• No results found

P. 12. Remiss - Handlingsplan friluftsliv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "P. 12. Remiss - Handlingsplan friluftsliv"

Copied!
61
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Epost: haidi.baversten@vasteras.se

Kopia till

Nämnden för idrott, fritid och förebyggande

Förskolenämnden

Remiss - Handlingsplan friluftsliv Förslag till beslut

Förskolenämnden antar barn- och utbildningsförvaltningens yttrande, daterat 2021-04-20, som sitt eget och överlämnar det till Nämnden för idrott, fritid och förebyggande.

Ärendebeskrivning

Nämnden för idrott, fritid och förebyggande har remitterat förslag till Handlingsplan friluftsliv till Förskolenämnden. Handlingsplanen är ett styrdokument som anger den politiska viljeinriktningen för friluftslivet i Västerås. Handlingsplanen ska främja förutsättningen för ett rikt friluftsliv med sikte på 2025 och har tagits fram i ett brett samarbete med flera intressenter i staden.

Handlingsplanen innehåller målområden och mål. Målområdena är naturtillgång, föreningsliv, folkhälsa och kunskap. Till handlingsplanen knyts en fördjupande beskrivning av målområdena och målen samt en bilaga som beskriver aktiviteter och tidplan samt ansvarig förvaltning.

Handlingsplanen kommer årligen att följas upp och aktiviteterna kommer att revideras vart annat år av Nämnden för idrott, fritid och förebyggande.

Yttrande ska vara Nämnden för idrott, fritid och förebyggande tillhanda senast den 31 maj.

P. 12

(2)

Haidi Bäversten

Epost: haidi.baversten@vasteras.se

Nämnden för idrott, fritid och förebyggande

Yttrande Remiss - Handlingsplan friluftsliv

Förskolenämnden har tagit del av förslaget till Handlingsplan friluftsliv.

Synpunkter har inhämtats från barn- och utbildningsförvaltningens skolverksamheter och från Naturskolan Asköviken.

Ett rikt friluftsliv i skolan

Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för människor. Att få färdigheter och kunskaper om friluftslivets möjligheter är därför en viktig del av skolans uppdrag. Färdigheterna grundläggs redan i förskolan genom att få uppleva rörelseglädje i olika nära naturmiljöer. Färdigheterna och kunskaperna utvecklas sedan vidare, främst i ämnet idrott och hälsa, i grundskolan och gymnasieskolan.

Att genomföra friluftsliv i skolan på ett fullvärdigt sätt är beroende av tillgång till lämpliga och nära naturområden. Tillgängligheten till natur och kulturlandskap påverkar likvärdigheten mellan förskolor och mellan skolor.

Av stor betydelse är också tillgängligheten till ändamålsenliga anläggningar i naturmiljöer och lämplig utrustning för barn och elever som behöver låna sådan. Förskolenämnden ser positivt på att ett förslag till handlingsplan har utarbetats för att främja och utveckla friluftslivet.

Effektmål, målområden och mål

Handlingsplanen tar upp fyra mätbara effektmål. Effektmål E 2. Kunskap om friluftsliv är god ska mätas genom hur många elever som besöker

Naturskolan Asköviken. Det måttet ger en begränsad indikation på målets effekt. En viktig del av Naturskolans arbete är fortbildning och inspiration till pedagoger som i sin tur ska ta med sig kunskaperna till sina respektive förskolor. Syftet är att effekterna av Naturskolan Askövikens verksamhet ska få så stor spridning som möjligt till gagn för alla barn och elever även de som inte besöker Asköviken.

Bilaga 1, Fördjupning i målområdet Ett rikt friluftsliv i skolan

I avsnittet beskrivs bland annat Pedagogiska skolgårdar och Naturskolan

Asköviken. Det får inte råda något tvivel om att verksamheterna inte enbart

är riktade till Västerås stads skolor utan också är riktade till fristående

förskolor och skolor med annan huvudman, varför det i texten på s 32 bör

stå: ”Verksamheten riktar sig till alla barn, ungdomar och lärare i förskolor,

grundskolor och gymnasieskolor i Västerås”.

(3)

ett ordinarie inslag i verksamheten utan anordnas efter förfrågan.

Bilaga 2, Aktiviteter

Förskolenämnden har inget att invända mot de aktiviteter som valts under rubrikerna. Barn- och utbildningsförvaltningen ser fram emot att få

involveras i aktiviteten att utveckla grönytor vid förskolor och skolor. Även andra aktiviteter är intressanta för samverkan från skolans sida. Inte minst utvecklingen av det stadsnära området Björnön är intressant för

skolverksamheterna. Förskolenämnden ser gärna en samverkan I

Utredningen – utformningen av Entré/naturrum Björnön där barn- och

utbildningsförvaltningens kompetens och intresse för frågorna kan bidra.

(4)

Handlingsplan Riktlinje

Handlingsplan

friluftsliv, Västerås

Antagen av Nämnden för idrott, fritid och förebyggande datum månad 2020

DNR: 2020/00027

VERSION 1 • 2020-2025

(5)

Program uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad

Policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad Handlingsplan anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen

och fastställda mål på olika nivåer i organisationen

Riktlinje säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad

Innehållsförteckning

Handlingsplan friluftsliv ... 6

Bakgrund ... 6

Syfte ... 6

Avgränsningar ... 7

Sveriges tio friluftsmål ... 7

Globala målen för hållbar utveckling ... 9

Globala mål och Handlingsplan friluftsliv ... 10

Handlingsplanens effektmål, målområden och mål ... 12

Effektmål ... 12

Handlingsplanens målområden och mål ... 12

Handlingsplanens mål ... 13

AKTIVITETER FÖR ATT NÅ MÅLEN ... 13

Mål för målområdet - Naturtillgång ... 13

Mål för målområdet - Föreningsliv ... 14

Mål för målområdet - Folkhälsa ... 15

Mål för målområdet - Kunskap... 15

Uppföljning och revidering ... 16

Bilaga 1 - Fördjupning ... 18

Målområde Naturtillgång ... 18

SAMHÄLLSPLANERING FÖR ETT AKTIVT LIV OCH BOSTADSNÄRA NATUR ... 18

KARTLÄGGNING AV NATUROMRÅDEN FÖR FRILUFTSLIV ... 21

REGIONAL TILLVÄXT OCH LANDSBYGGDSUTVECKLING ... 21

SKYDDADE OMRÅDEN SOM RESURS FÖR FRILUFTSLIVET ... 22

Målområde Föreningsliv ... 22

STARKT ENGAGEMANG OCH SAMVERKAN FÖR FRILUFTSLIVET ... 22

TILLGÅNG TILL NATUR OCH FRILUFTSOMRÅDEN FÖR FÖRENINGSIDROTTEN ... 22

Målområde Folkhälsa ... 24

FRILUFTSLIV FÖR GOD FOLKHÄLSA ... 24

(6)

TILLGÄNGLIG NATUR FÖR ALLA... 24

JÄMSTÄLLDHET ... 29

SÄKERHET OCH TRYGGHET... 30

Målområde Kunskap ... 31

ALLEMANSRÄTTEN ... 31

ETT RIKT FRILUFTSLIV I SKOLAN ... 32

GOD KUNSKAP OM FRILUFTSLIVET ... 33

Barnrättsperspektivet ... 33

Trender för framtiden ... 34

Idrottstrender i naturområden ... 34

Vandringstrend ... 34

Ökade klyftor ... 35

Städernas förtätning ... 36

Litteraturförteckning ... 37

Bilaga 2 Aktiviteter ... 41

Effektmål ... 41

Handlingsplanens målområden ... 41

Naturtillgång ... 42

Föreningsliv ... 43

Folkhälsa ... 44

Kunskap ... 46

Bilaga 3 Metod och övergripande planer och policys ... 47

Metod ... 47

Workshopar ... 47

Enkätundersökningar och invånardialoger ... 47

Övergripande planer och policys ... 48

Angränsande visioner och strategiska planer ... 48

NÄMNDEN FÖR IDROTT, FRITID OCH FÖREBYGGANDE ANSVAR OCH UPPDRAG ... 49

HANDLINGSPLAN FÖR IDROTTEN I VÄSTERÅS 2014-2022 ... 50

(7)

HANDLINGSPLAN FÖR FRILUFTSLIVET I VÄSTERÅS KOMMUN 2013-2018

(FÖRLÄNGD) ... 50

VISIONEN VÄSTERÅS 2026 OCH STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN ... 51

