1 Förskoleverksamheten
Lena Löwbäck
Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsår
2016-2017
Förskolan Hyttan
2
Innehållsförteckning:
Normer och värden sidan 3
Utveckling och lärande sidan 4
Barns inflytande sidan 5
Förskola och hem sidan 6
Helhetsbild av året sidan 7
3
Normer och värden (likabehandlingsplan och plan för barn med annat modersmål)
Lpfö 98/10
Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem
Verksamhetens mål:
För att kunna sträva mot områdets mål i Lpfö behöver vi:
• Skapa en miljö där trygghet och omtanke råder
TRYGGHET OCH OMTANKE
är ledord i vår verksamhet och med dessa ord menar vi:
- att vi skapar en trygg atmosfär där barn och vuxna visar respekt för varandra och vårdar sin förskola.
- att alla barn ska känna sig välkommen, delaktiga och betydelsefulla.
- att alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig som en tillgång i gruppen
Resultat och genomförande:
Förskolan har nått sina mål.
Miljön på förskolan är trygg och barnen har omtanke om varandra. Det har pedagogerna sett bl.a. genom att barnen tar väl hand om nya barn och visar dem tillrätta. De nya barnen kommer därmed lätt och snabbt in i barngruppen. Barnen frågar ofta om de kan hjälpa varandra. Pedagogerna har varit goda förebilder genom att visa respekt och uppskattning för barnen och varandra. Man har visat positiv respons och lyft fram det positiva hos varje barn.
Pedagogerna har tagit vara på tillfällen till dialog med varje barn.
Man har skapat ”gyllene regler” tillsammans med barnen som beskriver hur man ska vara mot varandra. Mindre grupper av barn har gynnat trygghetsskapandet.
Plan för likabehandling har varit ett gott stöd i arbetet med normer och värden.
I gruppen med de yngsta barnen var det under hösten få barn inskrivna. Det blev lite torftigt för de barn som var närvarande. Det berodde på att flera barn hade oregelbundna tider och hög sjukfrånvaro. Enstaka barn besökte då gruppen med äldre barn för att få tillfälle till lek och stimulans.
Gruppen med de äldre barnen har använt sig av kompisböckerna, som tar upp om hur man ska vara en god kamrat. Barnen har anammat delar ur böckerna. T.ex. gjort stopp och okej skyltar.
Pedagogerna uttrycker att de inte fått till klara rutiner för sin dokumentation, som ska ligga till grund för reflektion.
Analys och lärdomar:
En stabil personalgrupp har varit en viktig framgångsfaktor. Med pedagoger som goda förebilder. En annan framgångsfaktor har varit att redan trygga barn funnits som stöd för nya barn. Och att man gemensamt formulerat ”gyllene regler”.
Smågrupper av barn har även gynnat arbetet med trygg miljö.
4
Dokumentation/Uppföljning
Pedagogerna har inte riktigt fått rutin på att dokumentera i sina ”reflektionsböcker” de händelser som kan användas som underlag för gemensam reflektion.
Lotusdiagram har förts regelbundet där man checkat av mot läroplanens mål.
Kartläggning utifrån kärnbarn-mellanbarn-utanför barn har inte genomförts som det var tänkt.
Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:
Fortsätta i samma anda och med samma arbetssätt.
Viktigt att få rutin på arbetet med dokumentation.
Utveckling och lärande
Lpfö 98/10
Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande.
Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.
Verksamhetens mål:
För att kunna sträva mot områdets mål i Lpfö behöver vi:
• skapa en miljö som är lustfylld och där barnen känner glädje och nyfikenhet
NYFIKENHET- GLÄDJE - LUSTFYLLT
är ledord i vår verksamhet och med dessa ord menar vi:
- att alla barn får möjlighet att leka, lära, upptäcka, utforska och prova i en inspirerande och tillåtande miljö.
- vi tar tillvara situationer och tillfällen som leder till lärande och utveckling för barngruppen.
