KTH
INSTITUTIONEN FÖR FASTIGHETER OCH BYGGANDE
EXAMENSARBETE
FASTIGHETER OCH BYGGANDE BYGGPROJEKTLEDNING AVANCERAD NIVÅ, 30 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2020
Privata beställarorganisationer om sin roll och sitt arbete med hållbar utveckling inom den svenska byggbranschen
- Incitament, barriärer och förbättringsmöjligheter
Daniel Nilsson, Johan Kärrström
Master of Science thesis Title
Author(s)
Department
Master Thesis number Supervisor
Keywords
Private client
organizations about their role and their work with sustainable development in the Swedish
construction industry - Drivers, barriers and opportunities for improvement
Daniel Nilsson, Johan Kärrström
Real estate and
construction management TRITA-ABE-MBT-20591 Lilly Rosander
Sustainable development, sustainable construction, implementation,
implementation climate, client, innovation, barriers, drivers, construction industry, Agenda 2030.
Abstract
There is no doubt that the construction industry faces major challenges
concerning the contribution to sustainability at a global level. The client has a key role in promoting the work towards sustainable development in the industry and therefore has a major opportunity for influence. However, there is a lack of research from the client perspective. The purpose of this paper is to investigate how private clients in Stockholm is addressing sustainable development and to highlight incentives, barriers and possible improvements.
By using a qualitative method this paper concludes that private clients view themselves as the key actor to promote sustainable development in the construction industry and that their view of sustainable development mainly contains environmental sustainability aspects e.g. climate change. Furthermore, this study presents a number of incentives and barriers that hinder/drives sustainable development from the perspective of the client and a number of recommended actions to drive the sustainability work within the organization and in the industry. Among these actions there are three proposed areas of collaboration among private client organizations since this study argues that there exists great potential to improve the industry to work more sustainable if the organizations work more unison. Also, the importance of establishing work towards sustainability within the organization is something this study consider to be a key-factor for a successful implementation of e.g. strategies, practices or tools for promoting sustainable development.
Acknowledgement
This master thesis has been written at The Royal Institute of Technology, KTH, in Stockholm during the spring 2020. The thesis was made as the final part of the degree program in Civil Engineering and Urban Management, within the master’s degree of Real Estate and Construction management.
We would like to thank our supervisor Lilly Rosander and those of you who participated in the interviews.
Examensarbete Titel
Författare
Institution
Examensarbete Master nivå Handledare
Nyckelord
Privata
beställarorganisationer om sin roll och sitt arbete med hållbar utveckling inom den svenska byggbranschen – Incitament, barriärer och förbättringsmöjligheter Daniel Nilsson, Johan Kärrström
Fastigheter och byggande TRITA-ABE-MBT-20591 Lilly Rosander
Hållbar utveckling, implementeringsklimat, hållbarhetsarbete, beställare, innovation, barriärer, incitament, implementering,
byggbranschen, Agenda 2030.
Sammanfattning
Tveklöst står byggbranschen inför stora utmaningar vad gäller att möta mål i det globala hållbarhetsarbetet. Beställaren har en central roll i att främja arbetet mot hållbar utveckling i branschen och har därför stor möjlighet till påverkan.
Samtidigt visar forskningen att få studier har gjorts ur ett beställarperspektiv.
Syftet med denna studie är att undersöka hur privata beställare i Sverige arbetar med hållbar utveckling och belysa incitament, hinder samt möjliga förbättringar.
Genom att använda en kvalitativ metod har denna studie kommit fram till att privata beställarorganisationer själva ser sig som den viktigaste aktören för att driva hållbar utveckling, samt att deras syn på hållbar utveckling främst grundar sig i ekologisk hållbarhet såsom klimatpåverkan. Vidare tar denna studie fram ett antal incitament samt barriärer som hindrar/driver hållbar utveckling utifrån beställarens perspektiv samt en rad rekommenderade åtgärder för att driva hållbarhetsarbetet framåt inom organisationen och i branschen. Bland dessa åtgärder föreslås tre samarbetsområden för privata beställarorganisationer då det anses finnas stor potential att förbättra branschen till att arbeta mer hållbart om organisationerna skulle arbeta mer unisont. Även vikten av att förankra arbetet mot hållbar utveckling inom organisationen anser denna studie vara en nyckelfaktor för en lyckad implementering av exempelvis strategier, arbetssätt eller verktyg för att främja hållbar utveckling.
Förord
Detta examensarbete genomfördes vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH i Stockholm under våren 2020 och har gjorts som en avslutande del av
utbildningen på civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnad och mastern Real Estate and Construction Management.
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Lilly Rosander samt till er som medverkat under intervjuerna.
Innehållsförteckning
Inledning 1
1.1 Byggindustrins påverkan på miljön 1
1.2 Hållbar utveckling 1
1.2.1 Social-, ekonomisk- och ekologisk hållbarhet 1
1.2.2 Agenda 2030 3
1.2.3 Hållbarhet i byggsektorn 4
1.3 Beställaren 4
1.4 Problemformulering 5
1.5 Syfte 5
1.6 Frågeställningar 5
1.7 Förtydliganden 6
Litteraturstudie 6
2.1 Innovation och förändring i byggbranschen 6
2.2 Gröna byggnader 7
2.3 Hållbara leverantörskedjor 9
2.4 Hållbar upphandling i byggsektorn 9
Teoretiskt ramverk 10
3.1 Implementeringsteori 10
3.1.1 Implementeringsklimat 11
3.1.1.1 Vad påverkar implementeringsklimatet? 11 3.1.1.2 Matchning med de anställdas värderingar och principer 12
Metod 13
4.1 Intervjustudie 13
4.2 Metoddiskussion 14
Empiri och Analys 15
5.1 Företagen 16
5.2 Företagens hållbarhetsarbete 17
5.3 Kunskap och förståelse 18
5.3.1 Konkretisering 18
5.3.2 Utbildning 19
5.3.3 Kunskapsåterföring 19
5.4 Incitament 20
5.4.1 Ekonomiskt incitament 21
5.4.2 Andra incitament 21
5.5 Hinder 22
5.6 Matchning med värderingar och principer 23
5.7 Andra aktörers påverkan 24
5.7.1 Långsiktiga relationer 26
5.7.2 Leverantörsuppföljning 27
Diskussion 28
6.1 Kunskap och förståelse 28
6.1.1 Inkludering av anställda 29
6.1.2 Utbildning och verktyg 29
6.2 Branschsamarbete 30
6.2.1 Branschgemensamma standarder för klimatredovisning 30
6.2.2 Branschgemensamma utbildningar 31
6.3 Incitament 31
6.3.1 Ekonomiska incitament 31
6.4 Andra aktörers påverkan 32
6.4.1 Kunder/hyresgäster 32
6.4.2 Entreprenören 32
6.4.2.1 Långsiktiga relationer 33
6.4.2.2 Leverantörsuppföljning och hållbara leverantörskejdor 33
Slutsats 34
7.1 Vidare forskning 35
Referenser 36
Bilaga 1, Respondenter 42
Bilaga 2, Intervjufrågor 43
9.1 Hållbarhetschefer 43
9.2 Projektchefer och Projektledare 44
Inledning
1.1 Byggindustrins påverkan på miljön
Byggindustrin har en stor påverkan på miljön och är en av de störst bidragande sektorerna till negativ klimatpåverkan. I USA är byggindustrin i dagsläget den tredje största industrin när det gäller utsläpp av växthusgaser (Elmasoudi et al., 2019). Fortsättningsvis säger Ritchie och Roser (2017) att tillverkningsindustrin och byggprocessen bidrar med en tredjedel av de globala utsläppen. De senaste åren har byggindustrin bidragit till 40 % av världens energikonsumtion, 40% av all naturresursanvändning, 40% av det globala avfallet, 25% av vattenanvändningen samt 35-40 % av koldioxidutsläppen (Berardi, 2013; Darko och Chan, 2017;
Serpell et al., 2013; Son et al., 2011; Van Bueren och De Jong, 2007).
