermängderna. I samband med dieter och nya kostråd så tenderar konsumenter att välja bort ”ohälsosamma” livsmedel än att välja till det som anses nyttigt (9). Exempelvis är uteslutning av gluten en kosttrend som många har anammat på under de senaste åren. Många anser att glutenfria alternativ har flera

hälsofördelar, även för dem som inte har till exempel celiaki. Detta är något många tror på idag trots att det inte finns vetenskapliga belägg för det (10).

Miljöaspekten är också en anledning som har gjort att allt fler undviker eller byter ut livsmedel från industrier som har en stor klimatpåverkan, till exempel kött- och

mejeriindustrin (12). Detta medför att det finns flera olika aspekter som motiverar individen till att undvika eller utesluta livsmedel ur sin kosthållning, som till exempel att det gynnar individens egen hälsa samtidigt som det är bättre ur ett miljöperspektiv.

1.4 Hur information påverkar individen

En amerikansk studie visade hur skillnader i framförandet av hälsorelaterad information påverkar individen, detta jämfördes mellan bloggar av legitimerade dietister och bloggar av icke legitimerade kostrådgivare (13). Definitionen icke legitimerade kostrådgivare var att personerna ansåg sig själva vara kunniga inom kost och hälsa, men saknade en akademisk utbildning inom ämnet. I dessa bloggar använde sig de legitimerade dietisterna av

(7)

7

forskningsbaserade rekommendationer och råd, och de poängterade om att ha en hälsosam livsstil. De uppmuntrade om fördelar som gynnar individen. De icke legitimerade bloggarna använde inte av forskningsbaserad information, de poängterade om risker med det de ansåg var ”ohälsosamt” för att skapa en rädsla hos individen, som i sin tur leder till motivation om att göra en förändring. I studien framgick det även att deltagarna tyckte det var svårt att uppfatta tilliten mellan informationskällorna.

Sociala medier definieras som webbplatser och mobila appar som tillåter sina användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild, ljud eller video (14).

Exempel på sociala medier är bloggar, Facebook, Instagram, Twitter, Youtube och TikTok.

Även webbplatser som ger besökaren möjlighet att kommentera innehållet är en form av social media.

Sociala medier är en ny plattform att nå ut till människor. Det innebär att det borde undersökas vilken potential sociala medier har, men även vilka problem detta

kommunikationssätt kan innebära. Anknytningen mellan sociala mediers roll och våra kostvanor är ett område som är relativt outforskat, speciellt hur sociala medier påverkar vad människor ska undvika i sin kost.

2.

Syfte

Studiens syfte var att undersöka sociala mediers roll som informationskälla för kost och hälsa, samt sociala mediers inflytande till vilka livsmedel individer undviker i sitt kostintag.

3. Metod 3.1 Metodval

Studien bygger på en kvantitativ webbaserad enkät. Denna metod användes för att kunna nå ut till en större grupp, exempelvis genom att studien kunde spridas över ett större geografiskt område samt att kunna undersöka tendenser hos en större grupp och kunna påvisa skillnader mellan olika grupper (15). Studien innefattade även öppna svarsmöjligheter, vilket gjorde att även kvalitativa data insamlades. Genom att använda sig av öppna frågor i webbenkäten angavs kvalitativa data som gav utrymme för respondenterna att utveckla sina svar och tankar

(8)

8

i samband med frågorna. Undersökningen blev även ortsoberoende eftersom deltagare kunde sprida information om studien flertalet gånger och deltagare kunde även dela studien till andra personer som också kunde delta. Tanken var att webbenkäten skulle innebära en tidsbesparing eftersom data kunde föras in automatiskt i statistikprogramvara.

Webbenkäten utformades i Google Forms vilket är en molntjänst där man kan skapa onlineundersökningar samt skicka och dela dem vidare via sociala medier och internetplattformar. Först genomfördes en pilotstudie för åtta respondenter för att få konstruktiv feedback om enkäten innan den skulle publiceras för allmänheten. Efter

pilotstudien omformulerades vissa frågor som kunde misstolkas. Exempelvis fick frågan om uteslutning av livsmedel ur kosten omformuleras, så allergier skulle vara en anledning till uteslutning. Detta underlättar för studiedeltagarna och minskar risken för bortfall i studien (16). Det efterfrågades om en förklaring till LCHF-kost/ Ketokost behövdes. Men personerna i pilotstudien ansåg att det inte var nödvändigt. Dem förstod att LCHF-kost/Ketokost är en kost som har ett begränsat kolhydratsintag samt ett högre intag av fett.

Till enkäten gjordes ett följebrev för att delge deltagarna information om enkäten,

webbenkäten bestod av 30 frågor varav 27 var obligatoriska (Bilaga 1). De flesta av frågorna i studien var slutna, men tillät även öppna frågor för att ge utrymme till deltagarna att utveckla sina svar i anslutning till vissa frågor. Detta gjorde att det var en kvantitativ studie med kvalitativa inslag. Att använda sig av slutna frågor underlättar vid arbetet med analys av data, och kunna dela in kvantitativa svar i kategorier som underlättar vid redovisning av studien (17). De frågor som lämnades icke obligatoriska var dem öppna frågorna som var anknutna till föregående fråga. Detta valdes för att enkäten inte skulle upplevas för lång eller

tidskrävande att svara på och för att minska risken för att deltagare valde att avbryta deltagandet mitt i enkäten. Sist av allt i studien var en öppen fråga som var tillgänglig för deltagarna att skriva fritt om kost och sociala medier, detta för att ge dem frihet att uttrycka om de vill tillägga något inom ämnet av studien. Frågorna i studien eftersökte följande:

- Deltagarnas utbildningsnivå och utbildningstyp - Deltagarnas kosthållning

- Deltagarnas undvikande livsmedel

- Deltagarnas anledningar till att börja undvika samt varför man har fortsatt undvika livsmedel

(9)

9

- Deltagarnas tillförlitlighet till olika informationskällor - Deltagarnas påverkan av kost i sociala medier

3.2 Urval, rekrytering och datainsamling

Målet med studien var att uppnå minst hundra deltagare för att kunna göra adekvata statistiska jämförelser. Inklusionskriterierna för studien var:

- Respondenterna skulle vara över 18 år,

- Respondenterna har själv valt att undvika livsmedel/livsmedelsgrupper ur sin

kosthållning, men det fick inte vara på grund av födoämneskänsligheter/allergier eller på grund av sjukdom. På grund av etiska aspekter ville författaren undvika att

medicinsk information om sjukdom och diagnoser skulle utges i studien (18). Det var inget krav att deltagarna själva sökte kostrelaterad information på sociala medier.

