• No results found

24.3. Bilaga 2 Återrapportering budgetuppdrag "utreda effektiviseringsåtgärder för att nå kostnader i nivå med jämförbara kommuner inom ekonomiskt bistånd. Åtgärder avser både 2017 och 2018" (Socialnämnden)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "24.3. Bilaga 2 Återrapportering budgetuppdrag "utreda effektiviseringsåtgärder för att nå kostnader i nivå med jämförbara kommuner inom ekonomiskt bistånd. Åtgärder avser både 2017 och 2018" (Socialnämnden)"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Dnr 2016/0130 SN-1 Diariekod: Diariekod: 703

Uppdrag att utreda effektiviseringsåtgärder för att nå en kostnad i nivå med jämförbara kommuner inom ekonomiskt bistånd 2017-2018

Uppdrag

Socialnämnden har fått i uppdrag av att utreda effektiviseringsåtgärder för att nå en kostnad i nivå med jämförbara kommuner inom ekonomiskt bistånd. Åtgärder ska avse både 2017 och 2018.

Uppdraget ska redovisas till socialnämnden 2016-10-11.

Bakgrund

Socialtjänstens kostnader och kvalitet jämförs på olika sätt, exempelvis genom Öppna jämförelser som Socialstyrelsen årligen publicerar, se www.socialstyrelsen.se. Där finns bakgrundsmått likväl som ett antal kvalitetsindikatorer. Data finns även att hämta i kommun och

landstingsdatabasen Kolada, se www.kolada.se.

Bland annat mäts antalet hushåll med ekonomiskt bistånd och utbetalt per hushåll, snittbiståndet i månader och personer i långvarigt behov av ekonomiskt bistånd (minst 10 månader) och mycket långvarigt behov av bistånd (minst 3 år).

Sollentuna ligger sedan flera år högt vad gäller personer i långvarigt respektive mycket långvarigt behov av ekonomiskt bistånd likväl utbetalt per hushåll.

Som jämförelse har valts de kommuner som nämndens verksamhet

vanligtvis använder sig av som jämförelsematerial Nacka, Täby, Solna och Järfälla.

Nedanstående tabell visar utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll 2013- 2015.

Utb/hushåll 2015 i kr

Utb/hushåll 2014 i kr

Utb/hushåll 2013 i kr Sollentuna 61 310 61 937 61 680

Täby 54 923 53 211 48 002

Nacka 62 007 57 563 49 440

Solna 42 047 38 985 26 394

Järfälla 50 434 51 393 45 591

(2)

Kopplingar till andra uppdrag

”Insatser för fler Sollentunabor i arbete”

Kommunledningskontoret fick tidigare under 2016 i uppdrag av kommunstyrelsen att utreda hur fler personer kan komma i arbete.

Uppdraget ”Insatser för fler Sollentunabor i arbete” redovisades för kommunstyrelsen 2016-09-05. Uppdraget omfattade:

Att redovisa samt analyser uppnådda resultat av de

arbetsmarknadsåtgärder som Sollentuna kommun genomför i dag

Att utreda formerna för att införa en aktivitetsgaranti för de med försörjningsstöd

Att utreda hur vi utvecklar hembesöksverksamheten hos de med försörjningsstöd

Att se över nuvarande riktlinjer för bedömning av försörjningsstöd

”Kartläggning av klienter med långvarigt ekonomiskt bistånd”

Socialkontoret har sedan 2015 ett team som har i uppdrag att leda kontorets arbete mot en mer kunskapsbaserad socialtjänst, KBS-teamet. Ett av teamets första uppdrag var att kartlägga socialtjänstens målgrupper. Kartläggningen av målgruppen för ekonomiskt bistånd bekräftade bilden av att Sollentuna har jämförelsevis många i behov av långvarigt ekonomiskt bistånd. Som en följd av kartläggningen startades ett projekt 2016-01-01 inom enheten för ekonomiskt bistånd i syfte

Att kartlägga klienter med långvarigt ekonomiskt bistånd Att omvärldsbevaka gällande framgångsrika metoder och

arbetssätt för målgruppen Att arbeta med metodutveckling Projektet löper till 2017-06-30.

Dessa två uppdrags resultat ligger till grund för föreslagna åtgärder för att nå en kostnad för ekonomiskt bistånd i nivå med jämförbara kommuner.

Målgrupper för ekonomiskt bistånd i Sollentuna

Statistik för 2015 visar att arbetslöshet är det vanligaste skälet till behov av ekonomiskt bistånd, 43 procent. Näst vanligast är sjukskrivning, 28 procent.

