12 I HärligaHärjedalen
Datum Initialer
0514 DGI
Så gick det ekonomiskt för kommunen
Resultatet för 2013 blev ett överskott på 20 miljoner kronor, vilket var drygt 13 miljoner mer än budgeterat.
Det stora överskottet beror till stor del på att det även detta år återbetalades sjukförsäkringspremier (12,6 Mkr).
Andra orsaker var att skatteintäkter och utjämningsbidrag blev nästan 4 miljoner högre än beräknat, totalt 637 miljoner.
Av nämnderna redovisade samhällsbyggnadsnämnden överskott, medan de andra nämnderna redovisade under- skott.
Uppfylldes de ekonomiska målen?
Enligt kommunallagen måste kommunen ha högre intäkter än kostnader. För Härjedalens kommun uppgick netto- kostnaderna1 till 96,9 procent av skatteintäkter och räntor 2013, vilket var en förbättring jämfört med tidigare år.
Kommunens mål uppfylldes, att betala alla invest eringar med egna pengar (dvs. utan att behöva låna) och att ha ett årsresultat på minst 6 miljoner kronor.
1Nettokostnad är verksamhetens kostnad efter avdrag för intäkter. Exempel: Om en viss verksamhet i en kommun, exempelvis förskola, kostar totalt 3 miljoner men samtidigt får intäkter på 200 000 kronor från de taxor som hushållen betalar, blir nettokostnaden 2,8 miljoner.
Hur mycket kan kommunen påverka sin ekonomi?
Varje kommun har ganska mycket självständighet när det gäller att besluta om skatter, avgifter och hur den ska orga nisera och bedriva sina verksamheter. Samtidigt är det många lagar och regler kommunen måste följa som rör både ekonomi och verksamhet. Kommunen måste givet vis också erbjuda viktiga samhällstjänster som för skola, skola och äldreomsorg, sköta vägar och infrastruktur. Det är dessa verksamheter som större delen av skatten används till. Skatt tillsammans med utjämningsbidrag är de vikti- gaste intäkterna – tillsammans står de för 73 procent av de pengar kommunen får in.
RESULTATRÄKNING 2013
(Tkr) 2013 2012
Verksamhetens intäkter 217 012 206 254 Verksamhetens kostnader – 806 910 – 801 859
Avskrivningar – 36 244 – 33 761
Verksamhetens nettokostnader – 626 142 – 629 366
Skatteintäkter 394 132 391 059
Generella statsbidrag och utjämning 242 854 236 658
Finansiella intäkter 12 880 14 947
Finansiella kostnader – 3 718 – 1 247
Årets resultat 20 006 12 051
SÅ GICK DET FÖR HÄRJEDALEN 2013
Kommunens årsredovisning i korthet
HarjedalenKort_2013.indd 1 6/11/2014 3:17:17 PM
årsredovisning
Datum Initialer
0514 DGI
Så gick det ekonomiskt för kommunen
Resultatet för 2013 blev ett överskott på 20 miljoner kronor, vilket var drygt 13 miljoner mer än budgeterat.
Det stora överskottet beror till stor del på att det även detta år återbetalades sjukförsäkringspremier (12,6 Mkr).
Andra orsaker var att skatteintäkter och utjämningsbidrag blev nästan 4 miljoner högre än beräknat, totalt 637 miljoner.
Av nämnderna redovisade samhällsbyggnadsnämnden överskott, medan de andra nämnderna redovisade under- skott.
Uppfylldes de ekonomiska målen?
Enligt kommunallagen måste kommunen ha högre intäkter än kostnader. För Härjedalens kommun uppgick netto- kostnaderna1 till 96,9 procent av skatteintäkter och räntor 2013, vilket var en förbättring jämfört med tidigare år.
Kommunens mål uppfylldes, att betala alla invest eringar med egna pengar (dvs. utan att behöva låna) och att ha ett årsresultat på minst 6 miljoner kronor.
1Nettokostnad är verksamhetens kostnad efter avdrag för intäkter. Exempel: Om en viss verksamhet i en kommun, exempelvis förskola, kostar totalt 3 miljoner men samtidigt får intäkter på 200 000 kronor från de taxor som hushållen betalar, blir nettokostnaden 2,8 miljoner.
Hur mycket kan kommunen påverka sin ekonomi?
Varje kommun har ganska mycket självständighet när det gäller att besluta om skatter, avgifter och hur den ska orga nisera och bedriva sina verksamheter. Samtidigt är det många lagar och regler kommunen måste följa som rör både ekonomi och verksamhet. Kommunen måste givet vis också erbjuda viktiga samhällstjänster som för skola, skola och äldreomsorg, sköta vägar och infrastruktur. Det är dessa verksamheter som större delen av skatten används till. Skatt tillsammans med utjämningsbidrag är de vikti- gaste intäkterna – tillsammans står de för 73 procent av de pengar kommunen får in.
