- ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor
2006-03
KVINNOFRID
- ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor
Mål för kvinnofrid i Vänersborgs kommun
• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
• Alla kvinnor ska känna trygghet och säkerhet
• Barnens utsatta situation ska särskilt uppmärksammas
• Kvinnor, män och barn ska få stöd och hjälp oavsett var hjälpbehovet uppmärksammas
Policy för kvinnofrid i Vänersborgs kommun
• Våldsutsatta kvinnor och deras barn ska få ett kommunövergripande fungerande och bra bemötande samt ett ansvarstagande för att påverka mannen
Syfte med ett handlingsprogram för kvinnofrid
• att öka medvetenheten och kunskapen hos alla anställda hos kommunen och samverkande myndigheter om relationsbetingat våld
• att utgöra en ”plattform” för det fortsatta arbetet i samverkan
• att främja attityd- och beteendeförändringar kring könsroller
Socialnämndens mål
”Kvinnor utsatta för våld skall erbjudas stöd och hjälp”
I socialnämndens policy antagen 2002-04-25 betonas vikten av att handläggningen sker snabbt och i strukturerad samverkan med andra myndigheter och organisationer samt att barnen, kvinnan och mannen genom stöd och hjälp ges möjlighet till att förändra sin livssituation.
Handlingsprogrammets status
Handlingsprogrammet anger hur kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer ska bli bemötta av anställda i Vänersborgs kommun. I mötet med kommunala företrädare ska det tydligt framgå ett klart ställningstagande emot våld i alla former.
Ansvaret att upptäcka och identifiera våldet, lyssna, stödja och motivera tillkommer alla yrkesgrupper inom Vänersborgs kommun. Förutom handläggare inom socialtjänsten handlar det om förskolepersonal, lärare, elevvårdspersonal, fritids- och kulturpersonal m fl.
För handläggningen inom socialtjänsten finns särskilda ”Handläggningsrutiner vid relationsbetingat våld mot kvinnor”. Dessa kan betraktas som en konkret åtgärdsplan,
kontakt med våld mot kvinnor.
Bakgrund
Våld mot kvinnor utgör allvarliga kränkningar som helt eller delvis inskränker på kvinnors grundläggande mänskliga rättigheter. Våldet riktas mot kvinnor i alla åldrar och i alla
samhällsklasser och utgör ett av de största hoten mot kvinnors liv och hälsa. Våld mot kvinnor och konsekvenserna för alla inblandade är inte enbart ett individuellt- och relationsproblem utan också ett folkhälsoproblem.
FN:s handlingsprogram
FN:s generalförsamling antog 1993 ”Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor”.
I artikel 4 slås fast att ”staterna bör med alla lämpliga medel och utan dröjsmål bedriva en politik som syftar till att avskaffa våld mot kvinnor”.
Vid FN:s kvinnokonferens i Peking 1995 antogs en handlingsplan som bland annat syftar till att bekämpa könsrelaterat våld mot kvinnor. I handlingplanen ställde sig medlemsländerna bakom att en helhetssyn och ett tvärsektoriellt arbetssätt måste utvecklas för att åstadkomma ett samhälle som är fritt från könsrelaterat våld. Åtgärder för att förebygga våld mot kvinnor och skydda kvinnor från våld bör vidtas inom rättsväsende, hälso- och sjukvård och
socialtjänst.
Europarådet
Även Europarådets ministerkommitté har antagit rekommendationer gällande åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Medlemsstaterna uppmanas att bland annat anta nationella handlingsplaner.
Nationell nivå
År 1993 tillsattes Kvinnovåldskommissionen i syfte att göra en översyn av frågor som rör våld mot kvinnor och föreslå åtgärder för att motverka sådant våld. I propositionen
Kvinnofrid 1997/98:55 föreslog regeringen ett omfattande åtgärdsprogram för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. De centrala utgångspunkterna var
• ny och förbättrad lagstiftning
• förebyggande insatser
• ett bättre bemötande av våldsutsatta kvinnor.
I socialtjänstlagen infördes en ny paragraf där socialnämndens ansvar och skyldigheter markerades för gruppen våldsutsatta kvinnor. För socialtjänstens del har därefter tillkommit ett ansvar för alla brottsoffer (2001).