Vanligast är enpersonshushåll och det största antalet hushåll finns i åldersintervallet 41-54 år (31 procent). Gruppen upp till 30 år utgör 24 procent av det totala antalet hushåll, därefter åldersgruppen 31- 40 år (21 procent) och 55 – 64 år (18 procent).

(3)

Vid kartläggningen av klienter som varit aktuella minst 10 månader i januari 2016 uppgick antalet till 316 personer i totalt 297 hushåll. 53 procent

kvinnor och 47 procent män. 48 procent var över 50 år. 69 procent hade varit aktuella två år eller mer och drygt en tredje del haft ekonomiskt bistånd fem år eller längre.

Rapporternas analyser och förslag till åtgärder Rapporten Insatser för fler Sollentunabor i arbete ger flera rekommendationer.

Exempelvis att utveckla arbetet med att bearbeta, utvärdera och analysera befintlig statistik och sammanställa och kommunicera underlaget för att vidareutveckla kommunens verksamhet.

Vidare att fortsätta utveckla både det interna samarbetet inom kommunen (socialkontoret, SOK och utbildning- och arbetsmarknadskontoret UAK) och externt med Arbetsförmedling, AF och Försäkringskassa, FK i syfte att nå en gemensam långsiktig planering där en bredare palett av insatser finns.

Även att arbeta för att utveckla en mer systematisk samverkan.

Utbudet av insatser behöver omfatta flera olika grupper, bland annat för språksvaga och sjukskrivna för att motsvara målgruppernas behov.

Kontakten med näringslivet behöver utvecklas för att få bättre

förutsättningar till praktikplatser och andra vägar till arbete. Solnas struktur där kontakterna med näringslivet finns inom den egna verksamheten

beskrivs i jämförelse med att kontakten med näringslivet i delar överlämnas till upphandlade coachföretag i den modellen som finns inom Sollentuna genom Möjligheternas kontor.

I rapporten finns beskrivet olika särskilda satsningar i andra kommuner med att arbeta med långtidsarbetslösa, personer med behov av

rehabiliteringsinsatser och även personer i tillfälliga boenden som är ytterligare en betydande faktor till höga kostnader för ekonomiskt bistånd.

För att ytterligare arbeta med jämförelser med andra kommuner föreslås att Sollentuna själv kan initiera dessa kontakter för att få ett mer långsiktigt benchmarkingarbete.

I rapporten Kartläggning av klienter med långvarigt ekonomiskt bistånd framkommer en tydligare bild av målgruppen och förutsättningar för lyckade arbetssätt inom andra kommuner och förslag på fortsatt arbete.

Kartläggningen visar att sjukskrivna utan sjukpenning och ärenden som kodas som rehabiliteringsärenden (oftast personer med missbruk eller psykiatriska diagnoser) är nästan lika många som personer som uppbär långvarigt bistånd på grund av arbetslöshet.

De är också tydligt att många som kodas som arbetslösa ofta har andra faktorer än själva arbetslösheten som påverkar deras möjligheter att bli självförsörjande, så som problem med hälsan, misstänkta

missbruksproblem, språksvårigheter m m. Många av de som är arbetslösa

(4)

har aldrig arbetat, eller varit borta från arbetslivet under flera års tid. En komplex livssituation och komplexa behov där flera olika hinder för att komma ut i arbetslivet samspelar.

Flera förändringar föreslås för att på ett mer framgångsrikt sätt arbeta med att få ut fler i självförsörjning.

Arbetet med arbetslösa

Utveckla arbetet med arbetslösa, både samverkan med AF och kommunens Arbetsmarknadsenhet, AME och insatser för att möte upp gruppens behov.

Arbetet med nollplacerade sjukskrivna

Metodutveckling internt, samverkan med FK, AF , landstinget och AME och utveckling av insatser för att möta gruppens behov.

Arbete med bostadslösa och personer med hög boendekostnad Utveckla metoder internt inom socialkontoret.

Arbete med SFI-studerande

Ökad samverkan med SFI-skolorna för att se till att personer i högre utsträckning får praktik under SFI-tiden. Samverkan med

Arbetsmarknadsenheten för att utveckla insatser för personer som trots fullbordad SFI-undervisning har bristande svenskakunskaper.

Ekonomisk jämförelse och möjliga orsaker

Vid en tidigare verksamhetsutveckling inom enheten för ekonomiskt bistånd fokuserades på mottagningsfunktionen och åtgärder för att snabbt stötta personer till självförsörjning i ett tidigt skede. En av effekterna som syns statistiskt är att andelen personer i långvarigt försörjningsstödsbehov då ökat.