ÖVERSIKTSPLAN 2026 - MED UTBLICK MOT 2050 ... 51

GRÖNSTRUKTURPLAN FÖR VÄSTERÅS TÄTORT ... 53

NATURVÅRDSPLAN FÖR VÄSTMANLANDS LÄN ... 53

PROGRAM FÖR SOCIAL HÅLLBARHET ... 54

HANDLINGSPLAN FÖR KLIMATANPASSNING I VÄSTERÅS, 2016-2019 . 54 HANDLINGSPLAN FÖR NATUR- OCH KULTURMILJÖN I VÄSTERÅS 2010- 2020 ... 54

HANDLINGSPLAN FÖR VÄSTERÅS STADS LEKPLATSER ... 54

HANDLINGSPLAN FÖR VÄSTERÅS PARKER ... 54

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD OCH SÄKER GÅNG- OCH CYKELTRAFIK I VÄSTERÅS 2015-2019 ... 54

JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR VÄSTERÅS STAD ... 54

VÄSTERÅS STADS PROGRAM FÖR KULTUR ... 55

MILJÖPROGRAM ... 55

NÄRINGSLIVSPROGRAM ... 55

RENHÅLLNINGSORDNING FÖR VÄSTERÅS STAD 2014-2019 ... 56

STADENS PROGRAM FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013-2017 ... 56

TRAFIKPLAN 2026 ... 57

Kommunfakta ... 57

Beteckningar

Förklaring

MTB Mountinbike eller terrängcykel avsed att köras i terräng.

Geocaching Geocaching är en GPS-stödd variant av

skattjakt utomhus. Utövarna söker skatter vars koordinater är utlagda på internet. Dessa

(8)

gömmor placeras av andra deltagare.

Swim run Swimrun går ut på att springa och simma ett antal sträckor, utan att stanna emellan.

Trail running Stiglöpning, löpning på naturstigar.

(9)

Handlingsplan friluftsliv Bakgrund

Ett rikt friluftsliv är viktigt för Västerås stad.

Friluftslivet har en positiv inverkan på

folkhälsan, det ger en god naturförståelse och bidrar även till den regionala utvecklingen.

Intresset för friluftsliv har ökat de senaste åren och det har även skapats nya aktivitetsformer som nyttjar friluftsområdena exempelvis swimrun och trailrunning. Det ökade intresset och det ökade antal medborgare i Västerås innebär att friluftsområdena används mer och att kraven på dessa områden ökar.

Samtidigt som friluftslivet ökar har det även blivit mer specialiserat där många av aktiviteterna kräver sin utrustning. Det kan innebära en segregering där vissa inte har råd eller känner att de inte har tillräcklig kunskap. Trenden att röra sig har även inneburit att många rör sig mer men det finns även många grupper som idag rör sig mindre.

När Västerås växer och staden förtätas kan det även finnas en risk för intressekonflikter mellan exploatering och friluftslivet.

För att säkra utvecklingen av friluftslivet långsiktigt har denna plan tagits fram med sikte på 2025 i brett samarbete med flera intressenter i staden.

I handlingsplan friluftsliv, Västerås, är motion och idrott tillagd då

friluftsområdena används för friluftsliv, motion och idrott. Framtagandet av handlingsplanen har kopplats till angränsande handlingsplaner, planer och visioner i Västerås stad.

Syfte

Handlingsplanen är ett styrdokument som anger den politiska viljeinriktningen för friluftslivet i Västerås. Handlingsplanen ska främja förutsättningen för ett rikt friluftsliv, som är en viktig del i stadens identitet.

Figur 1 Utsikt över Mälararkipelagen från toppen av Björnöbacken

(10)

Avgränsningar

Handlingsplanen avgränsar sig till vistelse och aktiviteter utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande, idrottande och naturupplevelser. Aktiviteter som bedrivs utomhus, men där man inte är beroende av naturen runt omkring t ex fotboll, behandlas däremot inte. Den typen av aktiviteter behandlas i stället i Handlingsplan idrott.

De åtgärder som finns med i handlingsplanen är åtgärder där Västerås stad antingen är ansvarig utförare eller en drivande samarbetspart.

Utöver dessa genomförs åtgärder som är av positiv betydelse för det rörligt friluftsliv inom Västerås kommun till exempel av länsstyrelsen, skogsstyrelsen, enskilda markägare och olika organisationer.

Handlingsplanen kommer att innehålla målområden och mål. Aktiviteter för att nå upp till målen och uppföljning av målen lyfts utanför handlingsplanen. Detta val är gjort utifrån att aktiviteterna ska kunna revideras och nya ska kunna läggas till utan att handlingsplanen påverkas.

Sveriges tio friluftsmål

Friluftslivet ger oss hälsa, naturförståelse och regional utveckling.

Rik tillgång till natur, individers intresse och ideella organisationers engagemang är viktigt för människors möjlighet till friluftsliv. Det är utgångspunkten för de tio mål för friluftslivspolitiken som regeringen beslutade om i december 2012.

Friluftslivsmålen är ett stöd för friluftslivets aktörer (Naturvårdsverket, 2012).

I framtagandet av den nya handlingsplanen för friluftsliv är utgångspunkten dessa 10 friluftsmål.

Tabell 1 Sveriges friluftsmål (Naturvårdsverket, 2012)

Mål

1 Tillgänglig natur för alla Friluftsmålet tillgänglig natur för alla innebär att alla människor ska ha möjlighet att vistas i och njuta av natur- och kulturlandskapet.

2 Starkt engagemang och samverkan för

friluftslivet

Friluftsmålet om stärkt engagemang och samverkan för friluftslivet sätter individens personliga val och engagemang i centrum.

3 Allemansrätten Viktiga mål för friluftspolitiken är att allemansrätten värnas och att allmänhet, markägare, föreningar och företag har god kunskap om allemansrätten.

4 Tillgång till natur för friluftsliv

För att friluftsmålet om tillgång till natur ska kunna uppnås behöver friluftslivets behov säkerställs genom hållbart brukande, fysisk planering och bevarande.

(11)

5 Attraktiv tätortsnära natur

Friluftsmålet om attraktiv tätortsnära natur innebär att det ska finnas tillgång till attraktiv natur i och i närheten av tätorter. Allmänheten ska ha tillgång till grönområden och ett tätortsnära landskap med höga frilufts-, natur- och kulturmiljövärden.

6 Hållbar regional tillväxt och

landsbygdsutveckling

Friluftsmålet om hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling innebär att friluftsliv och turism bidrar till att stärka den lokala och regionala attraktiviteten och medverkar till en stark, hållbar utveckling och regional tillväxt.

7 Skyddade områden som resurs för friluftslivet

Friluftsmålet om skyddade områden som resurs för friluftslivet handlar om att naturområden ska göras attraktiva för friluftsliv och rekreation.

8 Ett rikt friluftsliv i skolan Friluftsmålet om ett rikt friluftsliv i skolan innebär att förskolor och skolor bedriver friluftslivsverksamhet och undervisning om förutsättningar för en god miljö och hållbar utveckling.

9 Friluftsliv för god folkhälsa

Riksdagens mål om friluftsliv för god folkhälsa handlar om att skapa goda förutsättningar så att människor kan vara regelbundet fysiskt aktiva i natur- och kulturlandskapet.

10 God kunskap om friluftslivet

Friluftsmålet om god kunskap om friluftslivet innebär att det bör finnas etablerad forskning och statistikinsamling kring friluftsliv.

(12)

Globala målen för hållbar utveckling

Världens länder har förbundit sig till 17 globala mål (UNDP, 2020) för att år 2030 uppnå:

• avskaffa extrem fattigdom

• minska ojämlikheter i världen

• lösa klimatkrisen

• främja fred och rättvisa

Genom de Globala målen för hållbar utveckling kan det här uppnås.

De 17 globala målen är följande:

1. Ingen fattigdom - Mål 1 är att avskaffa all form av fattigdom överallt.

2. Ingen hunger - Mål 2 är att avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk.

3. Hälsa och välbefinnande - Mål 3 är att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar.

4. God utbildning för alla - Mål 4 är att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

5. Jämställdhet - Mål 5 är att uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt.

6. Rent vatten och sanitet - Mål 6 är att säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla.

7. Hållbar energi för alla - Mål 7 är att säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad.

8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt - Mål 8 är att verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.

