Sune Frisk, Stephanie Treviranus, Patrik Fornander, Linda Knutsen, Benny Persson. Underskrifter Sekreterare Catrin Marsell Paragrafer 71-84

(1)

FILIPSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Blad

Kommunstyrelsen 29 augusti 2012 1(20)

Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl. 13.30-16.20 Ajournering kl. 14.30-14.40, 15.45-16.10

Beslutande: Per Gruvberger, ordf Torbjörn Parling

Marina Isaksson

Olle Engström

Jomark polintan

Britt-Marie Wall

Christel Iversen

Ulf söhrman

Christer Olsson

Peter Johansson

Owe Karlson

Ersättare: Sune Frisk, Stephanie Treviranus, Patrik Fornander, Linda Knutsen, Benny Persson

Övriga deltagande: Hannes Fellsman, MoH Claes Hultgren, kommunchef

Catrin Marsell, sekreterare

Utses att justera: Ulf Söhrman

Justeringens plats och tid: Kommunkansliet 4 september 2012

Underskrifter Sekreterare Catrin Marsell Paragrafer 71-84

Ordförande Per Gruvberger

Justerande Ulf Söhrman

___________________________________________________________________

ANSLAG/BEVIS

Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum: 29 augusti 2012

Anslagsdatum: 4 september 2012 Datum för anslagets nedtagande:26 september 2012

Förvaringsplats: Kommunstyrelsens kansli

Underskrift

Annika Jansson

(2)

Kommunstyrelsen 29 augusti 2012 2

Ks § 71 Dnr 2012/126

Information Vindkraft

Förvaltningschef Hannes Fellsman informerar om aktuell situation

beträffande vindkraft i Filipstad. Härvid redovisas bakgrund till nuvarande vindbruksplan och den process vilken den arbetats fram under. Vidare redogjordes för vilka regelverk som styr hur en exploatör ansöker om tillstånd för uppförande av vindkraftverk. Kommunens och

tillståndsmyndigheten Länsstyrelsens olika roller belystes särskilt.

Filipstads kommun har tillsammans med andra myndigheter fört dialog med Bergvik Skog AB, då företaget aviserat intresse för att till

Länsstyrelsen inkomma med en ansökan om att etablera vindkraft i två områden i kommunen, dels Fjällrämmen, dels Grävlingkullarna. I samband med föredragningen besvarades även frågor.

Kommunstyrelsen beslutar

att lägga informationen till handlingarna.

_______

Utdragsbestyrkande

(3)

Ks § 72 Dnr 2012/152

Revidering av krisledningsplan och reglemente för krisledningsnämnden

Tjänsteskrivelse från säkerhetssamordnaren Michael Björklund daterad 17 juli 2012:

Sammanfattning

Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap skall

kommunen varje mandatperiod anta en plan för hur man skall hantera extraordinära händelser.

De nu gällande Krisledningsplanen antogs av kommunfullmäktige 2007- 10-15. Med de erfarenheter och återkopplingar man har utvärderat efter genomförda utbildningar och övningar. Samt den aktuella riskbilden i kommunen har nu krisledningsplanen och reglementet för

krisledningsnämnden reviderats.

Bakgrund

Enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap (2006:544) är kommunen skyldig att förbereda sig på och ha en plan för hur

extraordinära händelser ska hanteras.

En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Kommunen ska enligt samma lag

fastställa en plan för hantering av extraordinära händelser för varje mandatperiod. Den nu gällande planen är från 2007.

Den föreslagna krisledningsplanen innehåller till största delen samma eller liknande skrivningar som den nu gällande. De stora redaktionella

ändringarna har genomförts i planens bilagor, där befintliga checklistor har reviderats med bakgrund av de erfarenheter och återkopplingar man har utvärderat efter genomförda utbildningar och övningar.

Syftet med krisledningsplanen är framförallt att vara ett hjälpmedel vid en samhällstörning/extraordinär händelse. Planen består av en grundplan med bilagor. I grundplanen redovisas bl.a. hur kommunens

ledningsansvar är organiserat vid en särskild händelse i fredstid.