Regeringen tillsatte i början av 2005 en utredare med uppgift att ta reda på hur kommunernas stöd till våldsutsatta kvinnor och deras barn fungerar och komma med förslag om hur stödet kan förbättras. Utredaren ska särskilt beakta kvinnor med missbruksproblem eller
funktionshinder samt våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund. Också barnens speciella behov ska särskilt uppmärksammas, i synnerhet när det gäller barn som har bevittnat våld mellan närstående vuxna. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2006.
Regional nivå
Länsstyrelsen i Västra Götalans län uttalar b l a i rapport 2004:60 ”Kommunernas arbete med att bekämpa mäns våld mot kvinnor måste ha en tydlig målinriktning och bedrivas utifrån en politiskt utarbetad strategi. Frågan måste förankras bland politiker samt på lednings- och chefsnivå och integreras i myndigheternas organisation.”
Kommunal nivå
Kommunala verksamheter
Kommunerna har det yttersta ansvaret för att tillhandahålla stöd, hjälp och skydd åt våldsutsatta kvinnor.
Socialtjänsten har ett särskilt ansvar enligt socialtjänstlagens 5 kapitel 11 § som anger
”Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.”
I propositionen Kvinnofrid 1997/98:55 anger regeringen att: ”Genom bestämmelserna
klargörs att socialtjänsten har ett eget ansvar för att stödja och hjälpa kvinnor som utsätts för – eller som det finns anledning att misstänka utsätts för – våld i hemmet. Socialtjänsten bör därmed ha såväl egen kompetens som handlingsberedskap för att kunna söka upp och hjälpa utsatta kvinnor. Det är således inte tillräckligt att det finns tillgång till frivilliga insatser i kommunen.”
Förskolans uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad.
Anmälningskyldighet föreligger till socialtjänsten när barn riskerar att fara illa.
Skolan har ett ansvar för grundläggande demokratiska värderingar enligt 1 kap 2 § skollagen.
Den som verkar inom skolan ska särskilt
• främja jämställdhet mellan könen
• aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden
Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Skolan och skolbarnsomsorgen har anmälningsskyldighet när barn riskerar att fara illa.
Kommunala samverkansparter
Hälso- och sjukvården har ett tydligt ansvar när det gäller att upptäcka och identifiera våld mot kvinnor, göra medicinska bedömningar, ge behandling samt följa upp givna insatser.
Viktigt för kvinnan är att sjukvården gör noggrann dokumentation om skador o dyl.
Primärvården inom Götaälvdalen antog 2005 en policy för handläggning av kvinnofridsärenden.
Polismyndigheten i Västra Götaland har antagit en handlingsplan för bekämpning av relationsbetingat våld mot kvinnor.
Åklagarmyndigheten ansvarar för förundersökning, fattar beslut om anhållande och gör häktningsframställan till Tingsrätten. Våld mot kvinnor faller under allmänt åtal.
nationellt verifierat och validerat påverkansprogram för relationsvåldsdömda.
Begreppet våld mot kvinnor
FN:s deklaration 1993 beskriver våld mot kvinnor på följande sätt:
• våld som riktar sig mot kvinnor p g a kön
• våld som förorsakar eller kan förorsaka fysiskt eller psykiskt lidande eller kroppslig skada
• våld som innebär hot, tvång eller godtyckligt frihetsberövande
Våld mot kvinnor kan delas in i fysiskt, psykiskt, sexuellt, socialt och ekonomiskt våld. Alla formerna kan utövas samtidigt, eller var för sig, och förekomma i vitt skilda situationer.
Förklaringsmodellerna är många och skiftande till varför kvinnor drabbas av våld och varför män i betydligt större omfattning är utövare av våld. Enligt den s k ekologiska modellen orsakas våldet av ett samspel mellan olika samvarierande faktorer (individ, samhälle, relation och struktur). Andra forskare väljer att se våld mot kvinnor som ett uttryck för mäns
maktutövning. Förövaren försöker kontrollera kvinnan med hjälp av våld eller hot om våld.
I handlingsplanen används begreppet relationsbetingat våld mot kvinnor som ett adekvat sätt att beskriva den typ av våld som avses.
Våldets omfattning
Relationsbetingat våld mot kvinnor torde vara det mest dolda brott som förekommer. De flesta fall av misshandel av kvinnor sker i hemmet och förövaren är oftast en närstående man som är eller har varit gift eller sambo med kvinnan. Våld mellan vuxna personer förekommer även i andra nära relationer.
