12
PC-TIDNINGEN 3 ■ 2015 WWW.PCTIDNINGEN.SESTOR UNDERSÖKNING AVSLÖJAR
Det är faktiskt varken särskilt svårt eller arbetsamt att hålla en dator med innehåll så säker som möjligt. Det räcker om du kan undvika de åtta största hoten, för att du ska vara så gott som säker vid datorn och på internet.
De största hoten mot din
ÖVERSIKT
SVÅRIGHETSGRAD
Lätt Medel Svårt
SYSTEMKRAV
Windows 8 Windows 7 Windows Vista Windows XP
PC PC PC PC PC PC PC PC PC PC PC PC PC PC PC PC PC PC PC PC PC PC PC PC
De största De största hoten mot hoten mot 888
De största 8
De största 8
De största 8
De största 888888888
De största 8
De största 8
De största 8
De största 888
De största 8
De största 8
De största 8
De största 888888888
De största 8
De största 8
De största 8
De största
13
PC-TIDNINGEN 3 ■ 2015 WWW.PCTIDNINGEN.SE Av Henning Rasmussen. Foto: Shutterstock /XL1200, drical, Kuklos, Hermin, Redshinestudio, Sharlaev Maksim, MCruzUA, Modella, Maxx-Studio, Vladru och Ollyy.
D
et är lättare än man tror att falla offer för ekonomisk kriminalitet på internet, eller att få datorn infekterad med allehanda skräpprogram. Även hos erfarna internet- och datoranvändare är hoten så stora att vem som helst kan trampa i fällan.En nyligen gjord undersökning visar att hela 49,7 procent någon gång har fått datorn infekterad av virus, och att 18,9 procent bli- vit uppringda av bedragare som påstått sig vilja hjälpa till med datorproblem. Det är skrämmande höga siffror.
Undersökningen omfattade 2 921 perso- ner och gjordes av PC-tidningens danska motsvarighet, Komputer for alle, tillsam- mans med oss i Sverige, Finland och Norge.
Med hjälp av undersökningen har vi sam- manställt de åtta vanligaste hoten i Norden.
Om du bara lär dig att vara uppmärksam på dessa åtta risker, kommer du att löpa liten risk att förlora pengar, viktiga fi ler, få din identitet stulen eller tappa förtroendet för andra människor på internet.
Tänk på de viktiga lösenorden
För en del av riskerna räcker det att du kän- ner till dem och vet hur du ska agera, med- an det för andra kan krävas större insikt om hur saker och ting förhåller sig. Under- sökningen visade till exempel att 33,3 pro- cent av dem som fortfarande använder Win- dows XP inte har för avsikt att byta opera- tivsystem, utan tänker fortsätta att använ- da det. Windows XP var, och vi vill betona var, ett strålande operativsystem en gång i tiden. Nu är det tvärtom en dålig idé att använda det, bland annat eftersom säker- hetshål inte längre täpps till. Datorn är mycket sårbar för hot utifrån, oavsett vilka säkerhetsprogram du använder eller hur försiktig du är när du surfar och läser e-post.
Enligt säkerhetsexperten David Jacoby från antivirustillverkaren Kaspersky är ett av de största säkerhetshoten att många an- vändare är slarviga med sina lösenord och undersökningen visar att han verkar ha rätt.
Den visar att var fjärde användare inte har något lösenord på datorn, och att 17 procent inte har något lås på sin smartmobil. En tjuv som stjäl en telefon, eller en person som hittar en borttappad telefon, kan komma åt precis allt som telefonen innehåller och kan nå onlinelagring, e-post med mera. Dess- utom har fl er än hälften inte bytt lösenord till sitt Facebook- eller e-postkonto det senaste halvåret.
På de följande sidorna kan du läsa om de åtta hoten och få konkreta tips om hur de ska hanteras för att minimera eller eli- minera riskerna, oavsett om du använder en dator, smartmobil eller pekdator.
Programmen är för gamla
111111111111111111111111111111111111111111111
Datorns skydd för dåligt
333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333
Se upp för farliga webbsidor
555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555
Bluffprogram luras
777777777777777777777777777777777777777
Det fi nns ingen säkerhetskopia
222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222
Bedragare luras via e-post
444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444
Lösenorden är för dåliga
666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666
De bortglömda apparna
888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888
14
PC-TIDNINGEN 3 ■ 2015 WWW.PCTIDNINGEN.SEDet är mycket viktigt att löpande uppdatera Windows och
programmen på datorn.