9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur - Mål 9 är att bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.

10. Minskad ojämlikhet - Mål 10 är att minska ojämlikheten inom och mellan länder.

(13)

11. Hållbara städer och samhällen - Mål 11 är att städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

12. Hållbar konsumtion och produktion - Mål 12 är att främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

13. Bekämpa klimatförändringen - Mål 13 är att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och deras konsekvenser.

14. Hav och marina resurser - Mål 14 är att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling

15. Ekosystem och biologisk mångfald - Mål 15 är att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.

16. Fredliga och inkluderande samhällen - Mål 16 är att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer.

17. Genomförande och globalt partnerskap - Mål 17 är att stärka

genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

Globala mål och Handlingsplan friluftsliv

Flera av de globala målen rör frågor som handlingsplanen hanterar såsom Hälsa och välbefinnande, God utbilning för alla, Jämställdhet, Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, Hållbara städer och samhällen och Ekosystem och biologisk mångfald.

(14)

Handlingsplanen friluftsliv Effektmål, målområden

och mål

(15)

Handlingsplanens effektmål, målområden och mål

Syftet med handlingsplanen är att främja förutsättningen för ett rikt friluftsliv, som är en viktig del i stadens identitet.

Handlingsplanen har fyra stycken mätbara effektmål som visar vilken förändring och effekt vi vill uppnå med handlingsplanen. Handlingsplanens mål och

målområden ska vara som grund för att uppnå effektmålen.

Effektmål

Effektmålen för handlingsplan friluftsliv är följande fyra:

E 1. Friluftsliv främjar förutsättningar för god folkhälsa Mätbarhet:

o Passageräknare på Rocklunda och Björnön

o Den årliga enkäten till hushållen i Västerås ”Fråga Västerås” (Omibus) – nyttjande av friluftsområden

o Kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningens barn och ungdomsundersökning

E 2. Kunskap om friluftliv är god Mätbarhet:

o Hur många elever besöker Askövikens naturskola.

E 3. Friluftslivet i kommunen är känt Mätbarhet:

o Passageräknare på Rocklunda och Björnön

o Den årliga enkäten till hushållen i Västerås ”Fråga Västerås” (Omibus) – nyttjande av friluftsområden

o Kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningens barn och ungdomsundersökning

E 4. Kommunens utveckling och utvecklingen av friluftslivet sker i samklang, gäller friluftslivet i hela kommunen, i tätorten och det tätortsnära.

Mätbarhet:

o Stadsutvecklingsprojekt där det finns med en aktiv utveckling av friluftslivet.

Handlingsplanens målområden och mål

Handlingsplanens målområden är valda utifrån utifrån de tio mål för friluftslivspolitiken som regeringen beslutade om i december 2012

(Naturvårdsverket, 2012) och de Globala målen för hållbar utveckling (UNDP, 2020).

Handlingsplanens målområden:

• Naturtillgång

• Föreningsliv

• Folkhälsa

• Kunskap

(16)

Handlingsplanens mål

Till var och en av målområden finns det konkreta mål. Det finns även en

fördjupning om bakgrunden till de olika målområdena och målen under, ”Bilaga 1 - Fördjupning”.

AKTIVITETER FÖR ATT NÅ MÅLEN

För att uppnå handlingsplanens mål och effektmål har det tagits fram aktiviteter.

Dessa aktiviteterna redovisas i bilaga 2.

Mål för målområdet - Naturtillgång

• I Västerås finns det tillgång till natur och friluftsområden för friluftsliv, motion och idrott

• I Västerås finns det attraktiv tätortsnära natur

• Friluftslivet i Västerås bidrar till en hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling

• I Västerås finns det skyddade områden som är en resurs för friluftslivet

• Kommunens utveckling och utvecklingen av friluftslivet sker i samklang Mål - I Västerås finns det Tillgång till natur och friluftsområden för friluftsliv, motion och idrott

Målet kommer från det friluftspolitiska målet ”Tillgång på natur för friluftsliv”.

Målet handlar om att man i samhällsplaneringen och markanvändningen tar hänsyn till tillgången till attraktivt natur- och kulturlandskap och att det även sker en aktiv planering och utveckling av friluftslivet. Målet gäller för hela kommunen, både i och utanför tätorten.

I handlingsplan friluftsliv, Västerås, är motion och idrott tillagd då friluftsområdena används för friluftsliv, motion och idrott.

Mål - I Västerås finns det attraktiv tätortsnära natur för friluftsliv, motion och idrott

Målet kommer från det friluftspolitiska målet ”Attraktiv tätortsnära natur”. Målet handlar om att det ska finnas tillgång till attraktiv och bostadsnära natur i och i närheten av tätorter. Allmänheten ska ha tillgång till grönområden och ett tätortsnära landskap med höga frilufts-, natur- och kulturmiljövärden.

I handlingsplan friluftsliv, Västerås, är motion och idrott tillagd då friluftsområdena används för friluftsliv, motion och idrott.

Mål - Friluftslivet i Västerås bidrar till en hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling

Målet kommer från det friluftspolitiska målet ”Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling”. Målet handlar om att friluftsliv och turism bidrar till att

(17)

stärka den lokala och regionala attraktiviteten och medverkar till en stark, hållbar utveckling och regional tillväxt.

Mål - I Västerås finns det skyddade områden som är en resurs för friluftslivet Målet kommer från det friluftspolitiska målet ”Skyddade områden som resurs för friluftslivet”. Målet handlar om att skydda naturområden som är eller kan bli attraktiva för friluftsliv och rekreation.

Mål för målområdet - Föreningsliv

• I Västerås finns det ett starkt engagemang och samverkan för friluftslivet

• I Västerås finns det tillgång till natur och friluftsområden för föreningsidrotten

Mål - I Västerås finns det ett starkt engagemang och samverkan för friluftslivet Målet kommer från det friluftspolitiska målet ”Starkt engagemang och samverkan för friluftslivet” som handlar om stärkt engagemang och samverkan för friluftslivet genom dialog med föreningslivet och andra aktörer inom friluftlivsområdet.

Mål - I Västerås finns det tillgång till natur och friluftsområden för föreningsidrotten

Målet handlar om idrottsföreningar inom idrotter som utövas i friluftsområden och deras behov av ändamålsenliga idrottsanläggningar.

(18)

Mål för målområdet - Folkhälsa

• I Västerås finns det bra tillgång till friluftsliv som ger möjlighet till god folkhälsa

• I Västerås finns det tillgänglig natur för alla

Mål - I Västerås finns det bra tillgång till friluftsliv som ger möjlighet till god folkhälsa

Målet kommer från det friluftspolitiska målet ”Friluftsliv för god folkhälsa”.

Målet handlar om att det ska finnas goda förutsättningar för att människor kan vara regelbundet fysiskt aktiva i natur- och kulturlandskapet.

Mål - I Västerås finns det tillgänglig natur för alla

Målet kommer från det friluftspolitiska målet ”Tillgänglig natur för alla”. Målet innebär att alla människor ska ha möjlighet att vistas i och njuta av natur- och kulturlandskapet.

Mål för målområdet - Kunskap

• Medborgarna i Västerås har god kunskap om allemansrätten

• Västerås har ett rikt friluftsliv i skolan

• Medborgarna i Västerås har god kunskap om friluftslivet Mål - Medborgarna i Västerås har god kunskap om allemansrätten

Målet kommer från det friluftspolitiiska målet ”Allemansrätten”. Målet innebär att i Västerås har allmänhet, markägare, föreningar och företag har god kunskap om allemansrätten.

Mål - Västerås har ett rikt friluftsliv i skolan

Målet kommer från det friluftspolitiiska målet ”Ett rikt friluftsliv i skolan”. Målet innebär att grundskola och fritidshem bedriver friluftslivsverksamhet och undervisning om miljö och hållbar utveckling i enlighet med verksamheternas styrdokument.

Mål - Medborgarna i Västerås har god kunskap om friluftslivet

Målet kommer från det friluftspolitiiska målet ”God kunskap om friluftslivet”.

Målet innebär att Västerås stad har god statistikinsamling kring området friluftsliv och att utvecklingen av friluftslivet utgår från bland annat beprövad forskning och statistik.