Kostnaden utbetalt per hushåll uppgick 2015 till ca 62 300 kronor, vilket är på ungefär samma nivå som föregående år. Kostnaderna ökade under åren 2009 till 2012 för att sedan minska och plana ut. Under de tre senaste åren har kostnaderna per hushåll varit ungefär desamma med en viss minskning mellan 2014 och 2015.

I Täby, Nacka och Solna har trenden varit att kostnaderna per hushåll ökat de tre senaste åren även om nivåerna legat under Sollentunas. Nacka ligger något över Sollentuna 2015.

Pågående och planerade åtgärder

Åtgärder för att få ned kostnaderna för ekonomiskt bistånd och utveckla metoder och arbetssätt är ett ständigt pågående arbete inom socialkontoret och även i samverkan med andra.

(5)

Arbetslösa

Intern samverkan inom kommunen

Gemensamt utvecklingsarbete mellan SOK och AME pågår. En person som ansöker om ekonomiskt bistånd har den första kontakten med kontaktcenter, KC. Sedan 2016-09-01 hänvisas personer som står till arbetsmarknadens förfogande direkt till AME parallellt som utredning av behovet av ekonomiskt bistånd sker på enheten för ekonomiskt bistånd på

socialkontoret. På AME påbörjas en kartläggning av arbetsförmåga och förslag på insatser tas fram. Modellen är sedan länge efterfrågad från enheten för ekonomiskt bistånd och innebär att båda parter kan fokusera på arbete som ligger inom deras kompetensområde. Modellen bedöms även skapa tidsvinster för klienten och ligger även i linje med tidigare förslag som presenterades i utredningen ”En väg in”. Dvs att Möjligheternas kontor/AME skulle utgöra ingången till kommunen genom att resurser som rör individens hjälp till egen försörjning samlas inom en organisation på UAK.

Fortsatt gemensamt utvecklingsarbete mellan SOK och UAK behöver ske för att utveckla insatser som motsvarar socialkontorets målgruppers behov om kostnaderna för det ekonomiska biståndet ska kunna minskas.

Enligt socialkontorets bedömning finns en risk att Arbetscenters, AC intäktskrav påverkar socialtjänstens klienters flöde inom AME då ACs naturligvis behöver arbetskraft för att kunna genomföras uppdragen.

Ovanstående påverkar även klienternas syn på verksamheten och försvårar möjligheten till att motivera till insatsen.

Att lära sig språket är en viktig del i integrationsarbetet av nyanlända flyktingar likväl som för andra invandrare. SFI- studier behöver kompletteras med möjligheten att träna sig i språket. Ett sätt är att i

kombination med studier träna språket på en praktikplats. I avtalen mellan kommunen och SFI-skolorna finns reglerat om språkpraktik, kartläggningen av de i långvarigt behov av ekonomiskt bistånd har dock visat att det är extremt få som har tillgång till en språkpraktik. Nya avtal har skrivits som gäller from 1 juli 2016 och som ska ge större möjligheter till språkpraktik inom ramen för SFI, det bör följas upp om det blir någon skillnad för målgruppen eftersom denna åtgärd och möjlighet bedöms påverka kostnaderna för ekonomiskt bistånd.

I rapporten Fler Sollentunabor i arbete påtalas skillnader mellan

kommunerna angående vilken SFI-nivå som den enskilde kan läsa på med ersättning i form av försörjningsstöd. Det finns redan i dagsläget utrymme att göra individuella bedömningar.

Intern metodutveckling

I gruppen sjukskrivna utan sjukpenning är psykiatriska diagnoser den vanligaste orsaken och personerna i denna grupp har i huvudsak varit sjukskrivna en längre tid. Ofta saknar de som har sjukpenning kontakt med

(6)

AF och FK och går miste om den rehabilitering som de har rätt till. Arbetet med denna grupp är tidskrävande och det är svårt att få kontakt med vården.

Enheten för ekonomiskt bistånd har sedan årsskiftet 2015/2016 en ny rådgivande läkare som stöttar det arbetet. Förutom att gå igenom läkarintyg och begära kompletteringar utbildas även personalen i att läsa läkarintyg i syfte att planera för insatser för snabbaste väg till självförsörjning. I de fall den enskilde tidigare uppmanats söka sjukersättning ar enbart 32 procent beviljats ersättning, orsaken har ofta varit att FK bedömt att arbetsförmågan inte är stadigvarande nedsatt. Behovet av att AME har förutsättningar för att göra arbetsförmågebedömningar som FK bedömer håller tillräckligt god kvalitet är viktigt i detta arbete.