Om du ignorerar detta, är det i praktiken som att ha en öppen dörr rakt in i datorn för objudna gäster.
Se till att Windows hämtar och installerar uppdateringar automatiskt. Det gör du under Windows Update i Kontroll- panelen. Med programmet Heimdal kan du dessutom få installerade program att uppdateras automatiskt, så snart en ny uppdatering blir tillgänglig.
Programmen är för gamla
Undvik hotet
Är antivirus- programmet gammalt kan det inte upptäcka nyare virus och skad- liga program, och datorn är i farozonen.
Det gäller för övrigt även om Windows och andra program inte är uppdaterade.
När alla program har en grön markering 5 är de uppdaterade till den senaste versionen och datorn är säker igen.
Installera Heimdal Free och välj Detaljer 1 för att visa dina pro- gram 2. En grön markering 3 visar att allt är som det ska vara, annars uppdate- rar Heimdal programmet automatiskt 4.
222 111
111111111111111111111111111111111
När programtillverkare upptäcker säkerhetshål, skickar de ut en upp- datering som täpper till hålet. Sam- ma sak gäller givetvis för Microsoft och deras Windows. Men uppdate- ringar avslöjar samtidigt var det har funnits säkerhetshål – information som hackare och kriminella omedel- bart försöker utnyttja genom att ska- pa skadliga program som utnyttjar säkerhetshålet. På uppdaterade da- torer har de naturligtvis inte någon chans eftersom hålet har täppts till, men hos alla som inte har uppdaterat blir det raka spåret rakt in i datorn.
I vår undersökning var det bara 5,8 procent som inte hade uppdaterat det senaste halvåret, men i praktiken be- tyder det att det fi nns tusentals dato- rer som bara väntar på att få objudet besök. Samtidigt är det så lätt att und-
5,8 %
har inte uppdaterat programmen på datorn det senaste halvåret.
av Windows XP-användarna vill fortsätta använda XP som tidigare.
1
2
3
4 5
vika den här typen av hot – allt som behövs är att uppdatera Windows och programmen på datorn när det kom- mer nya versioner.
33,3 %
Finns på cd 3 under Aktuellt
Med Heimdal slipper du leta efter uppda- teringar manuellt. De hämtas automa- tiskt, så snart de fi nns tillgängliga.
SYSTEMKRAV
Windows 8, 7, Vista eller XP
SPRÅK
Svenska
HEIMDAL FREE
15 15
PC-TIDNINGEN 3 ■ 2015 WWW.PCTIDNINGEN.SE
Dina fi ler är utsatta för konstant fara, inte bara för angrepp från kriminella utan också för att förstöras vid en hård- diskkrasch eller försvinna om datorn blir stulen. Det kan inte förebyggas till hundra procent, och därför är det viktigt att alltid ha fräscha säkerhetskopior.
Om du har en fräsch säker- hetskopia av dina viktigaste fi ler sparad på en säker plats, är det ingen större katastrof om hårddisken kraschar, da- torn blir stulen eller om den går sönder.
Det finns ingen säkerhetskopia
Undvik hotet
Meddelandet Backup Comple- ted! 7 visar att kopieringen är fär- dig. Plocka bort den externa hårddisken och förvara den säkert. Vänta inte för länge med att göra en ny backup.
Installera Hinx Backup Easy och välj File 1 följt av Local 2. Klicka på Browse 3, välj din externa hårddisk, och klicka på OK. Välj vad som ska kopieras med Add 4 och klicka på Backup 5.
Längst ner i programfönstret kan du se filerna som kopieras 6. Rulla tummarna medan programmet arbetar.
En hårddisk håller inte för evigt. Om du någon dag möts av den här skärmen när du startar datorn, är det stor risk att du aldrig någonsin ser dina filer igen.
333
111 222
222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222
I vår undersökning visade det sig att 28,5 procent någon gång har förlorat fi ler vid en datorkrasch. Trots detta svarade bara 74,9 procent att det var viktigt eller mycket viktigt att använ- da säkerhetskopieringsprogram. Det ansågs även vara slöseri med tid att kopiera existerande fi ler till en annan plats när de redan ligger tryggt och säkert i datorn. Men dagen då de en- da exemplaren av fi lerna försvinner, kommer du att vara glad för att du tog dig tid att göra säkerhetskopior. Med rätt program behöver det inte krävas en massa arbete för att hålla fi lerna säkra. Det krävs dock ett extra lag- ringsmedium. Vi rekommenderar en extern hårddisk, som är relativt billi- ga och lätta att använda. När du har gjort en backup, ska du se till att för- vara hårddisken på en säker plats.
