Återkoppling kring åtgärdsplan för
vård- och omsorgsnämnden
2
Innehållsförteckning
1. INLEDNING 3
2. FÖRUTSÄTTNINGAR 3
3. EKONOMI I BALANS 4
4 STATUS AVSEENDE ÅTGÄRDER FÖR EKONOMI I BALANS 5
4.1 Handläggningsprocessen enligt LSS och SoL 5
4.2 Ersättning och andra villkor till utförare 5
4.3 Avgifter och taxor 6
4.4 Öppen och förebyggande verksamhet (ej lagstadgad verksamhet) 6 Sänkt ersättning och minskat utbud i avtalet avseende förebyggande verksamhet för äldre 6
4.5 Kontorets interna arbete 6
5 AGGREGERAD EFFEKT AV VIDTAGNA ÅTGÄRDER 7
3
1. Inledning
Enligt Sollentuna kommuns regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning ska
nämnden vid betydande budgetavvikelse ta fram en åtgärdsplan som ska godkännas av kommunstyrelsen. Under våren 2016 signalerade vård- och omsorgsnämnden ett betydande underskott i förväntat utfall gentemot budget. Ett åtgärdsprogram arbetades fram som godkändes av kommunstyrelsen. Syftet med åtgärdsplanen är att uppnå en ekonomi i balans senast 2019. Merparten av åtgärdsplanen bedöms ge full helårseffekt 2018.
Åtgärdplanen är omfattande och berör många delar av nämndens ansvarsområde. Vård och omsorgen är komplex med sin lagstiftning, sin samvariation mellan olika insatser och en naturlig variation i behoven. Det innebär också att det är svårt att göra exakta bedömningar och kalkyler på enskilda åtgärder och deras effekt. Det kan emellertid med säkerhet konstateras att åtgärdsplanen har haft en tydligt kostnadsdämpande effekt och att nettokostnaden utan dessa beslut hade varit avsevärt mycket högre än prognostiserat.
2. Förutsättningar
Det finns fem huvudområden som vård- och omsorgsnämnden kan vidta åtgärder inom med målet att uppnå en ekonomi i balans:
- Handläggningsprocessen enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och SoL (Socialtjänstlagen)
- Ersättning och andra villkor till utförare - Avgifter och taxor
- Öppen och förebyggande verksamhet (ej lagstadgad verksamhet) - Kontorets interna arbete
För samtliga områden krävs långsiktighet och uthållighet för att uppnå ekonomiska effekter.
Åtgärder som ger störst effekt på ekonomiskt resultat återfinns inom de två första områdena. Åtgärder kan handla om både ökad kontroll över kostnadsutveckling (t ex prisjusteringsmodeller i avtal) eller effektiviseringar och/eller besparingar. Området avgifter och taxor handlar om att påverka nämndens intäkter.
En viktig förutsättning för att nämnden ska kunna vidta föreslagna åtgärder är att svårigheterna att rekrytera medarbetare, främst med socionomutbildning inte förvärras.
4
3. Ekonomi i balans
Det huvudsakliga målet med åtgärdsplanen är att uppnå en ekonomi i balans i samband med verksamhetsberättelse med resultatanalys för 2019. Mål och delmål från
åtgärdsplanen presenteras nedan:
År Accepterat underskott
2016 -20,9 mkr
2017 -20 mkr
2018 -5 mkr
2019 0 mkr
Totalt medel till förfogande för vård- och omsorgsnämnden var motsvarande 912,5 mkr för 2016, inklusive 21 mkr i accepterat underskott kopplat till åtgärdsplanen. Per 31 december redovisar nämnden ett nettoutfall på 927,5 mkr och således ett underskott med 15,0 mkr.
För 2017 har vård- och omsorgsnämnden motsvarande 934,9 mkr i medel till
förfogande inklusive ett accepterat underskott på 20 mkr enligt åtgärdsplanen, vilket ger ett totalt budgetutrymme på 934,9 mkr för 2017. Det motsvarar ett tillskott på 0,8 procent jämfört med nettoutfallet för 2016. Vård- och omsorgsnämndens
prognostiserade resursbehov inför 2017 var 964,9 mkr, vilket redovisades inför remissvar för budget.