Rekryteringen till studien skedde via de sociala medieplattformarna Facebook och Instagram, där man kan dela studien på sin profil för att nå ut till fler individer som kan vara med och delta i studien. I inläggen och följebrevet till enkäten uppmanades deltagare att dela vidare enkäten för att bidra till spridning av studien.

Den grundläggande planen var att marknadsföra enkäten i Facebookgrupper för allmänheten, för att kunna nå ut till ännu fler personer samt för att få en mer spridning på deltagare och deltagare med olika bakgrunder. Tyvärr så kunde studien ej marknadsföras i dem tilltänka grupperna, på grund av regler inom grupperna och att godkännandet av medlemskap i grupper tog tid att godkännas. Detta gjorde att studien fick marknadsföras på författarens egna sociala medieprofiler på Facebook och Instagram, där vänner och följare kunde ta del av studien och dela den på sina profiler och skapa spridning bland sina följare.

Enkäten var öppen i sju dagar för deltagarna att svara på. Det gick inte att mäta det externa bortfallet för enkäten, detta för att den publicerades på Facebook och det går inte att mäta hur många som har nåtts av information om enkäten. Det gick inte heller att mäta hur många deltagare som valt att inte fullfölja webbenkäten. De enkäter som inte var fullständigt ifyllda

(10)

10

kunde inte rapporteras in, detta var för att de krävdes svar på de obligatoriska frågorna för att kunna skicka in enkäten.

3.3 Databearbetning och analys

Materialet från webbankäten exporterades först till en Excel-fil för att det skulle underlätta övergången till analysprogrammet. I Excel bearbetades därefter texten till siffror för att det skulle bli lättare att arbeta med variablerna i analysprogrammet. Statistikprogrammet IBM SPSS Statistics, version 27.0 för Windows, Armonk, NY, USA (SPSS) användes till att analysera studiens insamlade data. Det problematiska med databearbetningen var att denna metod tog längre tid än vad det var förutsatt i planeringen. En blandning av tekniska problem och mänskliga faktorn gjorde att vissa data från studien föll ur SPSS, och fick skrivas in i programmet manuellt. Genom SPSS kunde grupperingar inom frågor göras, till exempel ålder, utbildningsnivå och kosthållning. Den data som samlades in till studiematerialet var främst på nominalskala och ordinalskala, vissa data var skalfrågor. Det mesta av

datamaterialet presenterades i brödtext och i tabeller. Chi2-tester och Kruskal Wallis-tester gjordes, men det var för få deltagare i studien för att mäta om det fanns signifikanta

skillnader. Exempelvis undersöktes om det fanns signifikanta skillnader mellan kön, ålder och utbildningsnivå utifrån tillförlitlighet, påverkan av kost i sociala medier och hur man tar till sig information på sociala medier. Dem öppna frågorna som gav kvalitativa data

kategoriserades in med de kvantitativa data som gavs. De kvalitativa svaren gav en förstärkt och utvecklande bild av svaren till de slutna frågorna. Svaren på de öppna frågorna

grupperades efter ämne. Det gjordes genom att alla svaren samlades i ett eget dokument och grupperades enligt färgkodning in i kategorier. Vid analysering så fick huvuddragen i svaren identifieras för att vara till grund för grupperingen.

3.4 Etiska aspekter

För denna studie har de fyra forskningsetiska principerna använts i samband vid forskning med människor; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, och

nyttjandekravet (18). Informationskravet innebär att deltagarna har blivit informerade om studiens syfte, vad deltagandet i studien innebär och att det är frivilligt att delta i studien.

Samtyckeskravet syftar till att som deltagare i studien får man bestämma över sitt eget deltagande och att man får när som helst återkalla sitt deltagande och svar i studien. För att säkerställa detta fick deltagarna ange en personlig kod som de själva hade valt, så om de ville

(11)

11

avbryta sin medverkan i studien så kunde koden anges för att ta bort tillhörande data. Ingen deltagare valde att avbryta sitt deltagande efter att enkäten hade besvarats.

Konfidentialitetskravet menar att studiedeltagarnas personuppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. Detta säkerställdes genom att ingen annan person än författaren hade tillgång till att se svaren av studien. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som har samlas in via studien kommer endast användas till studiens intention. Efter att uppsatsen var klar så raderades all data från studien.

3.5 Förförståelse

Den förförståelse som författaren hade före och under arbetet med studien har kommit att påverka utformningen av studien och enkäten. Till att börja med studerade författaren sista terminen på Dietistprogrammet vid studiens genomförande, vilket har medfört kunskap om kost och den källkritiska aspekten kring influerade trender och råd om kost. Bakgrunden som dietiststudent har påverkat hur författaren själv har sett tillförlitligheten hos olika

informationskällor. Författaren själv är aktiv på sociala medier och följer konton samt informationskällor som ger ut råd kring nutrition. Genom att författaren själv exponeras för sociala medier och upplever påverkan av att exponeras för nutritionsrelaterad information så vill författaren undersöka om allmänheten upplever samma påverkan.

Fördelar med förförståelsen är att terminologi som är relaterade till nutrition och sociala medier är förstådda av mig som författare, vilket gynnades när informanterna fick skriva fritt om sociala medier och kost och det var lättare att tolka dem fria svaren.

Nackdelar med förförståelse är att författaren omedvetet förväntade sig vissa svarsalternativ och svar av respondenterna. Exempelvis när det gällde tillförlitligheten av olika

informationskällor. Vid analysering av de öppna frågorna kan tolkningen av svaren påverkats.

Exempelvis genom att författaren tolkar svaret på ett annat sätt än deltagarna menat. För att undvika detta har svarsalternativen jämförts systematiskt för att hjälpa till att se vilka svar som tillhör samma ämnesgrupp och vilka som hade en annan innebörd. En annan nackdel är att författaren själv hade egna tankar om tillförlitligheten av informationskällor och

förutfattade meningar om hur resultatet skulle bli. För att motarbeta detta har författaren fått utgå från en neutral position när det gällde att ställa frågor samt hur man tolkar svaren som deltagarna har angivit.