Kommunens krisledningsorganisation består i planen av

en krisledningsnämnd (kommunstyrelsens arbetsutskott) och en beredningsgrupp.

Utdragsbestyrkande

(4)

Till krisledningen kopplas även en servicefunktion och en

informationsenhet med tillhörande lägesfunktion. Grundplanen finns med som bilaga i kallelsen medan bilagorna inte bifogas. Dessa finns på kommunstyrelsen kansli för den som vill ta del av dem inför beslutet.

Revidering i reglementet

Krisledningsnämnden (kommunstyrelsens arbetsutskott) ska ha ett eget reglemente, där det ska anges vilka områden som nämnden får överta från andra nämnder.

Aktuellt reglemente antogs av kommunfullmäktige 2007-10-15.

Reglementet har nu reviderats och bakgrundstexten har ändrats samt § 1, som redovisar krisledningsnämndens uppgifter.

Förslag på beslut:

Kommunfullmäktige

Att anta reviderad krisledningsplan

Att fastställa reviderat reglemente för krisledningsnämnden.

Kommunchef Claes Hultgren presenterar ärendet och besvarar frågor i anslutning härtill.

Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta

att anta reviderad krisledningsplan

att fastställa reviderat reglemente för krisledningsnämnden.

_______

Utdragsbestyrkande

(5)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 juni 2012 2

Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 april 2012 3

Ks § 73 Au § 34

Beslutsexp:

SÄK

Au § 17 Dnr 2012/73

Förslag till risk- och sårbarhetsanalys för Filipstads kommun Säkerhetssamordnare Michael Björklund meddelar i skrivelse 2012-01- 19 att varje kommun ska enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap inventera, identifiera och analysera sina risker och sårbarheter i en sammanställd risk- och sårbarhetsanalys. Vad

kommunens risk- och sårbarhetsanalys skall innehålla samt hur och när den skall redovisas till Länsstyrelsen regleras enlig Myndigheten

församhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6).

Sammanfattning

Utifrån gällande föreskrifter har Filipstads kommun under 2011/2012 i samarbete med Filipstads Energinät AB tagit fram rutiner för kommunens arbete med risk och sårbarhetsanalysen samt sammanställt underlaget i denna rapport.

Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att identifiera riskobjekt och sårbara verksamheter inom kommunens geografiska område, identifiera och värdera händelser ,som kan påverka kommunen, samt bedöma kommunens förebyggande- och hanteringsförmåga för dessa händelser.

Kommunens riskhanteringsgrupp har aktivt deltagit i dokumentations- och bedömningsarbetet.

Analysen kommer att ersätta den Samordnade riskanalysen från år 2009 och skall ses som ett viktigt stöd för säkerhetsarbetet som förkommer ute bland kommunens verksamheter och på så sätt medverka till att göra Filipstad kommun till en tryggare och säkrare kommun att vistas och bo i.

Säkerhetssamordnare Michael Björklund presenterar ärendet och besvarar frågor i anslutning härtill. Nivåer och gränsdragningar i materialet diskuterdes, liksom vilka prioriteringar som skall göras avseende handlingsplaner.

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar

att återremittera ärendet till förvaltningen för vidare beredning.

_______

(6)

Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 juni 2012 3

Kommunchef Claes Hultgren presenterar materialet och belyser de omarbetningar som gjorts.

Arbetsutskottet föreslår

Kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

att anta förslaget till Risk- och sårbarhetsanalys samt

att tidigare gällande risk- och sårbarhetsanalys härmed ersätts.

_______

att anta förslaget till Risk- och sårbarhetsanalys samt

att tidigare gällande risk- och sårbarhetsanalys härmed ersätts.