Per 31 augusti prognostiserar vård- och omsorgsnämnden ett nettoutfall på 938,2 mkr för helår 2017 och därmed ett underskott på 3,3 mkr. I augustiprognosen för helår 2017 har hänsyn tagits till realiserade effekter av åtgärdsplanen om drygt 20 mkr, vilket belyser det faktum att åtgärderna har haft en dämpande effekt på
kostnadsutvecklingen. Variationen i volymen är generellt hög vilket försvårar arbetet med prognos och budget. I prognosen finns tecken på att fler personer ansöker om personlig assistans samt avlösarservice och antalet kunder med dessa insatser har ökat med cirka 30-40 procent jämfört med 2016. I prognosen har hänsyn tagits till kända volymer i augusti månad. En osäkerhet i prognosen är en eventuell fortsatt
volymökning utöver plan, återsökningsgraden hos försäkringskassan avseende personlig assistans samt eventuella oförutsedda lokalkostnader.
Prognosen i T2, cirka 3,3 mkr över medel till förfogande, indikerar att delmålet för 2017 inte helt kommer att uppfyllas. Vård- och omsorgkontoret gör dock bedömningen att delmålet för 2018 uppnås förutsatt att det inte sker några volymökningar utöver givna antaganden.
5
4 Status avseende åtgärder för ekonomi i balans
I detta avsnitt beskrivs effekterna av beslutade åtgärder utifrån åtgärdsplanens fem huvudområden. För samtliga områden krävs långsiktighet och uthållighet för att uppnå ekonomiska effekter. I förändringarna av handläggningsprocessen måste också lagkrav och rättssäkerheten beaktas. Åtgärdsplanen med de förändringar i ersättning och villkor som beslutats innebär att även nämndens utförare av vård- och omsorg ställs under ett förändringstryck där olika kostnadsomställningar kan vara nödvändiga utöver löpande rationaliseringar. Det är dock en utmaning att under en hel serie av år sänka ersättningsnivån eller undanhålla kompensation för kostnadsökningar.
Utöver de beslutade åtgärder som beskrivs nedan, fortsätter arbetet med att gå igenom nämndens verksamhet för att hitta ytterligare möjligheter till effektiviseringar.
4.1 Handläggningsprocessen enligt LSS och SoL
Personer över 80 år har tidigare haft möjlighet ansöka om insatserna städ, tvätt, trygghetslarm, inköp, uträtta ärenden och matlåda med förenklad handläggning.
Förenklad handläggning innebar att handläggaren inte träffade kunden utan bara gjorde en enklare bedömning av den inskickade ansökan. Vård- och omsorgsnämnden fattade 2016-09-27 beslut om att ta bort möjligheten till förenklad handläggning vilket bedöms ge en dämpande effekt antalet hemtjänsttimmar.
Vård- och omsorgskontoret har i sin myndighetsutövning arbetat målmedvetet med att intensifiera uppföljningen av fattade beslut och etablera riktlinjer och rutiner för att säkerställa att kunder har korrekta beslut utifrån sina behov. Samtidigt har kontoret också stärkt kontrollen av faktisk utförd tid ute hos kund i hemtjänsten inte överstiger beställd tid. Sammantaget bedöms dessa åtgärder haft en dämpande effekt på volym- och kostnadsutveckling. Efter en rad år med ökande antal utförda timmar inom hemtjänsten kan vi nu se att trenden, åtminstone tillfälligt, bryts och prognosen visar att antalet timmar i hemtjänsten faktiskt minskar jämfört med 2016. Detta trots fortsatt demografiskt tryck och omvandlingen av Tors backe samt minskningen av antalet korttidsplatser bedöms öka behovet av hemtjänstinsatser med cirka 3000 timmar 2017.
Under 2017 har ett intensivt arbete pågått med boendekedja inom LSS. Med
boendekedja menas det pågående arbete med att säkerställa att personer bor i den typ av boende de har behov av. En person som har utvecklat sin självständighet så pass mycket att hen inte längre har behov av personal dygnet runt ges möjlighet att flytta från servicebostad till en egen lägenhet med boendestöd. En person som bor i
servicebostad som har ökade behov av stöd ges möjlighet att flytta till en gruppbostad.
Redan under 2017 har detta inneburit att 4 brukare har kunnat flytta ut från service/grupp-bostad till eget boende.
