8.1 Bilaga 1 Verksamhetsplan 2017

(1)

Verksamhetsplan 2017

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

1.1 Nämndens uppdrag ... 3

1.2 Vem är vi till för? ... 3

2 Inför 2017 ... 4

2.1 Omvärld ... 4

2.2 Nuläge ... 5

3 Ekonomi ... 7

4 Verksamhetsplanering ... 10

4.1 Målstyrning - nämndens åtaganden ... 10

4.2 Uppdrag ... 20

4.3 Kommungemensam planering och övrigt utvecklingsarbete ... 20

5 Övrig verksamhetsplanering förvaltningen ... 25

6 Kvalitetshjul ... 26

(3)

1 Inledning

1.1 Nämndens uppdrag

Beskrivning

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för utbildningen av Sollentunas ungdomar och vuxna i form av gymnasieutbildning, kommunal vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare, särskola för gymnasie- och vuxenelever, samt för arbetsmarknadsfrågor och det kommunala aktivitetsansvaret. Dessutom har nämnden ett ansvar för vissa operativa näringslivsfrågor.

1.2 Vem är vi till för?

Beskrivning

Sollentunabor vill arbeta och försörja sig själva utifrån sina förutsättningar. Ungdomar vill utbilda sig för arbetslivets möjligheter och krav. Vuxna vill lära nytt. Nyanlända vill lära sig svenska och kunna ta del av det samhälle de lever i.

Gymnasiekolan skapar förutsättningar för lyckade studieresultat. Det finns ytterligare chanser för dem som ändå inte lyckats med sina studier. För dem som hamnat utanför arbetsmarknaden finns stöd för att hitta vägen tillbaka. För dem som behöver lära sig svenska finns en flexibel lösning med tydlig koppling till arbetsmarknaden.

Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret har ovanstående utgångspunkter som ledstjärnor. Den kultur och de värderingar som lägger grunden för vår verksamhet ska utgå från dem som vi finns till för. I mötet med elever och deltagare, med näringsliv och den ideella sektorn, med andra förvaltningar, med kommuner inom Sverige och

internationellt och andra som kommer i kontakt med oss, är varje medarbetares bemötande avgörande.

Utveckling och ständiga förbättringar är förutsättningar för att lyckas i en föränderlig omvärld. Vi behöver känna till vår omvärld och bevaka de områden som påverkar oss mest. Vi behöver modiga ledare som visar vägen mot Sveriges mest attraktiva kommun 2019 där vår verksamhet bidrar utifrån våra mål. Och framför allt behövs engagerade medarbetare.

(4)

2 Inför 2017

2.1 Omvärld

Sollentuna kommun är en växande kommun i en växande region. För att vara en attraktiv kommun att bo och verka inom, en kommun som drar till sig kompetens och näringsliv, behövs tillgång till konkurrenskraftig utbildning för både ungdomar och vuxna.

Ungdomsgruppen 16-20 år förväntas öka totalt för hela länet med 30 000 individer mellan 2010 och 2020, vilket ger en risk för brist på gymnasieplatser totalt sett inom 5- 10 år. Sollentunas ungdomar kan välja fritt bland gymnasieskolorna i Stockholms län och Håbo. Genom KSL ingår Sollentuna kommun i en gemensam gymnasieregion med gemensam antagning för alla medverkande kommuners ungdomar. Vår egen

gymnasieskola, Rudbeck, är en framgångsrik och populär skola med ett högt söktryck.

Av Sollentunas egna ungdomar är det fler som vill studera på Rudbeck än de som blir antagna dit.

Den generella efterfrågan på arbetskraft är god i Stockholms län och Sollentuna. Då efterfrågan på utbildad arbetskraft är hög är det synnerligen viktigt att tillgång och efterfrågan på arbetskraft matchas på ett bra och effektivt sätt. En övergripande

undersökning (rekryteringsenkäten 2016) från Svenskt näringsliv visar att företag inom hotell- och restaurang, IT och telekom samt vården är de som har försökt att rekrytera i högst utsträckning.

Aktuell forskning från IFAU (rapport 2016:1 "Om ungas etablering på

arbetsmarknaden") inom området arbetsmarknad/utbildning visar att vissa grupper riskerar långa tider i arbetslöshet. Det handlar till exempel om ungdomar som inte har en fullföljd gymnasieutbildning, unga med någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt nyanlända. Även om vi befinner oss i en

förhållandevis god arbetsmarknad är det en krävande arbetsmarknad där grupper riskerar att hamna utanför. Vi behöver utveckla och fortsätta samarbeta inom kommunen, med andra kommuner och med andra myndigheter för att kunna sätta individens behov i första hand.

Utifrån detta perspektiv är det bland annat viktigt att ungdomar i Sollentuna fullföljer sin gymnasieutbildning, tar examen och att de som befinner sig långt från

arbetsmarknaden får stöd av verksamheterna som finns inom ramen för Kunskapsparken och arbetsmarknadsenheten. Detta för att underlätta övergången från skola till arbetsliv.

Migrationsverket har aviserat 8781 nyanlända personer till Stockholms län och ca 300 till Sollentuna för år 2017. Vid Länsstyrelsens fördelning av anvisningar mellan kommuner har hänsyn tagits till kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar,

befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen.