28,5 %
har förlorat fi ler på grund av ett datorhaveri.
skyddar inte sin dator med ett lösenord.
1
2
3
4
5
6
7
26,7 %
Finns på cd 3 under Aktuellt
Detta program gör det enkelt att göra säkerhetskopior av dina fi ler till en extern hårddisk.
SYSTEMKRAV
Windows 8, 7, Vista eller XP
SPRÅK
Engelska
HINX BACKUP EASY 2.3
16
PC-TIDNINGEN 3 ■ 2015 WWW.PCTIDNINGEN.SEDatorn måste skyddas mot virus, men inte ens ett antivirus-
program är tillräckligt för att hålla skadliga program borta. Datorn ska även ha skydd mot sabotageprogram.
Datorns skydd är för dåligt
333333333333333333333333333333333333333333333333333333333
De absolut fl esta datoranvända- re känner till att det är viktigt att skydda datorn mot virusangrepp.
I vår undersökning svarade hela 96,8 procent att det var ”mycket vik- tigt” eller “viktigt” att ha ett anti- virusprogram installerat på datorn.
Det fi nns dock många andra faror på internet, och undersökningen vi- sade även att bara 56,8 procent ha- de ett skydd mot sabotageprogram installerat. Med andra ord skyddas inte datorn mot den allt växande mängden utpressningsprogram som krypterar datorns fi ler och kräver pengar för att ge dig tillgång till di- na egna fi ler igen. Inte heller skyd- das den mot skräppost och nätfi ske, som försöker lura dig på pengar ge- nom att skicka erbjudanden och för- slag via e-post.
har inte valt ett nytt lösenord till sin router.
26,2 %
De flesta antivirus- program skyddar inte mot så kallad kidnapparprogram, som vanligt- vis visar ett meddelande om att filerna
på datorn har låsts och att det krävs pengar för att låsa upp dem igen.
56,8 %
har ett antisabotage- program installerat på datorn.
De gratis antivirusprogram du kan hitta på internet skyddar som regel bara mot traditionella virus. Det gäller även gratis- versionen av Avast! Antivirus, som du hit- tar på vår cd. Om du även vill ha skydd mot och kunna plocka bort andra typer av skadliga fi ler, krävs det ytterligare program som komplement till det vanli-
ga antivirusprogrammet.
Det bästa är att satsa på ett komplett säkerhetspaket från till exempel Norton, Kaspersky, F-Secure eller McAfee. De erbjuder som re- gel ett heltäckande skydd som inte bara inskränker sig till virus. Ofta innehåll-
er de även en kraftfull brandvägg, pro- gram som övervakar inkorgen mot skräp- post, skydd mot bedragare och nätfi ske när du surfar samt skydd mot lömska pro- gram som vanliga antivirusprogram inte nödvändigtvis upptäcker.
Det fi nns givetvis en nackdel med den här typen av kompletta säkerhetslösning- ar, och det är att de inte är gratis. Prislap- pen hamnar på 450 till 900 kronor per år beroende på produkt och hur många da- torer som behöver skyddas.
Om du inte vill betala för ett komplett säkerhetspaket går det fortfarande att skydda datorn med de olika programmen som alltid fi nns vår cd-skiva.
Ett säkerhetspaket skyddar bättre
De gratis antivirusprogram du kan hitta på internet skyddar som regel bara mot traditionella virus. Det gäller även gratis- versionen av Avast! Antivirus
tar på vår cd. Om du även vill ha skydd mot och kunna plocka bort andra typer av skadliga fi ler, krävs det ytterligare program som komplement till det vanli-
ga antivirusprogrammet.
Det bästa är att satsa på ett komplett säkerhetspaket från till exempel Norton, Kaspersky, F-Secure eller McAfee. De erbjuder som re- gel ett heltäckande skydd som inte bara inskränker sig till virus. Ofta innehåll-
Ett säkerhetspaket skyddar bättre
17 17
PC-TIDNINGEN 3 ■ 2015 WWW.PCTIDNINGEN.SE
Även om datorn redan skyddas av ett antivirus- program, är den inte skyddad mot en mängd andra typer av farliga program som fl orerar på internet. Vi rekommenderar att du installerar programmet Malwarebytes’ Anti-Malware.