_______

Utdragsbestyrkande

(7)

Ks § 74 Dnr 2012/156

Årsredovisning för Värmlands läns kalkningsförbund 2011 samt beviljande av ansvarsfrihet

Direktionen för Värmlands läns kalkningsförbund har vid sammanträdet 30 mars 2012, § 3, bland annat beslutat att överlämna årsredovisning för förbundet till revisorerna för granskning och att därefter överlämna till kommunfullmäktige i medlemskommunerna för beslut om ansvarsfrihet och fastställelse.

Av bifogade handlingar framgår att årets resultat är negativt med ett underskott på 114 720 kr.

Förbundets revisorer anför i sin revisionsberättelse för 2011, daterad 17 juni 2012, att bokslutet för 2011 innebär ett negativt resultat enligt ovan och betyder att enligt kommunallagens krav skall det negativa resultatet regleras och det egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande två åren.

Granskningen av räkenskaperna och förbundets förvaltning visar att verksamheten bedrivits i enlighet med förbundsordningen och förbundets ändamål och bedömer att räkenskaperna är rättvisande och att de

presenteras i årsredovisningen i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Vidare är revisionens samlade bedömning att förbundet och dess direktion genomfört årets verksamhet och verkat i den riktning som medlemskommunerna avsett vid bildandet av kommunalförbundet.

Revisorerna tillstyrker att förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet och att resultat och balansräkning fastställts samt att årsredovisningen godkänns.

att godkänna årsredovisningen år 2011 för Värmlands läns kalkningsförbund samt

att bevilja förbundsdirektionen ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar.

_______

Utdragsbestyrkande

(8)

Ks § 75 Dnr 2012/01

Redovisning av medelsplacering, lån och likviditetsställning Kommunchefen Claes Hultgren redovisar vid sammanträdet den

förteckning över placeringar, lån och likviditetsställning som upprättats av ekonomienheten för perioden 21 maj-21 augusti 2012.

att med godkännande lägga redovisningen till handlingarna.

________

Utdragsbestyrkande

(9)

Kommunfullmäktige 14 juni 2012 15

Beslutsexp.

I N-P

Ks § 76

Kf § 57 Dnr 2012/94

Motion ang. upprustning av skoltoaletter

I motion 8 maj 2012 anför Bengt Sjöberg (KD) följande:

”Fräscha skoltoaletter är en viktig del i barnens arbetsmiljö. Barns

berättelser om hur de håller sig hela dagen bekräftas av undersökningar.

De känner sig inte trygga på skoltoaletten eller tycker att den är äcklig.

De allra flesta barn behöver gå på toaletten minst en gång under skoldagen, men en studie i Göteborg 2009 visade att 16 procent aldrig kissade och att 63 procent aldrig bajsade på toaletten i skolan. Detta kan ge skadliga medicinska effekter. Att hålla sig hela dagen kan leda till förstoppning eller urinvägsinfektion. Det kan även leda till inkontinens.

Vi kristdemokrater anser att rena, fräscha och låsbara skoltoaletter är en basal förutsättning för att våra barn och ungdomar ska må bra och känna trygghet i skolan.

Kristdemokraterna föreslår därför

att en inspektion snarast görs av våra elevers skoltoaletter beträffande städning och renoveringsbehov samt att nödvändiga åtgärder därefter skyndsamt vidtas för en bättre skolmiljö för våra barn och ungdomar”.

Kommunfullmäktige beslutar

att remittera motionen till kommunstyrelsen.

_______

att remittera motionen till tekniske chefen.

_______

Utdragsbestyrkande

(10)

Kommunfullmäktige 14 juni 2012 16

Kf § 58 , Ks § 77 Dnr 2012/116

Motion ang. bredbandssatsning

I motion 10 juni 2012 anför Peter Johansson (C) följande:

” Regeringens mål är att 90% av befolkning och företag ska ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020. I Värmland är nivåerna idag 29% totalt och 6% på landsbygden.

Statistiken över Filipstads Kommun är ännu dystrare. Vi ligger på 19,45% totalt och 0,00% på landsbygden.

