Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Patienters upplevelse av egenvård vid hypertoni
En kvalitativ litteraturstudie
Författare: Handledare Jenny Fagerström Johansson
Julia Elvin
Lina Mårtensson Eklund
Examensarbete i vårdvetenskap
med inriktning mot omvårdnad 15 hp Examinator Ulrika Pöder Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
2021
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Hypertoni är ett stort och växande folkhälsoproblem både globalt och i Sverige.
Diagnosen ökar risken för utveckling av allvarliga och potentiellt dödliga följdsjukdomar så som stroke och hjärtinfarkt. Den initiala behandlingen vid hypertoni är icke farmakologisk och med rätt insatser kan utveckling av sjukdomen bromsas. Patienter är individer som var och en har olika förutsättningar och kunskaper vilket påverkar utförandet av egenvård.
Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av egenvård vid hypertoni
Metod: En litteraturöversikt med tio kvalitativa artiklar som valdes från databaserna PubMed och CINAHL.
Resultat: Deltagarnas känslor och upplevelser utmynnade i fem teman: kunskap och förståelse, bemötande och tillgänglighet, kost, fysisk aktivitet och stress. Trots kunskap om fördelar med livsstilsförändringar i syfte att sänka högt blodtryck upplevde majoriteten av deltagarna svårigheter att utföra egenvård. Resultatet visar att sjuksköterskor och
vårdpersonal behöver ytterligare utbildning i hur patienter kan motiveras och stödjas för att förändra sin livsstil i syfte att sänka blodtrycket.
Slutsats: Upplevelse av egenvård vid hypertoni påverkas av flera faktorer så som motivation, kunskap, fysisk omgivning och ekonomiska förutsättningar. Patienter har kunskap om orsaken till hypertoni men svårigheter att genomföra livsstilsförändringar gällande kost och fysisk aktivitet. Varje individs resurser, erfarenheter och tillgångar bör vägas in vid utförande av egenvård.
Nyckelord: Egenvård, hypertoni, patient, kvalitativ forskning, upplevelse.
SUMMARY
Background: Hypertension is a major and growing public health problem both globally and in Sweden. The diagnosis increases the risk of developing serious and potentially fatal diseases such as stroke and heart attack. The initial treatment for hypertension is non- pharmacological and with the right efforts the development of the disease can be slowed down. Patients are individuals who each have different conditions and knowledge which affects the performance of self-care.
Aim: The aim for this study was to describe how adults with hypertension experience self- care management
Method: A literature review based on ten qualitative articles selected from the databases PubMed and CINAHL.
Results: The participants feelings and experiences resulted in five themes: knowledge and understanding, treatment and access, diet, physical activity and stress. Despite knowledge of the benefits of lifestyle changes the majority of participants experienced difficulties in performing self-care. The results show that nurses and healthcare professionals need further training in how patients can be motivated and supported to change their lifestyle in order to lower blood pressure.
Conclusion: Experience of self-care in hypertension is affected by several factors such as motivation, knowledge, physical environment and financial conditions. Patients have knowledge of the cause of hypertension but difficulties in implementing lifestyle changes regarding diet and physical activity. Each individuals resources, experiences and assets should be taken into account when performing self-care.
Keywords:
s
elf-care, hypertension, patient, qualitative research, experience.INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION ... 1
Hypertoni ... 1
Livsstil ... 1
Behandling vid hypertoni ... 2
Egenvård ... 3
Sjuksköterskans roll... 4
Teoretisk referensram ... 5
Problemformulering ... 6
Syfte ... 6
METOD ... 6
Design ... 6
Sökstrategi ... 6
Urval ... 6
Inklusions- och exklusionskriterier... 7
Tillvägagångssätt ... 7
Bearbetning och analys... 8
Kvalitetsanalys... 8
Resultatanalys ... 8
Forskningsetiska överväganden... 8
RESULTAT... 9
Kunskap och förståelse ... 9
Bemötande och tillgänglighet ... 10
Kost ... 11
Fysisk aktivitet ... 12
Stress ... 13
Resultatdiskussion... 14
Metoddiskussion ... 19
Slutsats ... 20
REFERENSER ... 21
Bilaga 1 ... 27
INTRODUKTION
Hypertoni
Hypertoni är ett stort hälsoproblem och globalt beräknas 1.1 miljarder människor lida av tillståndet, det vill säga 1 av 4 män och 1 av 5 kvinnor (World Health Organisation [WHO], 2021). I Sverige är hypertoni en folksjukdom och 1,8 miljoner personer uppskattas ha högt blodtryck vilket motsvarar 27 procent av den vuxna befolkningen (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2004). 2014 orsakade hjärt- och kärlsjukdomar 32 548 dödsfall i Sverige. Detta motsvarar 37 procent av det totala antalet dödsfall under året.
Hjärt- och kärlsjukdomar svarar för en tredjedel av vårddagarna i den slutna vården och står för 10 procent av alla förtidspensioneringar (Pellmer Wramner, Wramner & Wramner, 2017).
Blodtrycket regleras av den mängd blod som pumpas till och från hjärtat under dess olika arbetsfaser. Trycket uppkommer av det motstånd som blodet möter i kärlen. Blodtrycket mäts i övertryck (systoliskt) och undertryck (diastoliskt). Det systoliska trycket uppstår under hjärtats arbetsfas. Det diastoliska trycket uppstår under vilofasen, då hjärtat slappnar av. Ju högre trycket är i blodkärlen desto hårdare måste hjärtat arbeta för att pumpa ut blodet
eftersom hjärtat måste pumpa blodet mot ett motstånd (Sand, Sjaastad, Haug & Bjålie, 2006).
Hypertoni ökar den fysiska påfrestningen på blodkärlen och leder till ateroskleros vilket medför en ökad risk för utveckling av hjärt-kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke (Grefberg, 2013). Definitionen av hypertoni brukar vanligtvis sättas till ett systoliskt blodtryck 140 mm Hg eller högre och/eller ett diastoliskt blodtryck 90 mm Hg eller högre (Williams et al., 2018).
Livsstil
Sjukdom orsakas ofta av en viss livsstil. Kost, fysisk aktivitet, stress, droger och riskfyllt beteende är faktorer kopplade till livsstilen som påverkar hälsan. En individs hälsa påverkas till 25 procent av genetiska faktorer, 30 procent av kulturella och till 45 procent av faktorer som är relaterade till individens beteende och livsstil. Hälsan påverkas negativt eller positivt av den livsstil människor har och val de gör (Ringsberg, 2019). Förekomsten av övervikt och fetma har ökat under perioden 2006–2018. År 2018 uppger drygt 50 procent av den vuxna befolkningen i Sverige antingen övervikt eller fetma. Fetma ger större risk för bland annat högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdom (Folkhälsomyndigheten, 2020). Utveckling av
hypertoni beror framförallt på livsstilsfaktorer som påverkas av människors arbets- och levnadsvillkor (SBU, 2004). Hos hälften av vuxna patienter kan hypertoni kontrolleras genom hälsosamma livsstilsförändringar så som fysisk aktivitet och kostförbättring (Smith et al., 2010).
Hälsan hos en befolkning beror på olika faktorer och ses som ett resultat mellan individ och samhälle. För att samhället ska kunna uppnå en god och jämlik hälsa hos invånarna krävs att alla människor ges likvärdiga villkor och förutsättningar något som kallas
bestämningsfaktorer. De brukar delas in i tre huvudgrupper; sociala och ekonomiska faktorer, faktorer som är relaterade till den fysiska miljön samt faktorer som är relaterade till
livsstilsfaktorer (Folkhälsomyndigheten, 2020). Enligt WHO är hälsa ett tillstånd av
fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande men hälsobegreppet har under senare år utvecklats från ett medicinskt perspektiv till ett flerdimensionellt fenomen som omfattar fysiska, sociala, andliga, kulturella och omgivningsrelaterade dimensioner (Friberg, 2019).
Behandling vid hypertoni
Den initiala behandlingen för hypertoni är icke- farmakologisk behandling där fokus är att ändra livsstilen (Grefberg, 2013). Riskfaktorer för högt blodtryck som inte går att ändra på är hög ålder, ärftliga anlag och manligt kön. Riskfaktorer som går att ändra på är kraftig
övervikt, stillasittande livsstil, fet och saltrik kost, rökning, snusning, hög alkoholkonsumtion samt typ 2-diabetes. Ju fler riskfaktorer personen har desto högre risk för hypertoni. Bland de viktigaste åtgärderna räknas fysisk aktivitet, sund kost, reducerat saltintag, mindre mängder alkohol om alkoholkonsumtionen är hög, hantering av negativ stress samt rök och snusstopp (Williams et al., 2018).