Undvik hotet
Vänta tills programmet är färdigt med att genomsöka datorn efter skräpprogram. Det kan ta upp till ett par timmar.
Slutligen visas ett fönster med sökresultat som redo- visar om det har hittats några skadliga program 3. Programmet har redan valt vad det tycker att du ska göra för att bearbeta hotet 4, och det behöver du inte ändra.
Klicka på Verkställ åtgärder 5 för att städa datorn.
När du startar Malwarebytes’ Anti- Malware uppdateras programmets databas automatiskt 1. Vänta tills upp- dateringen är klar och klicka därefter på Skanna nu 2.
222 333
111
1
2
3 4
5
har fl yttat pengar till en nätbutik via en internetbank.
66,4 %
Finns på cd 3 i Säkerhetscentret Detta verktyg hittar och oskadliggör en mängd olika typer av farliga skräppro- gram.
SYSTEMKRAV
Windows 8, 7, Vista eller XP
SPRÅK
Svenska
MALWAREBY TES’
ANTI-MALWARE
18
PC-TIDNINGEN 3 ■ 2015 WWW.PCTIDNINGEN.SEEn gång i tiden var det enkelt att känna igen bedrägeripost, språket var nästan alltid på engelska och saknade referenser till svenska fö- retag. I dag har bedragarna blivit så skickliga att man nästan måste ha förstorings- glas för att avslöja dem.
Radera alltid all e-post som påstås komma från banker och kreditkortsföretag, om de ber dig klicka på någon länk och lämna information. Om du är tveksam, ring till banken eller företaget och fråga om e-posten verkligen kommer från dem.
Den här typen av e-post bru- kar ha en del detaljer du ska titta efter:
Bedragare
luras via e-post
Undvik hotet
E-postbedragarna kan många trick. Ett av dem är att tilltala dig med ditt fullständiga namn, kittla din nyfikenhet och försöka locka dig att klicka på länken.
Som regel brukar banker aldrig skicka e-post och be dig ändra eller komplettera någon information. Håll dessutom ögonen efter dålig svenska 1, problem med svenska tecken och en konstig avsändare 2. Om du håller muspekaren över länken 3 brukar e-postprogrammet visa den riktiga adressen 4. I det här fallet har adressen ingenting med banken att göra.
111
444444444444444444444444444444444444444
Om du får e-post och aldrig gör nå- got annat än raderar den eller hop- par vidare till nästa meddelande, händer det inte någonting. Det är först när du aktivt gör något, som du ris- kerar att förlora pengar och få din identitet stulen.
De farligaste meddelandena är de som är mest trovärdiga, till exempel att din bank kontaktar dig för att de vill ha dina personuppgifter eller att ditt kreditkortsföretag vill att du ska skicka dem dina kreditkortsupplys- ningar. Bägge hänvisar till något på- stått fel som måste rättas till. Ibland är bedragarna så skickliga, att hela 27,5 procent av deltagarna i vår un- dersökning har varit tveksamma till om ett e-postmeddelande varit äkta
1 2
3
4
27,5 %
har varit osäkra på om e-post de tagit
emot har skickats av bedragare.
eller ett bedrägeri. Det enklaste är att förutsätta att alla liknande medde- landen är bedrägeriförsök. Om du är tveksam och vill undanröja alla tvi- vel kan du kontakta det riktiga före- taget och fråga om det är de som skickat meddelandet.
får oombedda samtal från personer som erbjuder hjälp med datorn.
18,9 %
19 19
PC-TIDNINGEN.SE 3 ■ 2015 WWW.PCTIDNINGEN.SE
Det är inte alltid uppenbart om en webbplats är farlig, men det finns varningstecken:
mycket reklam, avslöjande bilder och sanslösa löften är några av dem.
58,6 %
har hamnat på en farlig webbplats.
Utöver vanligt sunt förnuft och styrkan att motstå frestelser, kan du använda en webblä- sare som skyddar mot farliga sidor. Använd också säker- hetsprogram som hjälper dig att minska riskerna.