(12)

12

4. Resultat

Det mesta av datamaterialet presenteras i brödtext och i tabeller. Chi2-tester och Kruskal Wallis-tester gjordes, men det var för få deltagare i studien för att mäta om det fanns

signifikanta skillnader. Exempelvis undersöktes om det fanns signifikanta skillnader mellan kön, ålder och utbildningsnivå utifrån tillförlitlighet, påverkan av kost i sociala medier och hur man tar till sig information på sociala medier, men det fanns ingen signifikant skillnad inom dessa aspekter utifrån de olika testerna. De öppna frågorna som gav kvalitativa data kategoriseras in med de kvantitativa data som gavs. De kvalitativa svaren gav en förstärkt och utvecklande bild av svaren till de slutna frågorna.

4.1 Deltagarna i studien

Totalt deltog 121 personer i studien, majoriteten av deltagarna utgjordes av kvinnor motsvarande 70% (n= 85). Åldersmässigt var ca 45% (n=55) tillhörande kategorin unga vuxna 20–29 år. Resterande 55% av deltagarna var äldre än 30 år.

När det gällde högsta utbildningsnivån på deltagarna hade 42,1% (n=51) en avslutad

högskole-/universitetsutbildning. Avslutad gymnasieutbildning hade 28,1% (n=34). Pågående högskole-/universitetsutbildning var 27,3% (n=33). Resterande av deltagarna hade en

pågående doktorand samt avslutad forskarutbildning. Kosthållningen hos deltagarna var övervägande blandkost 57% (n=69), sedan vegetarisk kost 26% (n= 32), vegankost 11%

(n=13) och LCHF-kost (Low Carb High Fat-kost) /Ketokost 6% (n=7).

Ungefär en tredjedel av deltagarna var utbildad inom kategorin hälsa och sjukvård (30%, n=36), Figur 1. Inom hälsa och sjukvård räknas utbildningar som exempelvis dietist, sjuksköterska, fysioterapeut och tandläkare.

(13)

13

Figur 1. Information om utbildningstyp hos deltagarna i enkätstudien ”Sociala mediers påverkan i förändrade kostvanor”.

Data presenteras som procent. Sverige, hösten 2021.

4.2 Undvikande livsmedel

När deltagarna angav specifikt vad de undviker ur sin kosthållning så var sockerinnehållande produkter och rött kött dem främsta livsmedelsvarorna. Därefter var det snacks, hel-

/halvfabrikat och laktos-/mejeriprodukter. Utifrån figur 2 så visar det att en stor andel av deltagarna undviker samma typ av livsmedel. I fri text fick deltagarna skriva varför de

undviker livsmedel samt vad som gjort att de fortsatt undvika dem. Anledningarna till att man började undvika livsmedel var på grund av individens egna mående, ansågs onödigt att inta, miljöaspekt, inspirerad/rekommenderad av andra och av hälsomässiga själ. Anledningarna som har gjort att deltagarna har fortsatt undvika livsmedlen ur sin kost är på grund av bättre mående, hälsoaspekten, miljöaspekten och de känner inget behov av att återintroducera livsmedlet i sin kost. Några citat var:

” Jag mår bättre och äter mer hälsosamt när jag utesluter glutenprodukter och socker”

”Jag tror på att jag mår bättre av min nuvarande kost”

Säkerhetsarbete Humaniora Gymnasieutbildning Lärare/Pedagog Bygg och anläggning/Industri Ingenjör/Ekonomi/Administrering Hälsa och sjukvård

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%

Utbildningskategori (n=121)

(14)

14

Av deltagarna i studien angav 16,5% att de undvek vissa livsmedel ur sin kosthållning för att gå ner i vikt eller att det skulle gynna dem att bli mer vältränade. Det går enbart att spekulera i att ännu fler deltagare skulle utgå från utseendeaspekten ifall man hade efterfrågat det i

enkäten. En respondent uttryckte sig så här:

”Jag tycker sociala medier ger skeva bilder och förutfattade ideal för

allmänheten, när det gäller kost så ger sociala medier en mall som dom anser att alla ska utgå efter för att uppnå ett ideal.”

Figur 2. Undvikande livsmedel hos deltagarna i enkätstudien ”Sociala mediers påverkan i förändrade kostvanor”. Data presenteras som procent. Sverige, hösten 2021.

4.3 Deltagarnas informationskällor om kostrelaterad information

Studien efterfrågade deltagarna om varifrån de får kostrelaterad information ifrån. De främsta informationskällorna var internetsidor/internetforum på 74% (n=89) och sociala medier 73%

(n=88). Därefter var familj/vänner, utbildade personer inom kost, media, myndigheter och faktabaserad litteratur de informationskällor som mer än 50% av deltagarna använde sig av.

Egen utbildning/kurser och kontakt med vården/Vårdguiden 1177 var dem informationskällor som respondenterna använde sig minst av (Figur 3).

E-ämnen Alkohol Sötningsmedel Fisk och skaldjur Gluten-/spannmålsprodukter Fågel/ägg Laktos-/mejeriprodukter Hel-/halvfabrikat Snacks Kött/inälvor Socker

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%

Unvikande livsmedel (n=121)

(15)

15

Figur 3. Information om vart deltagarna i enkätstudien ”Sociala mediers påverkan i förändrade kostvanor” får kostrelaterad information ifrån. Data presenteras som procent. Sverige, hösten 2021.

4.4 Tillförlitligheten i informationskällor

Deltagarna i studien fick svara på frågor angående tillförlitligheten hos olika

informationskällor när det handlar om kost. Frågorna utgick från en likertskala (1–7) där de fick svara hur trovärdigt informationskällan ansågs vara. Tabell 1 redovisar deltagarnas svar utifrån likertskalan. På likertskalan var 1= inte alls tillförlitlig källa och 7= väldigt tillförlitlig källa. Deltagarna svarade att dem hade hög tillförlitlighet hos myndigheter, faktabaserad litteratur, vården, utbildningar samt utbildade personer inom kost. Tillförlitligheten av kostrelaterad information från familj/vänner, tv/tidningar/radio och

internetsidor/internetforum ansågs snarlika. Sociala medier var en informationskälla som fick ett varierande resultat angående sin tillförlitlighet.