Fysisk aktivitet har en blodtryckssänkande effekt. För att uppnå hälsovinster rekommenderas motion minst 30 minuter åtminstone tre gånger i veckan, gärna varje dag. Med motion menas uthållighetsträning som engagerar stora muskelgrupper till exempel snabb promenad, jogging, simning, cykling, dans och trädgårdsarbete (SBU, 2004). Trots att patienter har kunskap om fördelarna med fysisk aktivitet i syfte att kontrollera högt blodtryck är det svårt att genomföra livsstilsförändringen. Endast 10 procent av männen och 14 procent av kvinnorna klarar av att genom ökad fysisk aktivitet sänka blodtrycket till en nivå som minimerade risken för
kardiovaskulära sjukdomar (Magobe, Poggenpoel & Myburgh, 2017). Att äta en sund kost bestående av mer fibrer, frukt och grönsaker, produkter med låg fetthalt och samtidigt minska
saltintaget sänker blodtrycket. Även omättade fetter som bland annat återfinns i olivolja samt fleromättat fett som finns i fiskolja har hjärt– och kärlskyddande egenskaper och utövar positiva effekter på blodtrycket. Stress är en specifik reaktion och inte något negativt i sig.
Om en stressreaktion får pågå tillräckligt länge och individen inte har möjlighet att återhämta sig kan det leda till negativa konsekvenser, så kallad kronisk stress. Kronisk stress kan ha en negativ inverkan på kroppen och bidra till högt blodtryck. Upplevelser och reaktioner på stress är individuella. Det är av vikt att utveckla strategier och metoder för stresshantering.
Metoder för att sänka ett måttligt förhöjt blodtryck är till exempel fysisk aktivitet, yoga, meditation samt mätning av blodtrycket i hemmet där en kombination av metoder är mest effektiv (SBU, 2004).
Egenvård
Vårt samhälle sätter stort fokus på individens ansvar för sin hälsa. Under de senaste
decennierna har antalet personer som lever med en långvarig sjukdom ökat och beräkningar visar att ungefär 50 procent av alla invånare har en eller flera långvariga sjukdomar så som hypertoni, diabetes, allergi eller depression. De flesta patienter har själva ansvaret hur de hanterar sjukdom i sin vardag (Audulv, 2019). Begreppet egenvård innebär en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömer att patienten har förmåga att själv genomföra. Handlingarna ska syfta till att medicinskt förebygga, utreda och behandla skador och sjukdomar. Vilka åtgärder som inkluderas i egenvården kan inte
generaliseras utan måste bedömas utifrån varje enskild patients förmåga och behov (Socialstyrelsen, 2017).
Den information som ges till patienten ska vara evidensbaserad och ha utgångspunkt i patientens behov och preferenser. Sjuksköterskan ska i dialog med patienter planera, genomföra och utvärdera information i syfte att förebygga ohälsa och främja hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Individer som erhåller utbildning och stöd av sjuksköterskor förbättrar sitt blodtryck, är nöjdare med omvårdnaden och känner sig tryggare i utförande av egenvård, jämfört med patienter som inte genomgår utbildning och har stöd av sjuksköterska (Miao, Wang & Liu, 2020). Trots detta önskar patienter mindre information om hypertoni och egenvård (Cappelletti et al., 2020). För att kunna ta ansvar för sin hälsa måste patienten kunna förstå och tolka budskap om hälsa och omsätta sin kunskap genom att leva så hälsofrämjande som möjligt. Ökning av livsstilsrelaterad ohälsa visar att det finns många som inte har denna förmåga. Hälsolitteracitet innebär individens förmåga att tolka och förstå information
relaterad till hälsa och sedan använda den för att fatta beslut som främjar hälsan (Ringsberg, 2019). Patienter med hög ålder, multisjukdom och låg utbildningsnivå har ofta lägre
hälsolitteracitet. Personer med lägre hälsolitteracitet lider oftare av fysisk och psykisk ohälsa och behöver mer frekvent sjukhusvård än personer med högre hälsolitteracitet (Cajita, Cajita
& Han, 2016).
Ett hälsofrämjande arbete är en process som ger människor möjlighet att ta kontroll över och förbättra sin hälsa. Hälsofrämjande arbete innebär åtgärder för att bibehålla och stärka människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande (Pellmer Wramner et al., 2017).
Sjuksköterskor har ett tydligt definierat hälsofrämjande arbete och ska stödja patienternas hälsoprocesser i riktning mot välbefinnande till exempel genomföra individanpassade samtal kring att sluta röka eller utbildningsinsatser i grupp (Friberg, 2019).
Sjuksköterskans roll
I sin yrkesutövning ansvarar sjuksköterskan för att patienten får korrekt, lämplig och tillräcklig information som grund för behandling. Sjuksköterskan ska även visa patienten respekt, trovärdighet, lyhördhet, medkänsla och integritet (ICN, 2017). För att kunna genomföra en effektiv egenvård är det viktigt att patienten får stöd och tillgång till den kunskap som krävs för att själv kunna ta ansvar. Egenvårdsutbildning syftar till att öka patientens kunskap och förmåga att hantera sin sjukdom, symtom och behandling och kan bedrivas individuellt, genom föreläsningar eller gruppdiskussioner. Sjuksköterskan kan även tillsammans med patienten skriva handlingsplaner som syftar till förändring eller
handlingsplan som kan används vid försämring av sjukdomen (Audulv, 2019). Det finns olika utbildningsprogram och verktyg som sjuksköterskan kan använda sig av individuellt eller i grupp till exempel motiverande samtal (MI) eller empowerment. Empowerment är en
patientcentrerad metod som fokuserar på patientens egna mål. Vårdpersonalens roll är att vara expert på sjukdomen och behandling medan patienten är expert på sig själv och sin
livssituation samt är ansvarig för egenvården. Genom att hjälpa och uppmuntra patienten att använda sin egen förmåga att ta kontroll över sin sjukdom kan det leda till ett bättre
välbefinnande (SBU, 2017). MI används för att främja hälsosamma beteendeförändringar som kan underlätta livsstilsförändringar. Metoden är en samarbetsinriktad samtalsstil som syftar till att stärka patientens egen motivation och åtagande till förändring (Miller & Rollnick, 2018). Patienter beskriver en ökad motivation till livsstilsförändringar efter rådgivning av en
sjuksköterska som använder sig av MI vid rådgivning (Drevenhorn, Bengtsson & Källgren, 2014).
Patienter som får egenvårdsråd är mer benägna att pröva råden om de får en förklaring till sina symtom, tydliga instruktioner och upplever sig personligt bemötta samt lyssnade på (Audulv, 2019). En positiv relation mellan patient och sjuksköterska gynnar utförande av egenvård och upplevs när patienten känner uppmuntran och förtroende för sjuksköterskans kompetens (Schulman-Green, Jaser, Park & Whittemore
,
2015). Utbildningsinsatser där sjuksköterskan återkommande undervisar patienter med hypertoni i grupp har visat goda resultat (Irwan et al., 2016). Patienten bör vara delaktig i sin vård och medverka i olika behandlingsåtgärder så gott det går (SFS, 2014:821). En av sjuksköterskans sexkärnkompetenser är personcentrerad vård vars syfte är att synliggöra den unika personen och vårda efter personens upplevelse av hälsa och sjukdom (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Patienter upplever personcentrerad vård som betydelsefull, vill bli sedda som unika personer och inte som ett föremål eller ett tal eftersom det upplevs kränkande (Greenfield et al., 2014) Teoretisk referensram
Orems egenvårdsteori (2001) syftar till att människan har förmågan att ta egna initiativ och utföra målinriktade aktiviteter för att bevara sin hälsa och sin livskvalité. Enligt Orem har individer inre och yttre resurser och ett ansvar mot sina handlingar och sina beslut. Med inre resurser menas kunskap, erfarenheter, psykiskt tillstånd och tilltro. Med yttre resurser menas livsmiljö, familj, ekonomi och kultur. Det ligger i människans natur att främja hälsa, funktion, välbefinnande och utveckling hos sig själv. Livsstil och hälsouppfattning är individuell för varje individ. En förutsättning för hälsa är att varje individ är medveten om sitt hälsotillstånd och kan lära sig leva utifrån det. Sjuksköterskan bedömer patientens egenvårdsförmåga och utformar därefter en anpassad vårdplan i samtycke med patienten. Vårdplanen utformas efter patienten och hens behov av stöd till exempel kunskapsutveckling inom livsstilsändring. För att patientens ska förbättra hälsan krävs rätt förutsättningar till exempel vägledning och stöttning. Att förebygga ohälsa och främja hälsa är en viktig del av sjuksköterskans arbete och det är viktigt att stödja individen genom att informera och undervisa. Det är sedan individens ansvar att utföra egenvård för att förbättra sin hälsa. Det är viktigt att patienten har en aktiv roll i sin egenvård och kapacitet att ta kontroll över sitt liv för att nå framgång i sin egenvård Två viktiga begrepp i teorin är egenvårdsbegränsning och egenvårdskapacitet.