Se upp för
farliga webbsidor
Undvik hotet
Programmet McAfee SiteAdvisor utvärde- rar dina sökresultat. En grön markering
1 visar att sidan är ofarlig, medan röda markeringar 2 säger att du bör hålla dig på avstånd.
555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555
Om du använder webbläsaren Chrome finns ett inbyggt skydd mot farliga webbplatser. I stället för webbplatsen möts du av ett rött fönster med en Gå tillbaka-knapp 1.
1
McAfee SiteAdvisor utvärde-
1
2
har haft virus i datorn.
49,7 %
Farliga hemsidor är något som kan dyka upp var som helst, inte bara i internets mörkare gränder. Det kan dyka upp länkar även på eta- blerade webbsidor som kan locka dig till farliga platser.
Kan texten Ebola-alarm i Sverige.
Klicka för att se var! få dig att klicka på en länk utan att tänka dig för?
Den här typen av uppseendeväck- ande länkar får en del av oss att glöm- ma att vara försiktiga, eftersom lik- nande fenomen fl orerar på internet som aldrig förr. I vår undersökning svarade 58,6 procent att de någon gång hamnat på en farlig webbplats.
Ibland är det ganska enkelt att upp- täcka att en webbplats är infekterad, till exempel om den försöker instal- lera någon programvara du inte har bett om. Det kan vara betydligt svå- rare om det handlar om infekterad re- klam, eller om program på webbplat- sen utnyttjar säkerhetshål i webblä- saren. Vi rekommenderar att du helt enkelt struntar i länkar i stil med Du kommer inte att tro dina ögon, och om
du skulle råka hamna på en okänd och misstänkt webbplats ska du inte klicka på något.
Finns på cd 3 i Säkerhetscentret
McAfee SiteAdvisor markerar sökresultat i Google, så att du kan se om en webb- plats är farlig.
SYSTEMKRAV
Windows 8, 7, Vista eller XP
SPRÅK
Engelska
MCAFEE SITEADVISOR
20
PC-TIDNINGEN 3 ■ 2015 WWW.PCTIDNINGEN.SELösenorden är för dåliga
666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666666
1: Använd minst tolv tecken Ju längre ett lösenord är, desto svårare blir det att knäcka. De fl esta webbplatser brukar kräva lösenord på minst åtta teck- en, men i praktiken bör de vara på tolv tecken eller fl er.
2: Använd både bokstäver, siffror och specialtecken
Blanda siff ror, bokstäver och specialteck- en i lösenordet. Använd helst siff ror mitt i lösenordet, i stället för i början och/eller slutet. Specialtecken kan användas för att till exempel byta ut ett “a” med ”@”
eller bokstaven ”o” med siff ran ”0”.
3: Använd inga kända ord Det är en dum idé att använda familje- medlemmar eller husdjur som lösenord.
Lösenordet blir lättare att gissa och ris- ken fi nns att namnet är med i de enorma ordlistor som används vid hackande.
4: Använd olika lösenord Använd inte samma lösenord på alla platser. På webbplatser som inte inne- håller någon personlig information, kan du använda lite enklare lösenord.
5: Använd inte teckenföljder Undvik att använda sekvenser av bok- stäver eller siff ror – till exempel 123456, 22222 eller abcdef. Samma sak gäller ord som fi nns i ordböcker, att skriva ord bak- länges eller använda vanliga felstavning- ar. Hackarnas ordlistor innehåller nämli- gen tusentals och åter tusentals sådana ord och sekvenser.
5 LÖSENORDSTIPS
Ett dussin olika lösenord som vart och ett har minst tolv tecken är en nästan omänsklig uppgift att komma ihåg, men Kasperskys säkerhetsexpert David Jaco- by har en bra lösning. Han använder själv samma inledning på åtta tecken, för att sedan lägga till något som är relate- rat till tjänsten där lösenordet ska användas. I praktiken funge- rar det så här: Inledningen är den första delen av lösenordet och används överallt. Eftersom den inte utgör hela lösenor- det, kan du skriva ner den på en minneslapp tills du har memore- rat den. Ett exempel kan vara
@htIP378, som innehåller både gemener och versaler, siff ror och specialtecknet @, vilket gör den delen av lösenordet väldigt svår att knäcka. Lägg till något som är sig- nifi kant för platsen där det ska användas.