Kontakt med vården/Vårdguiden 1177 Utbildning/kurser Faktabaserad litteratur Myndigheter Media Utbildade personer inom kost Familj/Vänner Sociala medier Internetsidor/Internetforum

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

Kostrelaterade informationskällor (n=121)

(16)

16

Tabell 1. Information om deltagarna i enkätstudien ”Sociala mediers påverkan i förändrade kostvanor” tillförlitlighet för olika informationskällor. Data presenteras som procent. Sverige, hösten 2021

4.5 Sociala mediers inverkan på individen

I studien svarade 72% (n=87) av deltagarna att de följer kostrelaterade konton på sociala medier. Anledningarna till att dem följde dem så var det främst på grund av. de vill få tips om specifika recept (52%, n=63) därefter att dem ansåg det vara intressant och vill lära sig mer om kost (49%, n=59). En respondent skrev så här:

”Jag vill fortsätta ha en sund relation till mat. Jag väljer att följa konton som enligt mig har sunda värderingar, som ger bra tips och ger inspiration till bra kosthållning.”

Deltagarna fick uppskatta utifrån en likertskala (1–7) om de upplevde att information om kost i sociala medier påverkar deras relation till mat. Figur 4 redovisar deltagarnas upplevda påverkan, där variablerna 1= Inte alls och 7= väldigt mycket. Av deltagarna upplevde 64%

(n=78) upplevde att de påverkades (utifrån skala 5–7). Deltagarna fick själva utveckla hur de påverkades. Motsvarande 30% (n=36) av deltagarna svarade att de blev inspirerade,

Tillförlitlighet informationskällor (n=121) 1. Inte alls tillförlitlig

2. 3. 4. 5. 6. 7. Väldigt

tillförlitlig

Familj/Vänner 4,1 1,7 14 20,7 34,7 19,8 5

Tidningar/Tv/Radio 4,1 9,1 21,5 28,9 24,8 11,6 0

Internetsidor/Internetforum 3,3 12,4 18,2 22,3 28,1 14,9 0,8

Sociala medier (t.ex. Instagram, Facebook, Twitter, Tik Tok)

14 23,1 12,4 25,6 18,2 6,6 0

Myndigheter (t.ex. Livsmedelsverket, Socialstyrelsen)

0,8 0,8 3,3 5 14 43 33,1

Faktabaserad litteratur 0 0 0 5,8 15,7 38 40,5

Utbildade personer inom kost 0 0 0,8 5,8 20,7 37,2 34,7

Utbildningar/Kurser 0 0 2,5 11,6 26,4 36,4 23,1

Vården/Vårdguiden 1177 1,7 0 0,8 5,8 14 41,3 36,4

(17)

17

motiverade och fick kunskap av att exponeras av information om kost. Det fanns även

deltagare som delade med sig om hur kost i sociala medier kan påverka relationen till mat och sin egen kropp och hälsa negativt, det uppges att det blir ångestladdat och man upplevde att man inte duger som man är och borde göra hälsorelaterade förändringar, till exempel att man borde sluta äta socker eller minska intaget av mejeriprodukter. Tre av respondenterna

uttryckte sig så här:

”Jag får mycket inspiration på recept, men blir nog mer påverkat av vad som sägs gällande kosthållning (framför allt dieter) än vad jag önskar, dock fortfarande i väldigt låg utsträckning.”

”Jag tycker sociala medier allmänt ger en skrev världsbild och orimliga ideal att utgå efter.”

”Det inspirerar mig samtidigt som det triggar mig (prestationsångest).”

Figur 4. Information om deltagarna i enkätstudien ”Sociala mediers påverkan i förändrade kostvanor” om kostinformation i sociala medier påverkar deras relation till mat. Data presenteras som procent. Sverige, hösten 2021

En fråga handlade om på vilket sätt information om kost i sociala medier påverkade

respondenterna. Figur 5 presenterar deltagarnas svar utifrån en likertskala (1–7), där de fick

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

1. Inte alls 2. 3. 4. 5. 6. 7. Väldigt

mycket Påverkar kostinformation i sociala medier din relation till mat? (n=121)

(18)

18

svara utifrån 1= påverkas negativt till 7 = påverkas positivt. Ungefär 30% (n=36) ansåg att de påverkas negativt (utifrån skala 1–3), ca 34% (n= 41) var neutrala (utifrån 4 på skalan) samt 36% (n=34) tyckte att de påverkades positivt (utifrån 5–7 på skalan). En respondent uttryckte sig så här:

”Jag följer ej konton med syfte att tappa vikt eller liknande då det kan påverka mig negativt, konton med recept och liknade påverkar mig positivt då jag får inspiration till nya

maträtter.”

Figur 5. Information om på vilket sätt deltagarna i enkätstudien ”Sociala mediers påverkan i förändrade kostvanor” påverkas av kostrelaterad information i sociala medier. Data presenteras som procent. Sverige, hösten 2021

Det efterfrågades om exponering av kost i sociala medier leder till att deltagarna tar åt sig information. Figur 6 utgick från en likertskala (1–7) där deltagarna fick svara hur troligt de är att de tar åt sig informationen. På likertsskalan var 1= inte alls troligt och 7= mycket troligt.

Ungefär 70% av deltagarna (n=84) ansåg att de tar åt sig information (utifrån 5–7 på skalan).

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

1. Negativt 2. 3. 4. 5. 6. 7. Positivt

På vilket sätt påverkar kostinformation i sociala medier? (n=121)

(19)

19

Figur 6. Information om exponering av kost i sociala medier får deltagarna i enkätstudien ”Sociala mediers påverkan i förändrade kostvanor” att de tar åt sig informationen. Data presenteras som procent. Sverige, hösten 2021

Det frågades om exponering av kost i sociala medier leder till att deltagarna funderar på att göra ytterligare kostrelaterade förändringar. Figur 7 utgick från en likertskala (1–7) där de fick svara hur troligt de är att dem tar åt sig information. På likertsskalan var 1= inte alls troligt och 7= mycket troligt. 58% av deltagarna (n=70) ansåg att de möjligtvis skulle fundera att göra ytterligare förändringar med kosten när de exponeras av kost i sociala medier (utifrån 5–7 på skalan).