Behovet av bredband växer. Fler tjänster och fler användare ställer ökade krav på infrastrukturen. De digitala vägarna blir helt enkelt för smala och det är på landsbygden som bristen uppstår först. Samtidigt vet vi att Skanova planerar att montera ner delar av det fasta telenätet, vilket ytterligare riskerar försämra tillgängligheten.

För att ha boende och företagande på landsbygden förutsätts ett bra bredband. Det gamla telenätet och den trådlösa tekniken räcker då inte till.

På nationell nivå har Centerpartiet medverkat till att statliga medel kommit till bredbandssatsningar, och överallt växer fiberföreningar fram för att möta det växande behovet.

Genom ett samarbete mellan Kommunen och den ideella

föreningsrörelsen går det att skapa upplägg som ger landsbygden en snabb och långsiktig hållbar digital infrastruktur.

IT avdelningen har tidigare fått ett uppdrag som innebär att man ska undersöka olika möjligheter ang fiberutbyggnad i Kommunen. Jag anser att detta uppdrag ska kompletteras med följande

Att Kommunen utreder vilka telestationer som kommer att läggas ner under de kommande åren.

Att Kommunen tar fram en strategi för Kommunen med sikte på den nationella målsättningen att 90% ska ha 100 Mbit till år 2020.

Att Kommunen uppmuntrar de lokala initiativ som tas ute i bygderna”.

Kommunfullmäktige beslutar

att remittera motionen till kommunstyrelsen.

Utdragsbestyrkande

(11)

Beslutsexp:

T. Bäck

att remittera motionen till IT-chefen.

_______

Utdragsbestyrkande

(12)

Ks § 78 Dnr 2012/143

Avtal gällande datakommunikation Quadracom

IT-chefen Torbjörn Bäck och Kommunchefen Claes Hultgren meddelar i skrivelse 16 augusti 2012 att År 2003 tecknade Värmlandskommunerna, efter en gemensam upphandling, avtal med Teracom avseende datakommunikation.

Avtalet innehöll tre delar;

 ett kommunsammanbindande nätverk för att möjliggöra samverkan inom IT i Värmland.

 ett ortssammanbindande nätverk för att koppla ihop kringorterna inom kommunen med kommunhuvudorten

 en möjlighet för andra internetoperatörer att ansluta sig för att ge företag och allmänheten tillgång till

internetuppkoppling. Telia var den enda operatören vid den tidpunkten och fanns endast i Filipstads tätort.

Avtalet övertogs sedermera av Quadracom som drivit

kommunikationen senaste åren. Inför utgången av avtalet, den 30 juni 2013, aviserar nu Quadracom att en prishöjning måste till för att klara av ekonomin. Om inte ekonomin kan lösas så kommer Quadracom att stänga ner noderna.

Nuvarande kostnader 2012 39.000 kr per kvartal

156.000 kr/ år

Kostnader 20130701 – 20131231 39.000 kr per kvartal 1-2

97.773 kr per kvartal 3-4 273.546 kr /år

Kostnadsökning 2013 117.546 kr

Kostnader 20140101 - 20141231.

97.773 kr per kvartal 1-2 88.555 kr per kvartal 3-4 372.656 kr/år

Utdragsbestyrkande

(13)

Beslutsexp:

KC KSO

Kostnader 20150101-20150630 88.555 kr per kvart 1-2

Förslaget är att kommunen tillsammans med övriga

Värmlandskommuner tecknar avtal som gäller fr.o.m. 20130701 t.o.m. 20150630 och under tiden görs en ny upphandling.

Vad medför det om kommunen inte godkänner det nya avtalet

 kommunen använder det kommunsammanbindande nätet för att drifta en del tjänster i Karlstad såsom

Bibliotekssystem, e-tjänster och förbindelse mot Sjunet.