Det är viktigt att de nyanlända som kommer till Sverige och Sollentuna ges goda möjligheter till att lära sig språket och integreras så snabbt som möjligt i det svenska samhället och på arbetsmarknaden.

Att tillvarata kompetensen hos nyanlända blir avgörande då antalet nyanlända har ökat

(5)

samtidigt som det på sikt kommer att uppstå brist inom vissa yrkesgrupper. Ett centralt arbete framåt är att stärka integrationen och minska steget in på arbetsmarknaden. I detta arbete har utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter en central roll i att rusta elever och deltagare med efterfrågade kunskaper och kompetenser för framtiden. Aktuell statistik från Arbetsförmedlingen visar att andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd är markant högre för utrikes födda i åldern 18-24 jämfört med inrikes födda samt hela gruppen 18-24 år (utrikes- och inrikes födda inkluderade).

Betydelsen av kontakter och nätverk kommer troligtvis att öka för ungas väg till arbete och en fast etablering på arbetsmarknaden. För att påskynda etablering på

arbetsmarknaden kan också erfarenhet och kontakt med näringsliv/arbetsgivare genom ferie- och sommarjobb underlätta.

2.2 Nuläge

Mesta möjliga nytta för de vi finns till för ligger till grund för förvaltningens planering av verksamheten. Att våra invånare kan arbeta och försörja sig själva är basen för skatteintäkter och en god offentlig service.

Den gemensamma gymnasieregionen ger Sollentunas ungdomar stora valmöjligheter men med en växande ungdomsgrupp, vilket aktuella prognoser fortsatt visar, finns risk för att söktrycket till Rudbeck leder till att en mindre andel av Sollentunas egna

ungdomar får möjlighet att studera i sin hemkommun. Förvaltningen behöver på olika sätt verka för att skapa möjligheter att möta ungdomarnas val.

I takt med att ungdomsgruppen ökar finns också risk att fler hamnar utanför. Vi behöver fortsätta utveckla verksamheten för att möta de individuella behov som finns med målet att minska avhoppen från gymnasiet och öka genomströmningen. Samtidigt behöver det utformas individuella insatser för att få fler att återgå till, och slutföra, sina studier.

För vuxna sollentunabor som behöver en första eller andra chans till utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå, ska förvaltningen erbjuda ett brett utbud utifrån de individuella valen. Samtidigt vill vi verka för fler platser inom yrkesvux och lärling då dessa utbildningar bedöms effektivt leda vidare till arbete.

För att också utbildningen i svenska för invandrare ska kopplas till arbetslivets möjligheter kommer verksamheten att lyfta fram möjligheten till språkpraktik som en del i studierna.

Verksamheterna som samlats inom arbetsmarknadsenheten kommer fortsatt att möta en delvis förändrad målgrupp framöver, förändringar som kräver utveckling av de insatser som kommunen utformar för att möta de individuella behov som Sollentunas invånare har. Fler nyanlända kommer också att behöva stöd för att komma in i arbetslivet och kommunen behöver vara en aktiv samarbetspart för Arbetsförmedlingen.

Förvaltningen kommer att lägga särskilt fokus på nedanstående fem områden under 2017:

 Utveckla verksamheten och samverkan inom arbetsmarknadsenheten (AME) och Kunskapsparken för att möta behoven hos en ökad grupp av nyanlända.

 Uppsökande arbete genom hembesök för unga som varken studerar eller arbetar.

 Vidareutveckling av samarbetet med Arbetsförmedlingen inom Delegationen för

(6)

unga till arbete (DUA).

 Elever på Rudbeck tar gymnasieexamen

 Trygghet och trivsel hos elever på Rudbeck

(7)

3 Ekonomi

Budget på nämndens rapporteringsområden

Rapporteringsområden Budget 2016

Tidigare beslut under 2016

Budget 2016

inkl tidigare

beslut

Riktade tillägg/avdrag

2017

Generella tillägg/avdrag

2017

Budget 2017

Nämnd 800 0 800 0 10 810

Kontor 7 647 -200 7 447 0 200 7 647

Gymnasieutbildning 236 741 0 236 741 6 742 5 118 248 601

Gymnasiesärskola 19 380 0 19 380 1 593 27 21 000

Vuxenutbildning 32 000 0 32 000 0 200 32 200

Arbetsmarknadsåtgärder 19 716 0 19 716 0 2 175 21 891

Rudbecksskolan 0 0 0 0 0 0

UAN summa 316 284 -200 316 084 8 335 7 730 332 149

Beslutad ram 316 284 -200 316 084 8 335 7 730 332 149

Kvar att fördela 0 0 0 0 0 0

Rapporteringsområden Intäkter 2017 Kostnader 2017 Budget 2017

Nämnd 0 810 810

Kontor 0 7 647 7 647

Gymnasieutbildning -6 500 255 101 248 601

Gymnasiesärskola -750 21 750 21 000

Vuxenutbildning -7 500 39 700 32 200

Arbetsmarknadsåtgärder -14 000 35 891 21 891

Rudbecksskolan 0 0 0

UAN Summa -28 750 360 899 332 149

Kommentar

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens nettoram är 332 149 tkr. För gymnasieutbildningen finns en bindningsnivå på 248 601 tkr. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ram har 2017 har räknas upp med totalt 16 mnkr varav 8,3 mnkr avser volymuppräkning, 5,1 mnkr avser justering av anslagsbindningsnivå för 2017 och 2 mmkr avser unga utanför.