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

1.Inte alls troligt

2. 3. 4. 5. 6. 7. Mycket

troligt Leder exponering av kost i sociala medier till att du tar åt dig information? (n=121)

(20)

20

Figur 7. Information om exponering av kost i sociala medier får deltagarna i enkätstudien ”Sociala mediers påverkan i förändrade kostvanor” att fundera på att göra ytterligare kostrelaterade förändringar. Data presenteras som procent. Sverige, hösten 2021.

Som avslutande fråga i enkäten fick deltagarna valfritt skriva om ytterligare tankar om kost och sociala medier. Motsvarande 25% av respondenterna uttryckte sig om hur viktigt det är med balans mellan kost och individens egen hälsa, och att sociala medier ska man hålla en hälsosam relation till, då des ansågs lätt kunna bli ohälsosamt för individen. Det uttrycktes att personer som inte har kunskap inom kost som är baserad på vetenskaplig evidens bör inte uttrycka sig om kost. För dessa personer har en plattform som når ut till många och kan ha en stor påverkan på personer som inte är kunniga inom området. Sociala medier och media är informationskällor med stor påverkan på samhället. När viss information når fram och sprids, så blir det informationen vi omgivs av och många väljer att ta till sig informationen. Två av respondenterna uttryckte sig så här:

”Den som äger ett konto på sociala medier bör vara införstådd i den information hen ger ut då man aldrig vet vem mottagaren av informationen är. Det är därför viktigt att tänka på hur man kan på verka mottagaren. Utan utbildning ska man inte ge kostråd.”

”Media å omgivning påverkar oss alltid, bara olika mycket, följer jag länkar med budskapet så blir till slut det vår verklighet.”

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

1. Inte alls troligt

2. 3. 4. 5. 6. 7. Mycket

troligt Leder exponering av kost i sociala medier till funderingar om ytterligare kostförändringar? (n=121)

(21)

21

”När media uppdaterar om vad som sker runt om i världen så tar jag ställning till hur jag kan bidra till en bättre framtid för planeten och mig själv.”

5. Diskussion

5.1 Resultatdiskussion

5.1.1 Sociala mediers maktposition

Ett av de viktigaste resultaten i denna studie var att kostrelaterad information från sociala medier har en skiftande tillförlitlighet hos deltagarna, sociala medier visade sig även vara en av de främsta informationskällorna som de använder för att söka kostrelaterad information.

Detta kan jämföras med deltagarnas tillförlitlighet till och användning av vården/Vårdguiden 1177 som informationskälla. Vården/Vårdguiden 1177 var en av informationskällorna med störst tillförlitlighet bland deltagarna, men var däremot den informationskällan som användes minst för att få kostrelaterad information. Detta kan bero på hur lättillgänglig informationen är. Till exempel är information som fås från vården en process som tar längre tid, då det krävs mer resurser och åtkomligheten är lägre. Sociala medier däremot, kräver endast en sökning eller så sker exponeringen till och med automatiskt (1). Det är både lätt att söka information samt att exponeras för sociala medier, vilket är en del av många individers vardag (2). Detta visar på den starka maktposition som sociala medier har i dagens samhälle, och hur de kan vara med och påverka.

I en undersökning jämfördes hur snabbt information spred sig på sociala medier, artiklar som hade en negativ värdering lästes och delades i högre grad jämfört med neutrala

informationsrelaterade artiklar (21). Samma studie visade även att användarna på sociala medier är med och påverkar hur trovärdiga nyheterna uppfattas och vilka nyheter som sprids vidare. Detta kunde skapa så kallade ”filterbubblor” som begränsade perspektiv av

verkligheten. Detta tydde till hur lätt desinformation sprids och får mer uppmärksamhet än sanningsenlig information.

5.1.2 Sociala medier på gott och ont

Exponering av kostrelaterad information kan påverka individens matvanor (7). Genom att man får konstant information om hur man borde äta och om vad som anses vara ohälsosam

(22)

22

mat. Det anses finnas både fördelar och nackdelar med exponeringen av kost i sociala medier.

De positiva effekterna var att det inspirerar och motiverar personer till att vilja utveckla sin kunskap inom kost. Sociala medier kan ses som en som motivationsfaktor till hälsosam kost (5). Genom att man får se profiler som individen följer, till exempel för att man ser upp till dem, så kan det göra att läsaren blir inspirerad och vill göra samma saker/vanor. Det kan handla om i detta fall att anamma samma hälsorelaterade vanor, som i detta fall om att äta utifrån samma kosthållning för att man själv vill vara som sin förebild.

En stor del av deltagarna i studien påverkades av att exponeras av kost i sociala medier. Det var blandade åsikter om hur de påverkades, vissa ansåg att de påverkas positivt, andra att de var neutrala eller påverkades negativt till exponeringen. Men det kan bli en nackdel om det är inkorrekt information som mottagaren får och kan bruka det till något missgynnsamt för individen. Exempelvis om det handlar om att utesluta alldeles för många livsmedel som på sikt kan leda till brist makronutrienter, mikronutrienter eller energimässigt (22).

De positiva med exponeringen tyckte deltagarna i denna studie var att de fick inspiration och tips om specifika recept från sociala medier, vilket är något man inte får från Vårdguiden 1177 och väldigt sällan från vården. En annan aspekt med att sociala medier är att från dem plattformarna kommer det ny information hela tiden, vilket ifrån vården/Vårdguiden 1177 håller sig till dem basala informationen som sällan uppdateras. Sociala medier kan locka sina användare genom att använda sig av bilder och ange ny information som ”nyheter”, vilket gör att man är aktiv på sociala medier för att nås av ny information.

Negativa sidorna som angavs i enkäten av respondenterna var att de kan anses som triggande och påverka individen negativt, både genom att man mådde allmänt dåligt eller såg ner på sig själv när de exponerades. Utifrån äldre studier så tenderar människor att jämföra sig själv gentemot sin omgivning och det de exponeras för, i många fall sker påverkan undermedvetet (19, 20). Genom att exponeras för hälsorelaterad information från sociala medier så kan det bidra till en förvrängd verklighet som påverkar individen (23). Det har tidigare visat att en kombination av viss mat och utseendefixering kan leda till dåligt samvete för många personer (22). Det anses behöva uppnå ett visst ideal för att man ska anses vara hälsosam och attraktiv.

