Om medborgarskap
och medborgarbildning
Några röster
”Det som blivit tydligare för alla är att det är meningen att jag som boende i det här
samhället ska ta ansvar och ta makt i det som berör mig och samhället.”
”Mycket av drivkraften i ungdomsarbetet är att få ungdomar att växa, att få och ta ansvar, att upptäcka att man duger, att bli lyssnad till, och där har vi blivit bättre. Det hade varit illa om vi hade fortsatt att problematisera ungdomar.”
”Det handlar om möjligheten att bli sedd och att få märka att mina erfarenheter räknas.”
”Folkbildningens förhållningssätt tror jag är den springande punkten. Att möta en växande rasism och främlingsfientlighet och att skapa integration är just detta att ha en öppen attityd till alla människor, försöka bli av med
fördomar, lyssna, se och lära.”
egreppet medborgare definieras ofta som en individs re- lation till staten. I de kommentarer som finns från inter- vjupersonerna i de olika projekten finns denna definition represen- terad, men dessutom lyfts en rad andra dimensioner fram.
Begreppet kopplas exempelvis till demokrati, aktivitet, förhåll- ningssätt, delaktighet och inflytande. För att kunna vara den akti- va, delaktiga och inflytelserika medborgaren nämns vissa förutsätt- ningar såsom självkänsla och kunnighet. Folkbildningens roll blir att delta i den process som medför att medborgaren stärks i sin själv- känsla och ökar sin kunnighet. Medborgarbildning är ett sätt att benämna denna folkbildningens insats.
En jämförelse mellan begreppen medborgare och medlem kan utvisa att det finns likartade dimensioner i begreppen:
”Medborgarskapet i samhället kan ju översättas till medlem- skapet i en organisation. Jag tror vi behöver samma diskus- sion internt som ute i samhället. Vad innebär det att vara medlem? Jag kommer ihåg en gammal slogan som löd: ’En- dast ett aktivt medlemskap kan ge full valuta och utbyte av medlemsavgiften’. Jag tror att detta också gäller medborgar- skapet.”
Göran Lind
”Det finns ju paralleller mellan medlemskap och medbor- garskap. Medlemskapet möter samma problem med bekväm- lighet och servicetänkande som medborgarskapet. Frågan om hur man kan stärka det demokratiska och ansvarsfulla med- lemskapet i den lärande folkrörelsen, kan till stor del föras över på medborgarperspektivet.”
Jörgen Hammarin
B
Tillhörighet och delaktighet – ingen självklarhet
Ofta likställs medborgarskap med en persons juridiska tillhörighet till en nation. Denna tillhörighet är inte alltid självklar och innebär inte alltid delaktighet:
”De ungdomar som bor i Hammarkullen upplever sig inte ens som göteborgare. De är först och främst ’hammarkull- are’, sedan syrianer, kurder och så vidare, och sedan bor de i Göteborg … Det finns ingen tro på det demokratiska syste- met. Makt och identitet, framför allt hos killarna, ligger mera i att till exempel få respekt och status som rappare och målet är guldkedjor och limousine. Texterna är mycket politiska, men man räknar inte med att det etablerade politiska syste- met ska kunna göra något åt det som är fel.”
Kenneth Johansson
I någon mån har denna uppfattning kunnat nyanseras genom :s projekt:
”Deltagarna i ’Unga tyckare’ har fått större kunskap om hur demokratin fungerar och en inre styrka i vetskapen om att diskussion fungerar bättre än konfrontation. Det har gett dem en plattform i livet att kunna uttrycka sig ifrån. Men om det gett dem övertygelsen att det demokratiska systemet funge- rar för att påverka, det är jag tveksam till. De har nog också fått en större medvetenhet i ansvarsfrågor, som att komma i tid till exempel. Över huvud taget har attityderna till hur man beter sig förbättrats. De har kommit in på arbetsmarknaden och klarar att sköta jobbet, så visst har de blivit bättre och redigare samhällsmedborgare. Inom projektet har individer blivit stärkta och de har fått inflytande. Deltagarna var något skeptiska i början, men allteftersom tiden gått har de märkt att det går att lita på vuxna svenskar. Deltagarna har hittat kanaler som fört dem som grupp, eller individer, vidare in i samhället och för många av dem har det gått riktigt bra. Jag tror också att de fått ett annat tidsperspektiv: att inte bara leva här och nu utan börja tänka i ett längre tidsperspektiv, medveten om att vad de gör nu spelar roll för framtiden.”