(19)

Uppföljning och revidering

För att denna handlingsplan ska bli levande och verkligen bidra till utveckling i Västerås måste den årligen diskuteras och utvärderas.

Årligen kommer en plan, kopplad till budgetarbetet, att tas fram där det framgår vilka aktiviteter som kommer att genomföras under det kommande året. I den årliga aktivitetsplanen framgår vilka aktiviteter som svarar mot vilka mål och hur måluppfyllelsen mäts. Handlingsplanen kommer också att årligen följas upp genom förvaltningens interna verksamhetsredovisning. Aktiviteterna revideras vart annat år efter beslut av nämnd.

(20)

Bilaga 1

Fördjupning

(21)

Bilaga 1 - Fördjupning

Här kan du fördjupa dig i underlaget och bakgrunden till de olika målområdena och målen.

Målområde Naturtillgång

Naturtillgång är en förutsättning för att möjliggöra människors möjlighet att vistas i naturen och utöva friluftsliv.

Enligt naturvårdsverkets uppföljning av de tio målen för friluftslivspolitiken flyttar människor i allt högre grad in i tätorter. Enligt skriften bor 85 procent av Sveriges befolkning i tätortsområden, samtidigt som cirka 80 procent av

friluftslivsutövandet sker inom 10 kilometer. Detta innebär att den tätortsnära naturen fyller en mycket viktig funktion i det vardagliga friluftslivet

(Naturvårdsverket, 2015).

SAMHÄLLSPLANERING FÖR ETT AKTIVT LIV OCH BOSTADSNÄRA NATUR

Riksdagen har i sin definition i det 15:e, miljökvalitetsmålet, God bebyggd miljö, angett att ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.” (Sveriges Miljömål, 2018)

Förutsättningen för ett aktivt liv är att bo nära naturen samt även ha tillgång till den. Det innebär att hur vi utformar våra städer och bostadsområden har en stor påverkan på hur vi rör på oss. Det kan vara barnens lek och hur fritt de kan röra sig i sitt närområde, hur vuxna motionerar och vilka möjligheter det finns till promenader och cykling samt även möjligheter för äldre att röra sig i sin närmiljö.

Bostadens närmiljö och dess möjlighet till ett aktivt liv är viktigt då den är den mest populära platsen för motion och rekreation (Faskunger, Samhällsplanering för ett aktivt liv, 2008). Forskning visar för att öka människors fysiska aktivitet är det mest effektiva om man gör insatser för förändringar i den byggda miljön, då når man även enklast de som är inaktiva (Faskunger, Samhällsplanering för ett aktivt liv, 2008).

En bostadsnära natur som är integrerad med staden, är lätt att nå och har hög kvalité kan bidra till rumslig och social integration och sammanhållning, hållbar tillväxt och ökad välfärd och är därför en viktig resurs för staden och dess invånare (Boverket, 2007). Den bostadsnära naturen av hög kvalitet bör vara nåbar för alla oavsett kön, etnicitet, funktionsnedsättningar, socioekonomisk status och ålder.

Boverket har publicerat en skrift ”Bostadsnära natur (Boverket, 2007)” som syftar till att både att inspirera och ge stöd till kommunerna i sitt arbeta för att säkra tillgången till grönområden nära bostäder.

(22)

I skriften anger man att för att säkra tillgången till bostadsnära natur bör man alltid i den fysiska planeringen få med tre viktiga aspekter, oavsett om man bygger nytt eller förvaltar den befintliga gröna resursen.

Dessa tre aspekter är:

• Tillgång – den faktiska resursen som bostadsnära natur utgör

• Nåbarhet – den faktiska och upplevda tillgängligheten till denna natur

• Kvalitet – den bostadsnära naturens storlek, innehåll och värden

Figur 2 En tankemodell för hur man säkrar tillgången till bostadsnära natur. Modellen llustrerar sambandet mellan de tre aspekterna – tillgång, nåbarhet och kvalitet, som bör beaktas i planeringen, gestaltningen och förvaltningen av den bostadsnära naturen.

Illustration: Helena Eriksson/5land (Boverket, 2007).

Tillgång

Tillgången till bostadsnära natur påverkas av två trender inom stadsutvecklingen där den ena är förtätningen som begränsar tillgång och nåbarheten. Den andra trenden är skiftandet av ägandet och förvaltningen som innebär minskning av offentliga ytor och allmän platsmark. Fler ytor privatiseras och blir inte alltid tillgängliga för alla (Boverket, 2007).

Enligt Boverkets skrift anger man för att uppnå målet om god bebyggd miljö bör bostadsnära natur som ligger inom 300 meter från befintliga bostäder och skolor särskilt uppmärksammas i planeringen. Vid planering av nya områden bör behovet av bostadsnära natur inom 300 meter från bostäderna och skolorna tillgodoses. I bostadsområden, befintliga och nya, bör man även överväga att öka

naturtillgången genom att anlägga ny natur genom att omvandla befintliga hårdgjorda ytor.

Nåbarhet

Det är viktigt att den bostadsnära naturen är nåbar för att man ska använda den. I planeringen bör man planera för att ta bort de barriärer som finns i landskapet, det kan vara barriärer i form av trafikleder, industriområden och även

jordbruksmark. Det är även viktigt i förtätning av staden inte bygga in nya barriärer utan istället öppna upp nya stråk till den bostadsnära naturen och även skapa ny bostadsnära natur. Det krävs från samhällets sida medvetna satsningar för att skapa och bevara bostadsnära natur och en närmiljö där även svagare gruppers trivsel och framkomlighet prioriteras. Genom att skapa fysiska förutsättningar så blir det lättare att nå socioekonomiskt svaga grupper i samhället (Boverket, 2007).

(23)

Svensk forskning visar att 300 meter, till fots, är en gräns för att man i sin vardag ska vistas i grönområden. Boverket har tagit fram i sina riktlinjer 200 meter som längsta avstånd till grönområde (Statens folkhälsoinstitut, 2010)

Närhet rekommendationer (Boverket, 2007):

• Närpark, liten grönyta, mindre lekplats: bör ligga inom 50 meter från bostaden

• Lokalpark, mindre grönområde, bollspel, lekplats: bör kunna nås utan barriärer inom 200 meter från bostanden. Barriär kan vara trafikerad väg.

• Stadsdelspark, större grönområde (minst 10 hektar): bör finas inom 500 meter från bostaden dock inte längre bort än 800 m

• Idrottsplats, motionsanläggning, näridrottsplats, elljusspår, friluftsområde: bör finnas inom 2,5 km från bostaden

• Små och stora tysta områden: bör finnas inom 300 meter respektive 2,5 km från bostaden

Naturvårdverket har i sin rapport ”Friluftsliv 2018” tittat på sambandet mellan avståndet till naturområdet och hur ofta det besöks, är avståndet mindre än 100 meter från bostaden uppger 44% att de besöker området varje dag och ökar avståndet till 500 meter till 1 km så blir motsvarande värde 8% (Fredman, Ankre,

& Chekalina, 2019).

Tabell 2 Frekvens besök i naturområdet närmast bostaden där det är möjligt att under fritiden (Fredman, Ankre, & Chekalina, 2019)

Kvalitet

Grunden för kvalitén på den bostadsnära naturen skapas i den fysiska planeringen i samverkan med gestaltning och den långsiktiga förvaltningen. En attraktiv bostandsnära och en god grönstruktur kan öka stadens attraktivitet och konkurrenskraft (Boverket, 2007).

Minskade ekonomiska resurser gör många gånger att skötseln av naturområden minskar och kan som konsekvens få att marken ses som mindre värd och istället exploateras. Det är viktigt att se en långsiktighet i planeringen och även se att förlorade grönområden är i stort sett omöjliga att få tillbaka.

(24)

KARTLÄGGNING AV NATUROMRÅDEN FÖR FRILUFTSLIV

För att stödja kommunerna att få ett bra underlag i den fysiska planeringen för hur naturområden används för friluftsliv eller hur friluftslivet kan utvecklas har Naturvårdsverket tagit fram en vägledning ”Kartläggning av naturområden för friluftsliv” (Naturvårdsverket, 2019). Kartläggning av naturområden underlättar för att en kommun ska kunna uppnå de mål som man har med friluftslivet och även för att andra aktörer inom friluftslivet ska kunna arbeta för att öka förutsättningar för friluftsliv.