När dessa saker har byggt upp en status som man ska utgå efter, så blir det även en social faktor för att passa in i ett visst umgänge eller typ av människor. Detta har i sin tur gjort att viss mat och livsmedel anses vara ohälsosamt och påkallar ångest och dåligt samvete ifall man intar dem.

(23)

23

Sociala medier orsakar utseendepress, särskilt hos unga kvinnor (24). Var femte kvinna och var tionde man som använder Instagram upplever att sociala medier orsakar utseendepress.

Skönhetsideal som sprider sig på sociala medier förstärker eftersträvan om att uppnå idealen.

Vilket har ökat risken för ätstörningar, psykisk ohälsa och träningshets bland många (22). I författarens genomförda studie uttrycktes det hur sociala medier kan påverkade

respondenternas självkänsla till det sämre och att dem undvek vissa livsmedel för att gå ner i vikt eller bli mer hälsosam. Sociala medier såsom Instagram är en plattform där hälsa

sammankopplas med utseende och hur man framställer sig själv och sitt konto (24). För att sociala medier skulle kunna öka sin tillförlitlighet som informationskälla samt att användarna upplever en positiv påverkan av användandet av det så borde fokuset av informationen belysa välmående och hälsa.

5.1.3 Sociala medier och tillförlitlighet

Att vara källkritisk och ta reda på om informationen man har fått stämmer tar tid om man inte har kunskap inom ämnet. Detta gör att det blir viktigt att den information som är lättillgänglig är sanningsenlig och är vetenskapligt bevisad (23). En stor andel av deltagarna i studien var utbildade inom hälsa och sjukvård, vilket gör att utbildningen och yrkesvalet kan ge kunskap och skapa medvetenhet kring kost och hälsa. Det kan även bidra till hur man ser på

tillförlitligheten av olika informationskällor. De som har kunskap inom kost och hälsa kan lättare värdera informationen och se över om den information och vilka informatörer de vänder sig till på sociala medier, vilket för dessa individer gör att sociala medier blir en väldigt bra informationskälla för eget bruk och för att själv kunna sprida information.

5.1.4 Sociala medier och miljö

Miljöaspekten var också en anledning till att ett antal deltagare (n=15) undvek vissa livsmedel i sin kost. Det angavs om hur de har informerats från sociala medier och även andra

informationskällor om hur vissa industrier och tillverkningar har en stor klimatpåverkan.

Många upplevde att om de kan bidra till ett mindre klimatavtryck genom kosten samtidigt som de äter hälsosamt så blev det en viktig faktor till att man undviker vissa livsmedel ur sin kost.

Denna studie är endast ett axplock av sociala mediers påverkan på individens syn på hälsa och dess egna hälsa. Då sociala medier är ett nytt sätt att ge ut information så bör både fördelar och nackdelar ses över, och undersöka vad för handlingar som borde göras för att både säkra information och den exponeringen som det ger till omvärlden. Även hur man påverkas av

(24)

24

sociala medier och relationen till mat skulle kunna förbättras genom att professionella och utbildade inom kost för att stå för informationsspridningen. Exempelvis om dietister kan nå ut och bli mer lättillgängliga med information, så kan tillförlitligheten för sociala medier bli mer snarlik den tillförlitligheten som finns för den vanliga vården idag.

5.2 Metoddiskussion

Majoriteten av deltagarna utgjordes av unga kvinnor. Utbildningsmässigt hade flest avslutad högskole-/universitetsutbildning, där en tredjedel av respondenterna var utbildade inom hälsa och sjukvård. Genom att en majoritet av deltagarna har en högre utbildningsnivå samt var utbildade inom hälsa och sjukvård så kan det ha medfört att dem är både mer källkritiska till hur dem reagerar på kostrelaterad information av olika informationskällor. Om man hade valt ett annat urval av deltagare så hade tilliten för informationskällor kanske varit annorlunda, och även hur benägen de tilltar information.

Till denna studie användes en kvantitativ enkätstudie. Genom att använda sig av en kvantitativ enkätstudie kunde man nå ut till fler deltagare för studien, för att kunna uppnå målet med minst 100 deltagare i blandade åldrar. En nackdel med att använda sig av en kvantitativ enkätstudie är att man inte kunde studera mer ingående om ämnet, vilket skulle kunna uppnås med en kvalitativ metod.

Denna webbenkät annonserades på författarens privata Facebook och Instagram, vilket gjorde att spridningen blev begränsad jämfört med om den hade varit öppen för allmänheten. Studien var öppen på författarens profil, vilket gjorde att den kunde ses av alla som såg studien. Även deltagarurvalet blev något begränsad, främst på grund av att de flesta av dem som fick se annonseringen av studien var inom åldersgruppen 20–30 år. Detta berodde på att de flesta i författarens umgängeskrets tillhör det åldersspannet. Däremot fanns det de som delat enkäten på Facebook ett annat åldersspann bland sina Facebookvänner, vilket bidrog till spridning av åldersgrupper i studien. Många bland författarens kontakter på sociala medier är utbildade inom kost och hälsa gör att de hade ett eget intresse av att svara på enkäten samt att de

möjligtvis är mer medvetna om kostinformation och är mer källkritiska till informationskällor och hur dem påverkas av exponeringen av kost i sociala medier. Att göra undersökningen med en grupp som inte hade samma utbildningsbakgrund och intresse för kost och hälsa hade kunnat påverkat studiens resultat.

(25)

25

Om man undersöker en grupp där personerna har samma intresse kan det leda till selektion bias (7). För att få en mer varierad deltagargrupp hade enkäten kunnat delas tillexempel via Facebookgrupper, detta hade även ökat validiteten i studien. Däremot kan Facebookgrupper leda till att en viss typ av person svarar på enkäten, till exempel om gruppen är riktade mot ett visst intresse eller åsikt inom något ämne som kan påverka validiteten. För att säkra en hög validitet i studien så genomfördes en pilotstudie med åtta personer för att kontrollera webbenkätens frågor och innehåll gentemot studiens syfte.