Fördelningen av budgetramen följer fullmäktiges budgetbeslut från den 20 juni 2016.

Kommentarer till nämndens utfördelning:

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens nettoram 2017 har räknats upp med totalt 16

(8)

mnkr varav 8,3 mnkr avser volymuppräkning, 5,1 mnkr avser justering av anslagsbindningsnivå för 2017 och 2 mnkr avser unga utanför.

Resterande 600 tkr fördelas som följer:

Nämnd har räknats upp motsvarande cirka 1 procent i enlighet med den generella pris- och lönekompensationen samt den generella effektiviseringen.

Kontor har räknats upp motsvarande tidigare beslut om effektivisering inköpshantering då inköp sker inom andra rapporteringsområden.

Budgetramen för gymnasieutbildning uppgår till 248 601 tkr och är beräknad utifrån volymmåttet 2 690 elever, vilket innebär en volymökning med 78 elever från 2016 års volymmått (2 612 elever). I budgetramen för gymnasieutbildning ingår en

volymberoende programpriskostnad. Utöver programpriskostnader har nämnden ett anslag för särskilda tillägg, modersmålsundervisning, SL-kort, inackorderingstillägg m.m. Detta anslag uppgick till 11 778 tkr för år 2016. Volymförändringen jämfört med 2016 är beräknad till 6 742 tkr, vilket motsvarar en genomsnittlig programpriskostnad på 86 440 kr. Inför budget 2016 beräknade UAN den genomsnittliga

programpriskostnaden för år 2016 till 90 600 kr. Vid en uppräkning med 1,8 procent innebär det en beräknad programpriskostnad om 92 240 kr för år 2017. För 2 690 elever beräknas programpriskostnaden till 248 117 tkr. I kommunstyrelsen (KS) oförutsedda bundna medel ingår två poster som nämnden äskat under 2016, nämligen höjning av länsprislistan fr.o.m. 1/1-2016 (6,0 mnkr) och eventuell kompensation för för lågt räknad volymökning (2,7 mnkr). Nämnden har föreslagit KS att följa

Kommunförbundet Stockholms Läns (KSL:s) rekommendation kring länsprislistan 2017, vilket innebär en höjning av programpriserna med i genomsnitt 1,8 procent. I KS anslag för oförutsedda bundna medel finns preliminärt anslaget 2 500 tkr för UAN, Länsprislistan 2017. I budget 2017 finns även medel för modersmålsundervisning (1,2 mnkr) samt medel för ökade kostnader för särskilt stöd och övrigt (0,5 mnkr) avsatta i KS oförutsedda bundna medel. Inräknat de av KS oförutsedda bundna medlen för gymnasieutbildning (totalt 12 900 tkr) skulle nämndens medel för gymnasieutbildning uppgå till 261 501 tkr. Vid angivet volymmått (2 690 elever) och en beräknad

snittprogrampriskostnad på 92 240 kr per elev ger det ett anslagsutrymme jämförbart med år 2016 på 11 683 tkr plus ökade kostnader för modersmålsundervisning (1,2 mnkr) samt särskilt stöd och övriga kostnader (0,5 mnkr). Givet att antalet

gymnasieelever kommer att motsvara budgeterat antal (2 690 elever) bedömer nämnden att samtliga av kommunstyrelsens avsatta oförutsedda bundna medel (12 900 tkr) kommer att nyttjas.

Gymnasiesärskola har tillförts volymförändring som beslutats i budget 2017. Nämnden bedömer att angivet volymmått för år 2017 (46 elever) för gymnasiesärskola är för lågt utifrån elevantalet höstterminen 2016 (48 elever).

Vuxenutbildning har en mindre ökning i nettoramen. Totala budgeterade intäkter ligger kvar på samma nivå som 2016 då nivåerna på statsbidragen ännu inte finns tillgängliga.

Under förutsättning att budgetnivån för yrkesvux ska bibehållas kommer nämnden att nyttja 1 mnkr av KS oförutsedda bundna medel.

Arbetsmarknadsåtgärder har tillförts 2 mnkr för Unga utanför, medel som tidigare låg i KS oförutsedda bundna medel. En generell uppräkning på cirka 1 procent sker också i enlighet med den generella pris- och lönekompensationen samt den generella

effektiviseringen.

(9)

Nämndens investeringsbudget

2017

Nämndens investeringsbudget 1 400

(10)

4 Verksamhetsplanering

4.1 Målstyrning - nämndens åtaganden

Fokusområden:

4.1.1 Ansvarsfull ekonomi

Nämndens åtaganden:

Effektiv resursanvändning Beskrivning

Verksamheternas resurser ska användas så effektivt som möjligt Förväntat resultat

Budget i balans

Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde 2017

Avvikelse mot budget i mkr 1,3

Fokusområden:

4.1.2 Näringsliv och arbetsmarknad

Kommunövergripande mål:

Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

Bidra i arbetet med att förbättra bemötande och service gentemot kommunens företag

Beskrivning

Gemensamt åtagande för samtliga nämnder. Kommunledningskontoret är samordnande.