Egenvårdsbegränsning innebär brister i kunskap, svårigheter att fatta beslut samt svårigheter
att utföra egenvårdshandlingar. Egenvårdskapacitet innebär att patienten utför åtgärder på eget initiativ för att främja sin hälsa (Orem, 2001).
Problemformulering
Hypertoni är ett allvarligt medicinskt tillstånd som är vanligt både i Sverige och världen över.
Sjukdomen kan leda till många följdsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt och stroke (WHO, 2021). Sjuksköterskan möter många av dessa patienter och kunskap om egenvård är viktig för att behandlingen ska lyckas (Schulman-Green et al, 2015). Den initiala
behandlingen av högt blodtryck är livsstilsförändringar och Orems teori belyser vikten av att som sjuksköterska ge individanpassad undervisning, information och handledning och på detta sätt främja patientens förmåga till egenvård (Orem, 2001). Trots att patienter med hypertoni rapporterar en hög grad av medvetande gällande vikten av livsstilsförändringar, är det få patienter som klarar av att ändra sina beteenden (Magobe et al., 2017). Det behövs en sammanställning hur patienter med hypertoni upplever egenvård för att sjuksköterskor ska kunna förmedla kunskap på ett personcentrerat sätt så att patienter kan förbättra sin hälsa.
Syfte
Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hypertoni.
METOD
Design
För att besvara syftet valdes beskrivande design med litteraturöversikt som
datainsamlingsmetod. Orginalartiklar med kvalitativ ansats valdes då syftet var att belysa patientens upplevelser av egenvård vid hypertoni. Kvalitativ metod passar bra att använda när syftet är att beskriva individers erfarenheter och få en djupare förståelse av personers
upplevelse (Polit & Beck, 2017). Att använda kvalitativa studier kommer skapa en förståelse för individernas personliga upplevelser (Forsberg & Wengström, 2016).
Sökstrategi Urval
Databaser som användes var CINAHL och PubMed, dessa lämpar sig för forskning inom
omvårdnadsvetenskap. Svensk MeSH användes för att identifiera användbara sökord. MeSH- termer som användes var
”
self-care”, ”hypertension”, ”patient” och ” qualitative research”.Ett annat sökord som användes för att bredda sökningen var sökordet ”experience”. Efter sökordet patient lades det till en asterisk för att hitta artiklar med olika ändelser på ordet.
Användning av booleska operatorn AND har använts för att specificera sökningen samt operatorn OR för att vidga sökresultatet (Polit & Beck, 2017).
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier innebar originalartiklar med kvalitativ ansats, skriva på svenska eller engelska, deltagarna i studierna var över 18 år, publicerade mellan 2010-2020, medelhög- hög kvalité enligt vald granskningsmall och tillgängliga via Uppsala Universitets bibliotekstjänst.
Exklusionskriterier var artiklar som inte svarade på litteraturöversiktens syfte, saknade etiskt godkännande och bedömdes ha låg kvalité enligt vald granskningsmall.
Tillvägagångssätt
Artikelsökningen gjorde med valda sökord och filter i PubMed och CINAHL. Totalt gjordes fyra sökningar i nämnda databaser vilket resulterade i 474 artiklar, sammanlagt lästes 136 abstracts då titeln ansågs svara mot syftet. Av dessa lästes 33 artiklar igenom i sin helhet varav 23 exkluderades på grund av att de inte svarade mot syftet. Totalt 10 artiklar valdes till litteraturstudien.
Tabell 1. Översikt av databassökning.
Databaser och datum för sökning
sökord filter utfall Lästa
abstract
Lästa artiklar
utvalda
PubMed 17 jan, 2021
(Hypertension or High blood pressure) AND patient* AND (Self-care or Self-
management) AND experience*
2010- 2021
199 17 6 2
CINAHL 17 jan, 2021
(Hypertension or High blood pressure) AND patient* AND (Self-care or Self-
management) AND experience*
2010- 2021
26 5 2 1
PubMed 27 jan, 2021
(Hypertension or High blood pressure) AND patient* AND (Self-care or Self-
management) AND qualitative research
2010- 2021
193 81 18 5
CINAHL 27 Jan, 2021
(Hypertension or High blood pressure) AND patient* AND (Self-care or Self-
management) AND qualitative research
2010- 2021
56 32 9 2
Bearbetning och analys Kvalitetsanalys
Granskningen av kvalitén på utvalda artiklar genomfördes med stöd av checklista för
kvalitativa artiklar (Forsberg & Wengström, 2016). Granskningsmall som användes bestod av ja- och nej-frågor som omvandlades till ett poänggivande system. Varje ja gav 1 poäng och nej gav 0 poäng. Ett undantag från detta var frågan om risk för bias, där nej gav ett poäng.
Frågorna i mallen omfattar syfte, undersökningsgrupp, urvalsstrategi och källredovisning.
Högst kan en artikel få 17 poäng, hög kvalité innebär 14-17 poäng, medel 10-13 och låg kvalité innebär 9 poäng eller mindre. Kvalitén av utvalda artiklar analyserades med hjälp av poängssystemet där samtliga valda artiklar uppnådde medel- hög kvalité, se Bilaga 1.
Resultatanalys
För resultatanalys användes Fribergs metod för litteraturöversikt. Samtliga artiklar som uppnått inklusions- och exklusionskriterier, som kvalitetsgranskats till måttlig- och hög kvalitet och svarat mot syftet valdes ut. För att skapa en översikt över materialet lästes de utvalda studiernas resultat och sammanfattades i text av båda författarna på varsitt håll, sedan tillsammans. Sammanfattningarna av respektive artikelresultat jämfördes sinsemellan för att finna teman, likheter och skillnader (Friberg, 2018). Artiklarnas resultat utmynnade till fem teman; kunskap och förståelse, bemötande och tillgänglighet, kost, fysisk aktivitet och stress.
Forskningsetiska överväganden
Samtliga artiklar i litteraturöversikten är kontrollerade enligt etiska övervägande och/eller har tillstånd från etisk kommitté. De utvalda studierna redovisas i Bilaga 1, översikt av granskad litteratur. Samtliga titlar i sökresultatet har granskats för att minimera risken att utesluta studier och på detta sätt manipulera resultatet av litteraturstudien. Studier har granskats med hjälp av granskningsmall på ett objektivt sätt (Forsberg & Wengström, 2016).
RESULTAT
Resultatet baserades på 10 kvalitativa originalartiklar, se Bilaga 1 för sammanfattning.
Studierna genomfördes i USA (5), Malaysia (2), Brasilien (1), Storbritannien (1) och Uganda (1). I studierna deltog sammanlagt 290 deltagare, mellan 18- 87 år gamla. Resultatet av denna litteraturöversikt har sammanställts i fem teman: kunskap och förståelse, bemötande och tillgänglighet, kost, fysisk aktivitet och stress som bedöms besvara syftet hur patienter med hypertoni upplever egenvård.
Kunskap och förståelse
När deltagarna fick den initiala informationen om hypertoni var en del deltagare oberörda medans andra beskrev känslor så som chock, förnekelse, oro och rädsla då många individer associerade hypertoni med ”den tysta döden” (Bokhour et al., 2012; Balduino, Mantovani, Lacerda, Sanches Marin & Loewen Wal, 2016; Lynch et al., 2019). Individerna beskrev rädsla över följdsjukdomar så som stroke och hjärtinfarkt (Yatim et al., 2019). Samtidigt beskrev en del deltagarna en känsla av bekräftelse när dem fick diagnosen eftersom flertalet familjemedlemmar redan hade hypertoni (Abel, Joyner, Cornelius & Greer, 2017). Av de deltagare som hade levt hälsosamt men ändå drabbats av hypertoni beskrev besvikelse över att få diagnosen (Morton et. al., 2018). Det fanns en frustration hos deltagarna angående frånvaron av information gällande vikten av att gå på regelbundna kontroller av blodtryck då hypertoni kan vara en asymtomatisk sjukdom (Lynch et al., 2019). Låg kunskap om kroppen och hur den fungerar samt om hypertoni beskrevs av många deltagare. Informationen om högt blodtryck blev inte beskrivet på ett begripligt sätt och deltagarna kände inte sig bekväma med att ställa frågor (Rimando, 2015). Individer berättade bland annat att de inte förstod
skillnaden mellan systoliskt och diastoliskt blodtryck. Genom att titta på informationsfilmer om hypertoni och kroppen beskrev deltagarna en ökad förståelse över sin sjukdom (Allen et al., 2019).