Genom att låta webbenkäten vara anonym så behövde respondenterna inte känna sig

påverkade att svara på ett visst sätt eller att deras medverkan i studien skulle bli synlig. Man bör dock ha i åtanke att en del individer kan vilja framstå på ett visst sätt, och förskönar verkligheten i sina svar (24). Att använda sig av en webbenkät gjorde att risken för en så kallad intervjuareffekt motverkades, då intervjuaren skulle kunna påverka respondenten (9).

I denna studie användes likertskalor i dem flesta frågorna, för att undersöka attityden och öka validiteten i studien (10). Likertskalorna hade sju svarsalternativ, alternativ fyra i samtliga frågor ansågs som neutrala svarsalternativ utifrån svarsalternativen. Alternativ som lät respondenten avstå från tyckande i dem olika påståendena uteslöts från studien, detta för att öka validiteten i studien Man får ha i åtanke att vid användning av likertsskalor finns det ett visst dilemma om hur deltagarna i studien har valt att tolka frågorna. För att undvika detta försöktes frågorna utformas så att de var lättbegripliga och undvika att förvirring och feltolkning skulle uppstå hos respondenterna. Likertskalorna i studien hade ett

mittenalternativ, vilket gjorde att man inte vet hur deltagarna tolkade svarsalternativet. Det alternativet kunde anses som ett neutralt svar, eller så kanske respondenterna menade att de ibland påverkades positivt och ibland negativt. Om man hade kunnat få det svarsalternativet mer nyanserat så hade man kunnat utveckla vad svarsalternativet betydde för deltagaren.

Exempelvis hade man kunnat ha svarsalternativ i form av ord, där till exempel ”ibland negativt, ibland positivt” och även ett neutralt svar fanns med som alternativ.

En annan tanke om studien är hur man skulle kunnat specificera frågor och svar utifrån ämnet.

Exempelvis hade frågorna om tillförlitlighet om informationskällorna kunnat utvecklas för att gå djupare inom forskningsområdet. Det man hade kunnat göra var att fråga vilka

internetsidor/internetforum som deltagarna har tillit för samt använder sig av vid sökande om kostinformation. Då hade man kunnat se över vilka sidor och källor som används och vad

(26)

26

författarna av informationen har för kunskap samt om informationen som utges har en vetenskaplig evidens.

Tanken med den använda metoden var att data från webbstudien kunde överföras direkt till statistikprogrammet SPSS, för att minska risken för felaktig registrering av data och öka reliabiliteten för enkätstudien (8). Tyvärr var det inte lika lätt att arbeta med SPSS, då vissa data föll ur programmet och fick skrivas in manuellt, vilket tog mycket mer tid att göra processen än planerat.

Det hade kunnat vara en mer representativ generalisering av denna studie. Det blev en viss snedfördelning genom att det var 70% kvinnor som deltog i studien samt att åldersmässigt var 45% av deltagarna 20–29 år. Studien hade kunnat bli mer generaliserbart genom att

exempelvis ha varit mer jämlikt deltagande av män som kvinnor i studien. Man hade även kunnat begränsa sig ännu mer genom att endast genomföra studien exempelvis för unga kvinnor inom 20–30 år för att få ett mer generaliserbart resultat.

Det hade varit intressant att se hur stor andel av den kostrelaterade informationen som respondenterna får från sociala medier som de väljer att ta till sig, vad för hälsorelaterade utbildningar människorna bakom kontona de följer har och vad för information deltagarna väljer bort. Information som har en vetenskaplig grund kan vara svår att särskilja från all information som man omges av, både i sociala sammanhang och av den information som man exponeras för. Detta hade även kunnat göras undersökning om hur dem som studerar/studerat inom kost och hälsa anser om källkritiken av informatörer och informationskällor

5.3 Samhällsrelevans

För att nå ut till främst ungdomar och vuxna så är sociala medier den sättet att nå ut till flest användare, vilket man har kunnat se genom att folk marknadsför sig som kunnig inom kost och hälsa samt har påståenden om kost (5). Ibland kan man grunda sin kunskap i forskning, och ibland kan viss information komma från tomma intet. Detta kan påverka hur människor ser på kost och olika livsmedel, och vara en faktor till varför man väljer att utesluta vissa saker från sitt kostintag. I rollen som dietist får man möta individer med olika kosthållningar, som har formats fram av olika faktorer som har gjort ett avtryck hos individen till att följa dem kostråden. Sociala medier kan användas för inspiration och motivation för sina användare, genom att tipsa om recept eller uppmana om information. Som dietist eller utbildad person inom kost så kan man använda sig av sociala medier för att ge ut

(27)

27

sanningsenlig och vetenskaplig information till sina följare, samtidigt som man kan möta och diskutera desinformation som ges ut. Vilket skulle öka tilliten för sociala medier och stärka dietistens och kostutbildades roll vid utgivning av information.

6. Slutsats

Deltagarna i studien hade en skiftande tillförlitlighet till sociala medier som informationskälla om kost, samtidigt som det är den källan dem flesta hämtar kostrelaterad information ifrån.

Detta tyder på den slagkraft sociala medier har i dagens samhälle, och hur lätt information från sådana plattformar kan påverka val och tankar om kost hos omvärlden. Studien visade att många följer kostrelaterade konton på sociala medier och att en stor andel av deltagarna upplevde att de påverkades av sociala medier och exponeringen, det kunde leda till både positiva och negativa känslor hos individen.

Fortsatt forskning inom området kan belysa om hur sociala medier påverkar sina användare, hur sociala medier kan optimeras till att bli en tillförlitlig informationskälla samt hur

utgivning av kost- och hälsorelaterad information kan ges ut för att nå och belysa allmänheten med vetenskaplig information. Genom att stötta utbildade personer inom kost på sociala medier kan användarna av dessa sociala medier få information som är vetenskapligt baserad och fokuserar på individens hälsa och välmående.

7. Tack

Jag vill rikta ett stort tack till alla som har svarat på webbenkäten och hjälpt till att sprida studien på sociala medier.

(28)

28

8. Referenslista

1. Kickbusch, I. Health governance: The health society. In Health and modernity: The role of theory in health promotion [Internet]. New York, NY: Springer New York [citerad 3 oktober 2021].