REGIONAL TILLVÄXT OCH LANDSBYGGDSUTVECKLING Naturturism

Intresset för naturturism ökar. Enligt tillväxtverket finns det en stor möjlighet till ökade intäkter och ökad sysselsättning över hela landet, med bieffekter i form av förbättrad folkhälsa och en mer hållbar turism (Tillväxtverket, 2019).

Naturturism är enligt tillväxtverket en av landsbyggdens framtidsnäringar, besöksnäringen har enligt dem fördubblat sin omsättning sedan år 2000 (Tillväxtverket, 2019).

Ett attraktivt och känt friluftsliv med möjlighet till närturism i kommunen ger förutsättningar för fler att kunna turista hemma vilket bidrar till en mer hållbar fritid med förutsättningar för förbättrad folkhälsa och minskad klimatbelastning dessutom ger det förutsättning för flera att komma ut, även de med sämre ekonomiska förutsättningar.

Attraktiv bostadsort – kompetensförsörjning

En kommun med ett väl utvecklat friluftsliv ökar kommunens attraktivitet vilket även kan bidra till kommunens kompetensförsörjning.

Enligt turistforskningsinstitutet vid Mittuniversitetet är friluftsliv en viktig faktor när man väljer var man vill bo. I den enkätundersökning som de har gjort svarade varannan person, drygt 52 procent, att tillgången på friluftsliv är viktig när man väljer bostadsort. Enligt dem är det en tydlig ökning jämfört med en liknande undersökning som gjordes år 2007 då knappt 40 procent av de tillfrågade svarade att tillgången till friluftsliv påverkade valet av bostadsort (ETOUR

Mittuniversitetet, 2019).

Även naturvårdsverket rapport ”Friluftsliv 2018” visar en ökning av att friluftslivet har påverkan på valet av bostadsort. Deras rapport visar en ökning från 39,3%

2007 till 52,9% 2018 (Fredman, Ankre, & Chekalina, 2019).

Tabell 3 Utdrag ur tabell Friluftslivets betydelse i Naturvårdsverkets rapport "Friluftsliv 2018"

(Fredman, Ankre, & Chekalina, 2019).

Helt eller delvis oenig

Varken oenig eller enig

Helt eller delvis enig

Vet ej

…möjligheter till friluftsliv har påverkat ditt val av bostadsort?

29,8% 15,8% 46,6% 7,8%

(25)

Figur 3 Utdrag ur svar på olika påståenden om friluftslivet i Naturvårdsverkets rapport

"Friluftsliv 2018" (Fredman, Ankre, & Chekalina, 2019).

SKYDDADE OMRÅDEN SOM RESURS FÖR FRILUFTSLIVET

Riksdagens mål om skyddade områden som resurs för friluftslivet handlar om att naturområden ska göras attraktiva för friluftsliv och rekreation (Naturvårdsverket, 2012). De skyddade områdena som finns i kommunen kan göras mer tillgängliga genom att skapa bra entréer till områdena, anlägga leder, skyltning för bättre tillgänglighet och även göra områdena mer kända för att man ska hitta dit.

Målområde Föreningsliv

STARKT ENGAGEMANG OCH SAMVERKAN FÖR FRILUFTSLIVET

Ideella organisationer inom friluftsområdet har en viktig funktion för att erbjuda aktiviteter och även för att sprida kunskap och friluftsliv. Idag finns det inom Svenskt Friluftsliv 24 organisationer som har närmare 10 000 föreningar med totalt ca 1,63 miljoner medlemmar (Naturvårdsverket, 2015). I handlingsplanen för friluftsliv i Västerås inkluderas även idrottsföreningar som inte är med i Svenskt Friluftsliv, handlingsplanen utgår från idrottsföreningar som har sina anläggningar och/eller bedriver sina aktiviteter i natur- och friluftsområden.

Det sker idag en förändring att man istället för att vara medlem i en ideell förening istället engagerar sig genom informella nätverk som kan ha sin bas i grupper på sociala medier. Även privata aktörer, företag, ökar inom området där man erbjuder gruppträning eller personlig träning.

För att utveckla friluftslivet behövs det en kontinuerlig dialog med kommunen, föreningar och även andra aktörer inom friluftsområdet genom exempelvis lokala så kallade friluftsråd.

TILLGÅNG TILL NATUR OCH FRILUFTSOMRÅDEN FÖR FÖRENINGSIDROTTEN Idrott och motion i natur och friluftsområden är för många den viktigaste formen av friskvård. De flesta som bedriver idrott och motion i friluftsområden bedriver den utan att vara föreningsanknutna men de är starkt beroende av de

anläggningar för idrotten som finns anlagda. Exempel på anläggningar för idrotten kan vara motionsspår för promenader, löpning och skidåkning.

(26)

Även naturstigar används av idrotter där terrängcykling (mountainbike - MTB) och stiglöpning (trail running) är idrotter som växer i popularitet. Orientering behöver även de större friluftsområden för sin idrott.

Anläggningar i friluftsområden idag är till största delen motionsspår som utvecklades för cirka 40 år sedan och som fortfarande till viss del möter motionärers och idrottares behov. Samtidigt har de idrotter som finns i

friluftsområden utvecklats och för att de ska kunna fortsätta att utvecklas har de nya behov på anläggningar. Det kan vara nya stigar anpassade för MTB för ungdomar, motionärer och elit. Markerade leder för trail running som även kan användas för vandring. Konstsnöspår för längdskidåkning för ungdomar, motionärer och elit.

Anläggningar inom friluftsområdena har ofta fyllt flera olika funktioner sommar och vintertid, idag ser vi dock att det ofta uppkommer konflikter mellan olika brukarkategorier. Det kan vara klagomål på MTB som cyklar på vandringsleder och motionsspår och en återkommande konflikt vintertid är gående i längdskidspår.

Utveckling av anläggningar för idrott i friluftsområden har en stor potential att främja folkhälsa och fysisk aktivitet hos befolkningen. Dessa anläggningar kommer att användas både av föreningsidrotten men även till stor del av de som inte är föreningsanknutna. Idag har ofta motionsspår, skidspår, friluftsområden och vandringsleder av någon anledning hamnat i skymundan – trots stor potential att främja folkhälsa och fysisk aktivitet i befolkningen (Faskunger, Kartläggning av skidanläggningar, 2013).

Figur 4 Rocklunda skogen är ett centralt beläget friluftsområde där idrott och motion står i fokus. Foto: Per Groth.

(27)

Målområde Folkhälsa

FRILUFTSLIV FÖR GOD FOLKHÄLSA

Fysisk aktivitet har en stark positiv effekt på människors hälsa och på folkhälsan i stort. En livsstil som är mer stillasittande innebär en kraftigt ökad risk för ohälsa, kroniska sjukdomar och för tidig död (Schäfer Elinder & Faskunger, 2006).

På senare år har studier visat att en stillasittande livsstil även belastar samhället i form av hälso- och sjukvårdskostnader, minskad produktivitet och mänskligt lidande. En svensk beräkning visade att en stillasittande livsstil årligen kostar det svenska samhället minst 6 miljarder kronor (Faskunger, Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet, 2007).

Regelbunden fysisk aktivitet genom hela livet innebär att fler kan leva ett

oberoende liv långt upp i åldern. En rekommenderad regelbunden fysisk aktivitet definieras med en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv.

Rekommendationen för barn är 60 minuter fysisk aktivitet varje dag och bör omfatta både måttlig och hård aktivitet (Schäfer Elinder & Faskunger, 2006).

Det är viktigt att i samhällsplaneringen möjliggöra att alla grupper i samhället får förutsättningar att kunna röra på sig. Civilsamhället har också en viktig roll. Inom Svenskt Friluftsliv finns 24 organisationer fördelat på 10 000 föreningar som bedriver en rad av verksamheter kring utevistelse och rekreation

(Naturvårdsverket, 2012).

TILLGÄNGLIG NATUR FÖR ALLA

Riksdagens mål om tillgänglig natur för alla innebär att alla människor ska ha möjlighet att vistas i och njuta av natur- och kulturlandskapet (Naturvårdsverket, 2012).

Tillgänglighet kan handla om att man har kunskap om att ett friluftsområde finns och hur anpassat området är för de förutsättningar man har som individ. Det kan även vara upplevda hinder. Studier har visat att olika grupper i samhället nyttjar mer eller mindre naturen på sin fritid, för att fler ska få förutsättningar behöver friluftsområden tillgängliggöras för fler.