Även samverkan inom Löv i Kristinehamn kommer att använda den förbindelsen.

 kommunikationen med några av kringorterna, Brattfors och Nordmark, upphör. Övriga kringorter, Nykroppa och

Lesjöfors, håller på att byggas om till ett nytt nät.

 för företag och privatpersoner som inte använder Telia som operatör måste man byta operatör där det finns alternativ. I Brattfors och Nordmark finns inget alternativ i dagsläget.

Kommunchef Claes Hultgren presenterar ärendet och besvarar frågor i anslutning härtill

att uppdra till kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen att underteckna gemensamt avtal inom den kostnadsnivå som presenterats i föreliggande handlingar.

_______

Utdragsbestyrkande

(14)

Beslutsexp:

MOB

Ks § 79 Dnr 2012/144

Detaljplan för Nykroppa 14:1 och del av 10:1

WSP Samhällsbyggnad i Karlstad har i samarbete med Miljö- och stadsarkitektkontoret upprättat ett förslag till detaljplan för

Nykroppa 14:1 och del av 10:1, Filipstads kommun. Planförslaget skickas nu till berörda myndigheter och sakägare för granskning.

Planförslaget som är daterat 2012-06-05 finns utställt för granskning under tiden 6 juli – 31 augusti 2012.

Planområdet ligger i anslutning till kyrkan i Nykroppa och består av två delar, dels hela fastigheten Nykroppa 14:1 och dels södra delen av fastigheten Nykroppa 10:1.

Syftet med planen är att ändra beteckningar från allmänt ändamål och begravningsplats till bostäder för tre av byggnaderna inom planområdet.

Planens syfte är också att fastställa infartsvägarna till husen.

I gällande översiktsplan utpekas området som en kulturmiljö av regionalt intresse. Förändringen som bl. a. innebär att församlingshemmet görs om till bostäder är inte helt i linje med ställningstagandet i

översiktsplanen. Enligt översiktsplanen skall hänsyn tas till befintlig bebyggelse vad avser formspråk, material och färgsättning. Skydds- och varsamhetsbestämmelser har därför införts. Planförslaget innefattar även ett upphävande av strandskyddet inom delar av planområdet.

Kommunstyrelsen har möjlighet att till Miljö- och byggnadsnämnden yttra sig över gällande planförslag.

att Församlingshemmet ej skall beläggas med rivningsförbud och att försiktighet skall iakttas gällande restriktioner för underhåll.

_______

Utdragsbestyrkande

(15)

Beslutsexp:

MOB

Ks § 80 Dnr 2012/145

Detaljplan för Yngshyttan 1:216 (Malmgården i Persberg) WSP Samhällsbyggnad i Karlstad har i samarbete med Miljö- och stadsarkitektkontoret upprättat ett förslag till detaljplan för

Yngshyttan 1:216 (Malmgården i Persberg), Filipstads kommun.

Planförslaget skickas nu till berörda myndigheter och sakägare för granskning. Planförslaget som är daterat 2012-06-26

finns utställt för granskning under tiden 6 juli – 31 augusti 2012.

Planområdet, som omfattar endast den aktuella fastigheten Yngshyttan 1:216, ligger centralt i Persberg. Fastigheten gränsar till Högbergsvägen och Holmfastvägen samt i öster en villatomt i enskild ägo. Direkt norr om fastigheten ägs marken av Filipstads kommun.

Planen syftar till att genom ändring av detaljplanebestämmelser möjliggöra för bostäder samt handels- och kontorsverksamhet inom fastigheten. Den föreslagna detaljplanen är förenlig med gällande översiktsplan.

Kommunstyrelsen har möjlighet att till Miljö- och byggnadsnämnden yttra sig över gällande planförslag.

att det är viktigt att inte belägga byggnader och mark med mer restriktioner för bevarande än vad som är nödvändigt.

_______

Utdragsbestyrkande

(16)

Ks § 81 Dnr 2012/157

Medfinansiering Rally Sweden 2013

Rally Sweden AB arrangerar Svenska Rallyt sedan många år. Största ägare är Hagfors kommun och Svenska Bilsportförbundet.