- pedagogerna är medforskare och hjälper till att söka kunskap.
Resultat och genomförande:
Miljön har varit lustfylld där barnen utstrålat glädje och nyfikenhet. Pedagogerna har med jämna mellanrum bytt ut material för att inspirera barnen till nya upptäckter.
I barngruppen med de äldsta barnen har temat varit rörelse. Barnens intresse och nyfikenhet har styrt innehållet. Man har berört delar så som kroppen, känslor, våra sinnen, hur vi ser ut m.m. Gruppen med de äldsta barnen har regelbundet nyttjat gymnastiksalen som varit till stor glädje med dess stora yta och redskap.
För den yngre barngruppen har ”Babblarna” till viss del funnits med i barnens vardag. Dock inte involverat dem i den utsträckning som det var tänkt.
Med de yngsta barnen har man haft rörelse och dans där barnen visat stor glädje.
Ute på gården har allt ”skräpmaterial” varit av stort intresse för skapande, bygg-lek och vattenlek. Man har skapat mobila motorikbanor tillsammans med barnen. Närheten till skogen har varit ett spännande inslag som man regelbundet utnyttjat till lek och utforskande. Alla barn har med glädje deltagit i utevistelsen.
Inne är hörnor tydliga med material som visar vad barnen kan leka och utforska just där.
Ateljén har varit en stor möjlighet för skapande. Stort utrymme där skapelser kunnat stå kvar för att barnen sedan kunnat återgå till.
5 Barngruppen har ofta delats in i mindre grupper där varje barn fått större möjlighet till att utvecklas efter behov och intresse.
Analys och lärdomar:
En framgångsfaktor som gynnat det enskilda barnets lärande har varit de mindre grupperna.
När barns intresse och nyfikenhet får styra gynnar det lärandet. Barn har egna kunskaper som de fått möjlighet att delge varandra. Att vara en medforskande pedagog som spinner vidare på barns frågor och berättelser har varit ytterligare en framgångsfaktor. Man har upptäckt nu under våren att man haft lite för mycket material framme på samma gång. Det har känts lite rörigt.
Otroliga möjligheter med naturen kring förskolan, ateljén och gymnastiksalen.
Dokumentation/Uppföljning
Pedagogerna har sporadiskt fört dokumentation av uteleken. Dock inte i den utsträckning som man planerat. Däremot har diskussioner och reflektion gjorts omkring utveckling av gården och leken ute.
Ipad och fotoramarna har används för dokumentation tillsammans med barnen.
Lotusdiagram har förts. Likaså har en matrixen till viss del fyllts i för att följa läroplanens mål.
Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:
Pedagogerna behöver arbeta fram fungerande rutiner för dokumentation.
Man behöver se över beståndet av material som finns framme och tillgängligt. Öka på och byta ut efter hand. Observera vad barnen visat intresse för och utveckla det.
Barns inflytande
Lpfö 98/10
I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.
Verksamhetens mål:
För att kunna sträva mot områdets mål i Lpfö behöver vi:
• skapa förutsättningar för delaktighet och ansvar.
DELAKTIGHET OCH ANSVAR
är ledord i vår verksamhet och med dessa ord menar vi:
- att atmosfären är tillåtande att framföra sin egen åsikt - att vi ger varandra förtroende att ta ansvar
- att vi är lyhörda för varandras önskningar och behov - att alla ska ges möjlighet att påverka dagen på förskolan
- att verksamhetens innehåll utformas utifrån barnens önskningar - att vi är en forskande verksamhet där barn och vuxna lär tillsammans.
Resultat och genomförande:
Pedagogerna har skapat förutsättningar för delaktighet och inflytande genom att vara lyhörda för barnens intressen. Barnen har därigenom styrt temat i olika projekt.
6 Barns idéer har tagits tillvara. Pedagogerna tillsätter ”bränsle” till barnens tankar och lek så deras egen kreativitet utvecklas vidare.