I samverkan med kommunens näringslivschef bidra till ett gott samarbete med näringslivet

Beskrivning

UAN är en aktör i kontakterna med framförallt det lokala näringslivet och ett arbete för att bibehålla goda relationer fortsätter i samverkan med centrala näringslivsfunktioner i kommunen, bland annat via näringslivssekreterare, arbetscenter och Rudbeck.

Under 2017 åtar sig nämnden att intensifiera individuella företagsbesök utifrån de kontaktuppgifter som finns i databasen för feriejobb.

Under 2017 åtar sig nämnden också att i egen verksamhet ta emot minst 20 feriearbetare.

(11)

Förväntat resultat

Genom en intensifierad individuell kontakt med näringslivet förväntas utbudet av praktik- och ferieplatser utökas.

Inom nämndens egna verksamheter kommer de ungdomar som får ett feriejobb uppleva en positiv första kontakt med arbetslivet.

Antal feriejobb 552 524 530

Andel elever på Rudbeck svarar positivt på frågan "I min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av t.ex. föreläsare, studiebesök eller praktik" i brukarundersökningen.

24 % 41 % 42 %

Antal praktikplatser

Fler i arbete

Sollentuna kommuns invånare försörjer sig själva utifrån sina egna förutsättningar

Beskrivning

Sollentunabor ska ges möjlighet att utifrån egna förutsättningar få hjälp till egen

försörjning, antingen via arbete eller studier. Särskilt fokus läggs på de grupper som har svårast att komma ut på arbetsmarknaden. Nämndens verksamheter inriktar därför arbetet mot unga som ej fullföljt gymnasiet eller unga utanför, människor med utländsk bakgrund som står långt från arbetsmarknaden, personer med funktionsnedsättning och personer i behov av ekonomiskt bistånd.

Alla som vill ska ha möjlighet att komplettera för behörighet till vidare studier och för de som står utanför arbetsmarknaden ska ges möjlighet till kompetensutveckling.

Under 2017 åtar sig nämnden att vidareutveckla samverkan med arbetsförmedlingen och socialkontoret kring verksamhet anpassad för dem med omfattande problematik och som står långt från arbetsmarknaden.

Under 2017 åtar sig nämnden att utveckla verksamheten och samverkan inom AME och Kunskapsparken för att möta behoven hos en ökad grupp av nyanlända.

Fler med omfattande problematik som står långt från arbetsmarknaden kommer vidare mot arbete eller studier.

Fler nyanlända går vidare till arbete eller studier.

Andel arbetslösa i Sollentuna kommun, 16-64 år (%)

4,6 %

Andel arbetslösa i Sollentuna kommun, 18-24 år (%)

6,4 %

(12)

Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde 2017 Andel arbetslösa med utländsk bakgrund 16-64

år (%)

10,7 %

Andel nöjda deltagare med insatser via Möjligheternas kontor (%)

92 % 90 %

Andel deltagare i insats via Möjligheternas kontor som gått vidare till arbete eller studier direkt efter avslutad insats (%)

55 % 56 %

Andel deltagare i insats via Möjligheternas kontor som hållbart är i arbete eller studier efter avslutad insats (%)

Andel nöjda deltagare på Arbetscenter (%) 84 % 80 %

Andel deltagare på Arbetscenter som anser att de fått den hjälp de behöver för att gå vidare till arbete eller studier (%)

73 % 76 %

Antal personer med funktionsnedsättning som anställs på Svenska Migrationcentret

12 20

Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel av bef

Unga som varken studerar eller arbetar följs upp och erbjuds individuella insatser

Beskrivning

De som avbryter eller aldrig påbörjar en gymnasieutbildning har stora svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. De är också kraftigt överrepresenterade bland

långtidsarbetslösa och hos de som är beroende av försörjningsstöd. Det är viktigt med tidiga insatser för att på så sätt hjälpa individer uppfylla sin personliga potential, integreras i samhället och lyckas på arbetsmarknaden.

Under 2017 åtar sig nämnden att utveckla det uppsökande arbetet genom hembesök och samverkan med andra förvaltningar.

Under 2017 åtar sig nämnden att vidareutveckla samarbetet med arbetsförmedlingen inom DUA.

Under 2017 åtar sig nämnden att särskilt följa upp ungdomar inom introduktionsprogrammen.

Fler unga slutför gymnasieutbildning och får på sikt en snabbare väg in på arbetsmarknaden.

Andel av de unga som ingår i det kommunala aktivitetsansvaret som vi fått kontakt med under året

95 %

Antal heltidspraktikplatser för unga inom kommunala aktivitetsansvaret.

0 25

(13)

Gymnasieelever folkbokförda i Sollentuna fullföljer sina studier Beskrivning

Sollentuna ansvarar för att kommunens ungdomar erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Det ska finnas ett brett urval utifrån ungdomarnas önskemål och kommunen ska verka för väl underbyggda val för att motivationen att fullfölja sina studier ska vara hög.

Under 2017 åtar sig nämnden att fokusera på de gymnasieskolor som finns i kommunen avseende arbetet med att tidigt fånga upp elever som är potentiella avhoppare från gymnasiet.

Snabbare kontakt med potentiella avhoppare. Med insatser och stöd kan ett antal avhopp förhindras.