Naturvårdsverket visar en jämförelse av friluftsvanor mellan olika grupper i det svenska samhället i sin rapport ”Friluftsliv 2018”, se Tabell 4 Skillnader i

aktivitetsindex mellan olika grupper. Andelar i procent .Tabell 4 (Fredman, Ankre,

& Chekalina, 2019). I rapporten har de kommit fram till att personer som har växt upp utanför Europa eller har föräldrar som växt upp i land utanför Europa, upplever generellt sett fler hinder än personer som växt upp inom Europa. Det gäller särskilt avsaknad av utrustning, att det är för kostsamt samt att det inte finns tillgång till lämpliga platser eller någon att utöva aktiviteten med.

(28)

Tabell 4 Skillnader i aktivitetsindex mellan olika grupper. Andelar i procent (Fredman, Ankre,

& Chekalina, 2019).

Socioekonomiska skillnader

Studier visar att den socioekonomiska sammansättningen i bostadsområden kan ge skillnader på hur fysisk aktiva de boende i området är. Boende i

socioekonomisk svaga bostadsområden är ofta mer inaktiva dessutom har ofta dessa bostadsområden sämre tillgång till ytor för fysisk aktivitet (Faskunger, Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet, 2007).

Socioekonomisk svaga bostadsområden har ofta en lägre andel grönytor vilket medför att de boende har längre avstånd till grönytor. De som bor i dessa områden är ofta ovana att röra sig i naturen vilket innebär att tröskeln är större för att komma ut och då behöver man för att övervinna den tröskeln närmare till den bostadsnära naturen, det har nämnts 50 till 100 m.

Barns miljöer för fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet ger grunden för barnens nuvarande och framtida hälsa, både den fysiska, psykiska och social. Den nya generationen barn och unga har ett mer stillasittande liv än tidigare generationer och det medför framtida hälsorisket. Det är inte bara den nya digitala världen som ökar stillasittandet utan även att

närmiljön och staden har förändrats vilket begränsar rörelsefriheten och den

(29)

fysiska aktiviteten. Exempel på hinder är den kraftiga ökningen av biltrafiken, höga hastigheter på motorfordon och de växande avstånden till utbud och olika målpunkter. För att förbättra möjligheten för att stimulera barns fysiska, mentala och sociala utveckling krävs ett helhetsperspektiv i samhällsplaneringen för att åstadkomma sammanhängande barnvänliga miljöer. För att uppmuntra till mer utomhusvistelse krävs att den byggda miljön är säker, trygg och stödjer barns intressen och vardagsaktiviteter (Faskunger, Barns miljöer för fysisk aktivitet, 2008).

Äldres miljöer för fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet ger förutsättningar för äldre till ett hälsosamt åldrande som innebär bland annat ett ökat välbefinnande, stärkt skelett, bevarad muskulatur och rörlighet, motverkad övervikt, förbättrad sömnkvaliteten samt främjar också den mentala och sociala hälsan. Fysisk aktivitet hos äldre bidrar även till ett minskat hjälpberoende och minskad sjukhet (Stamblewski Bergman, 2008).

Närmiljön är särskilt viktig för att ge förutsättningar för äldre att vistas ute mer och även för att de ska vara fysiskt aktiva. Närmiljön kan vara utsikten från fönstret och balkongen och även närmiljön runt entrén till bostaden (Faskunger, Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet, 2007).

Tillgång till bostadsnära natur, trygghet, säkerhet och tillgänglighet är nyckelfaktorer som i hög grad påverkar den fysiska aktiviteten bland äldre.

Otrygghet kan innebära oro för att drabbas av våld eller rädsla för att ramla.

Trygghet kan innebär att det finns tillgängliga parkbänkar och en trafiksäker miljö.

Tillgång till affärer, service och kollektivtrafik innebär mer fysisk aktvitet och ökad självständighet längre upp i åldern.

Folkhälsomyndighetens årliga undersökning visar att andelen personer med funktionsnedsättning ökar med åldern samtidigt som vi lever längre, se Figur 5.

För att fler ska kunna vara fysiskt aktiva hela livet är det därför viktigt att skapa förutsättningar för att det ska vara möjligt.

Figur 5 Andel personer med funktionsnedsättning efter ålder, 16–84 år, 2018, i procent (Folkhälsomyndigheten, 2018)

15 16

24

33

23

13 17

22

32

21

16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år 16-84 år

Andel med funktionsnedsättning (%)

Kvinnor Män

(30)

Funktionsnedsättning

Studier har visat att personer med funktionsnedsättning är mindre fysiskt aktiva än den övriga befolkningen enligt rapporten ”Fysisk aktivitet vid

funktionsnedsättning” anger 55 % av personer med funktionsnedsättning att de var fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag, jämfört med 68 % i övriga

befolkningen. Detta innebär även att personer med funktionsnedsättning har en ökad risk för sjukdomar och ohälsa jämfört med befolkningen i övrigt (Bergström, Hagströmer, Sundberg, & Taube, 2010).

För att personer med funktionsnedsättning ska få bättre förutsättningar att bli fysiskt aktiva behöver den fysiska miljön tillgängliggöras för dem. Det kan även behöva andra insattser för att dem såsom till exempel ett fungerande socialt stöd (Bergström, Hagströmer, Sundberg, & Taube, 2010).

Figur 6 Många äldre har nedsatt rörelseförmåga. Skuleskogens Nationalpark, Västernorrlands län, är ett exempel på ett skyddat område där personer med exempelvis rullator kan ta en promenad i naturskogen på hårdgjorda stigar. Trälisten längs stigen underlättar även för personer med nedsatt syn. Foto: Camilla Näsström (Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Handisam, 2013)

Universell utformning

I planeringen av samhället är det viktigt att man utgår från människors olika behov, egenskaper och funktionsförmåga. Det är även viktigt att i planeringen få med att samma person över tid har olika förutsättningar, från barndomen till ålderdomen.

Idag är ofta friluftsområden inte tillgängliga för alla och i utvecklingen av dessa och även planeringen av nya områden är det viktigt att tillgängliggöra för fler. Ett sätt för planering av tillgänglighet är att använda sig av Universell utformning (Universal Design på engelska) som kan förklaras som design av produkter, tjänster och miljöer som är användbara för en så stor del av befolkningen som möjligt, utan att det krävs speciell anpassning (Certec, 2018).

Figur 7 Mångfaldstänkande i designprocessen, figur (Certec, 2018)

(31)

The Center for Universal Design vid North Carolina State University har tagit fram sju principer för universal design:

1. Likvärdig användning.

Utformningen är användbar och marknadsmässig för personer med varierande förmågor.

2. Flexibilitet i användning

Designen tillåter en stor variation av personliga preferenser och förmågor.

3. Enkel och intuitiv användning

Användningen ska vara lätt att förstå, oberoende av användarens erfarenhet, kunskap, språkförmåga eller nuvarande koncentrationsnivå.

4. Uppfattbar information

Designen kommunicerar nödvändig information till användaren på ett effektivt sätt, oberoende av omgivande förhållanden eller användarens sinnesförmågor.

5. Tolerans för misstag

Designen minimerar risker och allvarliga konsekvenser av misstag eller oavsiktliga handlingar.

6. Låg fysisk ansträngning

Designen kan användas effektivt och bekvämt med minimal uttröttning.

7. Storlek och utrymme för åtkomst och användning

Designen har lämplig storlek och det finns utrymme så den går att komma till, nå, hantera och använda oberoende av användarens kroppsstorlek, hållning eller rörlighet.

Information för bättre tillgänglighet

En viktig del i att tillgängliggöra friluftslivet för fler är att det ska vara lätt att hitta till och få information om friluftsområden. På plats i friluftsområdet ska det finnas bra och lättillgänglig information om området samt det ska även vara lätt att orientera sig i området.

Entréer – entrén är frilutsområdets ansikte utåt och ska vara lättillgängliga och lätta att hitta. Informationen som finns vid entréerna ska vara så att de flesta ska kunna ta del av den.

Skyltning - Skyltar vid friluftsområdenas entrér ska ge information om området och även vara bra vägvisare. Skyltar kan även vara placerade som information vid målpunkter eller längs stigar och leder. Skyltar ska vara utformade så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga lätt ska kunna läsa och ta till sig informationen samt orientera sig (Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Handisam, 2013).