2. Chau MM, Burgermaster M, Mamykina L. The use of social media in nutrition

interventions for adolescents and young adults-A systematic review. Int J Med Inform. 2018 Dec;120:77-91. doi: 10.1016/j.ijmedinf.2018.10.001.

3.Nilsson L, Wallström S. Förändrade kostvanor under studietiden [examensarbete på

Internet]. Umeå Universitet 2016. [citerad 2 september 2021]. Hämtad från: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1055245/FULLTEXT01.pdf

4.Internetstiftelsen. Svenskarna och internet. Sociala medier har ökat under pandemin [Internet]. 2021. [citerad 10 oktober 2021]. Hämtad från:

https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2020/sociala-medier/

5.Okumus B. A qualitative investigation of Millennials’ healthy eating behavior, food choices, and restaurant selection. Food, Culture & Society. 2021; 24(4): 509-24. DOI:

10.1080/15528014.2021.1882168 [Internet]. Taylor & Francis group 2021.

6. SCB (Statistiska Centralbyrån). Sex av tio söker hälsorelaterad information på internet [Internet]. 2020-11-18. [citerad 2 september 2021]. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta- statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/befolkningens-it- anvandning/pong/statistiknyhet/befolkningens-it-anvandning-2020/

7.Vaterlaus, J. M., Patten, E., Roche, C., & Young, J. #Gettinghealthy: The perceived influence of social media on young adult health behaviors. Computers In Human Behavior.

2015. doi.org/10.1016/j.chb.2014.12.013.

8. Holmberg C. Food, body weight, and health among adolescents in the digital age: An explorative study from a health promotion perspective. [dissertation on the Internet].

Göteborg Universitet, 2018. [citerad 2021 okt 10]. Hämtad från:

http://hdl.handle.net/2077/55588

9.Johnston, J., Goodman M. 2015. Spectacular Foodscapes. Food, culture, & society 2015 v.18 no.2 pp. 205-222.

10.Antonsson S. Ta inte bort gluten utan att veta varför [Internet]. Hälsorapporten 2017-04- 25. [citerad 1 oktober 2021]. Hämtad från: https://halsorapporten.nu/sofia-antonsson-om- gluten/

11.Svenska Dagbladet. Fler undviker sockrad mat [Internet]. 2004-12-13. [citerad 10 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.svd.se/fler-undviker-sockrad-mat

(29)

29

12.Livsmedelsverket. Miljösmarta matval [Internet]. [citerad 11 oktober 2021]. Hämtad från:

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/miljosmarta-matval2

13.Chan T, Drake T, Vollmer R L. A qualitative research study comparing nutrition advice communicated by registered Dietitian and non- Registered Dietitian bloggers. J Commun Healthc. 2020-04-15.

14.NE (Nationalencyklopedin). Sociala medier [Internet]. [citerad 14 september 2021].

Hämtad från: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sociala-medier 15.Jacobsen DI. Förståelse, beskrivning och förklaring - introduktion till

samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. 2 uppl. Lund, Studentlitteratur;

2012.

16.Bryman, A. Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 2). Malmö: Liber. 2011.

17.Eliasson A. Kvantitativ metod från början. 4 rev. uppl. Lund: studentlitteratur; 2018.

18.Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012.

19.Festinger, L. A Theory of Social Comparison Processes. Human Relations, 117–140.

doi.org/10.1177/001872675400700202. 1954.

20.Morrison. V, Bennett, P. An introduction to health psychology. 4 rev uppl. 2016.

21.Dahlgren P. Virala nyheter: Hur nyheter sprids och bemöts i sociala medier. Göteborgs universitet [Internet].2014. [citerad 20 oktober 2021]. Hämtad från:

https://expo.jmg.gu.se/virala-nyheter-hur-nyheter-sprids-och-bemots-i-sociala-medier/

22.Chung A. The Role of Peer Influence on Food Choice Behaviors in Social Media Platform Environments: A Scoping Review .2018. Doi:10.1016/j.jneb.2018.04.236

23.Boepple. L, Thompson, J. K. A content analysis of healthy living blogs: Evidence of content thematically consistent with dysfunctional eating attitudes and behaviors [Internet].

2014. 47(4):362-7. doi: 10.1002/eat.22244.

24.Åberg E. A feminine burden of perfection? Appearance-related pressures on social networking sites. 2020. 46(8):101319 doi:10.1016/j.tele.2019.101319.

(30)

Bilaga 1 (1/9)

(31)

Bilaga 1 (2/9)

(32)

Bilaga 1 (3/9)

(33)

Bilaga 1 (4/9)

(34)

Bilaga 1 (5/9)

(35)

Bilaga 1 (6/9)

(36)

Bilaga 1 (7/9)

(37)

Bilaga 1 (8/9)

(38)

Bilaga 1 (9/9)

References

Related documents

Samtliga deltagare utförde ICON passningstest (1 min) i tre separata omgångar och reliabiliteten beräknades genom att undersöka skillnaden mellan omgångarna. För

En artikel (29) observerade ökningar i CSA för vastus lateralis med högre %VL (VL20 och VL40) men inga signifikanta ökningar för lägre %VL (VL0 och VL10) och de två andra

Vi tolkar det som att Aftonbladet har riktat in sig på att ta med personliga  intervjuer för att sticka ut och erbjuda något till publiken som inte alla andra medier gör - för 

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera det journalistiska innehåll som TT-nyhetsbyrån publicerat om Luleå, Umeå och Sundsvall före och efter nedläggningen av deras

Genom egna observationer har projektgruppen själva kunnat fastställa resultatet för hur R-huset ser ut idag. Den stora byggnaden har en bibehållen industrikänsla på fem

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att en bredare, autentisk publik och feedback möjliggörs genom användning av sociala medier i undervisningen. Detta är funktioner som

Ett flertal studier har jämfört behandlingseffekten av enteral nutrition och steroider vid Crohn´s på vuxna patienter och hos vuxna har resultatet överlag visat att steroider

Exklusionskriterier var fall-kontrollstudier, studier undersökande sambandet mellan kaffekonsumtion efter insjuknande i stroke, studier endast tillgängliga vid beställning,