Undersökningen Slagen Dam (2001) visar att nästan varannan kvinna utsatts för våld av någon man efter sin 15-årsdag. Av dessa har var fjärde utsatts för psykiskt våld. 12 procent uppgav att de utsatts för våld under det senaste året. I en annan svensk självskattningsstudie berättar 74 procent av kvinnorna som uppgett att de utsatts för övergrepp efter 16 år ålder att de inte hade polisanmält händelsen/händelserna. Anledningar till detta uppgavs exempelvis vara rädsla för följderna, otillräckliga bevis och rädsla för att inte bli trodd. Några uppgav att de inte visste hur de skulle gå tillväga samtidigt som vissa ansåg att övergreppen var deras eget fel.
Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes år 2004 ca 22 700 fall av misshandel/grov
misshandel av kvinnor till polisen, vilket i snitt innebär 62 anmälningar per dag. Totalt ökade våldsbrott och hot samt ofredande mot kvinnor med fyra procent mellan 2003 och 2004. De grova kvinnofridsbrotten ökade med elva procent.
Enligt Brottsförebyggande rådets beräkningar anmäls endast ca 25 procent av fallen.
Misshandlade kvinnors situation
En kvinna som misshandlas har ofta tvingats leva med mannens krav på kontroll och
dominans under lång tid. Att utsättas för psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt våld av närstående person ger ofta psykiska men. Kvinnor som blivit fysiskt och sexuellt utsatta visar ofta samma symtom som människor som lever med posttraumatiska stressyndrom.
Det relationsbetingade våldet drabbar i alla samhällsklasser och i alla åldersgrupper. Vissa kategorier av kvinnor kan av olika skäl vara mer sårbara än andra. Här finns kvinnor med
invandrarbakgrund, missbrukande kvinnor, funktionshindrade kvinnor och äldre. Våld i samkönade relationer förekommer och där kan en av kvinnorna vara särskilt utsatt.
Kvinnor med annan kulturell bakgrund
En del invandrarkvinnor som blir misshandlade av sina män kan vara mer sårbara och isolerade än svenskfödda kvinnor. De kan genom uppbrottet från sitt hemland ha förlorat sitt nätverk och kan ha särskilt svårt att bryta upp.
Vissa flyktingar kommer från länder där kvinnans rättsliga ställning är underordnad mannens.
De riskerar att bli utstötta ur familjen eller den religiösa gemenskapen om de lämnar äktenskapet.
Hedersrelaterat våld
Unga flickor som kommer eller har föräldrar som kommer från länder med en annan familjetradition kan hamna i kulturkonflikt. Förtryck och våld i hederns namn får inte
förväxlas med den problematik som kan uppstå i en frigörelseprocess utan är en kulturspecifik företeelse i samhällen med patriarkala familjesystem.
”Hedersrelaterat förtryck och hedersrelaterat våld finns i klaner och familjer i ett patriarkalt samhällssystem. Individen är underordnad gruppen som äger och tar yttersta ansvar för heder och skam. Här är männens och gruppens heder direkt avhängigt av gruppens kvinnliga medlemmars faktiska eller påstådda sexuella beteende och relationer. I det faktiska förtrycket och våldet är utövaren oftast en man i nära relation till offret som oftast är en flicka eller ung kvinna. Andra kvinnor i nära relation till offret kan direkt eller indirekt utgöra ett stöd till förtrycket som öppet stöds av kollektivets gillande. Systemet gör även förövarna till offer.”
Länsstyrelsen Östra Götaland Kvinnor med missbruksproblem
Relationsbetingat våld finns också bland missbrukare. Kvinnors utsatthet är där ofta mycket stor.
Missbruk och våld relaterar till varandra på bland annat följande sätt:
• Kvinnan kan missbruka för att överhuvudtaget uthärda i en våldspräglad relation som hon inte förmår bryta
• Kvinnan kan missbruka som en form av självmedicinering kopplat till den misshandelsrelation hon lever i
• Kvinnans missbruk kan binda henne hårdare till den misshandlade mannen. Mannen kan använda droger som ett medel för att kontrollera kvinnan och göra henne
beroende av honom. Mannen kan också hota att avslöja hennes eller hennes anhörigas kriminalitet eller missbruk om hon lämnar eller anmäler honom
• Kvinnans rehabilitering kan hindras av att mannen inte tillåter henne att gå i behandling eller söka hjälp
• Kvinnans behov av att dölja ett missbruk kan hindra henne från att söka hjälp för eller anmäla misshandeln
Forskare som studerat våld mot funktionshindrade menar att risken för beroende och utsatthet ökar med ett funktionshinder.