Pedagogerna har gett barnen förtroende att ta ansvar i olika situationer. T.ex. genom att större hjälper mindre.
Man upplever att barnen är rädda om förskolans material.
De äldre barnen har fått mindre ansvarsområden och uppdrag att ta ansvar för. Även hållit i samlingar. Man har tydligt sett att barnens självtillit har växt av det.
Analys och lärdomar:
Att barnen uttrycker fler önskningar och idéer när pedagogerna är lyhörda och tar fasta på det.
Ju mer lyhörd och tillåtande man är desto fler tankar och funderingar uttrycker barnen.
Dokumentation/Uppföljning
Pedagogerna har, sporadiskt, tillsamman med barnen reflekterat över deras delaktighet och inflytande. Lotusdiagram har använts som underlag för reflektion.
Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:
Viktigt att få till bra rutiner och metoder för dokumentation.
Och att behålla ett tillåtande arbetssätt där barns egna tankar tas tillvara.
Förskola och hem (enkät, föräldraforum samt andra samverkansformer)
Lpfö 98/10
Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt.
Verksamhetens mål:
För att kunna sträva mot områdets mål i Lpfö behöver vi:
• skapa en atmosfär där ömsesidighet, öppenhet och förståelse råder
ÖMSESIDIGHET- ÖPPENHET- FÖRSTÅELSE är ledord i vår verksamhet och med dessa ord menar vi:
- att föräldrarna har stort förtroende för personalen och vår verksamhet.
- att föräldrarna ska känna att vi stöttar dem i deras föräldraroll.
- att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar.
Resultat och genomförande:
Förskolan har en atmosfär där ömsesidighet, öppenhet och förståelse råder. Det vet man genom att föräldrar frågar och delger pedagogerna olika dilemman som rör barnen.
Föräldrar uttrycker sin nöjdhet på utvecklingssamtalen.
Föräldraaktiv inskolning är en bidragande del. Då ges både barn och föräldrar möjlighet till inblick i verksamheten och lär känna pedagogerna. Det bidrar till trygghet för båda parter.
Genom fotoramen i hallen ges föräldrar möjlighet till information och delaktighet i vardagen på förskolan.
Man tar sig tid med föräldrarna vid lämning och hämtning.
7 Kontinuerligt varje månad lämnas information i ”Förskolenytt” ut till föräldrarna.
Man har bjudit in till utvecklingssamtal en gång varje termin. Samt till föräldramöte.
Sms-tjänsten är ett uppskattat och enkelt verktyg för information.
Förskolan har vid två tillfällen bjudit in mor- och far föräldrar som ett fåtal nappade på. Under förmiddagstid. Det var uppskattat och de blev väl mottagna av barnen.
Under året har hela kommunens förskoleverksamhet jobbat fram gemensamma riktlinjer för föräldrasamverkan.
Svarsfrekvensen på föräldraenkäten var hög med 13 svar. Föräldrarna säger sig ha förtroende för personalen och känner sig välkomna till förskolan.
Analys och lärdomar:
Föräldraaktiv inskolning är en mycket bra modell för att skapa trygghet hos föräldrarna och de får en inblick i förskolans verksamhet. Föräldrar uttrycker att de är nöjda.
En en-avdelnings förskola har lättare att skapa en gemenskap mellan pedagoger och föräldrar.
Alla pedagoger har hand om ”mitt barn”.
Utifrån svaren på föräldraenkäten finns delar att jobba vidare med. Och det gäller då att få ut information om det enskilda barnets dag på förskolan, på ett bra sätt så föräldrar känner sig tillfreds.
Dokumentation/Uppföljning
”Förskolenytt” är en del av dokumentationen som delges föräldrarna.
Samtliga utvecklingssamtal dokumenteras och en återblick görs vid varje tillfälle.
Vid pedagogernas möten lyfts varje barn och reflekteras omkring inför utvecklingssamtalen.