Kunskap om hypertoni ökade deltagarnas motivation att genomföra livsstilsförändringar (Abel et al., 2017; Allen et al., 2019; Balduino et al., 2016; Flynn et al., 2013). Patienter ansåg att ansvaret för information om hypertoni var ett delat ansvar mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal. Efter att ha delgivits adekvat information ansåg deltagarna att det var ”upp till dem” att göra livsstilsförändring. Drivkrafter till utförande av egenvård beskrevs vara att bli fri från sjukdom och leva många år. Det fanns en förståelse hos patienterna att de
livsstilsval som görs får konsekvenser (Abel et al., 2017). Patienterna beskrev en tillit till hälso- och sjukvårdspersonalen och att kunskapen de förmedlade var trovärdig. Information från sjukvårdspersonal värdesattes högre av deltagarna än information från familj och vänner gällande behandling. Trots detta testade deltagare huskurer mot högt blodtryck som de hade fått beskrivet för sig från bekanta, till exempel att dricka vinäger. Huskurer så som att dricka vinäger upptäckte deltagarna gav ett kortvarigt resultat (Abel et al., 2017).
Individer som inte hade symtom på högt blodtryck var mindre benägna att ta till sig information och att göra livsstilsändringar än de individer som hade symtom till exempel tryck över bröstet, smärta i nacke och rygg eller förhöjd puls (Balduino et al., 2016).
Samsjuklighet försvårade förståelsen för hypertoni och egenvårdens påverkan på sjukdomen då andra allvarligare sjukdomar så som HIV och diabetes överskuggade problematiken av högt blodtryck. Detta ledde till bristande egenvård (Bokhour et al., 2012; Flynn et al., 2013).
Utbildning om egenvård i grupp upplevdes positivt eftersom deltagarna träffade andra personer med liknande hälsoproblem vilket gav dem en känsla av gemenskap (Yatim et al., 2019). Regelbunden blodtrycksmätning i hemmet kombinerat med information om högt blodtryck ökade intresset för egenvården och gav en känsla av egenmakt och självförtroende hos individerna (Abel et al., 2017; Morton et al., 2018). Rädsla för följdsjukdomar till högt blodtryck motiverade en del deltagare till utövande av egenvård (Allen et al., 2019).
Bemötande och tillgänglighet
Relationen med hälso- och sjukvårdspersonal upplevdes som viktig när patienter med hypertoni skulle utföra egenvård. Patienterna upplevde att hälso- och sjukvårdspersonal tog sig tid till samtal, gav dem hjälpfull och viktig information om kost och motion (Rimando 2015; Shima, Farizah & Majid, 2014). Deltagarna uppskattade en rak och ärlig dialog av hälso- och sjukvårdspersonalen. De deltagare som arbetade inom sjukvården upplevde att informationen var bristande på grund av att hälso- och sjukvårdspersonalen antog att de redan hade kunskap (Abel et al., 2017). Kallelse till vårdcentralen inför sitt besök upplevdes som positivt hos deltagarna. Ett stort hinder i deltagarnas utförande av egenvård var långa
väntetider på vårdcentral. Deltagarna berättade att mellan besöken på vårdcentralen levde de i ovisshet gällande sitt blodtryck och detta påverkade motivationen (Flynn et al., 2013).
Personerna beskrev en önskan att få blodtrycket taget av hälso- och sjukvårdspersonal mellan planerade läkarbesök men på grund av personalbrist i sjukvården var detta inte möjligt.
Deltagare önskade att få utrusning för att ta blodtrycket i hemmet då de inte hade ekonomiska
möjligheter att inhandla det själv. Möjlighet att ta sitt blodtryck själv och därmed oftare motiverade deltagarna (Flynn et al., 2013).
Kost
En upplevd svårighet för deltagarna i studierna var att bryta mönster och förändra sin kosthållning. Personerna beskrev en medvetenhet kring kostens betydelse vid hypertoni och hade försökt att gå ner i vikt genom att äta nyttigare men med liten framgång. Det var svårt att kontrollera sin diet på grund av lättillgängligheten av onyttig snabbmat vilket gjorde att deltagarna istället för att ta med en hälsosam matlåda åt snabbmat på jobbet (Lynch et al., 2019; Shima et al., 2014). När deltagarna inte själva tillagade maten upplevde uppgivenhet och oförmåga att ändra livsstilen, till exempel när partnern lagade fet och salt mat (Bokhour et al., 2012; Yatim et al., 2019). Vid högtider och fester upplevdes utmaning att kontrollera sitt matintag då det serverades mycket mat. Något som beskrevs som svårt var att minska intaget av sin favoritmat som ofta var något friterat (Abel et al., 2017; Lynch et al., 2019; Yatim et al., 2019). När deltagarna inte lyckades ändra sin kosthållning beskrevs skuld och skam (Morton et al., 2017).
Deltagare rapporterade oförståelse för att förändra sitt kostbeteende eftersom de inte upplevde att hypertoni var en sjukdom som påverkade dem i sin vardag (Bokhour et al., 2012).
Frustration och förvirring upplevdes när kostförändring inte resulterade i förbättrat
blodtrycksvärde. Livsstilsförändringar upplevdes då som ineffektiva för att sänka blodtrycket (Lynch et al., 2019; Morton et al., 2017). Däremot beskrevs ökad motivation och glädje vid lägre blodtryck vilket motiverade till fortsatt arbete med livsstilsförändringen (Morton et al., 2017).
Personer som levde ensamma, var pensionärer eller arbetslösa berättade om ett begränsat socialt nätverk. För att träffa andra personer intogs måltider på restaurang något som gjorde att deltagarna inte hade kontroll på maten som tillagades (Rimando, 2015). Ett ostrukturerat liv med få rutiner till exempel att arbeta borta längre tider eller att vända på dygnet gjorde att personerna hade svårt att förändra livsstilen (Balduino et al., 2016). En begränsad ekonomi eller stora avstånd till livsmedelsaffärer för att inhandla råvaror av bra kvalitet till exempel färsk frukt och grönsaker försvårade förändring av kosten (Flynn et al., 2013).
I studierna beskrev deltagare att de hade ändrat sina matvanor genom att tillaga mat med lägre salt- och fetthalt samt minska intaget av griskött och friterad mat (Abel et al., 2017; Allen et al., 2019; Balduino et al., 2016; Bokhour et al., 2012; Lynch et al., 2019; Rimando, 2015).
När deltagarna förändrade kosten och gick ned i vikt upplevdes förbättrad livskvalité. Även tillfredställelse, stolthet, energi, glädje och reducerad stress beskrevs vid viktnedgång (Abel et al., 2017; Allen et al., 2019; Rimando, 2015). Kunskap om att alkohol påverkade blodtrycket negativt beskrevs och deltagarna försökte minska sitt intag (Bokhour et al., 2012; Lynch et al.
2019).
Deltagare som levde i äktenskap beskrev att det var lättare att äta nyttigt och motionera eftersom partnern uppmuntrade dem att förbättra sin livsstil (Rimando, 2015) och de
uppskattade att familjemedlemmar hjälpte till med nyttigare matlagning (Flynn et al., 2013).
Rutiner upplevdes som positivt och ett sätt att nå framgång med kostförändringar. Något som förenklade livsstilsförändringar var att införa och bibehålla goda vanor i de dagliga rutinerna till exempel att promenera till arbetet och att laga sin egen mat (Flynn et al., 2013). I familjer där flera familjemedlemmar hade hypertoni stöttade och motiverade familjemedlemmarna varandra att äta bättre (Abel et al., 2017).
Fysisk aktivitet
För många individer upplevdes det svårt att bibehålla en vardag där fysisk aktivitet ingick.
Deltagarna beskrev kunskap om fördelar med fysisk aktivitet i syfte att kontrollera
blodtrycket men upplevde trots detta svårigheter att genomföra livsstilsändringen (Balduino et al., 2016; Bokhour et al., 2012; Flynn et al., 2013; Shima et al., 2014). Implementering av fysisk aktivitet i sin vardag var den svåraste livsstilsförändringen för deltagarna primärt relaterat till tidsbrist (Lynch et al., 2019). Hinder som upplevdes av deltagarna vid motion var rädsla för skador eller att ramla (Rimando, 2015). Brist på motivation och tid, fysiska besvär som artrit och smärta försvårade fysisk aktivitet (Abel et al., 2017; Bokhour et al., 2012;
Shima et al., 2014). Vidare berättade deltagare om svårigheter att utöva fysisk aktivitet på grund av brist på rutiner i vardagen och kallt väder (Flynn et al., 2013; Lynch et al., 2019;
Morton et al., 2018). Deltagarna beskrev vilja att utöva fysisk aktivitet men upplevde hinder i sin fysiska omgivning som kriminalitet och lösa hundar vilket försvårade utomhusvistelse (Abel et al., 2017; Bokhour et al, 2012; Flynn et al., 2013; Shima et al., 2014). Ensamhet och att inte ha stödjande familjemedlemmar i sin närhet försvårade fysisk aktivitet. En anledning beskrevs vara svårigheter att bryta gamla vanor så som att stanna inne och titta på TV istället för att motionera. Familjemedlemmar som fanns i närheten motiverade deltagarna att fysisk aktivitet till exempel att promenera i parken och leka med barn och barnbarn utomhus (Rimando 2015).