1.2 Hållbar utveckling
Även då begreppet hållbar utveckling används frekvent i många studier är det inte ett väldefinierat koncept då det finns över hundra definitioner av hållbar utveckling världen över (Hopwood et al., 2005).
Den mest kända definitionen av hållbar utveckling är den som benämndes för första gången år 1987 i en rapport publicerad av Brundtlandkommissionen.
Denna definition är även den definition som refereras till som startpunkten för intresset av hållbar utveckling. (Berardi, 2013; Darko och Chan, 2017; Ortiz et al., 2009). Definitionen löd:
“Hållbar utveckling är utveckling som möter dagens behov utan att äventyra möjligheterna för framtida generationer att möta sina behov.”
(Ortiz et al., 2009, s.29)
Ortiz et al (2009) har även försökt förklara samma definition med andra ord genom att beskriva hållbar utveckling som:
“Förbättra livskvaliteten och därmed låta människor leva i en hälsosam miljö samt förbättra sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållanden för nuvarande och framtida generationer.”
(Ortiz et al., 2009, s.29)
1.2.1 Social-, ekonomisk- och ekologisk hållbarhet
För att konkretisera begreppet hållbar utveckling kan det delas upp i tre dimensioner; ekologisk hållbarhet som syftar till människans påverkan på
naturen, social hållbarhet som syftar till hur mänskliga handlingar påverkar människans levnadssätt, samt ekonomisk hållbarhet som betraktar det
ekonomiska utfallet av mänskliga handlingar (Wilson, 2015). Ett sätt att illustrera hållbar utveckling med hjälp av dessa dimensioner är att använda ett venn- diagram, se figur 1. Denna modell illustrerar hur hållbar utveckling endast
inträffar då samtliga dimensioner är balanserade, vilket symboliseras av området i mitten (Wilson, 2015).
I bygg- och fastighetsbranschen kan det finnas en intressekonflikt mellan de sociala, ekologiska och ekonomiska aspekterna av hållbarhet. Den viktigaste framgångsfaktorn för att fastighetsinvesterare ska förbättra hållbarheten i deras fastigheter menar Leskinen et al (2020) är att dessa kan se att marknadsvärdet på fastigheten blir högre. Vidare finns det bevis som styrker att vissa
nyckelaspekter gällande hållbara byggnader, såsom fördelarna med miljöcertifieringar och minskade koldioxidutsläpp, ofta inte tas med i
beräkningarna när en fastighet värderas (Warren-Myers, 2013, 2012). Samtidigt visar en studie av Kajander et al (2012) att bolag som exempelvis Skanska kan öka sitt marknadsvärde genom hållbart utövande, såsom att jobba med
miljöcertifieringar av byggnader. I Sverige är allmänhetens kunskap låg gällande hur prestanda påverkar marknadsvärdet på en byggnad (Sundfors and Bonde, 2018). Däremot är dessa prestandamått, såsom energianvändning, elektricitet, vattenkonsumtion, temperatur och avfall, i många fall kända internt hos fastighetsägarna. För att få kännedom om hur marknadsvärdet påverkas argumenterar Sundfors and Bonde (2018) för att lagstadga redovisning av prestandamått hos fastighetsägare. Det kan således anses vara av vikt att
finansierande aktörer, såsom fastighetsägare, banker eller andra investerare, kan se en ekonomisk vinning i att jobba med hållbarhetsfrågor. Detta kräver
kännedom kring hur initiativ gällande hållbarhet påverkar marknadsvärdet på fastigheter generellt.
Figur 1. Venn-diagram för hållbar utveckling omarbetad från (Wilson, 2015).
1.2.2 Agenda 2030
I september 2015 beslutade världens länder om 17 globala mål för hållbar utveckling som skulle verka för social, ekologisk samt ekonomisk hållbarhet.
Dessa 17 mål med sina tillhörande 167 delmål kallas för Agenda 2030 med en strävan om att uppnå dessa fram till år 2030 se figur 2. Dessa mål ska gälla för alla människor i hela världen så att vi tillsammans ska kunna skapa en mer hållbar och rättvis värld och grundar sig i fyra ståndpunkter: avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor, främja fred och rättvisa samt att lösa den rådande klimatkrisen.
Agenda 2030 är något som Sveriges regering arbetar med kontinuerligt.
Sommaren 2018 kom regeringen med en handlingsplan för arbetet med Agenda 2030 för åren 2018–2020. Denna handlingsplan innehöll en rad centrala politiska åtgärder som skulle gå i linje med Agenda 2030 (Regeringskansliet, 2018). Nu är det dock dags att ta nästa steg i detta arbete, skrev regeringen i ett
pressmeddelande den 17 juni 2020, vilket innebär att en proposition om hur Sverige ska arbeta med genomförandet av Agenda 2030 har lämnats in till regeringen (Regeringskansliet, 2020).
Branschorganisationerna Sveriges Byggindustrier och Byggföretagen ställer sig båda bakom målen och arbetar bland annat med att Sverige ska nå en
klimatneutral byggsektor fram till 2045 (Byggföretagen, n.d.; Sveriges
Byggindustrier, n.d.). Denna rapport fokuserar på privata beställare och i detta fall stora privata fastighetsbolag. Branschorganisationen Fastighetsägarna tillsatte 2019 ett hållbarhetsråd som har i uppdrag att möta nationella och internationella hållbarhetsmål i fastighetssektorn (Fastighetsägarna, n.d.).
