• No results found

2. Pilotkommun för serviceutveckling vad är gjort & vad ska göras?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "2. Pilotkommun för serviceutveckling vad är gjort & vad ska göras?"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

 

 

Dialogmöte 

Norrhult 2014‐11‐13  

2014-12-19 Kommunkansliet

 

Kommunkansliet   

1. Välkomna  

Presentation av deltagare: 

Magda Gyllenfjell, projektledare  Annie Öhman, planerare/utvecklare  Ingela Olsson, kultur‐ och fritidskonsulent 

Peter Skog‐Lindman, vice ordf. kommunstyrelsen, ordf. i kultur‐ och  föreningsutskottet 

 

Vilka föreningar fanns representerade? 

Norrhults bollklubb 

Norrhults Folkets hus & Park  PRO Nottebäck 

Equmenia Norrhult 

   

 

2. Pilotkommun för serviceutveckling – vad är gjort & 

vad ska göras?  

 

(2)

   

Pilotkommun för serviceutveckling är ett projekt som finansieras via  Tillväxtverket med 60 % och resterande 40 % av kommunen. Syftet  med projektet är att bevara och utveckla service.  

 

En stor del i projektet är dialogen med kommunens invånare. Som en  del i detta har vandringar i kommunens orter genomförts och det har  även varit kommungemensamma träffar där företrädare för andra  myndigheter som t.ex. Polisen varit med. Vid den senaste 

kommungemensamma i Alstermo fanns även Swedbank och 

Handelsbanken med för att svara på frågor om kontanthanteringen. 

 

Under projektets gång har det kommit in mycket synpunkter på saker  som behöver åtgärdas i samhällena. Mycket av detta är åtgärdat av  Uppjobb som även kommer att fortsätta sin verksamhet under 2015. 

När det gäller förfallna fastigheter har kommunen haft en person  projektanställd för detta, Emma Harnesk, som har gått igenom alla  fastigheter som anmälts till kommunen och även haft kontakt med  ägare för att försöka hitta en lösning. Om man har särskilda frågor om  detta är det enklast att kontakta Emma Harnesk direkt. 

 

Under 2015 kommer projektet fortsätta med dialogmöten, det kommer  att bli en matmässa och även en föreningsdag. Delar av verksamheten  ska efter det att projektet är slut implementeras i den ordinarie 

verksamheten, t.ex. dialogmötena.  

 

(3)

Ingela presenterar vad kultur‐ och fritid jobbar med och olika sätt  föreningarna kan komma i kontakt med dem och hur de informerar  föreningarna. Information om Kultur‐ och fritids verksamheter finns  på kommunens hemsida under fliken ”Se & Göra”. 

‐ Föreningsregistret uppdaterar föreningarna själva och gör  ändringar i om det behövs. 

‐ Kommunen skickar ut föreningsbrev till föreningarnas 

kontaktpersoner några gånger per år där det bland annat finns  information om bidrag och när ansökningar ska vara inne. 

‐ Kommunen har en evenemangskalender där föreningarna kan  anmäla sina evenemang. Om de är inlämnade i tid kommer de  även med i Uppvidinge tidning. Mer information om hur den  funkar finns på kommunens hemsida. 

 

LUPP‐undersökning 

 

(4)

   

Resultatet av undersökningen kommer att presenteras för politiken  och fortsatt fungera som ett underlag inför beslut som berör unga. Det  är första gången som Uppvidinge kommun genomför en LUPP‐

undersökning. 

 

Avdelningen arbetar även med att utreda förutsättningarna för att  etablera ett föreningsråd i kommunen. 

 

(5)

*Hundrastgård 

 

En av deltagarna har tagit initiativ till en namninsamling för att få en  hundrastgård i Norrhult/Klavreström. Olika förslag på platser har  lämnats av de som skrivit under. Ärendet kommer att tas upp som ett  medborgarförslag på beredning den 19 januari. 

*Posten

 

Det är inte längre möjligt att lämna in post på ICA i Norrhult utan  detta måste göras i Lenhovda på bokade tider. Svårt för företag! 

*Stationshuset i Norrhult 

Är i stort behov av renovering! Vad ska kommunen göra? 

 

   

 

 Kyrkan och NBK har ungdomsverksamhet. Har crossen i  Norrhult ungdomsverksamhet? 

 NBK samarbetar med framförallt Åseda men även med  Lenhovda.  

 Ledarproblem! 

 Finns inte så mycket aktiviteter för barn och ungdomar, många  åker till andra orter. 

 Många unga ledare flyttar i samband med att det börjar studera. 

 Hur ska vi få fler att använda Folkets Hus efter det att vi har fått  fiber? 

 NBK har fullt i styrelsen och tillräckligt med ledare just nu. 

(6)

 Finns underlaget för en ungdomsgård? klasserna minskar. 

 Utbyta hjälp av varandra? Går inte 

 Scouterna har ett gemensamt nätverk i kommunen.  

 Punktinsatser är inga problem! Samverkan mellan föreningarna  om hur man hittar yngre ledare, scouterna är ett bra exempel! 

 Bidragsansökningarna – det blir mer och mer som ska skickas in. 

Hur mycket läser kommunen det? Hur mycket följs det som  skrivs upp? 

 Styrelseutbildningar – samverkan inom ortens alla föreningar. 

Föreningsdagen kan vara en bra start! 

 Under kommande föreningsdag borde ledordet vara Inspiration,  att man går därifrån med nya idéer och ny kraft.  

   

 

References

Related documents

I resultatet från föreliggande studie framkommer att internet och framför allt sociala medier kan ha en negativ inverkan på ungdomarna genom att de får sexuella bilder skickade

Eftersom vi i vår roll som specialpedagoger vill vara med och utveckla skolan på ett sätt som kan främja alla elevers lärande vill vi genom vår studie öka kunskapen kring vad som

Vidare kunde vi sedan koppla temat relationer till Maslows behovspyramid (3), specifikt nivå tre – som tar upp människans behov av social interaktion, detta då vi ser starka

att det ska vara bra hörbarhet och tillgång till fungerande kommunika tionssystem för hörselskadade i alla lokaler och sammanhang där sådant behov finns.. att allt utbud på tv,

Q vara en förebild när det gäller tillgänglig- het för hörselskadade, genom att se till att alla aktiviteter och arrangemang som för- bundet helt eller delvis har ansvar för är

1979. En regelbunden sexsidig pyramid och ett regelbundet sexsidigt prisma ha lika stora basytor, lika stora volymer och lika stora totala ytor. Baskanterna äro 10 cm. En

Men den ökande produktionen av etanol har lett till att priset på majs nästan har fördubb- lats under det senaste året, och den amerikan- ska efterfrågan på biobränsle

Alla pedagoger i de kommunala skolorna är inte roade av att vara utomhus och då blir mycket av undervisningen placerad i innemiljön.. Bristande kunskap om natur och vad som