Eftersom Facebook har en logotyp som består av en blå ruta med ett vitt ”f”, får
du följande lösenord:
@htIP378blårutavittf
Här har vi ett lösenord med 20 tecken som är lätt att komma ihåg, men näst intill omöjligt att knäcka. Använd samma princip för dina övriga lösen-
ord, och se till att hålla dem hemliga!
Det perfekta lösenordet du kan komma ihåg
har förlorat pengar på grund av e-postbedrägeri.
1,7 %
Om kriminella får tag på ditt lösenord till exem- pelvis Facebook, kan de ändra lösenord.
Om det inträffar möts du av den här skärmen, och du är effektivt utelåst.
43,1 %
använder samma lösenord till fl era tjänster.
Många webbplatser och nättjänster kräver att du loggar in med användar- namn och lösenord. Det får många att använda samma eller väldigt enkla lösenord – gör aldrig det!
Lösenord som används till tjänster på internet måste vara svåra att överlista och bör bytas ut med jäm- na mellanrum. Det står som bekant ganska ofta i nyheterna att kriminel- la nätverk har kommit över tusentals inloggningsuppgifter till sociala nät- verk och e-postkonton.
Enligt vår undersökning har 17,2 procent inte lösenordsskyddat sin smartmobil, vilket betyder att en stu- len eller borttappad mobil ger oinskränkt tillgång till tjänster som e-post, Facebook och Dropbox. När miljontals lösenord hamnar i fel hän- der beror det visserligen på tjänstle- verantören, vilket inte går att garde- ra sig mot. Fristående händelser, som ett hackat e-postkonto eller ett knäckt lösenord till Facebook, beror enbart på ett dåligt lösenord. Hela 27,6 pro-
cent av deltagarna i vår undersökning använder namn på familjemedlem- mar eller husdjur som lösenord, och nästan hälften använder samma lö- senord på fl er än en tjänst på internet.
Skrämmande.
21 21
PC-TIDNINGEN 3 ■ 2015 WWW.PCTIDNINGEN.SE
Med en så kallad tvåstegs- verifi ering måste du skriva in både ditt vanliga lösenord och en engångskod, som du får skickad till din telefon. Detta förfaringssätt är mycket säkert och kan användas hos fl era nättjänster. Här visar vi hur du gör i Gmail.
Undvik hotet
Inom några minuter kommer en en- gångskod till telefonen.
Skriv in den i fältet 13 och klicka på Bekräfta 14.
De datorer du använder ofta be- höver bara bekräftas första gång- en du loggar in. Markera Ange att den här datorn är säker 15 för att registrera datorn. Klicka sedan på Nästa 16.
Slutligen behöver du bara klicka på Bekräfta 17 för att spara inställningarna. Nu har din Gmail fått ett mycket bättre skydd.
Klicka på knappen Påbörja konfigurationen 5 för att aktivera det förbättrade skyddet av ditt e-postkonto hos Gmail.
Skriv nu lösenordet till ditt Google-konto 6 och klicka på Logga in 7.
Logga på Gmail eller ditt Google- konto. Klicka sedan på din e-post- adress uppe till höger 1 och därefter på Konto 2.
Välj den svenska flaggen 8 och skriv in ditt telefonnummer i fältet 9. Du kan få koden skickad som sms till en mobiltelefon 10 eller som ett röstsamtal 11. Klicka på Skicka kod 12.
Klicka på fliken Säkerhet 3 följt av Konfigurera 4 vid alternativet tvåstegsverifiering.
666 777 888
333 444
111
555 222
1 2
3
4
5
6
7
8 9
10 11
12
13
14
15
16 17
säkerhetskopierar inte bilder och personliga fi ler på sin pekdator.
46,5 %
22
PC-TIDNINGEN 3 ■ 2015 WWW.PCTIDNINGEN.SEOm du besöker en webbplats som automatiskt försöker ladda hem en fi l, är det myck- et viktigt att du inte klickar på fi len. Webbplatser är inte de enda som försöker lura på dig oönskade program.