Fastighetssektorn anses i denna rapport vara starkt kopplad till byggsektorn då vi ser fastighetsbolag som beställare.
Figur 2. FN:s Globala Mål, Agenda 2030 (Globala Målen, 2020).
1.2.3 Hållbarhet i byggsektorn
Hållbart byggande definieras av Yılmaz and Bakış (2015) som att tillämpa principer för hållbar utveckling på en byggnads hela livscykel. Från utvinnandet av råmaterial till att byggnaden rivs, men också de sociala och ekonomiska aspekterna av hållbarhet. I byggbranschen kan det finnas vissa svårigheter med detta livscykelperspektiv. Dutil et al (2011) menar att produkter med väldigt lång livslängd, såsom byggnader, kan vara svåra att analysera med ett
livscykelperspektiv då exempelvis regler, lagar och standarder för byggnader och dess klimatavtryck ändras med tiden. Samma studie betonar samtidigt att det är av största vikt att reducera byggnaders klimatavtryck för att nå en hållbar framtid. I byggbranschen kan orden “gröna”- och “hållbara” byggnader eller arbetssätt vara något som nästan är synonymt (Shurrab et al., 2019). Men när det talas om gröna byggnader eller arbetssätt menar Shurrab et al (2019) att det är ekologisk hållbarhet som åsyftas. Denna del handlar främst om byggnader med fastställda standarder gällande hållbarhet inom områdena; markanvändning och planering, användning av material, vatten- och energianvändning,
inomhusklimat samt kontroll av avfall (Yılmaz and Bakış, 2015)
Hur byggindustrin ska möta mål gällande hållbar utveckling genom att bygga hållbara hus och konstruktioner är något forskningen har undersökt länge.
Många av de tidigare studierna gjorda i ämnet har reflekterat över de olika barriärerna som hindrar byggindustrin att nå hållbar utveckling (Hwang et al., 2018). Utan att veta vad som driver och hindrar byggbranschen i dessa frågor är det svårt att introducera strategier för hållbar utveckling (Tang and Ng, 2014).
Flera studier visar att olika aktörer i byggbranschen anser att beställaren inte ställer tillräckliga krav gällande hållbar utveckling (Chan et al., 2017; Darko et al., 2017a; Darko och Chan, 2017; Häkkinen och Belloni, 2011; Hwang och Tan, 2012;
Nguyen et al., 2017; Serpell et al., 2013).
Samtidigt som branschen är mycket väl medveten om hur viktigt det är med en mer hållbar byggprocess, upplevs beställarens förståelse samt upplevt
värdeskapande av hållbart utövande, fortfarande utgöra en tydlig barriär (Yin et al., 2018). Aliakbarlou et al (2017) har analyserat 20 års forskning kring
värdeskapande och kvalitet för beställaren samt relationen mellan dessa. Det som är tydligt är att den större delen av forskningen ignorerar
beställarperspektivet och fokuserar istället på hur andra aktörer upplever värdeskapande och kvalitet för beställaren (Aliakbarlou et al., 2017).
1.3 Beställaren
Rollen “beställare” är inte alltid helt enkel att definiera, en beställare kan inom den svenska byggsektorn vara flera olika organisationer. Beställaren förklaras ofta som uppdragsgivare och den som beställer utförande av exempelvis projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Utförandet av dessa
arbeten sker av en entreprenör som anlitas av beställaren. Entreprenören i sin tur kan anställa underentreprenörer vilket gör att denne blir beställare åt underentreprenörerna. Denna trappa av beställarroller gör att terminologin
“beställare” blir problematiskt och svår att förstå (“Vad är en byggherre?,” n.d.).
Denna uppsats har valt att betrakta beställaren enligt den engelska definitionen av “construction client”. I boken Understanding the construction client av Boyd and Chinyio (2008) beskrivs beställaren som den som äger projektet samt intresserar sig för kostnader för dels projektgenomförandet men också kostnader relaterade till den framtida nyttan. Beställaren har även ansvar för både resultatet av ett projekt samt användningen av projektet.
1.4 Problemformulering
Tveklöst står byggbranschen inför stora utmaningar vad gäller att möta mål i det globala hållbarhetsarbetet. Beställaren har med sin centrala roll i arbetet mot hållbar utveckling i byggbranschen en stor möjlighet till påverkan. Dock identifieras här att avsaknaden av krav och förståelse från beställare utgör en stor barriär för andra aktörer i branschen att utveckla sitt arbete med hållbar utveckling (Yin et al., 2018). Samtidigt visar forskning att få studier har gjorts ur ett beställarperspektiv (Aliakbarlou et al., 2017), med detta i åtanke har denna studie valts att göras med fokus på privata beställare och deras syn på hållbar utveckling inom organisationen och branschen.
1.5 Syfte
Syftet med denna studie är att öka förståelsen av privata
beställarorganistationers arbete med hållbar utveckling genom att undersöka vad dessa organisationer menar med hållbar utveckling, samt hur de ser på sin egen och andra aktörers roll i detta. Vidare ämnar denna studie belysa de huvudsakliga incitament och barriärer som beställarorganisationerna upplever driver på/håller tillbaka detta hållbarhetsarbete. Med dessa insikter kan denna studie ge förslag på hur privata beställare kan förbättra arbetet med
hållbarhetsfrågor i den egna organisationen genom att använda en implementeringsteoretisk utgångspunkt.
1.6 Frågeställningar
● Vilken syn har privata beställarorganisationer på hållbar utveckling inom den egna organisationen och byggbranschen?
● Vilka incitament och hinder finns för hållbarhetsarbete hos en privat beställarorganisation?
● Hur kan privata beställarorganisationer förbättra sitt arbete mot hållbar utveckling i byggbranschen?
1.7 Förtydliganden
I denna uppsats används begreppet ”incitament” som en anledning att göra något eller utföra en viss handling i positiv bemärkelse. Således kan ”incitament”
i denna studie liknas vid begreppet ”drivkraft”. På samma sätt används begreppen ”barriärer” och ”hinder” synonymt.
Litteraturstudie
Vi har i denna studie valt att utgå från ett antal nyckelbegrepp som anses viktiga för att förstå beställarens viktiga roll i att främja hållbar utveckling i
byggbranschen. Dessa är innovation och förändring, gröna byggnader,
upphandling samt leverantörskedjor. Bland dessa framkommer det med tydlighet att beställaren är en central aktör. I följande litteraturstudie tas dessa
forskningsområden upp med tonvikt på beställarens roll.