Personer berättade att de utförde fysisk aktivitet så som promenader, dans och gruppträning.
De upplevde positiva känslor och sov bättre efter utövade av fysisk aktivitet. Motivation till att utöva fysisk aktivitet var önskan att se barn och barnbarn växa upp (Abel et al., 2017). När deltagarna tog blodtrycket själva i hemmet upplevde de bekräftelse på att en ökad fysisk aktivitet gav resultat och kunde koppla samman fysisk aktivitet med blodtrycksvärdet.
Återkoppling på livsstilsförändringen bidrog till att deltagarna fick motivation till fortsätt fysisk aktivitet (Allen et al., 2019; Morton et al., 2018). Fysisk aktivitet gav individerna en känsla av meningsfullhet och bättre självkänsla (Abel et al., 2017; Allen et al., 2019). Några deltagare beskrev att ha träningsredskap i hemmet så som löpband ökade deras fysiska aktivitet eftersom de kunde använda det när som helst (Abel et al., 2017). Tvärtom beskrev andra deltagare som hade träningsredskap hemma att detta inte gjorde att de ökade sin fysiska aktivitet relaterat till brist på motivation och tid (Shima et al., 2014).
Stress
Stress beskrevs som den primära orsaken till hypertoni (Abel et al., 2017). Stress upplevdes både på arbetsplatsen och i hemmet. Stress förvärrade hypertoni men personerna beskrev små möjligheter att förändra sina liv, till exempel svårigheter att byta arbete eller möjlighet att få avlastning i hemmet när personen tog hand om en svårt sjuk släkting (Lynch et al., 2019;
Shima et al., 2014). Stressfulla situationer orsakade ökat röksug hos deltagarna (Flynn et al., 2013). Personer berättade att det var utmanade att leva på en låg inkomst och kämpade med att få ihop vardagen. De beskrev en känsla av skam då de inte kunde betala avgiften på vårdcentralen vilket gjorde att de uteblev från besöket (Rimando, 2015). Oro över sin ekonomi ökade deltagarnas stress men deltagarna beskrev få möjligheter att förändra sin livssituation då fattigdom och sociala strukturer beskrevs som något omöjligt att förändra (Lynch et al., 2019). Tillställningar som anordnades av kyrkan eller frivilliga organisationer underlättade egenvården för deltagarna eftersom det vid dessa tillfällen fanns möjlighet till gratis blodtryckstagning och information (Flynn et al., 2013). Kännedom om att
familjemedlemmar hade avlidit av hjärt- och kärlsjukdomar bidrog till stress hos individerna.
De beskrev en medvetenhet att de var i riskzonen och försökte omvandla rädslan och stressen till handlingar som gjorde att de tog hand om sig själv och sin hälsa (Balduino et al., 2016).
Ilska var en känsla som var nära sammankopplad med stress. Deltagarna beskrev att uppleva ilska och stress var destruktivt för hälsan. För att hantera stress och ilska beskrev patienterna metoder som att identifiera stressoren och försöka lämna den och bearbeta ilskan på en annan plats till exempel genom att be böner (Abel et al., 2017). En stark religiös tro gav en känsla av
hopp att klara av svåra situationer i livet. Religionen inspirerade och stärkte personerna mentalt. Gudstron gav en känsla av meningsfullhet att kunna hantera svårigheter i livet och motiverade deltagarna att utföra egenvård. De personer som inte hade någon familj beskrev tacksamhet för att Gud tog hand om dem (Abel et al., 2017; Flynn et al., 2013). Genom att ändra sina liv till exempel genom att flytta från staden till landet reducerade personer stress i sina liv (Bokhour et al., 2012). Ta hand om sig själv och prioritera sig själv främst upplevdes som viktigt i syfte att sänka blodtrycket (Balduino et al., 2016). Utförande av
blodtrycksmätning i hemmet bidrog till en känsla av lugn när blodtrycksvärdena var bra men känsla av stress och oro beskrevs om blodtrycket var högre än förväntat. Momentet att genomföra blodtrycksmätning i hemmet gjorde att deltagare upplevde stress (Allen et al., 2019; Morton et al., 2018).
DISKUSSION
Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hypertoni. Deltagarnas känslor och upplevelser utmynnade i fem teman; kunskap och förståelse, bemötande och tillgänglighet, kost, fysisk aktivitet och stress. Trots kunskap om fördelar med livsstilsförändringar i syfte att sänka högt blodtryck upplevde majoriteten av deltagarna svårigheter att utföra egenvård. Resultatet visar att sjuksköterskor och
vårdpersonal behöver ytterligare utbildning i hur patienter kan motiveras och stödjas för att förändra sin livsstil i syfte att sänka blodtrycket.
Resultatdiskussion
Oro för att bli diagnostiserad och leva med hypertoni fanns framförallt vid hypertonins debut men även när det gällde framtiden och risken att drabbas av följdsjukdomar så som stroke (Abel et al., 2017; Balduino et al., 2016; Bokhour et al., 2012; Lynch et al., 2019; Yatim et al., 2019). En frustration fanns hos deltagarna gentemot samhället och sjukvården angående frånvaron av information gällande vikten av att gå på regelbundna blodtryckskontroller då hypertoni kan vara en asymtomatisk sjukdom samt bristen på information om förebyggande insatser (Lynch et al., 2019). Utveckling av hypertoni beror framförallt på livsstilsfaktorer som påverkas av människors arbets- och levnadsvillkor (SBU, 2004). Resultatet av litteraturöversikten visar att det är viktigt att arbeta förebyggande med hypertoni i större utsträckning än idag. Detta går i linje med de nya europeiska hypertoniriktlinjer som menar
att alla personer över 18 år ska få sitt blodtryck mätt och dokumenterat minst var femte år (Williams et al., 2018). Genom att informera om hypertoni och vilka livsstilsval som påverkar sjukdomen ger det möjlighet att påverka individer att göra aktiva val gällande sin hälsa.
Brist på kunskap både gällande orsak, symtom samt behandling av hypertoni upplevde deltagarna i olika grad vilket var ett oväntat resultat (Allen et al., 2019). Många deltagare önskade ytterligare kunskap och ansåg att informationen från hälso- och sjukvården var bra (Abel et al., 2017; Allen et al., 2019; Balduino et al., 2016; Flynn et al., 2013). För att patienten ska kunna ta ansvar för sin hälsa måste hen förstå och tolka budskap om hälsa och omsätta sin kunskap till att leva så hälsofrämjande som möjligt (Ringsberg, 2019). En hälsosam livsstil visade sig vara svårt för många och deltagarna tog till sig egenvården först när de hade symtom (Balduino et al., 2016). Kunskap om sjukdomen är en betydelsefull del i egenvården och bristande kunskap kan vara en risk för begränsningar (Orem, 2001). En försvårande faktor för utförande av egenvård är att ha en lägre hälsolitteracitet. Det är ofta patienter med hög ålder, multisjukdom och låg utbildningsnivå som har detta. Dessa patienter drabbas oftare av fysisk och psykisk ohälsa och behöver mer frekvent sjukhusvård (Cajita, Cajita & Han, 2016). Resultatet visar att deltagare med flera kroniska sjukdomar uttryckte förvirring och svårigheter att skilja informationen om de olika sjukdomarna och därför är det viktigt att som sjuksköterska förmedla information på ett begripligt sätt (ICN, 2017).
Uppfattning om välbefinnande och hälsa är personligt och individuellt. Många deltagare var välmående och levde som vanligt trots diagnosen.
Deltagarna upplevde utbildning i grupp som positivt och berättade att det gav dem möjlighet till professionellt stöd och erfarenhetsutbyten (Yatim et al., 2019). Individerna beskrev ökad motivation att följa egenvårdsrekommendationer och behandling när effekten blev en förbättring i deras hälsa (Abel et al., 2017; Balduino et al., 2016; Morton et al., 2018).
Resultatet överensstämmer med studien av Miao, Wang & Liu (2020) som beskriver att patienter som får utbildning och stöd av sjuksköterskor förbättrar sitt blodtryck.