Förutsättningarna med förändringsarbete är att det sker tillsammans med klienterna vilket kräver tät kontakt. Den omvärldsbevakning som

genomförts inom projektet med kartläggningen av klienter med långvarigt ekonomiskt bistånd visar på exempel på olika metoder fått ned kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Halmstad, Solna, liksom Upplands Väsby och Gävle arbetar på olika sätt intensivt med ex målgrupper sjukskrivna med långvarigt försörjningsstödsbehov. Personalförstärkningar har lett till att dessa handläggare har färre antal ärenden som gett förutsättningar för ett mer intensivt arbete.

Solna har under en projekttid på två år handlagt 124 ärenden intensivt och kunna avsluta 50 personer till en uppskattad besparing på 1.25 miljoner kronor bara avseende retroaktiva ersättningar från Försäkringskassan.

Verksamheten drivs nu inom reguljär verksamhet.

I dagsläget har de som arbetar med personer med behov av långvarigt ekonomiskt bistånd på enheten för ekonomiskt bistånd i Sollentuna ca 60 ärenden på en heltidstjänst vilket inte möjliggör intensivt arbete på det sätt som skulle vara önskvärt för att få ned kostnaderna för det ekonomiska biståndet för de i långvarigt behov av ekonomiskt bistånd.

Tillfälliga boenden och höga boendekostnader

Delårsrapport tertial 2 visar på att kostnaderna för försörjningsstödet har minskat och ligger första gången på flera år under tre miljoner kronor under augusti månad. Det som är fortsatt högt är kostnaderna för tillfälliga

boenden vilket delvis beror på bostadssituationen i länet. Det är viktigt att tiden på tillfälliga boenden blir så kort som möjligt, delvis pga kostnaderna men även få de enskilda personernas livskvalitet.

Det finns olika metoder att arbeta med tillfälliga boenden, ex att klienter bokar sig själva på tillfälliga boenden och ersätts mot uppvisande av kvitto.

Det går att utveckla arbetet med bostadslösa mer, främst när det gäller den första bedömningen då bostadslösheten uppstår. En noggrann utredning kring situationen som utgår från den enskildes ansvar att själv lösa sin bostadsituation är ett arbetssätt som visat sig framgångsrikt.

(7)

Det finns även behov av tät uppföljning av tillfälliga boenden, något som tar mycket tid i anspråk och som handläggarna har svårt att prioritera utifrån arbetsbelastningen. Många klienter har svårt att söka bostad pga bristande språk- och datakunskaper. Det är även lätt att vänja sig vid ett tillfälligt boende om man bor en längre period på samma ställe.

I dagsläget har socialkontoret en boendesamordnare som inom sin tjänst har uppdrag att hjälpa till med tips och råd vid bostadsökande. Pga av den nuvarande flyktingsituationen räcker resurserna inte till att utveckla eller stötta inom området att söka bostäder för alla målgrupper.

RUT, står för rätt utbetalning och FUT för felaktiga utbetalningar. Arbetet med RUT och FUT är etablerat i de flesta kommuner och en FUT-

handläggare ha som ansvar att utbilda och stödja personalen så att handläggning utförs på ett sådant sätt att inga felaktiga utbetalningar uppstår. Tex vilka kontroller som bör göras och hur deklarationer och kontoutdrag ska tolkas så att man inte missar viktig information om inkomster och tillgångar. Ex i Stockholms stad har en handbok för FUT- arbetet utarbetats som stöd till handläggarna. En FUT-handläggare har ofta i uppdrag att utreda misstänkta felaktiga utbetalningar och vida åtgärder, bevaka att polisanmälan görs och att återkrav bevakas. I länet finns ett FUT-nätverk där de flesta kommunerna är med, Sollentuna deltar i nätverket men saknar handläggare. Tillgång till en FUT-handläggare bedöms kunna bidra till minskade felaktiga utbetalningar och således minskade kostnader.

I Socialstyrelsen öppna jämförelser finns juridiskt stöd som en

kvalitetsvariabel, det som efterfrågas är om kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd har tillgång till juridisk kompetens i den dagliga

verksamheten som kan bistå i regeltillämpningen kring ekonomiskt bistånd.