En kvinna som lever med ett funktionshinder hamnar ofta i olika beroendesituationer. Hon är beroende av samhället för sin sociala och materiella överlevnad eftersom olika förmågor är nedsatta. Hon kanske är beroende av vård och service i olika former, utförd av nära anhöriga, personliga assistenter, ledsagare, färdtjänst eller annan vårdpersonal. Och hon är beroende av medmänniskors solidaritet, omsorg och närhet för att inte hamna i ensamhet och isolering.
Den ideella föreningen Forum Kvinnor och handikapp menar att den största gruppen utsatta funktionshindrade kvinnor är psykiskt funktionshindrade och kvinnor med lätt
utvecklingsstörning. Socialstyrelsen konstaterar i en lägesbeskrivning (maj 2005) att kvinnor med psykiska funktionshinder ofta bedöms som mindre trovärdiga än andra kvinnor. Något som inte bara inverkar negativt på kvinnornas möjligheter att få hjälp att bearbeta händelserna utan också kan försämra möjligheterna till att polisanmälan leder till åtal.
Äldre kvinnor
Att bedöma omfattningen av våld mot äldre kvinnor är mycket svårt eftersom det är en tyst grupp som inte i första taget söker eller kan uttrycka behov av hjälp varken hos myndigheter eller inom familjen. En undersökning gjord i Umeå kommun visar att minst 16 procent av kvinnorna har utsatts för någon form av våld efter att de fyllt 65 år.
Äldre kvinnor har på flera sätt en speciellt utsatt situation. Deras sociala umgänge kan ha minskat med åldern, de har inga arbetskamrater som kan ge stöd eller agera och de kan vara ekonomiskt beroende av sin man. Våld från vuxna barn förekommer också.
Samkönade relationer
På samma sätt som i heterosexuella relationer förekommer våld mellan personer av samma kön som lever tillsammans. Erfarenhet och forskning visar att problematiken i stort sett ser likadan ut som i heterosexuella relationer med ett undantag att stereotypen för förövare inte stämmer.
Barn till misshandlade kvinnor
Det finns inga säkra uppgifter om hur många barn i Sverige som bevittnat våld i sin familj.
Rädda barnen uppskattar att det rör sig om mer än 100 000 barn varje år. Det är först på senare år som barnens situation uppmärksammats.
Barn drabbas både direkt och indirekt av relationsbetingat våld i familjen. Även om barnet inte bevittnar våldet så hör de vad som pågår och påverkas av det på olika sätt. Ett barn i en familj där hot och våld när som helst kan förekomma lever i ett förhöjt spänningstillstånd p g a att det är på sin vakt, iakttar och anpassar sig. Hemmet som ska ge trygghet blir istället den plats som skapar rädsla och ångest för vad som kan hända.
Män som misshandlar
Nästan allt våld mot kvinnor utövas av närstående män. Problematiken kring mäns
våldsutövande är ett relativt outforskat område. Då männen som slår är en heterogen grupp är det svårt att hitta en orsak eller en teori som är giltig för alla. Forskare talar i allt högre grad om en ekologisk modell, där ett antal samvarierande faktorer orsakar våldet.
En del påstår att män som utövar våld mot kvinnor uppvisar en avvikande uppfattning om mansrollen – att slå bekräftar rollen. Det är inte heller ovanligt att mannen upplever en sexuell stimulans genom att utöva våld mot kvinnan.
Vid de kriscentra som finns är arbetet med våldsproblematik en given uppgift men ett brett krisarbete förebygger våld, hjälper människor att hantera livskriser och kan ses som en viktig del i arbetet för ett mer jämställt samhälle.
Samverkan
I kvinnofridsfrågor är samarbete såväl inom kommunala förvaltningar som externt av stor vikt. Sedan hösten 2002 finns i kommunen en kvinnofridsgrupp. Kvinnofridsgruppens
uppdrag är att samverka mellan de olika myndigheterna och föreningarna i kommunen i syfte att stödja och bistå varandra, inom respektive profession och roll, i arbetet för kvinnofrid.
Gruppens uppdrag är också att bidra till kompetensutveckling på området för alla anställda inom berörda förvaltningar och organisationer. Kompetensutveckling sker dels genom information och dels genom att utbildning erbjuds. Till gruppen uppdrag hör också allmän information och metodutveckling.