2.1 Innovation och förändring i byggbranschen
Innovation är ett ämne som i en rad olika perspektiv ofta länkas till byggbranschen (Bygballe and Ingemansson, 2014; Havenvid et al., 2016;
Kajander et al., 2012; Lindblad and Guerrero, 2020; Matinaro and Liu, 2017;
Vogel et al., 2019). Av Bygballe and Ingemansson (2014) identifieras hur svenska och norska byggbolag i större utsträckning utövar beteenden som troligt driver innovation. Internt med kunskapsåterföring från projekt, och externt skapas starkare relationer med beställare och slutanvändare. Vogel et al (2019)
undersöker hur standardkontrakt påverkar innovation i branschen. Flera studier tar upp beställaren som en viktig aktör för att främja innovation, vilket även tidigare forskning gjort (Havenvid et al., 2016). Enligt Havenvid et al (2016) är forskningen överens om att beställaren är en viktig drivkraft för innovation i branschen, men det saknas forskning om hur beställaren faktiskt bidrar till innovation.
Innovation i byggbranschen och vikten av stora inflytelserika
beställarorganisationer är något Lindblad and Guerrero (2020) skriver om.
Studien av Lindblad and Guerrero (2020) resulterar i två förslag på roller som beställaren bör anta baserat på vilken underliggande teoretisk motivering som finns. Den ena rollen är interaktion, där beställaren driver innovation genom att aktivt delta och ställa krav vid upphandling, och den andra är konkurrens, där beställaren försöker skapa en konkurrenskraftig miljö till andra aktörer för att driva innovation. Gällande innovation och beteenden som leder till innovation i branschen, rekommenderar Havenvid et al (2016) att långsiktiga affärsrelationer
mellan beställare och minst en annan aktör kan främja detta. Kulatunga et al (2011) skriver om beställaren som en företrädare för innovation, och undersöker de karaktärsdrag hos en beställare som kan driva innovation i byggbranschen.
Där framgår att beställaren bör vara en lagspelare, främja respekt för människor samt verka för kunskaps- och informationsspridning. Gällande förändring anses ofta byggbranschen konservativ och gammaldags. Barriärer till just förändring av byggprocessen från beställarsidan är något Vennström and Eriksson (2010) undersökt, de menar att det finns tre olika kategorier av barriärer:
Attitydbarriärer (kortsiktigt fokus, projektfokus istället för processfokus samt generell attityd till förändring), industriella barriärer (traditionell byggprocess, konservativ bransch) och institutionella barriärer (standardkontrakt och
traditionella upphandlingsmetoder). Här ser Vennström and Eriksson (2010) att beställaren kan ha tydliga fördelar med att ha en intern projektorganisation när det kommer till attitydbarriärer.
Ett konkret exempel på en innovation är BIM (Building Information Modelling).
Bosch-Sijtsema et al (2017) utförde en studie i Sverige för att ta reda på hur användandet av BIM kunde implementeras i större utsträckning hos medelstora entreprenadfirmor. Resultatet av visade att beställaren besitter en hög position gällande beslut om användandet av BIM. Därav är implementeringen av BIM helt beroende av att BIM ska vara med i kravställningen från beställaren, vilket inte är fallet i denna studie. Detta beror på att det inte finns någon efterfrågan av BIM hos beställaren, att beställaren saknar kunskap samt att fördelarna med att implementera BIM, enligt beställaren, inte överväger kostnaderna (Bosch- Sijtsema et al., 2017).
2.2 Gröna byggnader
Konceptet gröna byggnader beskrivs av Yılmaz and Bakış (2015) som byggnader med fastställda standarder gällande hållbarhet inom; markanvändning och planering, användning av material, vatten- och energianvändning, inomhusklimat samt kontroll av avfall. Gröna byggnader är något som flertalet studier tar upp och beställaren får även här en central roll.
Chan et al (2017) skriver om barriärer som hindrar införandet av att bygga gröna byggnader. Hwang and Tan (2012) undersöker vanliga hinder vid förvaltning av gröna byggnader samt lösningar på hur dessa hinder kan överkommas. Gou et al (2013) har gjort en studie i Hong Kong som syftar till att få en uppfattning om olika utvecklares idéer kring gröna byggnader, deras förståelse för den nuvarande politiken gällande gröna byggnader, deras medvetenhet och kännedom om gröna byggnader samt vilka hinder som finns vid
implementeringen av gröna byggnader. Li et al (2014) skriver om gröna
byggnader i Kina, vilka utmaningar som finns samt ger förslag på åtgärder som kan främja utvecklandet av gröna byggnader.
Flera av dessa studier konstaterar att beställarens saknar intresse och kunskap gällande gröna byggnader, vilket hindrar implementering i större utsträckning (Chan et al., 2017; Darko and Chan, 2017; Gou et al., 2013a; Hwang and Tan, 2012). Chan et al (2017) konstaterar att en viktig aspekt vid implementering av nya tekniker eller nya tillvägagångssätt är att det måste finnas engagemang och support från personer i beslutsfattande positioner inom företaget. Medarbetare som besitter en lägre position inom en organisation har begränsade möjligheter att få sin röst hörd och därmed skapa förändring. Därför är det viktigt att
engagemang och vilja förankras hos personer högt i hierarkin gällande gröna byggnader och grön teknik för att detta ska kunna appliceras (Chan et al.,2017).
Andra barriärer som tas upp i samband med gröna byggnader är att slutkundens efterfrågan inte är tillräcklig (Li et al., 2014), att kostnaderna blir högre (Hwang and Tan, 2012), avsaknad av leverantörer som kan erbjuda gröna produkter (Gou et al., 2013b), samt lågt intresse hos enskilda individer inom en organisation (Hwang and Tan, 2012).
“Utan beställarens samt kundens medvetenhet gällande de potentiella fördelarna med gröna byggnader kommer det vara väldigt svårt att få dem att
visa intresse för, samt även skapa en efterfrågan på, gröna byggnader”.
(Darko and Chan, 2017, s.174)
Hur det ska skapas ett intresse samt att en ökad efterfrågan på gröna byggnader hos intressenter resonerar Darko and Chan (2017) och Hwang and Tan (2012) kring. En rekommendation är organiserade rundvandringar och workshops i form av besök på byggarbetsplatser med motiv att utbilda beställare och allmänheten.
Denna lösning är något som de tillfrågade intervjuobjekten även tror kan minska beställarens rädsla till de högre kostnaderna som gröna byggnader för med sig (Hwang and Tan, 2012). Häkkinen and Belloni (2011) argumenterade också för att det mest effektiva sättet att öka intresset och efterfrågan för gröna
byggnader hos beställare är att göra dem införstådda angående fördelarna med gröna byggnader. Chan et al (2017) diskuterar fördelarna för en beställare att arbeta med företag som har en historik av god hållbarhetskompetens. Detta kan vara en väg för en beställarorganisation med mindre kunskap att lära samt klara av de utmaningar som kan uppstå vid implementering av gröna byggnader. Att då använda sig av ett samarbete med ett företag som har tidigare erfarenhet ger träning för projektgrupperingar som har begränsad eller ingen
hållbarhetskompetens alls.