Andel % ungdomar som studerar på högskola/universitet 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun

Andel gymnasieelever folkbokförda i Sollentuna kommun med examen inom tre år

69,2 %

Andel gymnasieelever folkbokförda i Sollentuna kommun med examen inom fyra år

74,4

För de som behöver finns möjlighet att komplettera sina gymnasiestudier Beskrivning

Vuxenutbildningen fyller en allt större roll i samhället för vidare eller kompletterande studier. Alla som behöver ska erbjudas möjlighet till en utbildningsplats.

Under år 2017 kommer nya avtal att tecknas med utförare av utbildningsinsatser.

Under 2017 åtar sig nämnden att alla i den prioriterade gruppen för vuxenutbildning ska erbjudas utbildningsplats.

Under 2017 åtar sig nämnden att erbjuda specialpedagogiskt stöd via upphandlade anordnare inom Komvux och SFI till elever i behov av extrapedagogiskt stöd.

Sollentunabor har möjlighet att få en utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen utifrån de prioriteringar som fastställts.

Minska avhoppen från vuxenutbildningen.

(14)

Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde 2017 Andelen i den prioriterade målgruppen som

erbjuda utbildningsplats inom vuxenutbildningen

100 %

SFI ger Sollentunabor kunskaper i svenska språket kopplat till arbetslivets behov

Beskrivning

Sollentuna är till för alla. För att kunna ta del av samhället och arbetslivet är svenska språket en nyckel. Genom en tidig koppling till arbetslivet ges möjligheter till både personlig språklig utveckling och anpassning till arbetslivet behov.

Under 2017 åtar sig nämnden att utveckla samarbetet med SFI-anordnarna inom kommunen gällande språkpraktik.

SFI- deltagare i behov av språkpraktik får ökade möjligheter att ta del av insatsen.

Andelen studerade på SFI som tar del av språkpraktik via utbildningen

23 %

Våra elever och deltagare har en kompetens som efterfrågas av näringslivet och andra arbetsgivare

Beskrivning

Under 2017 åtar sig nämnden att utreda förutsättningar för att få fler deltagare till lärlingsvux.

Näringslivet efterfrågar kompetens som våra deltagare får genom vår yrkesutbildning.

Andel studerande på yrkesvux som är i arbete eller studier året efter avslutad utbildning (%)

89 % 95 %

Andel elever på el-programmet som ett år efter avslutade studier antingen arbetar eller studerar.

96 % 96 %

(15)

Fokusområden:

4.1.3 Utbildning

Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet

Studerande inom SFI ska nå målen Beskrivning

Under 2017 åtar sig nämnden att utveckla mottagandet av studerande till SFI. Det innebär bland annat fokus på kartläggning samt vidare information om olika utbildningsmöjligheter.

Bättre matchning och ökad genomströmning.

Andel studerande som uppnår godkänt betyg SFI (%)

99 % 90 %

Studerande inom SFI ska vara nöjda med sin utbildning Beskrivning

Under 2017 åtar sig nämnden att systematiskt följa upp utförarna inom SFI. Uppföljning görs genom enkät till studerande samt genom regelbundna uppföljningsmöten med respektive utförare.

Förväntat resultat Nöjda studerande

Andel nöjda deltagare SFI (%) 94 % 94 %

Studerande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska uppnå målen

Beskrivning

Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. Det ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Utbildningen ska hålla hög kvalitet och tillgodose sökandes önskemål om tillgänglighet och flexibilitet.

Fler studerande uppnår på sikt målen.

(16)

Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde 2017 Andel studerande som når godkänt inom

grundläggande vuxenutbildning (%)

89 % 88 %

Andel studerande som når godkänt inom gymnasial vuxenutbildning (%)

83 % 83 %

Studerande på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska vara nöjda med sin utbildning

Beskrivning

Under 2017 åtar sig nämnden att systematiskt följa upp utförarna inom Komvux.

Uppföljning görs genom enkät till studerande samt genom regelbundna uppföljningsmöten med respektive utförare.

Plan för uppföljning av privata utförare finns.

Andel nöjda deltagare vuxenutbildningen (%) 83 % 83 % 83 %

Rudbecks elever når målen Beskrivning

Alla elever ska ta examen.

Elever som studerar på Rudbeck tar gymnasieexamen.

Andel elever på Rudbeck som når behörighet till studier på Universitet och Högskola (%)

93 % 96 %

Genomsnittligt betygspoäng för elever på Rudbeck vilka har tagit gymnasieexamen

15,1 15,2

Andelen elever på Rudbeck som når

gymnasieexamen av samtliga avgångselever

92,8 % 95 %

Andelen elever på Rudbeck med gymnasieexamen inom tre år

69,6 71

Andelen elever på Rudbeck med gymnasieexamen inom fyra år

80,4 82

Andel elever som uppgett positivt svar på frågan

"Min lärare hjälper mig att förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat"

38 49 51

Rudbecks elever är trygga på skolan Beskrivning

Alla elever ska känna sig trygga på sin skola.