Gruppen består av representanter från hälso- och sjukvården, kriminalvården, polisen, brottsofferjouren, gymnasieskolan, socialförvaltningens individ- och familjeomsorg, kommunkansliet (hälsoplanerare) samt Kriscentrum för kvinnor i Trollhättan.
Stöd till kvinnan
I Vänersborgs kommun finns ingen ideell kvinnojoursverksamhet. Avtal finns sedan mars 2004 med Trollhättans stad. Trollhättans stad, genom Kriscentrum för kvinnor, åtar sig ”att stödja och hjälpa kvinnor i Vänersborgs kommun som blivit utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld av närstående. Detta sker genom stödsamtal såväl personligen som per telefon, bistånd vid myndighetskontakter samt bistånd vid behov av skyddat boende.” Dessutom skall Kriscentrum för kvinnor finnas med i det utåtriktade arbetet i Vänersborgs kommun.
Möjlighet till juridisk rådgivning finns.
I Vänersborg finns tillgång till ett skyddat boende. Detta administreras via socialförvaltningens individ- och familjeomsorg.
Stöd till barnen
Inom socialförvaltningens individ- och familjeomsorg finns två socialsekreterare utbildade i Rädda barnens s k Trappanmodell för individuella samtal med barn som bevittnat våld.
Stöd till mannen
I Vänersborgs kommun finns ett nätverk till stöd för männen. Nätverket går under namnet
”För kvinnofrid och mot mäns våld mot kvinnor”. Något riktat kommunalt stöd finns ännu inte. Inom hälso- och sjukvården finns möjlighet till kuratorssamtal.
Allmänt stöd
En utbildad kvinnofridsinstruktör finns inom individ- och familjeomsorgen.
Utvecklingsarbete
God allmän kunskap om våldsproblematik är bra men inte tillräckligt. Det behövs ett system för att hjälpa och stödja alla inblandade. Det systemet bör vara heltäckande för såväl kvinnan och barnen som mannen. I Vänersborg kommun saknas stödet till våldsamma män och män i kris.
Inom kommunalförbund Fyrbodal diskuteras möjlighet till ett gemensamt Kunskapscentrum kring alla berörda i relationsbetingat våld inom familjen – kvinnan, barnet och mannen.
Tre personal från socialtjänsten och barn- och ungdomsförvaltningen kommer att under 2006 genomgå Länsstyrelsens spetskompetensutbildning i arbete mot hedersrelaterat våld.
Några allmänna råd vid misstanke om relationsbetingat våld
Våga fråga
Om du misstänker att någon i din närhet lever i en relation, där våld förekommer fråga rakt på sak men undvik ordet misshandel (fråga om det förekommer våld i hennes närhet). Många kvinnor i den situationen upplever inte att det som de utsätts för är det samma som
misshandel.
Om kvinnan svarar ja Informera
Tala om vad det finns för hjälpmöjligheter – Kriscentrum för kvinnor i Trollhättan, en kurator, socialtjänstens mottagare inom individ- och familjeomsorgen. Erbjud dig att hjälpa till med kontakten.
Lyssna! Klandra inte! Få henne att fundera över vad hon gör med sitt liv. Fråga vad hon känner inför sina barns upplevelser av våldet. Att föra in samtalet på barnen kan vara avgörande, då många förtränger vad deras barn utsatts för.
KVINNOFRID
- ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor
Förslag
Socialnämnden överlämnar med tillstyrkan ”Kvinnofrid – ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor” till kommunstyrelsen för beslut.
Socialnämnden godkänner att ”Handläggningsrutiner vid relationsbetingat våld mot kvinnor” kan revideras och kompletteras utan särskilda beslut i socialnämnden. Ansvarig för detta är chefen för individ- och
familjeomsorgen.
Bakgrund
Socialnämnden antog 2002-04-25 ”Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor”.
En revidering av handlingsplanen ”Handläggningsrutiner vid relationsbetingat våld mot kvinnor” behandlades av socialnämnden 2005-06-22. Socialnämnden beslutade då att återremittera ärendet för vidare handläggning.
Den kommunala åtgärdsplanen kommer nu enligt förslaget att bestå av två delar dels ett
handlingsprogram/policyprogram av övergripande karaktär ”Kvinnofrid – ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor” och dels särskilda handläggningsrutiner ”Handläggningsrutiner vid
relationsbetingat våld mot kvinnor” med fokus på handläggning inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg.
Sture Johansson Sonja Nyström
Socialchef Individ- och familjeomsorgschef