Egenvård innebär att sjuksköterskan ska bedöma om patienten själv har förmågan att genomföra handlingar som syftar till att medicinskt förebygga, utreda och behandla skador och sjukdomar (Socialstyrelsen, 2017). Patienter som får egenvårdsråd prövar dessa i större utsträckning om de får en förklaring till sina symtom, tydliga instruktioner och upplever sig
personligt bemötta samt lyssnade på (Audulv, 2019). En god relation till hälso- och sjukvårds personalen var viktigt för deltagarna för utförande av egenvård. Ett väntat resultat av
litteraturöversikten var att patienten upplevde en god relation när sjuksköterskan tog sig tid till samtal och gav information (Rimando 2015; Shima et al., 2014). Relationen mellan
sjuksköterskan och patienten är viktig och sjuksköterskan bör i mötet med patienten ta hänsyn till sjukdomsinsikt och nuvarande status (Orem, 2001). Sjuksköterskan kan använda sig av MI samt arbeta för att öka patientens empowerment. Patienter beskriver en ökad motivation till livsstilsförändringar efter rådgivning av en sjuksköterska som använder sig av MI
(Drevenhorn, Bengtsson & Källgren, 2014). En begränsning för tillämpning av MI samtal kan vara tidsbrist för sjuksköterskan i mötet med patienten.
En livsstilsfaktor som kan påverka utvecklingen av hypertoni är hälsosam kost. Val av livsstil kan påverka hälsan negativt eller positivt (Ringsberg, 2019). Genom hälsosamma
livsstilsförändringar gällande kosten kunde hälften av patienterna med hypertoni kontrollera sitt höga blodtryck (Smith et al., 2010). Litteraturöversiktens resultat belyser både svårigheter och framgång gällande kosten. Svårigheter som beskrevs var att deltagarna istället för att laga nyttiga matlådor och ta med till arbetet åt på snabbmat i anslutning till arbetsplatsen eller när partnern lagade mat som innehöll stor del fett och salt (Bokhour et al., 2012; Yatim et al., 2019). Högtider och fester upplevde av deltagarna som utmanande eftersom det serverades stora mängder god mat. Deltagarna beskrev att sluta äta sin favoritmat som till exempel friterad mat var särskilt svårt (Abel et al., 2017; Lynch et al., 2019; Yatim et al., 2019).
Dagens samhälle uppmuntrar individer att äta och dricka under många sammanhang och det kan vara svårt att helt frångå de kulturella traditioner och högtider där godsaker och
alkoholhaltiga drycker ingår.
En sund kost som leder till sänkt blodtryck innehåller mer fibrer, frukt och grönsaker,
produkter med låg fetthalt och är av lägre salthalt. Även nyttiga fetter som återfinns i olivolja och fiskolja har positiva effekter på blodtrycket (SBU, 2004). Resultatet visar att deltagarna hade kunskap om vilken kost de skulle inta och hade ändrat sina matvanor genom att minska sitt intag av salt och feta produkter, griskött samt friterad mat (Abel et al., 2017; Allen et al., 2019; Balduino et al., 2016; Bokhour et al., 2012; Lynch et al., 2019; Rimando, 2015). De deltagare som ändrade sina matvanor och gick ned i vikt upplevde tillfredsställelse, glädje och kände sig nöjde samt att de beskrev en förbättrad livskvalité (Abel et al., 2017; Allen et al., 2019; Rimando, 2015). När deltagarna inte klarade av att ändra sin kosthållning beskrevs
skuld och skam (Morton et al., 2017). Sjuksköterskan ska visa respekt, trovärdighet, lyhördhet, medkänsla och integritet i mötet med patienten (ICN, 2017). Ur ett etiskt perspektiv är det viktigt att sjuksköterskan har förståelse och kunskap om svårigheter med livsstilsförändringar för att undvika känslor av skam och misslyckande hos patienter.
Hälsa påverkas av genetiska, kulturella och sociala faktorer (Ringsberg, 2019). Närståendes stöd upplevdes som betydelsefullt i flera studier. De som upplevde stöd från närstående hade bättre egenvårdsstrategier än de som saknade stöd från närstående. För att lyckas med en förändring av kostvanor bör familj och anhöriga engagera sig i livsstilsförändringen och verka stöttande (Flynn et al., 2013; Rimando, 2015). Hälso- och sjukvårdspersonalen behöver inkludera individens yttre resurser så som familj och annat socialt nätverk för att kunna optimera förutsättningarna till förändring.
Fysisk aktivitet har en blodtryckssänkande effekt och är del av den initiala behandlingen vid hypertoni (Grefberg, 2013; SBU, 2004). Rekommendationen är motion minst 30 minuter per dag, helst alla dagar i veckan (SBU, 2004). Riskfaktorer som patienten själv kan påverka är till exempel kraftig övervikt och en stillasittande livsstil (Williams et al., 2018). Medvetenhet att fysisk aktivitet påverkar blodtrycket beskrevs av individerna i studierna men trots
kunskapen upplevde de svårigheter att genomföra livsstilsändringen vilket var ett väntat resultat. Hinder som beskrevs var dels relaterade till den egna individen i form av fysisk smärta, rädsla att ramla och brist på motivation (Abel et al,. 2017; Rimando, 2015). Hinder i den fysiska omgivningen beskrevs i form av kallt väder, kriminalitet och lösa hundar
(Bokhour et al., 2012; Flynn et al., 2013; Shima et al., 2014). Resultat av litteraturöversikten överensstämmer med Magobe et al (2017) där endast 10 procent av männen och 14 procent av kvinnorna klarade av att med hjälp av motion sänka sitt blodtryck till en nivå som minimerade risken för kardiovaskulära sjukdomar. Patienten har det huvudsakliga ansvaret för sin
egenvård men kan vara i samtidigt behov av professionellt stöd och vägledning av
sjuksköterskan (Orem, 2001). Utan patienternas delaktighet, engagemang och förståelse för behandlingen är det svårt att se att egenvården kommer att ge bra resultat för patienterna.
De deltagare som berättade att de utförde fysisk aktivitet gjorde det i form av promenader, dans och gruppträning, något som överensstämmer med gällande rekommendation (SBU, 2004). Familjemedlemmar motiverade deltagarna till fysisk aktivitet till exempel genom att promenera i parken eller leka med barn och barnbarn utomhus (Rimando 2015). Motion gav personerna en bättre självkänsla och meningsfullhet (Abel et al., 2017; Allen et al., 2019).
Genom att få återkoppling på utförd motion via blodtrycksmätning i hemmet gjorde att
deltagarna fick motivation till fortsätt med livsstilsändringen (Allen et al., 2019; Morton et al., 2018). Människan har en inneboende drivkraft att främja välbefinnande och hälsa hos sig själv (Orem, 2001). Vid behandling av hypertoni är det viktigt att se till varje individs förutsättningar, motivation och dennes riskfaktorer för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar för att få en bild av insatser som kan behövas från sjuksköterskan. Hälsa är inte enbart ett tillstånd av frånvaro av sjukdom utan även en social upplevelse där familj och socialt nätverk ökar motivationen till fysisk aktivitet. Resultatet från litteraturöversikten kan bidra till
medvetenhet hos hälso- och sjukvårdspersonal att det är individuellt vad som motiverar oss och vilken fysiska aktivitet som känns stimulerande och därmed har större chans att bli utförd.
Kronisk stress kan leda till högt blodtryck (SBU, 2004). Resultatet av litteraturöversikten visar att deltagarna upplevde olika nyanser av stress i sina liv. Medvetenhet beskrevs att stress är negativt för hälsan (Shima et al., 2014). Deltagarna berättade att arbete, familjesituationer, ekonomi och svårigheter att utöva fysisk aktivitet var faktorer som utlöste stress. Många beskrev även stress för att själv drabbas av hypertoni då många i släkten hade avlidit på grund av hjärt- och kärlsjukdomar. Deltagarna beskrev svårigheter att påverka faktorerna som utlöste stress (Balduino et al., 2016; Lynch et al., 2019). Hälsan påverkas av vårt arv, kön och ålder, strukturella faktorer samt individens livsstil och levnadsvanor. De strukturella
faktorerna är svåra för individen själv att påverka, till exempel, fysisk och social miljö, boende, arbete och utbildning medans livsstil och levnadsvanor är delar som individen kan påverka (Folkhälsomyndigheten, 2020). Ett oväntat resultat var känslan av maktlöshet över strukturella faktorer som försvårade livsstilsförändringar vid stress (Lynch et al., 2019). Ett redskap som sjuksköterska kan använda sig av är empowerment för att stärka individen i sina möjligheter kring sjukdom och egenvård som kan hjälpa individen att bli motiverad trots bristande förutsättningar.
Utveckling av strategier och metoder för att hantera sin stress kan till exempel var fysisk aktivitet och blodtrycksmätning i hemmet (SBU, 2004). Deltagarna beskrev metoder för att reducera stress till exempel prioritera sig själv, flytta till landet, be böner eller
blodtrycksmätning i hemmet (Balduino et al.; Bokhour et al., 2012). En religiös tro gav individerna självförtroende (Abel et al., 2017; Flynn et al., 2013). Upplevelsen av stress beror
på individens förutsättningar och det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonalen möter patienten i sin unika livssituation.