4.2 Ersättning och andra villkor till utförare
Vård- och omsorgsnämnden har inför 2017 tagit ett principiellt beslut att
ersättningarna i LOV-avtalen inte ska justeras enligt omsorgsprisindex (OPI) utan
6
genom årliga beslut av vård- och omsorgsnämnden. I takt med att nya LOU-avtal tecknas ersätts som regel endast 80 procent av OPI och 360 dygn per år.
I arbetet med att nå en ekonomi i balans har vård- och omsorgsnämnden tagit ett flertal beslut kring ersättningar och priser inför 2017. Beslutade åtgärder har främst berört beslut om nya ersättningar för LOV-verksamheter inom funktionshinderområdet och äldreomsorgen, förändring av bemanningsavtalet med AB SOLOM samt
nyupphandling/omförhandling av avtal.
Vård- och omsorgskontoret ser just nu över förutsättningarna för pris- och ersättningsjusteringarna 2018 inom nämndens valfrihetssystem och kommer i december att lämna ett förslag till nämnden.
4.3 Avgifter och taxor
Förändringar av avgifter och taxor kan innebära en intäktshöjning med positiv effekt på vård- och omsorgsnämndens nettokostnader. En förutsättning är dock att inte fler kunder når taket för sin betalningsförmåga och därmed får nedsatt avgift.
I juni 2016 beslutade vård- och omsorgsnämnden om en höjd maxtaxa för insatser enligt socialtjänstlagen. Maxtaxan höjdes med ca 200 kronor från och med den 1 september 2016, och gav effekt för kunder med hemtjänstinsatser från och med september. Avgifterna för korttidsplats, särskilt boende och parboende höjdes genom kommunfullmäktigebeslut med motsvarande summa som den höjda maxtaxan, och trädde i kraft den 1 januari 2017.
4.4 Öppen och förebyggande verksamhet (ej lagstadgad verksamhet) Merparten av de insatser som nämnden tillhandahåller är reglerade enligt lag. Den öppna, förebyggande verksamheten är en till största delen frivillig verksamhet där nämnden själv beslutar om innehåll och omfattning.
Sänkt ersättning och minskat utbud i avtalet avseende förebyggande verksamhet för äldre
I februari 2016 sade nämnden upp avtalet med AB SOLOM avseende drift av seniorträffar mm. Denna åtgärd har full effekt från och med 2017.
4.5 Kontorets interna arbete
Utöver det arbete som beskrivits ovan, kommer vård- och omsorgskontoret att fortsätta intensifiera internt arbete som kan ge ekonomiska effekter. I detta pågår ett arbete för att utveckla processer kring ersättningar och fakturering inkluderande både arbetssätt och systemstöd, stärkt ekonomisk analys och benchmarking med jämförbara
kommuner. Det pågår också ett arbete med att utveckla och intensifiera
avtalsuppföljning så att nämnden fortlöpande kan säkerställa att utförarna utför uppdragen enligt avtal.
7
5 Aggregerad effekt av vidtagna åtgärder
Sammantaget beräknas vidtagna åtgärder ge en helårseffekt på mellan 45-50 mkr för 2018 jämfört med om nämnden inte hade arbetat i enlighet med åtgärdsplanen.
Kalkylen bygger på ett antal antaganden om hur olika deleffekter samvarierar med varandra och på ett kalkylscenario med oförändrad volym och vårdtyngd jämfört med nivån i augusti 2017. En osäkerhetsfaktor för 2018 är dock om volymutvecklingen i form av ökat antal individer med behov av insats samt om vårdtyngden ökar mer än givna antaganden. Antalet personer som beviljas insatser enligt LSS har ökat de senaste sex åren i följd. Hittills under 2017 har det totala antalet beviljade insatser enligt LSS fortsatt att öka med cirka 4,8 procent jämfört med nivån per 1 oktober 2016. En särskild osäkerhetsfaktor är den fortsatt branta kostnadsutvecklingen inom verksamhetsområdet är personlig assistans. Antalet verkställda insatser personlig assistans har per 1 oktober 2017 ökat med drygt 30 procent jämfört med 1 oktober 2016. Motsvarande volymökning 2018 skulle innebära en kostnadsökning med cirka 13 mkr. Sammantaget gör det att nämnden står inför en fortsatt utmaning vad gäller den ekonomiska situationen 2018 trots åtgärdsplanens kostnadsdämpande effekter.