(17)

Förväntat resultat Trygga elever på Rudbeck

Andel elever på Rudbeck som känner sig trygga (%)

96 % 94 % 96 %

Gymnasiesärskolans elever får en utbildning som möjliggör arbete eller studier utifrån egna förutsättningar

Beskrivning

Elever på gymnasiesärskolan får en anpassad utbildning som ger en god grund för arbete eller fortsatta studier. I Sollentuna kommun finns ingen gymnasiesärskola i kommunal regi utan sökande hanteras via gemensamma gymnasieregionen. Uppföljning på individnivå är särskilt viktigt för att säkerställa god kvalitet i utbildningen.

Under 2017 åtar sig nämnden att säkerställa individuella uppföljningsbesök hos elever inom gymnasiesärskolan.

Under 2017 åtar sig nämnden att utveckla former för samarbete med vård- och omsorgskontoret (VOK) för att följa eleverna efter avslutade studier.

Kontinuerlig uppföljning av gymnasiesärskolans elever.

Genom att utveckla former för samarbete med VOK förväntar vi hitta möjliga vägar fram till arbete.

Dialogen med Sollentuna kommuns friskolor stärks Beskrivning

Utifrån ett ökat behov av gymnasieplatser i kommunen är det viktigt att involvera även de fristående gymnasieskolorna i planeringen av utbud och antal utbildningsplatser i kommunen.

Under 2017 åtar sig nämnden att utreda möjliga samverkansområden- och former för gymnasiehuvudmän i kommunen.

Utökad samverkan med friskolorna i kommunen och en förståelse hos friskolorna av deras betydelse för Sollentuna.

Andel friskolor som fått insynsbesök under året 100 %

(18)

Fokusområden:

4.1.4 Förebyggande insatser och omsorg

Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv

Stärka samordningen mellan förvaltningarna i det förebyggande arbetet gällande barn och unga som varken studerar eller arbetar

Ökad andel gymnasieelever som fullföljer sina studier eller befinner sig på arbetsmarknaden

Stärka samordningen mellan förvaltningarna i det förebyggande arbetet gällande barn och unga med funktionsnedsättning

Förbättrad samverkan och förebyggande arbete för ökad sysselsättning.

Fokusområden:

4.1.5 Miljö och samhällsutveckling

Arbeta för en god bebyggd miljö

Öka miljökompetens i kommunens verksamheter Beskrivning

Åtagandet beslutat i fullmäktige 2016-09-15 via "Mål- och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet i Sollentuna kommun till 2020"

Alla medarbetare som har behov av utbildning ska få det.

Antal personer som utbildats.

Minska utsläppen av växthusgaser

Minska energianvändningen i kommunens verksamheter med 10 % mellan 2017 och 2020

Beskrivning

Åtagandet beslutat i fullmäktige 2016-09-15 via "Mål- och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet i Sollentuna kommun till 2020"

(19)

Total minskning av energiförbrukningen med 10 %, varje verksamhet arbetar med sina respektive mål

Energianvändning i verksamheterna, kWh

Ställa miljökrav i upphandling och vid inköp enligt Regler för miljökrav vid upphandling och inköp i Sollentuna kommun

Beskrivning

Åtagandet beslutat i fullmäktige 2016-09-15 via "Mål- och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet i Sollentuna kommun till 2020".

Gäller ej redan tecknade avtal, om inte krav ställts då. Gäller även LOV-avtal.

Miljö- och klimatpåverkan från inköp ska kontinuerligt minska.

Fokusområden:

4.1.6 Kommunikation

Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Nämndens verksamhetsområde är känt för Sollentuna kommuns invånare, anställda, arbetsgivare och idéburna sektorn

Beskrivning

Sollentunabor ska veta hur de kommer i kontakt med våra verksamheter. Det är av stor vikt att våra invånare vet vilken service vi kan erbjuda och för vem. Genom vår interna kommunikation möjliggör vi för samarbete med andra verksamheter.

Under 2017 åtar sig nämnden att revidera befintlig kommunikationsplan.

Under 2017 åtar sig nämnden att inom arbetsmarknadsenheten följa upp insatserna i dialogform.

Genom ökad delaktighet får verksamheterna den input som behövs för att utvecklas så att Sollentunabornas behov bättre tillfredställs.

(20)

Utveckla kommunikationen så att den i större utsträckning sker utifrån vad, när och hur invånarna vill ha kontakt med kommunen.

Beskrivning

För att kunna möta de förväntningar och behov som invånarna och övriga intressenter har på kommunen behövs ökad kännedom om olika målgruppers behov, attityder och värderingar. Kommunen behöver även fördjupa kunskapen om hur invånare och andra intressenter önskar hämta information från oss. Vi vet att många av kommunens

målgrupper använder sociala medier och vi behöver därmed göra en särskild satsning på att utveckla användningen av sociala medier. Behovet av att förbättra kunskaperna om hur kommunikationen kan anpassas till just sociala medier är därför stort. Arbetet leds första året av kommunledningskontoret och nämndens tjänstemannaorganisation ska bidra i arbetet utifrån de projektplaner som tas fram av kommunledningskontoret och som stäms av med förvaltningarna.

Nämnden kommer därefter att implementera målgruppsanalysen i det ordinarie kommunikationsarbetet och utveckla användingen av sociala medier ytterligare. Detta kommer att ske under 2017.

2016: Nämndens tjänstemannaorganisation deltar i framtagandet av en målgruppsanalys.

2017: Målgruppsanalysen integreras i nämndens kommunikationsarbete och användningen av sociala medier har ökat. Former för utvärdering av detta tas fram under 2016.