Metoddiskussion
En litteraturöversikt med kvalitativ ansats valdes då patienters upplevelser av egenvård var det som skulle studeras. Detta anses vara en styrka med studien då en annan typ av metod inte skulle kunna fånga upp patienternas egna upplevelse på samma sätt. Materialet som valdes skulle vara vetenskapliga originalartiklar vilket ansågs vara en styrka eftersom de då är granskade. Studierna är gjorda i fyra olika länder, vilket kan ses som fördel. Det globala perspektivet gav en bredd i arbetet och visar att hypertoni är ett globalt folkhälsoproblem då resultat representerar patienters upplevelser av egenvård från flera olika länder. Studierna gav likande resultat trots att de var gjorda i olika länder vilket ökar sannolikheten att resultatet är överförbart gällande flertalet olika livsstilsändringar.
Litteraturöversikten bygger på tio kvalitativa originalartiklar som svarade på syftet och höll hög- till medelhög kvalité. För ett mer tillförlitligt resultat hade fler studier behövt analyseras.
Databaserna PubMed och CINAHL användes som innehåller bland annat
omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström, 2016). MeSH-termer användes för att
identifiera användbara sökord. Inklusionskriterier var att studierna skulle vara tillgängliga via Uppsala Universitetsbiblioteks söktjänst samt att deltagarna var äldre än 18 år. Studierna var av kvalitativ metod vilket var önskvärt då vi ville beskriva patienters upplevelser samtidigt som antalet deltagare i kvalitativa studier är begränsat. De utvalda originalartiklarna var inte äldre än 10 år. Att resultatet baserades på relativt nya kunskaper kan ses som en fördel.
Studierna var av hög eller medelhög kvalité enligt granskningsmallen. Samtliga studier var etisk godkända vilket beskrevs väl i deras metod vilket var en styrka i litteraturöversikten.
Etiska överväganden bör beaktas vilket denna litteraturöversikt har tagit ställning till.
Studierna som har använts har analyserats, värderats och redovisats utan förvrängning eller missvisning av resultat (Forsberg & Wengström, 2016).
Granskningen av kvalitén på utvalda studier genomfördes med stöd av checklista för
kvalitativa artiklar (Forsberg & Wengström, 2016). Granskningsmallen bestod av ja- och nej- frågor som omvandlades till ett poänggivande system. Studier som hade mellan 17-14 poäng ansågs vara hög kvalitet och 13-10 poäng var medelhög kvalitet. Samtliga utvalda studier uppnådde medel- hög kvalité. En svaghet gällande kvalitetsanalys var att författarna av
litteraturöversikten skapade poängsystemet samt har bristande erfarenheter av kvalitetsbedömning av vetenskapliga studier.
För resultatanalys användes Fribergs metod för litteraturöversikt (2018). Efter
kvalitetsgranskningen läste författarna studierna för att sammanfatta samt hitta likheter och skillnader. Texten översattes från engelska till svenska för att förstå innehåll och se samband.
Risken finns att översättningen blir fel, vilket kan resultera i feltolkning av innehållet. Vid behov översattes enstaka ord samt vid större textmassor Google translate, vilket minskade risken för feltolkning av innehållet. Med utgångspunkt från de funna likheterna och skillnaderna skapades fem relevanta teman till resultatet.
Slutsats
Resultatet visar att upplevelsen av egenvård vid hypertoni påverkas av flera faktorer så som motivation, kunskap, fysisk omgivning och ekonomiska förutsättningar. Patienter har kunskap om orsaken till hypertoni men svårigheter att genomföra livsstilsförändringar gällande kost och fysisk aktivitet. Varje individs motivation, resurser, erfarenheter och tillgångar bör vägas in vid utförande av egenvård. Ett förslag kan vara att införa generella hälsoundersökningar för samtliga över 18 år med jämna mellanrum för att i ett tidigt stadium upptäcka högt blodtryck och motivera patienter till hälsosamma livsstilsförändringar.
Författare Julia Elvin och Lina Mårtensson Eklund har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i detta examensarbete.
REFERENSER
Abel, W.M., Joyner, J.S., Cornelius, J.B. & Greer, D.B. (2017). Self-care management strategies used by black women who self-report consistent adherence to antihypertensive medication. Patient Preference and Adherence. (11), 1401-1412. doi: https://dx-doi- org.ezproxy.its.uu.se/10.2147%2FPPA.S138162
Allen, M.E., Irizarry, T., Einhorn, J., Kamarch, T.W., Suffoletto, B.P., Burke, L.E., Rollman, B.L. & Muldoon, M.F. (2019). SMS-facilitated home blood pressure monitoring: A
qualitative analysis of resultant health behavior change. Patient Education and Counseling.
102(12). 2246-2253. doi: https://dx-doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1016%2Fj.pec.2019.06.015
Audulv, Å. (2019). Egenvård. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder:
perspektiv och förhållningssätt (3.uppl., s. 679-703). Lund: Studentlitteratur.
Balduino, A., Mantovani, M., Lacerda, M., Marin, M. & Wal, M. (2016). Experience of hypertensive patients with self-management of health care. Journal of Advanced Nursing, 72(11). doi:10.1111/jan.13022
Bokhour, B.G., Cohn, E.S., Cortés, D.E., Solomon, J.L., Fix, G.M., Elwy, A.R,… Kressin, N.R. (2012). The role of patients’ explanatory models and daily-lived experience in
hypertension self-management. Journal of General Internal Medicin, 27(12), 1626-1634. doi:
10.1007/s11606-012-2141-2
Cajita, M. I., Cajita, T.R. & Han, H-R. (2016). Health literacy and heart failure: a systematic review. Journal of Cardiovascular nursing 31 (2). doi: 10.1097/JCN.0000000000000229.
Cappelletti, E., Greco, A., Maloberti, A., Giannattasio, C., Steca, P. & D’Addario, M. (2020).
What hypertensive patients want to know (and from whom) about their disease: a two-year longitudinal study. BMC Public Health 20 (308). doi: 10.1186/s12889-020-8421-6
Drevenhorn, E., Bengtson, A. & Kjellgren, K.I. (2014). To be motivated or only comply- patients’ views of hypertension care after consultation training for nurses. Health Education Journal 74 (1). doi: 10.1177/0017896913517106
Flynn, S., Ameling, J.M., Hill-Briggs, F., Wolff, J.L., Bone, L.R. Levine, D.M,… Ebony Boulware, L. (2013). Facilitators and barriers to hypertension self-management in urban african americans: perspectives of patients and family members. Patient Preference and Adherence 7, 741-749. doi: 10.2147/PPA.S46517
Folkhälsomyndigheten. (2020). Folkhälsans utveckling- Årsrapport 2020.
Folkhälsomyndigheten. Hämtad 23 februari, 2021, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9fd952e9014642249164352cd5a3eb50/fo lkhalsans-utveckling-arsrapport-2020.pdf
Forsberg, C & Wengström, Y (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm, Sverige: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2019). Hälsa I F. Friberg & J. Öhlén (Red), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (3.uppl., s. 385-407). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2018). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning I F. Friberg (Red), Dags för uppsats, vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (3.uppl., s. 129-139). Lund: Studentlitteratur.
Grefberg, N. (2013). Hypertoni. I N. Grefberg (Red.), Medicinboken (5. uppl., s. 161-172).
Stockholm: Liber.
Greenfield, G., Ignatowich, A.M., Belsi, A., Pappas, Y., Car, J., Majeed, A. & Harris, M.
(2014). Wake up, wake up! Its me! It’s my life! Patient narratives on person-centeredness in the integrated care context: a qualitative study. BMC Health Services Research 14 (619). doi:
10.1186/s12913-014-0619-9
International Council of Nurses [ICN]. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 20 januari, 2021, från https://www.swenurse.se/publikationer/icns-etiska-kod-for-
sjukskoterskor.
Irwan, A-M., Kato, M-K., Kitaoka, K., Ueno, E., Tsujiguchi, H. & Shogenju, M (2016).
