Varför blir det som det blir när vi gör som vi gör?

48  Download (0)

Full text

(1)

Varför blir det som det blir när vi gör som vi gör?

Ett sätt att röra sig från att tro till att veta

FOU-PROJEKT, 2017 - 2019

(2)

STUREBYSKOLAN

(3)

Dispostion av seminariet:

Glenn Hultman, Linköpings Universitet, - forskarperspektiv

Martin Widholm, rektor Sturebyskolan – skolledarperspektiv

Andreas Jacobsson och Michael Laurell

Praktiskt perspektiv

(4)

Lärares praktiknära

forskning & beprövad erfarenhet

Den professionella läraren i praktiken

Glenn Hultman

(5)

Forskningens roll?

Forskning

• kan ge stöd för utvecklingen av verksamheten,

• kan bekräfta det man gör,

• kan ses som ”en gest” för att framstå som objektiv och vetenskaplig

• kan sätt ord på det man gör,

• kan öka vår insikt, nya begrepp samt

• kan ge alternativa sätt att tolka och förstå

praktiken(det inre arbetet)

(6)

Spridning av kunskap – två former!

• Det finns ny forskning! Bör överföras till praktiken – läs och lär!

– Ex. Hattie (Synligt lärande), Timperley (Det professionella lärandet), Williams (Formativ bedömning)

• Lärarens kunnande ”sprids” via berättelser och

kontextuella samtal. Insikter överförs genom att kollegan ges en förståelse för situationen och

eleverna där arbetet utfördes …

(Hultman, 2001; Craig, 2006)

.

Den senare kan uppfattas som ineffektiv då den inte

går att förpacka och lämna över på ett enkelt sätt,

men kan upptäckas vid kollegialt lärande.

(7)

Eraut, Knowledge, working practice and learning (2010)

[it’s useful to Work alongside others] .. To observe and

listen … and to participate. This mode of learning which includes a lot of observation as well as discussion, is extremely important for learning tacit knowledge or the knowledge that underpins routines and intuitive decisions and is difficult to explain.

When people see what is being said and done,

explanations can be much shorter because the fine detail of incidents, such as the tone of voice or visual features, contributes to their understanding.

[revisorer, ingenjörer och sköterskor]

(8)

Forskningsöversikter om Kollegialt lärande

• Framgångsrika system i världen fokuserar sina insatser till skolor och i klassrum!

Tanken med Kollegialt lärande är:

– Att det inte enbart handlar om den enskilde läraren utan yrkesmässigt lärande – och det tar tid att finna formerna

– Inom ramen för det kollektiva, en grupp (lärare, elever och rektorer) … – … som strävar efter gemensamt kunnande …

– … med samspel och omtanke om eleverna, fokus på lärande

– Ett samarbete där man lär från sina misstag och söker återkoppling på genomförda försök, gärna tillsammans med externt stöd. Viktigt med en tillåtande miljö och tillit för att kunna testa ideer och acceptera att det går fel ibland - Hatties nya factor* är Kollegialt lärande (2015)

Stoll & Seashore Louise (2007), Cochran-Smith (2009), Talbert (2010), Hattie (2015)

*Hattie använder ”effektstorlek” för att ange olika metoders påverkan på elevers studieprestationer

(9)

Noteringar om lärsituationer

* Det är i klassrummets dynamik som kunskapsbildningen sker,

utan att vi kan ta del av den, eftersom det blir invävt i den pågående verksamheten. Det finns inga skriftliga dokument som kan granskas eftersom planeringsdokumenten avser ett tänkt och önskvärt utfall.

* Valet av innehåll och metod görs i situationen, trots att valet redan är planerat.

• Läraren är som en antropolog, parallellt med sin lärargärning studerar hen den egna och andras undervisning.

* Elever är också (som läraren) medvetna aktörer som gör sina val t ex när det gäller innehåll dvs de är också didaktiska aktörer .

Svårt att observera lärande …

* MEN … lärares kunskapsstrategier kan vara ”mikrodialoger”, ”ögon-

i-nacken” och ”lyssna till elevers samtal”, ”man läser av …”.

(10)

Olika typer av kunskapsbildning och lärande!

1. Forskningsut- nyttjande

Forsknings- konsumenter

Ta emot kunskap

Kunskapssprid- ning från andra

Kunskapsbild- ning tillsamma- ns med andra

Kunskapsbildni ng i vardagen

2. Reflektion Reflekterande praktiker

Erfarenhet från kolleger

3. Kollegialt lärande

Aktionsforskare Erfarenhet till- sammans med kollegor,forskare

4. I samspråk med praktiken, reflektion-i-

handling

Vardagsexperter Erfarenhet i kon- text – Intuition, improvisation

Strategi 1-2-3: Kunskap överförs eller genereras via arrangemang:

kompetensutveckling, litteratur, reflektionstillfällen, mentorskap, projekt, möten.

Strategi 4: Kunskap genereras i praktiken, informellt och hela tiden.