4.2 Uppdrag

Uppdrag tillkommer löpande under ett verksamhetsår och kan löpa under flera verksamhetsår. Nedan redovisas därför enbart de uppdrag som fastställts i den preliminära budgeten gällande 2017. Övriga uppdrag redovisas i den löpande rapporteringen. Om inga uppdrag redovisas saknas budgetuppdrag för nämnden år 2017.

4.3 Kommungemensam planering och övrigt utvecklingsarbete

4.3.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin

Enligt kommunens trygghets- och säkerhetsstrategi ska nämnden använda strategin som ett underlag i verksamhetsplaneringen för kommande år. Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden har i verksamhetsplaneringen framförallt svarat mot strategins utvecklingsområde Social hållbarhet kopplat till målet Fler i arbete genom

handlingsplanerna:

Tidig kontakt med unga som har hög frånvaro i grundskolan

Utveckla arbetet med att nå unga med hög frånvaro i gymnasieskolan

För att alla elever på Rudbeck ska känna sig trygga prioriteras arbetet med trygghet på

(21)

skolan i den lokala arbetsplanen. Kopplat till målet Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet finns handlingsplanen:

Regelbunden uppföljning av Rudbecks lokala arbetsplan

4.3.2 Jämställdhets- och mångfaldsplan

Fullmäktige har antagit en jämställdhets- och mångfaldsplan för perioden 2016-2018.

Utifrån de aktiviteter som har preciserats i kommunstyrelsens anvisningar har nämnden fokuserat på aktiviteter som utvecklar medarbetarnas kunskaper kring mångfald inom arbetslivet.

Alla medarbetare inom UANs verksamhetsområden erbjuds samma möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Inga former av kränkande särbehandling, diskriminering eller trakasserier tolereras.

Förvaltningen kommer att delta i de centralt planerade aktiviteter som prioriteras under året vad gäller utbildningar, seminarier och studiebesök kopplat till jämställdhet och mångfald.

4.3.3 Kompetensförsörjningsplan

Kommunen har beslutat att samtliga förvaltningar ska arbeta med

kompetensförsörjningsplaner. Ett systematiskt arbetssätt syftar till att få kontroll över strategiskt viktiga kompetenser och säkerställa att rätt kompetens attraheras, rekryteras, och utvecklas samt behålls utifrån verksamhetens faktiska behov och utmaningar i omvärld och framtid.

Arbetet med att ta fram en reviderad kompetensförsörjningsplan för nämndens olika verksamheter har genomförts i anslutning till arbetet med verksamhetsplanering 2017.

Förvaltningen kan fortsatt konstatera att det råder relativt tuff konkurrens inom Stockholms län inom flera av de kompetensområden som vi efterfrågar.

Utifrån detta kommer utbildnings- och arbetsmarknadskontoret arbeta vidare med de aktiviteter som finns kopplade till kompetensförsörjningsplanen för 2017.

Kompetensförsörjningen är ett långsiktigt strategiskt arbete som sker på olika nivåer inom verksamheten.

4.3.4 Digitaliseringspolicy

Rudbecks satsning på 1:1 fortsätter och samtliga elever som börjar på skolan tilldelas en Ipad som ett lärverktyg.

Satsningen på 1:1 är en viktig del i Rudbecks lokala arbetsplan (LAP). IKT ska också vara ett naturligt verktyg i lärarens undervisning och eleverna ska under sin studietid utveckla färdigheter och kunskaper.

Vi fortsätter att utveckla arbetet med att aktivt använda Ipads som ett verktyg i

undervisningen för alla elever på Rudbeck. Användningen av Ipads i olika lärsituationer och ämnen ska utvecklas samt användning av olika pedagogiska appar. En generell elevutbildning om iPadanvändning tas fram och genomförs med samtliga elever i åk1.

Arbetet med IKT finns med i målstyrningen som en handlingsplan med tillhörande

(22)

aktivitet, som beskrivs i texten ovan.

4.3.5 Näringslivsstrategi

Förvaltningen fokuserar och arbetar vidare för att bidra till att kommunen ska vara en aktiv part i kontakterna med företagen. I kontakterna med det lokala näringslivet är UAN en viktig aktör. UAN arbetar för att bibehålla goda relationer och utveckla samverkan mellan näringslivsfunktioner i kommunen. Detta sker bland annat genom näringslivssekreterare, arbetscenter samt Rudbeck. UAN kommer också att delta i en förvaltningsövergripande utbildningsinsats med syfte att förbättra bemötande och service gentemot kommunens företag.

Under 2017 har nämnden satt upp två åtaganden kopplat till näringslivsstrategin

 Nämnden åtar sig att intensifiera individuella företagsbesök utifrån de kontaktuppgifter som finns i databasen för feriejobb

 Nämnden åtar sig att också i egen verksamhet ta emot minst 20 feriearbetare

4.3.6 Sveriges mest attraktiva kommun

I arbetet mot att bli Sveriges mest attraktiva kommun har förvaltningen utgått från de åtta punkterna som tagits fram av förvaltningschefsgruppen bland annat utifrån den rapport som presenterades av företaget KPMG hösten 2012 och resultatet från

Kommunkompassen som genomfördes under våren 2015. Rubriker nedan kommer från det kommungemensamma arbetet och delar av sammanställningen har klippts in, markerade med kursiv stil.