2.3 Hållbara leverantörskedjor
Gröna och hållbara leverantörskedjor karakteriseras av ökad effektivitet samt minskning av avfall och energianvändning. Ledning av gröna leverantörskedjor är något Wibowo et al (2018) tar upp och det identifieras att beställaren har den viktigaste rollen vid initieringen av detta. Gällande hållbar utveckling finns det enligt Lin et al (2020) ett incitament- och koordineringsproblem mellan
beställare, entreprenör, underentreprenörer och leverantörer i byggbranschens leverantörskedja. Leverantörskedjan i byggsektorn karakteriseras av komplexitet (Dadhich et al., 2015; Doussoulin and Bittencourt, 2018; Russell et al., 2018) och att mäta och kontrollera utsläppsnivåer är därför inte en enkel uppgift (Dadhich et al., 2015). För att uppnå en hållbar leverantörskedja tas det återkommande gånger upp att samarbete mellan aktörer är nyckeln till detta (Dadhich et al., 2015; Karlsson et al., 2020; Russell et al., 2018). Dadhich et al (2015) menar att samarbete i kombination med ett fokus på produktens hela livscykel är rätt väg för implementering av gröna arbetssätt i den brittiska byggbranschens
leverantörskedja. För att möta globala hållbarhetsmål rekommenderas
samarbete karakteriserat av transparens mellan aktörer snarare än lagstiftning menar Russell et al (2018). Vidare är det enligt Karlsson et al (2020) möjligt att till 2045 nå nära noll koldioxidutsläpp för vägbyggen i Sverige, men det förutsätter att leverantörskedjan samarbetar. Gällande teknologiska lösningar måste det ske elektrifiering av tung transport och utrustning tillsammans med att sänka
koldioxidutsläppen vid stål- och cementproduktion. Att förlita sig på
biodrivmedel och kostnadsoptimeringar är inte tillräckligt (Karlsson et al., 2020).
2.4 Hållbar upphandling i byggsektorn
Ett effektivt sätt, enligt Nguyen et al (2017), att ge incitament åt byggbolag att bygga hållbara- och gröna byggnader är att ställa tydliga krav i
upphandlingsskedet av ett byggprojekt. I Sverige har de traditionella kontrakten för upphandling mellan byggherre/beställare och entreprenör/konsult inte gett några incitament för någon av parterna att tänka långsiktigt (Isaksson and
Linderoth, 2018; Vogel et al., 2019). Ska informationen och kunskapen förbättras gällande de långsiktiga ekonomiska fördelarna med att ta hänsyn till klimat och miljö, måste detta stödjas av kontrakten vid upphandling (Isaksson and
Linderoth, 2018). I ett mer globalt perspektiv resonerar Vogel et al (2019) att ett standardkontrakt som ABK09 inte ger incitament som är i linje med långsiktiga mål för samhället i stort, såsom Agenda 2030. Strategier för detta bygger på upphandling som genomsyras av samarbete mellan aktörer i termer av
exempelvis, involvering av entreprenörer i tidiga skeden och partneringkontrakt (Eriksson, 2017). Vidare anser Isaksson and Linderoth (2018) att det är
beställaren som måste driva detta, då entreprenören huvudsakligen anpassar sig efter marknadsförhållanden (Bosch-Sijtsema et al., 2017; Isaksson and Linderoth, 2018; Jacobsson et al., 2017).
För att exemplifiera beställarens roll vid upphandling menar Serpell et al (2013) att stora infrastrukturbolag inom den chilenska byggindustrin utövar hållbart byggande i större utsträckning än andra byggbolag. Anledningen till detta är att beställare börjat ställa större krav just på infrastrukturprojekt. Enligt Serpell et al (2013) är de största drivkrafterna för att främja hållbart byggande hållbar
kravställning från beställare samt finansiella initiativ från staten. En studie gjord i Kina av Tang and Ng (2014) visar också på att staten har en stor roll i att skapa incitament för hållbart byggande men även att visionen hos en VD är viktig.
Teoretiskt ramverk
Denna studie syftar till att utifrån ett beställarperspektiv utforska hur privata beställarorganisationer verkar för hållbar utveckling. Hur privata beställare kan förbättra arbetet med hållbarhetsfrågor i den egna organisationen är något denna studie ämnar undersöka genom att använda en implementeringsteoretisk utgångspunkt.
Inom den idag existerande implementeringsforskningen har Nilsen (2015) identifierat fem teoretiska tillvägagångssätt med tre övergripande mål som forskningen huvudsakligen har:
● Processmodeller - Att förklara eller ge vägledning i processen att översätta forskning till praktik.
● Bestämmande ramverk, implementeringsteori, klassiska teorier - Att beskriva och/eller förklara vad som påverkar utfallet vid implementering.
● Ramverk för utvärdering - Att utvärdera implementeringen.
Den delen av forskningen som är intressant i denna studie är den del som
fokuserar på förklaring av utfallet vid implementering då möjliga förbättringar vill belysas. I fältet implementeringsteori finns det några teorier som är framtagna genom att modifiera existerande teorier gällande exempelvis organisatoriskt klimat och kultur (Nilsen, 2015). Det är bland dessa teorier denna studie hämtat ett ramverk för analys av empiri.
3.1 Implementeringsteori
Några existerande implementeringsteorier är (Klein and Sorra, 1996; Rogers, 2003; Weiner, 2009; Zahra and George, 2002). Här definierar Weiner (2009)
“organizational readiness for change” som här översätts till “organisatorisk beredskap för förändring”. Denna teori förklarar hur det behövs en kollektiv
ändring av ett beteende för att en förändring ska implementeras effektivt. Klein and Sorra (1996) fokuserar på det organisatoriska implementeringsklimatet och matchning med organisatoriska- samt gruppvärderingar. Rogers (2003) skriver om hur, varför och i vilken takt innovationer sprids inom en population eller ett socialt system. Zahra and George (2002) har utvecklat en modell som beskriver under vilka förhållanden en organisations potential och verkliga kapacitet kan skapa och bibehålla en konkurrensfördel. Dessa teorier kan i praktiken vara användbara för att utvärdera hinder och drivkrafter när något ska implementeras inom en organisation (Nilsen, 2015). I denna studie anses innovation vara starkt kopplat till att nå hållbar utveckling i byggbranschen. Innovationer som är
länkade till hållbarhet kan exempelvis vara nya strategier, verktyg eller arbetssätt med motiv att främja hållbar utveckling. Utfallet vid implementering av
innovationer och vad som krävs av en organisation eller en grupp inom
organisationen är något som Klein och Sorra (1996) förklarar, och fokuserar på implementering av en konkret innovation. Vidare används här teorin till att på en generell nivå ge förbättringsmöjligheter med grund i de förutsättningar privata beställarorganisationer har att implementera innovationer kopplade till
hållbarhetsfrågor. Klein och Sorras teori förklaras ingående i nästkommande avsnitt.