(11)

Är det realistiskt för en lärare i

allmänhet att arbeta som forskare i sin klass? Ja och särskilt om man låter sig inspireras av etnografisk forskning* och tanken om ”forskning & undersökning som förhållningssätt”

(Inquiry-as-Stance).

Tänk: Learning studies, Kollegialt

lärande, Intelligenta improvisationer ...

* Men även andra metoder kan fungera.

(12)

Beprövad erfarenhet! Man kan:

• försöka vara systematisk genom att samla på sig olika typer av data: provresultaten över tid, dagboks-

noteringar som gäller elevernas arbete och hur de lär, noteringar från träffar med kollegor ...

• reflektioner från läsningar olika texter bl a forskning och föreläsningar

• noteringar från mer systematiskt arbete med

kollegialt lärande (med fokus på elevers lärande* och didaktiken), lärandegrupper etc. En fördel om detta kan göras under ganska lång tid, helst några år men där andra satsningar integreras i det egna arbetet .

* T ex med inspiration från Hattie ”Synligt lärande för lärare” eller learning studies …

(13)

Skolledarperspektiv:

en lärande organisation

(14)

Skolledarperspektiv:

en lärande organisation

(15)

Skolledarperspektiv:

en lärande organisation

• Hur får man pedagogerna att driva sitt eget lärande?

• Vilka resurser tar det i anspråk, tid, pengar?

• Hur blir det en del av skolans utveckling?

(16)

Bakgrund

Syfte Metod

Rekommendationer

(17)

Skollagen 2010:

Undervisningen ska vila på en

vetenskaplig grund och beprövad

erfarenhet

(18)

Tänk på en "bra" lärare och/eller

en grymt bra lektion...

(19)

Vilka bevis har du... egentligen?

(20)
(21)

Hur kan vi röra oss från att

tro till att veta?

(22)

Bakgrund

Syfte

Metod

Rekommendationer

(23)

Syftet är att öka lärares

medvetenhet kring effekter av sin egen undervisning genom

systematiska undersökningar

(24)

Bakgrund Syfte

Metod

Rekommendationer

(25)

Steg 1: Träna på att formulera ett skav (forskningsobjekt) och

frågeställning/hypotes

(26)

Effekter av undervisning/metod

(hur vet du?)

Hitta/formulera SMALA skav

(vad går att undersöka?)

Metoder för "bevisinsamling"

(vad går att upptäcka?)

(27)

Upptäckter:

Svårt att avgränsa forskningsfrågan - vad är undersökningsbart?

Diskussioner öppnade för att granska intuitionen

Identifierar och synliggör "personliga

teorier"

(28)

Steg 2: Träna på datainsamling

och att lämna över data

(29)

Iterativ metod

(30)

Upptäckter:

Observatör eller handledare?

"Bra data" är beroende av en "bra

frågeställning"

(31)

Steg 3: Delegerat ledarskap och

självständighet

(32)
(33)

Upptäckter:

Skillnad på...

Antal cykler och datainsamlingar

Diskussioner om undervisningsförändringar Hur man uttrycker sitt eget lärande

Röd tråd (över tid)

(34)

Högt socialt kapital Lågt socialt kapital Prestigelöst/öppet klimat "Inte tagen på allvar"

Stöd från grupp Lågt förtroende för grupp/medlemmar Samsyn/gemensamt mål

Platt hierarki Stark hierarki

(35)

Steg 4: Spridning

(36)

Tvärgruppsträffar

Sturebyskolans Forskningskonferens

(37)
(38)

Upptäckter:

Tyngdpunkt på metoder Inspiration till nya skav

Upptäckande av gemensamma problem som tidigare var "osynliga"

(resonemang)

(39)

Upptäckter forts :

Användade av andras resultat och av ny kunskap över ämnesgränser

Synliggöra experter

(40)

Bakgrund Syfte

Metod

Rekommendationer

(41)

Socialt kapital (Struktur)

Gruppsammansättning (gemensamma intressen)

Låta eget behov styra val av grupp

Få deltagare i grupperna

(42)

Socialt kapital (Relationer)

Gemensamt skav, smalt skav Prioriterar FoU

Deltagare känner delaktighet

Prestigelöshet/utrymme för kritiska

granskningar

(43)

Visat intresse från skolledning

Förväntningar

Tydlighet med vikten av FoU Medarbetarsamtal

Deltagande i vissa träffar

(44)

Tydligt ledarskap

Systematik Information

Tydliga uppgifter/diskussionsunderlag

Handleda/stötta

(45)

Framförallt...

Elevers lärande i centrum

Få högstatusindivider att "bjussa på sig själva" (att kritiskt granska

effekter av sin undervisning)

(46)

Var är vi nu?

Koncentrerat block (ht 2018)

Vetenskaplig artikel (2019)?

(47)

Frågor?

(48)

Tack för er uppmärksamhet

andreas.jacobsson@stockholm.se

michael.laurell@stockholm.se

Figure

Updating...

References

Related subjects :