Svenska Rallyt har stort internationellt deltagande och är viktigt för bland annat besöksnäringen. Ett led i att säkerställa rallyts framtida hemvist i Värmland var EU-projektet ”Svenska Rallyt – En motor för regionens attraktionskraft och utveckling 2009-09-01 – 2012-08-31”. Projektet drevs av Uvåns Näringslivscenter med medel från EU´s strukturfond. Filipstads kommun var medfinansiärer.

För att Svenska Rallyt skall genomföras i Värmland år 2013-2015 presenterar nu Rally Sweden AB ett koncept där bland annat Filipstads kommun erbjuds att delta. Det innebär att Filipstads kommun för år 2013 bidrar med kontant finansiering om 100 tkr.

Kommunstyrelsen föreslås besluta

att Filipstads kommun skriver avtal med Svenska Rallyt AB om att delta i Rallyt med 100.000 kronor för 2013 med option på förlängning på ytterligare två år efter utvärdering av 2013-års Rally samt

att finansiering sker med kommunstyrelsens tillgängliga medel

Näringslivschef Agnets Svensson presenterar föreliggande förutsättningar och informerar om den EU-ansökan Uvåns

Näringslivscenter AB gjort för perioden 2012-09-01—2014-12-31:

”Innovation Rally Sweden”. Filipstads Kommun har möjligheter att vara medfinansiärer i projektet.

att medfinansiera projektet Innovation Rally Sweden med totalt 150 tkr om ansökan godkänns

att för år 2013 finansiera Rally Sweden med högst 100 tkr

att vid ett godkännande och genomförande av projektet Innovation Rally Sweden sker kommunens medfinansiering med del av de ovan beslutade medlen om högst 100 tkr

Utdragsbestyrkande

(17)

Beslutsexp:

KC KSO

att uppdra till kommunstyrelsens ordförande och kommunchef att teckna erforderliga avtal och handlingar samt

att finansiering sker med kommunstyrelsens tillgängliga medel.

_______

Utdragsbestyrkande

(18)

Ks § 82 Dnr 2010/206

Information om arbetsgruppen för nyanlända

Med anledning av beslut av KSAU 27 september 2010 § 69, redovisas arbetsgruppens resultat. Kommunchef Claes Hultgren redogör för förvaltningarnas gemensamma översyn och sammanställning av de kommunala ekonomiska effekterna av mottagandet av nyanlända.

Sammantaget visar den att kommunen för verksamheten har kostnadstäckning med viss marginal, men att justeringar mellan förvaltningar bör göras i kommande budgetarbete.

Sammanställningen är avgränsad till de direkt kommunala intäkterna och kostnaderna. Övriga samhällsekonomiska aspekter såsom

arbetstillfällen, uthyrningar och effekter för lokal handel ingår ej.

att med godkännande lägga informationen till handlingarna.

_______

Utdragsbestyrkande

(19)

Kommunstyrelsen 29 augusti 2012

2011

19

Ks § 83

Delgivningar

1. En långsiktig gemensam handlingsplan för psykisk hälsa 2012- 2016 (SKL beslut nr 6)

2. Överenskommelse om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa (SKL beslut nr 8)

3. Årsmötesprotokoll 2012 Intresseföreningen Bergslaget

4. Sju år med Föreningen Bilfria leder (2004-2011)

att med godkännande lägga delgivningarna till handlingarna.

______

Utdragsbestyrkande

(20)

Kommunstyrelsen 29 augusti 2012

2011

20

Ks § 84

Anmälningsärenden

1. Delegation Personalenheten

2. Delegation Kommunchefen

3. Delegation Kanslichefen

4. Delegation Kommunstyrelsens ordförande

5. Protokoll KFU 2012-05-09

6. Redovisning av inkomna synpunkter från webbformuläret ”Gör din röst hörd”

7. Beslut om bidrag till ”LONA” projektet Asphyttans kanal och sluss m m

att med godkännande lägga anmälningsärendena till handlingarna.

_____

Utdragsbestyrkande