Kenneth Johansson
Deltagarna har hittat kanaler som fört dem som grupp, eller indivi- der, vidare in i samhället.
Relationen mellan individen och staten tydliggjordes också när ung- domarna började att ta till sig att samhället, genom polis, räddnings- tjänst och politiker, faktiskt kan arbeta för att vara stödjande:
”I samband med katastrofbranden kom ryktet igång att det var skinnskallar som låg bakom och det var nära att utbryta krig. När vi lyckades få invandrarungdomarna att komma ner till räddningstjänsten och träffa polis och politiker så vi- sade det invandrarfamiljerna att det svenska samhället fak- tiskt ställde upp. Där var projektet ett forum att hjälpa dem att ta nya kontakter för att få svar på alla sina frågor, vilket i sin tur nog ledde till att man stärkte sin roll som samhälls- medborgare.”
Kenneth Johansson
Bilden av relationen mellan individ och stat och möjligheterna till inflytande påverkas av olika aktörer, inte minst massmedia:
”Medborgarskap handlar ju om delaktighet. Tillsammans med de äldre ungdomarna har vi pratat om att demokrati inte bara är föreningsdemokrati, utan också att vara aktiv och delaktig i det samhälle man lever i. Men tilltron till att man kan påverka är låg. Själv tror jag att det bland annat beror på att massmedia hela tiden säger att vi kan ingenting påverka, att styr, att marknaden styr och så vidare.”
Ola Osbeck
Aktiva medborgare – med självkänsla
Vid Botkyrka folkhögskola har arbetet inneburit att deltagarna bör- jat agera genom att vända sig till kommunen, de har börjat att på- verka:
”Det som blivit tydligare för alla är att det är meningen att jag som bor i det här samhället ska ta ansvar och ta makt i det som berör mig och samhället. Det var många som började ta det steget framåt och uppleva att ’jag tränger inte på någon- stans utan jag intar snarare min plats’ ... Jag tror att många förstått tanken just därför att de har fått testa olika former.
En av grupperna har inte den teoretiska ramen, men det in-
Demokrati är inte bara före- ningsdemokrati, utan också att vara aktiv och del- aktig i det samhäl- le man lever i.
tressanta är att de kanske fattat allra mest, eftersom de gjor- de det i konkret handling.”
Eric Hartig
Medborgarskapet kan innehålla olika dimensioner och en av dem som lyfts fram som viktig är självkänslan:
”Vi pratade om medborgarskapet på så sätt att det handlade om att stärka självkänslan, att stärka jaget: Jag duger! Uti- från det tar man kraft i samhället också som medborgare.
Mycket av drivkraften i ungdomsarbetet är att få ungdomar att växa, att få och ta ansvar, att upptäcka att man duger att blir lyssnad till, och där har vi blivit bättre. Det hade varit illa om vi hade fortsatt att problematisera ungdomar.”
Ola Bojestig
För att människor ska kunna agera behövs ofta en ny form av kom- petens – men också att ens erfarenheter och åsikter tas på allvar:
”De har en annan självkänsla. De vågar framföra sina önske- mål och jag märker genom samtalen att de är medvetna på ett annat sätt. Bland annat genom att de nu kan ta del av infor- mation de inte haft tidigare och att deras värld blivit större ...
Det handlar om möjligheten att bli sedd och märka att ens erfarenheter räknas. Det i sin tur främjar de medborgerliga
’dygder’ som behövs för att skapa tolerans, förståelse och öppenhet i samhället. När det gäller de distansutbildningar som vi själva arrangerar på nätet så handlar det om samman- hållna grupper där man inte är anonym och kan göra sin röst hörd. De kan många gånger vara mer demokratiska än i det fysiska rummet, där några kan dominera och andra sitta tys- ta och inte tvingas göra sin röst hörd som man måste på nä- tet. På nätet väger alla lika.”
Birgitta Callerud
I den relation som finns mellan individ och stat ingår ofta en defini- tion av rättigheter och skyldigheter för båda parter.
”Att diskutera de skyldigheter som är förknippade med med- borgarskapet är en infallsvinkel som inte har fungerat, tyck- er jag. Ungdomar har inte den pliktkänsla som motiveras rent
Det handlar om möjligheten att bli sedd och märka att ens erfaren- heter räknas.
teoretiskt. Det visar också viss ungdomsforskning. Prat om skyldigheter i ett demokratiskt samhälle framkallar olust och leda. Sina rättigheter känner man inte heller till så bra.”