Bluffprogram luras
777777777777777777777
Även på cd:n som följer med PC-tid- ningen, kan det dyka upp program som försöker pracka på dig annan programvara. Det är ofta det enda sättet en liten utvecklare har att tjä- na pengar, och det ger dem möjlig- heten att fortsätta att gratis erbjuda ett program som annars hade kostat pengar. I de fl esta fall handlar det dessutom inte om skadliga program utan om irriterande verktygsfält, då- liga sökmotorer och värdelösa tillägg till webbläsaren. Den här typen av extra installationer brukar vi berätta om på cd:n, så att du kan vara särskilt uppmärksam och avmarkera dem un- der installationen. De farliga pro- grammen är de som hämtas och in- stalleras automatiskt från tvivelakti- ga webbplatser. I vår undersökning svarade 43,2 procent att de har blivit
Det är dessvärre väldigt van- ligt att du under installationen av ett nyttigt program även uppmanas att installera extra- program. Det enda sättet att inte bli lurad är att alltid vara uppmärksam när du installe- rar något och att ta bort mar- keringarna där du godkänner extra installationer.
Undvik hotet
Exempel 2: Under installationen av ett program, här Wireless Wizard 2, kan du plötsligt få erbjudande om ett annat program 3. Klicka på Decline 4 för att avbryta installationen.
Exempel 1: När du installerar Java, försö- ker företaget bakom även pracka på dig ett verktygsfält. Det undviker du genom att ta bort markeringarna vid Ställ in Ask som … 1 innan du klickar på Nästa.
1
2
1
3
4
Vanliga inkräktare är värdelösa verktygsfält och sökmoto- rer, som den här från Conduit. Här har
dessutom startsidan bytts ut mot en meningslös söksida. Både verktygsfäl-
tet och startsidan ska givetvis bort.
43,2 %
har fått program in- stallerade på datorn utan att de har bett om det.
ombedda att installera ett program de inte har bett om, och den siffran omfattar både oskyldiga verktygsfält och allvarligare spionprogram som laddats hem från internet.
har inte lösenordsskydd på sin smartmobil.
17,2 %
23 23
PC-TIDNINGEN 3 ■ 2015 WWW.PCTIDNINGEN.SE
Vi är mycket sämre på att skydda våra smartmobiler än vi är på att skydda våra datorer.
Därför måste du vara extra försiktig när du installerar ap- par på din telefon.
Om du har en Android-telefon har du säkert redan installerat appar. Med appen Permission Explorer kan du se vilka rättig- heter du redan har delat ut. På iPhone går det däremot inte att se sådan information.
De bortglömda apparna
Undvik hotet
I Permission Explorer väljer du Cate- gories 1. Här visas hur många ap- par som har rättighet till de olika kate- gorierna 2. Klicka på PAYING 3 för att se vilka appar som får göra betalningar.
Gå igenom listan noga efter appar som inte borde ha betalrättighe- ter. Appar med en liten grön robot 4 är inbyggda Android-funktioner som inte kan raderas.
111 222
888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888
Hela 94,8 procent av deltagarna i vår undersökning svarade att de skyddar datorn med ett antiviruspro- gram. Motsvarande siffra för mobil- telefoner var bara 38,2 procent, vilket betyder att en majoritet av alla tele- foner är helt oskyddade mot virus och andra hot.
På iPhone är det ingen katastrof, eftersom apparna i Apples App Store kontrolleras noggrannare än i Goog- les programbutik, Play Butik, men siff- rorna visar att vi är mycket mer oför- siktiga med mobilen än med datorn.
Ett sätt att öka säkerheten är att alltid kontrollera vilka rättigheter en app vill ha innan du installerar den. Och när det gäller Android – installera ald- rig någonting från någon annan plats än den offi ciella Play Butik.
Nyligen visade en rapport från IT-säkerhetsföretaget Snoopwall att de tio populäraste apparna för An-
4 1
2
3
droid-telefoner krävde större rättighe- ter än de behövde. De värsta ville ha rättigheter att skicka information från telefonen, använda den inbyggda gps:en för att avslöja din position samt både fotografera och spela in video på telefonen – trots att apparnas funk- tion inte hade med det att göra.
har lösenord nedskrivna på en plats där andra kan se dem.
17,1 %
När en app instal- leras bör du titta på vilka rättig- heter den kräver. En ficklampa behöver till exempel inte veta var du befinner dig med hjälp av den inbyggda gps:en.
48,4 %
använder internetbank på sin smartmobil.
Sök efter Permission Explorer i Google Play Butik
Den här appen visar de funktioner du tidigare har gett dina installerade appar tillgång till.
SYSTEMKRAV
Android
SPRÅK
Engelska
PERMISSION EXPLORER
Android: Läs in QR-koden och hämta appen.