3.1.1 Implementeringsklimat
Denna teori utgår från vilket klimat en organisation har för implementering av en innovation av något slag med avseende på förändring, vidare benämns detta klimat som implementeringsklimat. Den definition av innovation som Klein and Sorra (1996) använder sig av är:
“En innovation är en teknologi eller ett utövande som används av en organisation för första gången oavsett om andra organisationer redan utövat innovationen”.
(Klein and Sorra, 1996, s.1057)
Fortsatt är teorin är uppbyggd i två korrelerade delar, där den ena delen handlar om implementeringklimatet och den andra handlar om hur bra detta klimat överensstämmer med de anställdas värderingar och principer.
3.1.1.1 Vad påverkar implementeringsklimatet?
När Klein och Sorra (1996) beskriver ett starkt implementeringsklimat är det tre aspekter som påverkar detta:
● Säkerställa att de anställda har tillräcklig kunskap och färdighet för att använda innovationen (träning och fortsatt assistans).
● Att det ges eller finns incitament att använda innovationen (beröm och övervakning).
● Att ta bort hinder för användandet av innovationen (anställdas åsikter och klagomål hörs av de som är ansvariga för innovationen samt att innovationen är enkel att använda).
3.1.1.2 Matchning med de anställdas värderingar och principer
Denna värderingsmatchning handlar om en organisations eller en grupp inom organisationens inställning, grundat i individers värderingar och principer, till en innovation. Teorin av Klein och Sorra (1996) fokuserar på organisatoriska
värderingar samt gruppvärderingar snarare än individuella värderingar, där värderingar är de åsikter som delas i en ansenlig grad av organisationens medlemmar eller en grupp inom organisationen. Organisatoriska värderingar handlar externt om hur organisationen ska förhålla sig till olika aktörer, och internt hur organisationen ska förhålla sig till samt arbeta med varandra.
Gruppvärderingar handlar om den externa anpassningen och den interna integrationen av organisationen och gruppen (Klein och Sorra, 1996). Dock presenterar Klein och Sorra (1996) inte i samma utsträckning, såsom för
implementeringsklimatet, vad som påverkar organisationens eller en grupp inom organisationens inställning till en innovation samt hur värderingar och principer skulle kunna ändras för att bättre matcha implementeringsklimatet. Det som tas upp är framförallt tre aspekter som kan påverka detta:
● Att de anställda får vara med i beslutsfattandet gällande att använda innovationen.
● Att de anställda utbildas gällande fördelarna med innovationen.
● Att det går att visa de anställda att innovationen kan generera en tydlig nytta för organisationen.
Modellen som Klein och Sorra (1996) arbetat fram menar att oavsett om en organisation har ett starkt implementeringsklimat kommer implementeringen sannolikt inte ske på ett bra sätt ifall organisationen, eller de grupper inom organisationen, som ämnas använda innovationen motsätter sig denna med grund i den delade uppfattningen gällande innovationen. Vidare kommer implementeringen sannolikt inte heller ske på ett bra sätt ifall de anställdas värderingar och principer matchar väl med innovationen men
implementeringsklimatet är svagt.
Metod
Denna studie var av utredande karaktär med syftet att få en övergripande bild över hur olika beställarorganisationer arbetar med hållbarhet samt deras syn på hållbar utveckling. Då denna studie utformas utefter respondenternas tolkningar, valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens syfte (Saunders et al., 2015). Vidare utformades studien som en iterativ, deduktiv metod då teorin och empirin kontinuerligt jämfördes (Saunders et al., 2015).
Som ett komplement till den kvalitativa metoden sammanställdes även information från företagens hemsidor om företagens hållbarhetsarbete, t.ex.
hållbarhetsredovisningar. Detta redovisas i tabell 2.
4.1 Intervjustudie
Intervjustudien som genomfördes var av semistrukturerad karaktär och byggde på att förutbestämda ämnen diskuterades där följdfrågor ställdes beroende på respondentens svar. Semistrukturerade intervjuer passar denna studie väl då dessa tillåter respondenterna att tala fritt och öppnar därmed upp för mer åsikter vilket är vad denna studie ämnar belysa (Saunders et al., 2015). Frågorna som ställdes var öppna i sin karaktär och inom ämnet implementering och grundade sig i implementeringsteorin av Klein and Sorra (1996).
Urvalsmetoden för intervjuobjekten inleddes med att kontakta ett mindre privat fastighetsbolag i Stockholmsområdet än de som intervjuats i denna studie för att diskutera om hållbarhet generellt. Här diskuterades vilka andra privata
fastighetsbolags som skulle bidra till denna studie. För att få en inblick i hur implementeringklimatet ser ut inom privata beställarorganisationer i Sverige valdes fem olika företag där vi intervjuade hållbarhetschefer samt projektledare och projektchefer på de olika företagen.
Totalt intervjuades nio personer, tabell 1, sju av dessa intervjuer genomfördes via digitala videokonferenstjänster och två personer intervjuades över telefon.
Flertalet av respondenterna var personer som gick att kontakta via företagens hemsidor medans några kontaktades utifrån tidigare respondenters
rekommendationer samt från det mindre fastighetsbolagets kontaktnät.
Intervjuerna tog i ca 45–60 min styck, telefonmöten tenderade dock att bli kortare. Efter varje intervju transkriberades de för att förenkla inför senare analys.
Tabell 1. Respondenternas roll och intervjutyp.
ROLL I FÖRETAGET INTERVJUTYP FÖRETAG A
Hållbarhetschef A Videokonferens Projektledare A Videokonferens FÖRETAG B
Hållbarhetschef B Videokonferens Projektchef B Telefonintervju FÖRETAG C
Projektchef C Videokonferens Projektledare C Telefonintervju FÖRETAG D
Hållbarhetschef D Videokonferens FÖRETAG E
Hållbarhetschef E Videokonferens Projektchef E Videokonferens
Inför varje intervju skickades ett mail till respondenten med kortfattad information om vad arbetet skulle handla om och vilket övergripande ämne intervjuerna skulle komma att diskutera kring. Intervjuerna inleddes även med en kort presentation samt beskrivning av arbetet för att ytterligare ge
respondenten en förståelse över målet med intervjun. Alla respondenter informerades även om att både de själva, samt företagen som de
representerade, skulle komma att förbli anonyma genom hela arbetet. Varje intervju spelades även in på godkännande av respondenten.