Man delger även varandra information efter samtalen.
Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:
Man vill göra ett nytt försök med att bjuda in mor- och farföräldrar. Då under eftermiddags tid som kan vara lättare för dem att komma.
I övrigt bibehålla den goda samverkan som råder.
Förskolan kommer att använda riktlinjerna för föräldrasamtal för att under hösten utvärdera tillsammans.
Inför kommande år behöver pedagogerna fundera omkring hur man ska nå ut med information på ett tillfredsställande sätt.
Helhetsbild av verksamhetsåret
Positivt och negativt i ARBETSLAGET när det gäller tex:
Positivt med samma personal under året och även förra året. Skapar en trygghet och kontinuitet.
• Ansvarsfördelningen Har fungerat bra.
• Arbetstider/barn fri tid/planeringstid/reflektionstid
Personalschemat har funkat bra. Man har löst de problem som uppstått efter hand.. Det har varit svårt att få ut gemensam reflektionstid, eftersom det varit svårt att lösa
vikariefrågan. Detta har känts som ett stort bekymmer.
• Tillgången på vikarier
Det har till viss del varit svårigheter att lösa vikariebehovet. Särskilt när det gällt enstaka timmar.
• Personalstyrkan i förhållande till barn/elevgruppen
8 Det har varit mellan 15-20 barn inskrivna under året. Förskolan tar emot de barn som finns i byn. Och det kan variera över tid. 3,5 pedagoger + resurs i 2 våningsplan har varit tillräckligt.
• Arbetsklimatet i det egna arbetslaget till ledningspersonalen
Fungerande arbetslag med ett gott klimat. Förskolechefen har funnits till hands och upplevts nåbar. Dock inget verksamhetsbesök under året. Förskolechefen har varit delaktig i stor utsträckning till enskilda barn.
• Arbetsklimatet med övriga arbetslag på förskolan/grupper
Vid ett tillfälle har man besökt förskolan Bergabacken och utbytt erfarenheter och dilemman.
I övrigt har det under året enbart varit vid förskoleträffar där man träffat kollegor från andra förskolor.
• Kompetensutveckling
Genom SPSM en utbildning om synnedsättning/blindhet och genom handledning från pedagog via SPSM. Det har upplevts mycket givande.
Samtliga pedagoger deltog i en föreläsning omkring föräldrasamverkan under hösten.
Det var uppstarten till det gemensamma utvecklingsarbetet om utvecklingssamtal och inriktades på förhållningssätt.
Positivt och negativt i BARNGRUPPEN när det gäller tex:
• Inskolningar
Det har varit inskolningar kontinuerligt under året. De har varit enkla men bidrog ändå till viss oro i barngruppen.
• Sammansättningen, åldrar kön
Förskolan tar emot de barn som för tillfället är aktuella i byn. Antalet kan variera över tid. Under våren har man haft 10 barn i gruppen med de yngsta barnen och 10 i
gruppen med de äldsta barnen.
• Närvaro, kontinuitet
Mycket frånvaro p.g.a. sjukdom under vintern. Flera barn har skifttider, vilket gör att närvaron inte alltid är kontinuerligt.
• Trygghet, sammanhållning, klimat
Man har haft ett gott klimat och trygghet på förskolan
Positivt och negativt PÅ FÖRSKOLAN när det gäller tex:
• Mötesordning
Dagordning till APT och kvällsmöten finns. Minnesanteckningar förs.
• Samverkan med andra tex. fritids/skolan/förskolan/barnhälsoteam BHT
Habiliteringen - rörigt när många är inblandade SPSM – bra handledning
Skolan besök inför skolstart.
Fritids har själva haft många barn vilket har medfört att det inte varit någon samverkan under lov.
• Utrustning, lokaler, utemiljö, material
Nedtagning av alla träd resulterar i ingen skugga. Här behöver man köpa in partytält/paviljong för att barnen ska få möjlighet till skugga.
Man behöver se över skötbord.