(32)

Digitalisering – För att hitta till och för att få information om friluftsområden är hemsidor med beskrivning och kartor ett bra verktyg. Hemsidor och andra elektroniska tjänster öppnar möjligheter för människor att få ta del av information om friluftsområden och kunna förbereda ett besök i dessa.

Man kan för att locka ut fler skapa digitala vägledningar eller använda sig av digitala skattjakter, geocaching är en GPS-stödd variant av skattjakt utomhus där man söker skatter vars koordinater är utlagda på internet.

Ledmarkeringar och Vägvisning – Längs med leder och motionsspår bör det för att öka tillgängligheten och tryggheten finnas ledmarkeringar och vägvisningar.

Dessa ska vara utformade för att så många som möjligt ska kunna tyda dem.

Friluftslivets samverkan med andra

För att locka ut de som inte är vana att vistas i naturen och inte är

föreningsknutna kan samverkan med andra vara ett sätt att få fler intresserade.

Ett exempel kan vara skapandet av en kulturstig med naturanpassad konstnärlig gestaltning. Idag finns ett bra exempel på ett sådant område på Tjörn där man enligt dem har världens svettigaste konstrunda. Där kan man enligt dem cykla, spring eller gå sig varm mellan konsten på Nordiska Akvarellmuseet via slingrande vägar till natursköna Skulptur i Pilane (Västsverige, 2019)

Figur 8 Skulpturer i naturen - Pilane Skulpturpark på Tjörn är ett populärt utflyktsmål.

Fotograf: Roger Borgelid/Westsweden.com (Västsverige, 2019)

JÄMSTÄLLDHET

Friluftlivet är en fysisk aktivitet som är relativt jämställd, kvinnor är något oftare ute i naturen än män enligt statistik från naturvårdsverket, (Fredman, Ankre, &

Chekalina, 2019). Även de idrotter som utövas i friluftsområden är ofta jämställda, se t ex orientering, längdskidåkning, löpning och cykling. Det är viktigt att

(33)

friluftslivet fortsättningsvis är jämställt då det är en viktig del i människors fysiska aktivitet.

SÄKERHET OCH TRYGGHET

Säkerhet och upplevd trygghet är viktiga faktorer som många gånger påverkar hur människor rör på sig, inte minst barn, kvinnor och äldre (Faskunger, Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet, 2007).

För äldre människor kan till exempel en parkbänk upplevas som en trygghet och säkerhet utifrån att de känner tryggheten att veta att det finns ställen att vila på och att säkerheten ökar när de kan vila när de är trötta vilket kan minska risken för fallolyckor.

I rapporten ”Den byggda miljöns påverkan på fysiska aktivitet” anges att det är flera faktorer som rör säkerhet och trygghet som har konsekvenser för

människors rörelsemönster vid utevistelse, eftersom människor anger otrygghet som ett viktigt hinder för fysisk aktivitet. I rapporten finns en punktvis

sammanfattning av forskning på området (Faskunger, Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet, 2007):

• Att känna sig trygg i sitt bostadsområde är för många grupper i samhället, som kvinnor, etniska minoriteter och äldre, ofta en helt avgörande faktor för att de regelbundet ska våga motionera utomhus, bedriva rekreation i närmiljön eller för utomhusvistelse över huvud taget.

• Kriminalitet och ”oroligheter” (exempelvis bråk, klotter och störande uppträdanden) i ett område är kopplat till den byggda miljöns utformning, men på vilket sätt det påverkar fysisk aktivitet är än så länge relativt oklart.

• Äldre som uppfattar sitt bostadsområde som tryggt och säkert har visat sig vara mer än dubbelt så fysiskt aktiva som äldre som uppfattar området som otryggt och osäkert.

• Biltrafik och höga hastigheter på motorfordon är den vanligaste orsaken till att människor säger att de upplever otrygghet i sin närmiljö eller vid aktiv transport. Undermålig utformning av ett område och ett vägnät som tillåter höga hastigheter på motorfordon bidrar kraftigt till risken att fotgängare skadas eller förolyckas i kollisioner.

• Forskning visar att det är möjligt att genom förändringar av den byggda miljön kraftigt förbättra förutsättningarna för olika former av fysisk aktivitet som lek, utomhusvistelse, gång och cykling, samtidigt som det är möjligt att kraftigt minska risken för kollisioner och krascher mellan motorfordon och oskyddade trafikanter.

• Det är viktigt med god belysning för att skapa trygghet vid

utomhusvistelse kvällstid, och mörker är ett avsevärt hinder för bland annat promenader – speciellt för kvinnor.

(34)

Målområde Kunskap ALLEMANSRÄTTEN

Inte störa, inte förstöra. Allemansrätten är väldigt viktigt för friluftslivet då det innebär att man enkelt, på ett hänsynsfullt sätt, kan röra sig i naturen både långt bort från bebyggelse och i stadsnära natur.

Allemansrätten innebär både rättigheter och skyldigheter. Den ger frihet men det är viktigt att friheten innebär ett eget ansvar.

Rättigheter

Allemansrätten ger friheten och även ansvaret att få vara nästan överallt i naturen, man ska visa hänsyn och ska inte störa eller förstöra. Det ger en rätt och möjlighet att gå över annans mark och att tillfälligt uppehålla sig där

(Naturvårdsverket, 2018).

SKYLDIGHETER

Allemansrätten innebär också en skyldighet att visa hänsyn: att inte skada omgivningen eller störa vare sig djur- och växtliv eller andra personer som bor eller vistas där (Naturvårdsverket, 2018).

KORT OM ALLEMANSRÄTTEN

Allemansrätten är ingen lag, men omges av lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet. Exempelvis får man inte gå till fots över tomt, plantering eller annan äga som kan skadas av detta, vilket regleras i brottsbalken 12 kapitlet 4 §. Ett annat exempel är nedskräpning som är förbjudet enligt miljöbalken 15 kapitlet 30

§.

Allemansrätten innebär också att man inte bara ska ta hänsyn till markägare utan också till andra som vistas i naturen. Allemansrätten har stöd i grundlagen, i 2 kapitlet 15 § regeringsformen, som säger att ”alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.

Men där sägs det inget närmare om vad allemansrätten är för något. I miljöbalken 7 kapitlet 1 § står att alla ska ”visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med naturen” och enligt den praxis som skapats genom domar på området följer att en verksamhet inte får medföra nämnvärd skada eller olägenhet för markägaren (Naturvårdsverket, 2018).

God kunskap om allemansrätten

Sveriges friluftspolitik har som mål att allemansrätten värnas och att allmänhet, markägare, föreningar och företag har god kunskap om allemansrätten.

Idag är de vanligast förekommande överträdelserna olaglig terrängkörning, nedskräpning och skadegörelse (Naturvårdsverket, 2012).

Naturvårdsverket har gjort en undersökning där cirka 90 procent av de som deltagit har svarat rätt på grundläggande frågor om allemansrätten, enligt dem är det är dock få undersökningar och svarsfrekvensen är låg. Naturvårdsverket

(35)

skriver även att allemansrätten är en flexibel sedvanerätt och det är inte alltid det finns ett givet svar på vad som är rätt eller fel, det beror på den aktuella

situationen på platsen. De anser även att denna typ av kunskap är svårare att mäta då det inte är enkelt att formulera en fråga eller att bedöma svaret i en teoretisk situation som i en enkätundersökning (Naturvårdsverket, 2015).

Bristande kunskaper i allemansrätten kan innebära att man gör felaktiga bedömningar av vad som är acceptabelt (Naturvårdsverket, 2015). Ett

återkommande problem är t ex att man genom att hävda allemansrätten går i anlagda skidspår trots att dessa förstörs.

Naturvårdsverkets uppföljning visar att det är viktigt att fortsätta insatser för att sprida kunskaper (Naturvårdsverket, 2015).

ETT RIKT FRILUFTSLIV I SKOLAN

Friluftslivet i skolan är ofta en liten del i ämnet idrott och hälsa men friluftslivet kan vara en resurs även i andra ämnen.

Utomhuspedagogik

Utomhuspedagogik är ett sätt att involvera friluftsliv i skolundervisningen och kan hjälpa många elever att inhämta kunskap på andra sätt än i den traditionella undervisningen. Vid Linköpings universitets bedrivs forskning inom en forskargrupp ”Forum för utomhuspedagogik” enligt dem har studier visat att variationsrika naturpräglade utomhusmiljöer sänker stress och ökar

koncentrationsförmågan. Resultat i matematik, språk och naturorienterande ämnen förbättras då lärmiljöer växelverkar med varandra (Linköpings universitet, 2019).