Alf Rikner
Medborgaren som delaktig i lokalsamhällets utveckling
Om vi tänker oss att medborgarbegreppet innefattar dimensionen delaktighet, kan även lokalt utvecklingsarbete omfatta diskussio- ner om medborgarskap:
”Det diskuteras speciellt i den utbildning som kallas ’lokalt utvecklingsarbete’. Det anknyter mycket till ’community work’, det vill säga hur förfördelade människor i ett bostads- område kan bli aktiva i samhällsarbetet. De som på grund av språk, religion, fattigdom, kön, sämre utbildning eller lik- nande orsaker inte tar för sig eller gör sin röst hörd.”
Mikael Löfgren
I projektet på Viskadalens folkhögskola anges att utgångspunkten är en stark tilltro till alla människors förmåga att utvecklas till kre- ativa, kunniga, medvetna och mångsidiga människor. Men också att mycket är beroende av livssituationen; det sociala samspelet, handlingsfrihet, uppmuntran, stimulans, motivation, utmaningar etc:
”Folkbildningens förhållningssätt tror jag är den springande punkten. Att möta växande rasism och främlingsfientlighet och skapa integration innebär just att ha en öppen attityd till alla människor, försöka bli av med fördomar, lyssna, se och lära. Det handlar om människosyn och pedagogisk grund- syn men också, eftersom vi är en folkrörelseägd folkhögsko- la, om en samhällssyn. Det är inte alltid lätt. Fritidsledare och andra i utbildning vill ofta ha ’nyckeln’ eller ’metoden’
för hur de ska göra. Det finns förvisso tips, men det måste börja med att du själv omfattar det här förhållningssättet.”
Mikael Löfgren
En av folkbildande verksamheters uppgifter är att skapa mötesplat- ser och arenor för samverkan och här kommer också begreppet medborgare med i diskussionerna:
Prat om skyldig- heter i ett demo- kratiskt samhälle framkallar olust och leda.
”Det finns demokrati- och medborgarperspektiv i de arbets- områden vi fokuserar på: Ideellt forum (nätverk för social ekonomi och samhällets demokratisering), hälsa och miljö, demokrati och ledarskap, drogförebyggande samhälle, bild- ning och kultur, integration samt språket och makten.”
Jan Linde
Medborgaren är medborgare i nationen (enligt grundlagen) och medlem i kommunen (enligt kommunallagen). Frågan om inflytande är dock likartad, oavsett om det gäller nationell eller lokal påverkan:
”Frågan om hur stort inflytande man anser sig ha och hur stort inflytande man vill ha är väldigt viktig i allt bygdeut- vecklingsarbete. Det är en stor fråga, som varit central bland annat vid de rundabordssamtal kommunen bjudit in till. Ge- nomgående är att man vill att besluten ska tas närmare dem som berörs. Vi har också diskuterat vad som krävs för att ungdomarna ska vilja komma tillbaka till bygden, hur vi kan knyta kompetens hit, vilka frågor som aktiverar fler kvinnor och så vidare. Tittar man på sammansättningen i de samman- hang där bygdeutveckling diskuteras är medelålders män i majoritet. Kvinnor och ungdomar är grupper som är margi- naliserade, och för dem vill skolan gärna göra utbildningar som höjer deras kompetens och delaktighet.”
Ulrika Karlsson
Även om olika personer önskar mer eller mindre inflytande, gäller det att uppmärksamma de tillfällen då människor önskar påverka.
Viljan till delaktighet och inflytande måste tas på allvar:
”För deltagarna ute i bygden betyder det mycket att någon lyssnar och tar dem på allvar. Jag har många bevis på att det fått dem att våga mera och tro på sin egen förmåga. Det i sin tur gör att de tar initiativ och blir mer delaktiga. Vi har också haft deltagare som varit aktiva nazister och kommit med alla attribut men med tiden har de ramlat av och de kommer med rutig skjorta. På ett annat ställe hade vi en deltagare som var på väg in i alkoholism, men som satsat helhjärtat på den kurs han deltagit i. Och jag tror det fungerar därför att det vi gör är på riktigt, deltagarna tycker det är meningsfullt.”
Berit Sisell
För deltagarna ute i bygden bety- der det mycket att någon lyssnar och tar dem på allvar.