4.2 Metoddiskussion
Valet av semistrukturerade intervjuer öppnade upp för många intressanta diskussionsämnen vilket gjorde att mer information än väntad erhölls under intervjuerna. Då denna studies forskarfrågor handlar om att belysa
beställarorganisationens egen syn på hållbar utveckling samt respektive respondents egna åsikter om vilka hinder/drivkrafter som existerar i dagsläget var valet av semistrukturerade intervjuer ett självklart val. Det ledde till att respondenterna själva fick berätta fritt och öppet om deras tankar utifrån utvalda ämnen som sedan resulterade i olika följdfrågor och diskussionsämnen utefter hur respektive företag arbetar med hållbarhet, eller vad respektive respondent tycker försvårar arbetet med hållbarhet.
Då situationen för detta examensarbete skedde under Covid-19 pandemin (våren 2020), innebar detta att merparten av företag arbetade hemifrån och tog inte emot besökare. Detta är anledningen till att intervjuerna genomfördes via digitala videosamtal istället för fysiska möten. Denna typ av intervjumetodik
resulterade i både fördelar och nackdelar, fördelarna var flexibiliteten i när mötet kunde ske då mötet inte behövde ske på en specifik plats vilket ofta kan resultera i långa transportsträckor. Angående negativa aspekter av att
genomföra digitala videomöten kan det argumenteras för att den personliga kemin mellan respondent och intervjuare är svårare att uppnå i jämförelse med fysiska möten. Vid digitala videointervjuer är det svårare att få ett flytande samtal då fördröjningen på ljudet leder till mindre avbrott samt mindre konversationsskifte i samtalet (J. Sears et al., 2013). Ögonkontakt och
kroppsspråk är också svårare observera vid digitala videomöten vilket gör att det är svårare att ta in respondentens intryck samt att bygga en kemi mellan
personen som blir intervjuad och personen som håller i intervjun (J. Sears et al., 2013). Däremot upplevdes de intervjuer som hölls digitalt under detta
examensarbete som avslappnade samt att den personliga kemin uppnåddes till viss grad.
Med insikt i vilka hinder, incitament samt vilken kunskap privata
beställarorganisationer anser föreligga arbete med hållbarhetsfrågor, kan den valda implementeringsteorin användas. De generella förutsättningarna för att exempelvis implementera en strategi, ett verktyg eller ett arbetssätt kan således analyseras utifrån teorins ingående delar. Teorin användes för att dela upp empirin från intervjuerna på ett lämpligt sätt.
Empiri och Analys
Denna uppsats fokuserar på privata beställare inom den svenska byggsektorn, stora fastighetsbolag, som också hänvisas till som beställarorganisationer.
Företagen är medelstora till stora fastighetsbolag med huvudkontor i
Stockholmsområdet som äger, förvaltar samt utvecklar fastigheter för bland annat kontor, handel, bostäder samt kvartersmark. De olika företagen har en omsättning mellan 200 miljoner och 4 miljarder kronor år 2018 och antalet anställda ligger mellan 80 - 400.
I detta avsnitt redovisas resultatet från intervjustudien som gjordes med fyra hållbarhetschefer och fem projektchefer/projektledare från fem olika
beställarorganisationer i Stockholm. Resultatet inleds med en tabell som summerar de olika företagens hållbarhetsarbete och följs av fyra rubriker baserade på implementeringsteorin: kunskap och förståelse, incitament, hinder, matchningar med värderingar och principer. Avslutningsvis redovisas
respondenternas åsikter angående hur andra aktörer påverkar
hållbarhetsarbetet. Respondenterna samt företaget förblir anonyma och benämns som respondentens titel plus företagets bokstav. Företagen benämns
“företag A-E” och de olika titlarna är hållbarhetschef/projektledare eller projektchef.
Fastighetsbolagen arbetar alla med hållbarhetsfrågor, det kan handla om strategier, mål och verktyg, med motiv att nå en bättre nivå hållbarhetsmässigt.
Gemensamt för de flesta företag är arbetet med Agenda 2030, miljöcertifieringar och att minska klimatpåverkan. Flertalet verktyg används också för en rad
ändamål, såsom att sätta upp klimatmål, leverantörsuppföljning och hållbar materialanvändning. Strategier, mål och verktyg är exempel på hur företagen arbetar med hållbarhetsfrågor, och det är detta arbete som i studien beskrivs som företagens hållbarhetsarbete. Denna studie drar generella slutsatser, utifrån företagens konkreta arbete, gällande implementering av hållbarhetsarbete inom organisationerna och i byggbranschen.
5.1 Företagen
Detta stycke syftar till att bilda en övergripande uppfattning om de olika företagen, se tabell 2, utifrån respondenternas svar och företagens hemsidor gällande arbetet med hållbarhetsfrågor.
FÖRETAG A FÖRETAG B FÖRETAG C FÖRETAG D FÖRETAG E Respondenterna
om företagets hållbarhetsarbete
Företaget tittar mycket på energianvändning, borrar bergvärme och jobbar med att försöka återanvända så mycket som möjligt. Företaget håller också på att utveckla en hållbarhetsstrategi med långsiktigt tänk samt håller på att utveckla
hållbarhetsmål som ska nå ut till alla i bolaget.
Företaget har en ambition att driva verksamheten på ett hållbart sätt. Dvs leverera en hög och bra avkastning till deras ägare men inte på bekostnad av människor, miljö eller samhällets strukturer. De har inte en separat
hållbarhetsavdelning som ansvarar för hållbarhetsarbete, företagets
hållbarhetsarbete ska genomsyra allt de gör.
Företaget arbetar mycket med återbruk och cirkulärt byggande, att försöka återanvända så mycket som möjligt samt att alla byggnader ska vara miljöcertifierade.
Företaget köper enbart befintliga fastigheter och förädlar dessa.
Deras klimatavtryck är därmed energi och ombyggnader.
Utmaningen för företaget är ombyggnader och de håller på att ändra arbetssätt med fokus på klimatfrågan. Företaget använder sig av hållbarhetspolicy och väsentlighetsanalys för att se hur verksamheten påverkar
hållbarhetsfrågorna.
Företaget arbetar med en hållbarhetsstrategi bestående av fyra fokusområden:
samarbeten, fastigheter, stadsmiljöer och medarbetare. Denna strategi ska tillsammans med en noggrannare leverantörsuppföljning implementeras senare detta år (hösten 2020).
Företaget jobbar även mycket med miljöcertifieringar och klimatredovisning.