1. Värderingar och kultur

Gemensamma värderingar och en gemensam kultur är en viktig grund för en effektiv organisation.

Under 2017 kommer därför förvaltningen fortsätta att fokusera extra på ett

utvecklingsarbete som utgår från Sollentuna kommuns personalpolicy. Alla medarbetare ska ges ytterligare möjlighet att reflektera kring medarbetarskap och vad det innebär att vara medarbetare i Sollentuna kommun.

2. Roller och ansvar i en effektiv kommun

Det finns ett särskilt stort behov av att tydliggöra roller och ansvar inom områden där kommunen upphandlar verksamhet.

Inom förvaltningen har vi bland annat ett antal anordnare inom vuxenutbildningen. Då vi förväntas teckna nya avtal under 2017 för gymnasial- och grundläggande

vuxenutbildning kommer Kunskapsparken att vidareutveckla modellen för avtalsuppföljning.

3. Utvecklingsarbete som är gemensamt, systematiskt och långsiktigt

Inom förvaltningen kommer vi att prioritera ett ökat samarbete inom olika verksamheter inom förvaltningen och med andra delar av kommunen. Till exempel kommer vi att utveckla arbetet inom det kommunala aktivitetsansvaret genom ett tätt samarbete mellan

(23)

ungdomscoacherna, gymnasiesamordnare och introduktionsprogrammen i egen regi. Ett annat exempel är förväntat utvecklingsarbete tillsammans med BUK, SOK och KFK vad gäller den ökade tillströmningen av ensamkommande flyktingbarn i gymnasieålder.

Vidare kommer förvaltningen att verka för en ökad samverkan med VOK gällande de unga som avslutat gymnasiesärskola och som behöver extra stöd för att komma ut i arbetslivet.

4. Samhällsbyggnadsfrågor

Samhällsbyggnadsfrågorna är ett nav i utvecklingen av kommunen.

Kopplat till utbud och efterfrågan av gymnasieutbildning inom den gemensamma gymnasieregionen kommer utbildnings- och arbetsmarknadskontoret att vara en fortsatt aktiv part i tjänstemannautbytet inom KSL under 2017.

5. Miljö och klimat

I en attraktiv kommun är miljöfrågorna viktiga. Aktiva val till stöd för hållbarhet görs i samband med vardagliga beslut i hela organisationen.

Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret har identifierat matsvinnet inom

gymnasieskolan som förvaltningens största miljöpåverkan. Under 2016 har Rudbeck deltagit i ett projekt som syftar till att minska matsvinnet i skolan. Vidare kommer verksamheterna,under 2017, inventera och identifiera omfattning av energisnål belysning.

6. Näringslivsfrågorna

Entreprenörskap och företagande är grundläggande för en fortsatt god tillväxt.

Förvaltningen fortsätter samarbetet med Ung företagsamhet. Sedan 2016 finns ett nytt mått för att mäta i vilken utsträckning eleverna på Rudbeck anser att de, genom sin utbildning, får kontakt med arbetslivet. Vi kan se en tydlig förbättring år 2016 jämfört med 2015 avseende andel elever som svarat positivt på frågan "I min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av tex föreläsare, studiebesök eller praktik". Måttet kommer att följas över tid för att se trender. Arbetet med att stärka frågor som rör entreprenörskap och företagande fortsätter inom ramen för ordinarie verksamhet på Rudbeck samt inom Ung företagsamhet.

Utbildnings- och arbetsmarknadsrådet har en tydlig koppling till näringslivet och två representater finns från nyföretagarcentrum. I rådet finns också representanter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, utbildning- och arbetsmarknadskontoret, Socialförvaltningen samt Utbildning- och arbetsmarknadsnämndens ordförande och vice ordförande. Utgångspunkten för rådets arbete är hur den statliga

arbetsmarknadspolitiken kan anpassas till de lokala förutsättningar och behov som gäller i Sollentuna kommun.

7. Trygghet och integration

Sollentuna ska upplevas som en trygg miljö att bo, arbeta och studera i.

Eleverna på vår egen gymnasieskola upplever en väldigt hög grad av trygghet på skolan, vilket är en grund för att lyckas i sina studier. Ett fortsatt utvecklingsarbete pågår under 2017 på Rudbeck för att säkra en trygg skola där eleverna ges möjlighet till goda

(24)

studieresultat.

8. Starkt arbetsgivarmärke för en god kompetensförsörjning

Personalen är vår mest värdefulla resurs och inom flera kompetensområden är det svårt att rekrytera och behålla personal. Vi ska arbeta för att vara en attraktiv

arbetsgivare som många vill arbeta hos. Personal som trivs och får utvecklas blir också goda ambassadörer för verksamheten.

Förvaltningen arbetade under 2016 fram en kompetensförsörjningsstrategi, denna har gåtts igenom och uppdaterats inför 2017. Lärarbrist inom vissa områden och befarad konkurrens inom den gemensamma gymnasieregionen påverkar möjligheten att rekrytera medarbetare vilket avspeglas i strategin.

(25)

5 Övrig verksamhetsplanering förvaltningen

(26)

6 Kvalitetshjul

(27)