Detta stöd är särskilt viktigt i komplicerade ärenden och bidrar till kompetensutveckling i arbetet. I Stockholms län har 19 av 26 kommuner tillgång till juridiskt stöd. I Sollentuna får socialkontoret juridiskt stöd från kommunjurist och har tillgång till en utredare inom socialkontoret som har juridiskkompetens men inte är utbildad jurist. Vid behov anlitas externa jurister. Verksamheten saknar juridiskt stöd på det sättet som efterfrågas i öppna jämförelser. Tillgången på juridisk kompetens kan påverka

kostnaderna för ekonomiskt bistånd.

Extern samverkan

Det finansiella samordningsförbund, Finsam som planeras till 2017-04-01 förväntas ge goda effekter på det ekonomiska biståndet nivå.

På så sätt skapas en struktur för samverkan mellan parter som ansvarar för olika delar av rehabiliteringskedjan. Vidare ges möjligheter till att

gemensamt skapa projekt/verksamheter för situationer där den enskilde faller mellan stolarna och som saknas i nuläget.

Som första projekt inom Finsam planeras i nuläget metodutveckling för nollplacerade sjukskrivna. Det är en grupp som inte sällan i dagsläget faller

(8)

mellan huvudmännens uppdrag och går miste om FKs rehabiliteringsansvar eftersom de även saknar arbetsgivare. Redan nu finns bättre möjligheter att uppmärksamma denna grupp hos FK genom en framtagen blankett som bland annat socialtjänsten använder sig av.

Planering framåt

Sammantaget för att fortsätta arbetet med att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd bedöms följande åtgärder behöva fortsätta och socialkontoret behöver även ta ställning till nya

Redan initierade och pågående åtgärder

- Ändrat arbetssätt för de som söker ekonomiskt bistånd, för personer som står till arbetsmarknadens förfogande initieras kontakt med AME parallellt som utredning av behovet av ekonomiskt bistånd sker

- SFI-studier bör i högre grad kompletteras med språkpraktik,

möjligheten har utökats genom nya avtal och bör bevakas att det får förväntad effekt

- Pågående projekt gällande personer med behov av långvarigt ekonomiskt bistånd

För 2017

- Fullfölja projektet gällande personer med behov av långvarigt ekonomiskt bistånd

- Fortsatt metodutveckling liknande de goda exempel som finns i flera kommuner med intensiva kontakter med klient och samverkansparter gällande sjukskrivna och långtidsararbetslösa personer vilket

bedöms kräva förstärkning av personalresurser.

- Fortsätta utvecklandet av insatser som motsvarar målgruppernas behov inom AME, arbetet behöver genomföras gemensamt mellan förvaltningarna

- Finansiellt samordningsförbund, FINSAM planerad start till 2017- 04-01

- Fortsatt metodutveckling gällande tillfälliga boenden och boendekostnader, vilket bedöms kräva resursförstärkning för att ändra arbetsmetoder och mer kunna fokusera på denna målgrupp - FUT-handläggare, för att ge bättre förutsättningar för att handlägga

rätt från början.

- Juridiskt stöd – överväga en förstärkning av resurser inom socialkontoret som skulle kunna gagna verksamheten med ekonomiskt bistånd

(9)

För 2018

Fortsatt arbete enligt 2017 års planering.

Britta Åkerlund Avdelningschef Avdelningen för vuxna

References

Related documents

Bistånd till SL-resor beviljas inom ramen för försörjningsstödet om behov av resor finns för att kunna arbeta eller för att kunna delta i regelbundna ak- tiviteter för att komma

Enligt en lagrådsremiss den 28 januari 2016 (Socialdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i

• I samverkan ta fram en plan för stärkt samverkan som ska leda till ”en väg in” för personer som ansöker om ekonomiskt bistånd.. • I samverkan ta fram och redovisa en

kommunfullmäktige fastställde 2016-06-20§72 fick vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att utreda effektiviseringsåtgärder för att nå en kostnad i nivå med jämförbara kommuner

Det kan göra att det framstår som att resultatet summerar till något mer eller mindre än 100 procent för en fråga, även om så inte är fallet?. Om exempelvis 50,5 procent svarat

Att både antalet biståndshushåll minskade något och att de hushåll som fick bistånd var något mindre än tidigare gjorde att antal biståndstagare minskade med ca 600 personer

2008 minskade biståndstagandet bland de unga med nära 1 %-enhet jämfört med 2007 men 2009 ökade det något igen till att 4,3 procent av dem hade bistånd någon gång under

75 procent av biståndshushållen fick övrigt ekonomiskt bistånd någon gång under 2008 vilket var en blygsam andelsökning jämfört med 2007, men ca 1 000 hushåll fär- re..