RESULTATRÄKNING 2013
(Tkr) 2013 2012
Verksamhetens intäkter 217 012 206 254 Verksamhetens kostnader – 806 910 – 801 859
Avskrivningar – 36 244 – 33 761
Verksamhetens nettokostnader – 626 142 – 629 366
Skatteintäkter 394 132 391 059
Generella statsbidrag och utjämning 242 854 236 658
Finansiella intäkter 12 880 14 947
Finansiella kostnader – 3 718 – 1 247
Årets resultat 20 006 12 051
SÅ GICK DET FÖR HÄRJEDALEN 2013
Kommunens årsredovisning i korthet
HärligaHärjedalen I 13
Kommunen beslutade att återgå till en egen nämnd och förvaltning för miljö- och byggverksamhet.
Avdelningen arbete och aktivitet flyttades över från social förvaltningen till kommunledningsförvaltningen.
Den dagliga tågtrafiken mellan Östersund och Stock- holm via Härjedalen fortsatte under vintern, och säsongen 2013–14 utökades den med anslutnings- förbindelse till Lofsdalen.
Härjedalen utsågs till Sveriges tredje bästa ungdoms- kommun i KFUM:s ungdomskommunrankning. Temat för året var ungas möjlighet till delaktighet och inflytande.
Flygtrafiken hade en positiv utveckling – antalet flyg- resenärer ökade till över 6 000 under 2013.
Inom projektet ”Påfart Härjedalen” påbörjades utbygg- naden av bredband via fiber i fyra byar. Förhoppningen är att kunna fortsätta utbyggnaden på fler orter de när- maste åren med hjälp av statliga medel.
I november och december kom kommunens första asylsökande till Hede och Ytterhogdal, där de fick ett varmt mottagande. Beslutet att erbjuda asylsökande en fristad i Härjedalen är viktigt ur både ett mänskligt perspektiv och för att det berikar kommunen med fler invånare.
VIKTIGA HÄNDELSER OCH
ARBETEN 2013
14 I HärligaHärjedalen
årsredovisning
Årets idrottsstipendium tilldelades Elsa Håkansson- Fermbäck, framgångsrik alpinåkare som bland annat tog två guld i Ungdoms-SM under säsongen.
Kulturstipendiet gick till Marit Manfredsdotter för arbetet med att möjliggöra översättning till engelska av hennes trilogi ”Upprättelse” baserad på Erik O Lindbloms liv.
Kulturpriset tilldelades Happy Minds Studios för doku- mentärkonceptet ”När rocken kom till Sveg” som gett fantastisk reklam för Härjedalen genom bland annat att filmen visats i SVT på bästa sändningstid.
Många evenemang och aktiviteter inom kultur och hälsa anordnades, bland annat ”Ett friskare Härje- dalen”, höstlovsaktiviteter, ”Alla helgons fest” med mera.
HärligaHärjedalen I 15 Tabellen nedan visar resultatet för de olika verksam heterna.
Budget visar vilka nettokostnader verksam heterna räknat med, resultatet är vad nettokostnaderna blev i verkligheten och avvikelsen är skillnaden mellan resultat och budget (överskott eller underskott).
DE OLIKA VERKSAMHETERNAS KOSTNADER OCH RESULTAT (Mkr)
Verksamhet Budget Resultat Avvikelse
Kommunstyrelse och
gemensam verksamhet 74,6 75,8 – 1,2
Samhällsbyggnad 49,3 46,6 + 2,7
Bildning, fritid och kultur 249,2 251,5 – 2,3
Socialtjänst 262,0 263,5 – 1,5
Summa 635,7 637,4 – 2,3
Att det totalt blev ett plusresultat trots att verksamheterna tillsammans redovisade ett underskott beror på att resul- tatet även påverkas av många andra delar, bland annat den nämnda återbetalningen av sjukförsäkringspengar, samt skatteintäkter och räntor.
Kommunen fungerar precis som ett hushåll. Intäkterna måste vara större än kostnaderna dels för att kunna ha råd med den löpande verksamheten och dels för att ha pengar över till att investera, betala framtida pensioner och kunna betala oförutsedda kostnader. Om kostnaderna är större än intäkterna minskar kassan. Därför är det också viktigt att kostnaderna inte ökar snabbare än intäkterna.
SÅ GICK DET FÖR
VERKSAMHETERNA
årsredovisning
KOMMUNSTYRELSEN
–satsning på integrationssamordnare och landsbygdsutvecklare
Kommunstyrelsen redovisade ett underskott på 1,1 miljo- ner mot budget. Underskottet beror på högre kostnader för vaktmästeri och telefoni inom gemensam administra- tion (–0,5 Mkr) samt kostnader för byvaktmästare inom arbete och aktivitet (–0,6 Mkr). Plusresultat gjorde däremot kollektivtrafik och flyg samt arbete och näringsliv.