Development of the salt-reduction and efficacy-maintenance program in Indonesia. Nursing and Health Sciences 18, 519-532. doi: 10.1111/nhs.12305
Lynch, H-M., Green, A-S., Nanyonga, R-C., Gadikota-Klumpers, D-D., Squires, A.,
Schwarts, J-I. &.Heller, D-J. (2019). Exploring patient experiences with and attitudes towards hypertension at a private hospital in Uganda: a qualitative study. International Journal for Equity in Health 18 (206). doi: 10.1186/s12939-019-1109-9
Magobe, N.B.D., Poggenpoel, M. & Myburgh, C. (2017). Experiences of patients with hypertension at primary health care in facilitating own lifestyle change of regular physical exercise. Curationis 40(1). doi:10.4102/curationis.v40i1.1679
Miao, J-H., Wang, H-S & Liu, N (2020). The evaluation of a nurse-led hypertension management model in an urban community healthcare. Medicine 99(27). doi:
10.1097/MD.0000000000020967
Miller, W.R. och Rollnick, S. (2018). Motiverande samtal. Att hjälpa människor till förändring (3:e uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Morton, K., Dennison, L., Bradbury, K., band, R.J., May, C., Raftery, J., Little, P., McManus, R.J. &Yardley, L. (2017). Qualitative process study to explore the perceived burdens and benefits of a digital intervention for self-managing high blood pressure in primary care in the UK. BMJ Open 8(5). doi: 10.1136/bmjopen-2017-020843
Orem, D. E. (2001). Nursing – concepts of practice (2nd ed.). Missouri, USA: Mosby
Pellmer Wramner, K., Wramner, H., & Wramner, B. (2017). Grundläggande Folkhälsovetenskap (4. uppl.). Stockholm: Liber.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. (10th ed.) Phildadelphia: Wolters Kluwer.
Rimando, M. (2015). Perceived barriers to and facilitators of hypertension management among underserved african american older adults. Ethnicity & Disease 25(3), 329-36. doi:
10.18865/ed.25.3.329.
Ringsberg, K C. (2019). Livsstil och hälsa. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (3.uppl., s. 116-145). Lund: Studentlitteratur.
Sand, O., Sjaastad, Ø, V., Haug E & Bjålie J, G. (2006). Människokroppen- Fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber.
SBU. (2004). Måttligt förhöjt blodtryck: en systematisk litteraturöversikt. Volym 1.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Hämtad 20 januari, 2021, från
https://www.sbu.se/contentassets/5e7cc1d364834ec0aa087968f6f9ea5a/Hypertoni_2004_vol_
1.pdf
SBU. (2017). Patientdelaktighet i hälso- och sjukvården: en sammanställning av
vetenskapliga utvärderingar av metoder som kan påverka patientens förutsättningar för delaktighet. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).
Hämtad 15 februari, 2021, från
https://www.sbu.se/contentassets/4065ec45df9c4859852d2e358d5b8dc6/patientdelaktighet_i_
halso_och_sjukvarden.pdf
Schulman-Green, D,. Jaser S, S., Park, C., & Whittemore, R. (2015). A metasynthesis of factors affecting self-management of chronic illness. Journal of Advanced Nursing 72(7), 1469–1489. doi: 10.1111/jan.12902
SFS 2014:821. Patientlag. Sveriges Riksdag. Hämtad 5 februari, 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Shima, R., Farizah, M.H. & Majid, H.A. (2014). A qualitative study on hypertensive care behavior in primary health care settings in Malaysia. Patient Preference and Adherence 17(8), 1597-609. doi: 10.2147/PPA.S69680
Smith, P. J., Blumenthal, J. A., Babyak, M. A., Craighead, L., Welsh-Bohmer, K. A.,
Browndyke, J. N., Strauman, T, A. & Sherwood, A. (2010). Effects of the dietary approaches to stop hypertension diet, exercise, and caloric restriction on neurocognition in overweight
adults with high blood pressure. Hypertension 55(6), 1331-1338. doi:
10.1161/HYPERTENSIONAHA.109.146795.
Socialstyrelsen. (2017). Egenvård. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 10 januari, 2021, från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/riskomraden/egenvard/
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 20 januari, 2021, från
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompeten sbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
WHO. (2021). Hypertension. World Health Organization (WHO). Hämtad 15 januari, 2021, från https://www.who.int/health-topics/hypertension#tab=tab_1
Williams, B., Mancia, G., Spiering, W., Agabiti Rosie, E., Azizi, M., Burnier, M,…
Desormais, I. (2018). 2018 ESC/ESH Guidelines for the management of arterial hypertension:
the task force for the management of arterial hypertension of the european society of
cardiology (ESC) and the european society of hypertension (ESH). European Heart journal, 39 (33), 3021-3104. doi: 10.1093/eurheartj/ehy686
Yatim, H-M., Wong, Y.Y., Neoh, C.F., Lim, S.H., Hassali, M.A. & Hong, Y.H.
(2019). Factors influencing patients’ hypertension self-management and sustainable self-care practices: a qualitative study. Public Health 173, 5-8. doi: 10.1016/j.puhe.2019.04.020
Bilaga 1: Översikt av granskad litteratur
Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitet
1.Abel, W.M., Joyner, J.S., Cornelius, J.B. &
Greer, D.B.
2017, USA
Self-care management strategies used by Black women who self-report
consistent adherence to antihypertensive medication
Att beskriva
egenvårdstrategier hos svarta kvinnor som rapporterade god
läkemedelsföljdsamhet i syfte att undersöka
livsstilsförändringar så som att äta hälsosam mat och ökad fysisk aktivitet.
Kvalitativ beskrivande design,
fokusgrupper.
20 Graden av utförande av egenvård berodde på kunskapsnivå gällande hypertoni och relationen med hälso- och sjukvårdspersonal.
Livsstilsförändringar som fokuserade på hälsovinster var baserade på personliga preferenser.
Familjemedlemmar och en stark gudstro var viktig för motivationen.
Hög.
2. Allen, M.E., Irizarry, T., Einhorn, J., Kamarch, T.W., Suffoletto, B.P., Burke, L.E., Rollman, B.L. &
Muldoon, M.F.
2019, USA
SMS-facilitated home blood pressure monitoring: A qualitative analysis of resultant health behavior change.
Att undersöka om ett digitalt program med SMS-
påminnelse och
blodtrycksmätning hemma ökar deltagarnas motivation till att ta hälsosamma livsstilsförändringar.
Semi-
strukturerade intervjuer.
40 Tre teman identifierades som bidrog till att patienter genomförde livsstilsförändringar: ökad kunskap om hypertoni via filmer, daglig blodtrycksmätning i hemmet som gav omedelbar feedback.
Hög.
3. Balduino, A., Mantovani, M., Lacerda, M., Marin, M. & Wal, M.
2016, Brasilien
Experience of hypertensive patients with self- management of health care.
Att tolka hur patienter med hypertoni upplever
egenvård.
Kvalitativ studie med semi-
strukturerade intervjuer.
28 Deltagarna beskrev låg kunskap om hypertoni och egenvård vid
diagnostiseringen men i senare skede med mer kunskap ville de forma och styra sin egenvård.
Personerna blev mer motiverade till att utföra egenvårdshandlingar för att kontroll och behandling av sjukdomen.
Hög.
4. Bokhour, B.G., Cohn, E.S., Cortés, D.E., Solomon, J.L., Fix, G.M., Elwy, A.R,… Kressin, N.R.
2012, USA
The role of Patients’
Explanatory Models and Daily- Lived Experience in Hypertension Self-Management.
Att undersöka patienters upplevelse av hypertoni, orsaker, patofysiologi, upplevelse och beteende.
Kvalitativ studie med semi-
strukturerade intervjuer.
48 Resultatet visade att deltagarna hade brist på kunskap om hypertoni och dess orsaker. Personerna upplevde hinder för egenvård i vardagslivet så som ensamhet, samsjuklighet, brist på rutiner, svårigheter att utföra fysisk aktivitet samt att prioritera livsstilsförändringar.
Hög.
5. Flynn, S., Ameling, J.M., Hill- Briggs, F., Wolff, J.L., Bone, L.R.
Levine, D.M,…
Ebony Boulware, L.
2013, USA
Facilitators and barriers to
hypertension self- management in urban African Americans:
perspectives of patients and family members.
Att förstå svårigheter och möjligheter gällande egenvård hos patienter med hypertoni och deras
familjer.
Kvalitativ studie med fokusgrupper.
18 Egenvård gynnades av att ha en familj som stöttade patienterna.
Svårigheter för att utföra egenvård beskrev vid samsjuklighet,
begränsad kunskap om sjukvården och fysiska begränsningar i
omgivningen.
Hög.
6. Lynch, H-M., Green, A-S., Nanyonga, R-C., Gadikota-
Klumpers, D-D., Squires, A., Schwarts, J-I.
&.Heller, D-J.
2019, USA
Exploring patient experiences with and attitudes towards
hypertension at a private hospital in Uganda: a
qualitative study.
Att förstå patienternas erfarenhet, attityder och kunskap om hypertoni på ett privat sjukhus i Uganda.
Undersökande kvalitativ beskrivande design.
29 Deltagarna hade önskat mer
kunskap om hypertoni för att kunna förebygga sjukdomen samt önskade sig mer kunskap om hypertoni och om egenvård. Svårigheter beskrevs att kunna omsätta kunskapen till praktiska egenvårdshandlingar.
Medel