Enligt naturvårdsverket finns det forskning och studier som visar att elever får en bättre inlärning av undervisning utomhus. Enligt dem gör det även att eleverna koncentrerar sig mer och även får en bättre motorisk förmåga, detta beror enligt dem att den fysiska aktiviteten ökar. Genom att man flyttar ut undervisningen integrerar man även den fysiska aktiviteten med andra ämnen. Undervisning i naturen kan bli mer varierad och teoretiska modeller kan förklaras på nya sätt.

Det innebär att fler elever hittar sitt sätt att lära på (Naturskyddsföreningen, 2019).

Asköviken naturskola

Naturskolan Asköviken är en del i Västerås stads skolverksamhet och den ska ge elever i Västerås möjlighet att lära sig om naturen ute i naturen. Verksamheten riktar sig till alla barn, ungdomar och lärare i Västerås stads skolor från förskolan upp till gymnasiet. Hit kan lärare och elever komma för att få en variationsrik natur- och miljöundervisning.

Ett av naturskolans mål är att väcka barns och ungdomars intresse för natur- och miljöfrågor. På Naturskolan Asköviken får eleverna också lära sig att se ekologiska samband och förstå hur kretsloppen fungerar. Ett annat av målen är att de vill inspirera Västerås lärare att använda sig av utomhuspedagogik.

(36)

Ett besök på naturskolan kostar inget för Västerås skolor, utan skolan ska ses som en gemensam resurs som ger möjlighet till ett aktivt och kreativt lärande i

utemiljö.

Naturskolan är öppen för allmänheten vissa dagar under året genom Öppet Hus.

Naturskolan arrangerar också naturguidningar och utbildningsdagar som riktar sig till förvaltningar och bolag inom Västerås stad, men även till företag och

allmänhet. Naturskolan ligger i anslutning till Askövikens naturreservat som är öppet för alla att besöka (Västerås stad Naturskolan, 2019).

Pedagogiska skolgårdar

Naturskolan håller i ett projekt ”Pedagogiska skolgårdar” som startade 2012 med pilotprojekt på en förskola och en skola, då höll Naturskolan i alla kontakter för att få erfarenheter av hur skolgårdsprojekt kan gå till. En pedagogisk skolgårdsmiljö är en utemiljö som byggts utifrån ett tänk kring lärande såväl som en miljö för rekreation. Det är en miljö där man lockas till att använda naturen som klassrum (Västerås stad Naturskolan, 2019).

GOD KUNSKAP OM FRILUFTSLIVET

Riksdagens mål om god kunskap om friluftslivet innebär att det bör finnas etablerad forskning och statistikinsamling kring friluftsliv som utgår från

ämnesfältets bredd och mångvetenskapliga karaktär, är långsiktig över tiden och bygger på behoven hos friluftslivets aktörer (Naturvårdsverket, 2012).

För den kommunala verksamheten är det viktigt att hämta in statistik via bland annat medborgarenkäter för att få underlag för framtida utveckling.

I Sverige idag finns det viss forskning kring friluftslivet och fysisk planering som påverkar friluftslivet. För framtida utvecklingen av städerna är det viktigt att man i den kommunala planeringen över förvaltningsgränser tar hänsyn till beprövad forskning inom området.

Barnrättsperspektivet

I framtagandet av handlingsplanen har barnperspektivet varit med i framtagandet av de olika målen. I det fortsatta arbetet med aktiviteter kopplade till

handlingsplanen bör dessa perspektiv tas med och barnkonsekvensanalyser göras.

Kort förklaring av de olika perspektiven –

Barnperspektivet innebär att den vuxne med hjälp av egna erfarenheter och kunskaper från till exempel den egna uppväxten, utbildning, yrkes- och familjeliv försöker sätta sig in i barnets situation för att själv bedöma vad som är barnets bästa. Men ett barnperspektiv innebär inte automatiskt att barnets rättigheter säkerställs. För det krävs ett barnrättsperspektiv.

Barnets perspektiv - skiljer sig från både barnrättsperspektivet och

barnperspektivet. Barnets perspektiv är barnets egen berättelse och tolkning av sin situation. Vuxna har skyldighet att ta hänsyn till barnets perspektiv enligt

(37)

artikel 12 i FN:s barnkonvention, som fastställer barnets rätt till delaktighet.

Barnet är rättighetsbärare, men det är alltid den vuxne som är skyldighetsbärare, det vill säga den som har skyldighet att anta ett barnrättsperspektiv för att säkerställa att barnets rättigheter tillgodoses.

Trender för framtiden

Idrottstrender i naturområden

Idag finns det ett ökat intresse att idrotta och motionera. Många utövar gärna sitt idrottande i naturen, det kan vara ett sätt att stressa av med en förhoppning att naturen ska ha en lugnande inverkan. Detta innebär att vi kommer att på ett utökat behöva se på våra naturområden utifrån idrotts- och friluftslivsperspektiv.

En trend är löptrenden att fler är ute och springer och många har upptäckt att springa ute i naturen på stigar. Här har det under de senaste åren vuxit fram tävlingar och motionsgrupper inom det som populärt kallas för ”trailrunning”.

Vasaloppet det stora klassiska varumärket inom utomhusidrott har de senaste åren vuxit både i antal utövare och genom att de har breddat sin verksamhet till trail running, cykel Vasan och flera olika längdskidlopp.

Cykling på stigar, MTB, är en idrottform som har ökat kraftigt de senaste åren.

Ökningen kan bero på flera olika saker. Det har blivit populärt att utöva idrott med friluftsinriktning. De som har svårt att springa kan ofta cykla då det är en skonsammare idrottsform och att cykla i skogen ger fortfarande

naturupplevelsen. Det känns även tryggare än att cykla på landsväg Cykalvasan kan även vara en bidragande orsak till att det finns en stark trend inom MTB.

Längdskidåkning är en vinterversion av den alltmer utbredda löpartrenden och en motreaktion till innesittarkulturen. Längdskidsporten har de senaste 10 åren gått från att vara en snorig töntsport till att bli en trendsport. Siffror från

Riksidrottsförbundet visar hur intresset har ökat bland de unga. Och framför allt så har ökningen skett i Stockholm 2004 registrerades 28 030 träningstillfällen för barn och ungdomar i huvudstaden, samma siffra 2013: 54 347. Även i Vasaloppet har "boomen" för längdskidåkning varit tydligt sedan 2009 då det blev ett enormt tryck på deras arrangemang.

Vandringstrend

Idag ger sig fler och fler ut i naturen enligt en undersökning från Svenska

Turistföreningen (Svenska Turistföreningen , 2017). Enligt undersökningen ägnar sig nästan en fjärdedel (24 %) av svenskarna helst åt vandring under en aktiv semester i Sverige. Bland yngre personer (18-29 år) är det hela 28 % som helst vandrar på den aktiva semestern.

References

Related documents

Antal kalorier: 150 kilokalorier (kcal) (vikt mellan 55-80 kg). med spark (5 km) beräknat på att man sparkar cirka

Antal kalorier: 150 kilokalorier (kcal) (vikt mellan 55-80 kg). med spark (5 km) beräknat på att man sparkar cirka

In Wyoming the subjects showed a positive attitude, felt that code-switching showed intelligence, that there was structure to code-switching, and that the speaker was fluent in

Följande kapitel redogör för hur styrdokumenten Lpo94 och Lgr11 framskriver begreppet friluftsliv inom idrott och hälsa, varför friluftsliv bör ingå i grundskolans

Denna studies syfte är att undersöka om elever på gymnasiet som ofta bedriver friluftsliv eller vistas i naturen upplever mindre stress i skolan än gymnasielever som mindre

Vi är två lärarstudenter från Högskolan i Gävle som under Ht 2013 skriver examensarbete på 30 högskolepoäng. Studiens syfte är att göra en fördjupning om friluftsliv i

The available storage space is a central decision variable, and is used to allocate the paper reels to the facilities and bays that are not currently occupied, which means that

Redskap som är kortare än 50 m kan märkas ut med endast en fiskekula som ska vara minst 15 cm i diameter eller en cylinder som ska vara minst 20 cm lång och 6 cm i diameter..