En integrationssamordnare anställdes.
Politiker och personal påbörjade tillsammans ett värde grundsarbete utifrån Vision 2020.
Introduktionsdagar för nyanställda genomfördes och ska bli permanent.
En utredning om kollektivtrafiken genomfördes.
Som förvaltningskommun för det samiska förvalt- ningsområdet gjordes översättning av skyltar och språksatsningar för barn och unga.
Ett nytt profilprogram antogs och hela Härjedalens webbplats har anpassats för mobiler och surfplattor.
En utredning om att införa kundcenter startade. Tan- ken är att ge snabbare och bättre medborgarservice.
Näringslivsveckan och andra aktiviteter stärkte dialogen med näringslivet. En landsbygdsutvecklare anställdes.
Samverkan startade kring en länsgemensam e-tjänst- plattform som ska införas 2014.
I projektet Påfart Härjedalen har kommunen hittills beviljats statligt stöd för fiberutbyggnad i Linsell, Ytter- hogdal, Hedeviken och Mittådalen.
Vid Ungdomsdialogdagen framförde ungdomarna önske- mål om främst bättre kollektivtrafik, satsning på utbildning och jobb samt allaktivitetshus i centrala Härjedalen.
SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN
– fiberutbyggnad och fortsatt flygtrafik
Samhällsbyggnadsnämnden redovisade ett överskott på närmare 2,3 miljoner kronor. Det var främst flygplatsen och fastighetsförvaltningen som stod för överskottet. Ändrade regler för statsbidrag till flygplatser gav en extra intäkt på 1,2 miljoner. Den milda vintern medförde lägre uppvärm- ningskostnader. Räddningstjänsten samt Renhållnings- enheten redovisade underskott.
Nämnden anställde en projektledare för fiberutbygg- nadsprojektet.
Organisationen för renhållning förändrades och en en- hetschef anställdes.
Kommunen beslutade att miljö- och byggavdelningen ska bli en egen nämnd och därmed flyttas från sam- hällsbyggnadsnämnden.
Den statligt upphandlade flygtrafiken fortsätter till och med år 2015.
Arbetet fortsatte med att utveckla den nya plan- processen och säkerställa att den nya miljö- och bygg- förvaltningen har den plankompetens som behövs.
RESULTAT OCH VIKTIGA HÄNDELSER
FÖR NÄMNDERNA
HärligaHärjedalen I 17 NÄMNDEN FÖR
BILDNING, FRITID OCH KULTUR
– ny fritidsklubb och fler barn i förskolan
Nämnden för bildning, fritid och kultur redovisade ett under skott på 2,3 miljoner kronor. Gymnasieskolan redo- visade störst underskott (–5,9 Mkr) och även grundskolan gick med underskott (–3,0 Mkr). Orsaken är främst höga kostnader för interkommunala ersättningar (då kommunen betalar för elever som går i skola i annan kommun). Att det totala underskottet inte blev större förklaras av över- skott inom barnomsorg, administration och lokaler samt fritid och musikskola. Inom barnomsorgen har Härjedalen istället fått mer intäkter av interkommunala ersättningar då fler barn än beräknat från andra kommuner har gått i för- skola här.
Skolan uppfyllde inte alla mål vad gäller elevernas re- sultat. Positivt var att det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 ökade något, till 207,6 (rikssnitt 213,1). Andelen som nått målen i alla ämnen i åk 9 var 78,4 procent (rikssnitt 77).
Andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till högskole studier ökade markant, från 64 procent till över 83 procent (rikssnitt 86,3). Andelen behöriga till nationellt pro- gram på gymnasiet var 84,3 procent (rikssnitt 87,6).
Nämnden startade en fritidsklubb för barn mellan 10 och 13 år, på Norra skolan i Sveg. Fritidsgården i Vem- dalen stängde däremot på grund av för få besökare.
På grund av allt fler barn i Svegs förskola öppnades en ny förskola, Lillmon, intill hälsocentralen.
I Funäsdalen startades i december försöksverksamhet med barnomsorg kvällar och helger, till och med maj 2014.
Skolmatens kvalitet har granskats och resultatet visade brister på en del skolor. Andelen ekologisk mat ökade från 12 till 20 procent 2013 och allt mer mat lagas från grunden.
Antalet besökare ökade på biblioteken samtidigt som ut låningen minskade.
Kulturskolan har förutom musikundervisning erbjudit konserter, museibesök, danskurser, munspelskurser samt konstprojekt.
SOCIALNÄMNDEN
–boendeutredning för äldre och ökat behov av hemtjänst
Socialnämnden redovisade ett underskott på 1,5 miljoner kronor trots att nämnden fick sin budget förstärkt med 7 miljoner. Underskottet finns som tidigare främst inom äldre omsorgen (–4 Mkr) och beror på ett ökat behov av hemtjänst. Även individ- och familjeomsorg redovisade under skott (–0,4 Mkr) där försörjningsstöd var en stor minus post. Handikappomsorgen redovisade ett större överskott (+2,4 Mkr) på grund av färre elevhems placeringar än beräknat.
Äldreomsorgen och handikappomsorgen slogs ihop till en ny gemensam omsorgsavdelning.
En boendeutredning gjordes för att kartlägga behovet av bostäder för äldre idag och i framtiden. Social- nämnden har utifrån utredningen börjat omvandla vissa delar av servicehuset Senioren i Sveg till trygg- hetslägenheter.
Nämnden reviderade riktlinjerna för biståndsbedöm- ning och insatser enligt socialtjänstlagen.
Nämnden införde verksamhetsbesök av förvaltnings- och omsorgschef.
Nämnden beslutade att undersöka möjligheten till en glesbygdsmodell för alternativ (icke kommunal) drift- form i Hedeområdet.
Demensboendet Nymon flyttade till nya lokaler på Svegsmon och fick samtidigt fler platser.
På skyltsöndagen genomfördes en anhörigdag för att informera om anhörigstöd.
18 I HärligaHärjedalen
årsredovisning
SÅ HÄR FÖRDELAR SIG NÄMNDERNAS KOSTNADER
VAD KOSTAR MEST OCH MINST I KOMMUNEN?
INVESTERINGAR
Årets investeringar uppgick till drygt 71 miljoner, jämfört med 88 miljoner 2012.
DE STÖRSTA INVESTERINGARNA 2013 VAR (Mkr):
Va-anläggningar 19,8
Ombyggnad Funäsdalens skola 16,7
Köp av mark 9,2
Ombyggnad av kök i Sonfjällsskolan 3,3 Exploatering för nya bostäder i Funäsdalen 2,5
Socialnämnd 41 % 263 Mkr
Kommunstyrelse och
gemensam verksamhet 12 % 76 Mkr
Samhällsbyggnads- nämnd 7 %
47 Mkr
Nämnden för bildning, fritid och kultur 40 % 251 Mkr
Totalt 100 %
637 Mkr
HärligaHärjedalen I 19 En positiv händelse 2013 var att kommunens befolkning
ökade för första gången sedan 1989, till 10 281 invånare vilket är 34 fler än 2012. Förhoppningsvis är det ett tecken på att det faktiskt går att vända en minskande befolk- ningsutveckling även i en glesbygdskommun. Samtidigt har vi fortfarande stora utmaningar i att få fler unga att stanna kvar och flytta hit. Därför är satsningar på bred- bandsutbyggnad, kollektivtrafik, näringsliv och delaktighet för unga viktigt för att förbättra förutsättningarna för att hela Härjedalen ska leva och utvecklas.
UTVECKLING AV BÅDE NÄRINGSLIV OCH TURISM
Turistnäringen fortsätter att vara avgörande för Härjedalens ekonomi och framtidsutsikter, eftersom den bidrar med både intäkter och arbetstillfällen. Men värt att nämna är också att 85 nya företag startades i kommunen under året, vilket gav oss en nionde plats i rankningen av alla Sveriges kommuner när det gäller nystartade företag. En bra dialog med näringslivet är något vi strävar efter för att företag ska ha goda förutsättningar att driva verksamhet här.
FRAMTIDEN FÖR HÄRJEDALENS KOMMUN
VALÅR OCH VÄNTAD TILLVÄXT
2014 är valår både i Sverige och till EU-parlamentet. Vilken regering det blir påverkar till viss del den ekonomiska poli- tiken, men oavsett vilket styre kommunen får efter valet gäller det att fortsätta arbetet med att använda skatte- pengarna så klokt och effektivt som möjligt – och inte minst behålla den positiva trenden för befolknings utvecklingen.
Ett par nycklar i det arbetet är att dra nytta av ny teknik och samarbeten med grannkommunerna för att göra det attraktivt att både bo och driva företag i Härjedalen. För- hoppningsvis kan den väntade ljusningen i ekonomin ge lite draghjälp till kommunens egna ansträngningar.
Med ett riktigt bra resultat i ryggen och fler invånare som trivs, bor i och hjälper till att utveckla Härjedalen, ser vi fram emot att år 2014 fira kommunens 40-årsjubileum med sikte på en ljus framtid!
Inger Lagerquist Kommunchef