Övergripande mål inom företaget
Bygga långsiktigt. Klimatneutrala till 2030. Minska
klimatavtrycket. Minska klimatpåverkan enligt 1,5 gradersmålet (Parisavtalet).
Skapa långsiktig och hållbar lönsamhet för företagets ägare.
Relation mellan hållbarhetsarbete och Agenda 2030
Målen är inte en del av företagets verksamhet i dagsläget men företaget är väl medvetna om dem.
Företaget har valt ut de mål som passar deras verksamhet då dessa mål kommer vara en del av företagets hållbarhetsstrategi nästa år.
Agenda 2030 är inget som företaget arbetar med. Företagets strategi togs fram innan Agenda 2030 och menar att mycket av det företaget redan gör bidrar till att målen kommer nås.
Företaget har valt ut ett antal mål ur Agenda 2030 som de anser sig kunna påverka.
Företaget skapade förra året en
hållbarhetsplattform med Agenda 2030 som utgångspunkt där de tittat över hela verksamheten med fokus på
klimatavtrycket. Detta är ett arbete som även pågår just nu hos företaget.
Alla fokusområden hos företagets kommande hållbarhetsstrategi är kopplade till Agenda 2030. Företaget har plockat ut de viktigaste målen för deras verksamhet.
Tabell 2. Företagens Hållbarhetsarbete
Beställarens roll Företaget anser att beställaren har en väldigt viktig roll då det är beställaren som sätter kraven.
Företaget beskriver att beställaren har den viktigaste rollen av dem alla då ingen gör något utan en hållbar kravställning.
Respondenterna från företag C har olika syn på frågan. Projektchef C menar att det framförallt är hyresgästen som måste efterfråga hållbara kontorsmiljöer.
Projektledare C menar att det är beställaren som måste ställa kraven.
Företaget beskriver beställarens roll som otroligt viktig men att det bygger mycket på samarbete. En beställare ska ha hållbarhetsfrågor på agendan och ställa krav annars förloras fokus i branschen.
Företaget beskriver beställarens roll som väldigt viktig då kunskapen hos beställaren avgör vilket hållbarhetsarbete som kan genomföras.
Branschsamarbete Företaget anser att det är viktigt att fastighetsägare går ihop och hjälper varandra i frågor kring hållbarhet.
Företaget är medlemmar i BELOK.
Företaget är medlemmar i BELOK och Science Based Targets.
Företaget är medlemmar i Science Based Targets och BELOK
Företaget är medlemmar i Science Based Targets och BELOK. Vill lära sig mer om hur andra fastighetsbolag jobbar i projekt för att kunna lära sig av varandra.
Företaget är medlemmar i fastighetsägarnas hållbarhetsråd som startade förra året.
Samarbete mellan fastighetsägare beskrivs som mycket viktigt gällande hållbarhetsarbete.
5.2 Företagens hållbarhetsarbete
När respondenterna får resonera kring hur företaget jobbar med hållbarhet framgår det att alla företag jobbar med hållbarhetsfrågor och de som är utmärkande är frågor kring ekologisk hållbarhet, exempelvis klimatfrågan. På strategisk nivå har företagen kommit olika långt med hållbarhetsfrågor, det är endast Företag B som beskriver att det finns en strategi för hållbarhet som en del i företagets övergripande strategi.
“Vi ska leverera en hög och bra avkastning till våra ägare men inte på bekostnad av människor, miljö eller samhällets strukturer.”
(Hållbarhetschef B)
Dock är det ingen av företagen som beskriver att det finns en specifik hållbarhetsstrategi. Däremot beskriver Företag A, D och E att de arbetar strategiskt med hållbarhetsfrågor. Företag D gjorde ett omtag 2019 på hela verksamheten. Detta omtag ledde till ett nytt ledningssystem där
hållbarhetsfrågorna låg i fokus. Genom att använda verktyget Science Based Target granskade Företag D deras verksamhet med fokus på klimatavtrycket och tog fram några hållbarhetsaspekter som grundar sig i Agenda 2030. Företag A och E jobbar med att utveckla en hållbarhetsstrategi där båda ska grunda sig i Agenda 2030. Företag A beskriver att deras hållbarhetsstrategi huvudsakligen går ut på att företaget ska arbeta mer långsiktigt. Företag E har fyra fokusområden som ingår i den pågående utvecklingen av deras hållbarhetsstrategi;
medarbetare, samarbete, stadsmiljöer och fastigheter, där dessa sedan har
brutits ner till 32 underrubriker. Företag C pratar främst om återbruk och långsiktigt tänk vid ombyggnationer.
5.3 Kunskap och förståelse
Detta stycke redovisar hur kunskapen och förståelsen av hållbarhet ser ut hos de olika respondenterna samt hur respektive företag arbetar med att förbättra kunskapen och förståelse hos medarbetarna.
5.3.1 Konkretisering
Något som alla respondenterna har gemensamt är att de beskriver hållbarhet som ett väldigt stort och brett område. Därav är bristen på kunskap och förståelse hög hos medarbetare då hållbarhet är ett begrepp som går att applicera på i princip allt hos ett företag. Av de fyra hållbarhetschefer som intervjuades så belyser alla vikten av att konkretisera företagets mål och ambitioner så att medarbetarna ska förstå.
“Våra mål och ambitioner får inte bli för tekniska utan de måste förenklas så mycket som möjligt så att våra anställda kan förstå hur just han/hon kan arbeta
för att nå dessa.”
(Hållbarhetschef A)
Hållbarhetschef B och Hållbarhetschef D förmedlar samma budskap genom att belysa vikten av tydlighet, förståelse, tid samt att det ska vara “lätt att göra rätt”
- Hållbarhetschef D.
“Oavsett vad frågan gäller är det jätteviktigt för medarbetarna att förstå vad, hur men framförallt varför något ska genomföras.”
(Hållbarhetschef B)
Hållbarhetschef E berättar om processen av att ta fram deras hållbarhetsstrategi och att hen arbetar tillsammans med projektchefer och projektledare med detta.
En viktig del i att nå företagets övergripande hållbarhetsmål är att förenkla processen och bryta ned dessa mål på individnivå så att varje medarbetare enkelt ska kunna förstå hur de kan arbeta i linje med de övergripande
hållbarhetsmålen. Projektchef E berättar också om denna strategi och hur alla medarbetare har fått fundera över hur de kan bidra till de mål som satts upp och utifrån dessa sätta upp sina egna personliga mål. På så sätt blir alla insatta i strategin och målen samt att de får lära sig hur de själva kan bidra. Vidare berättar Projektchef E om hur viktigt det är att de nya verktygen för
hållbarhetsändamål är enkla att använda för brukaren och att Hållbarhetschef E
själv har tagit fram ett verktyg för leverantörsuppföljning som har upplevts väldigt enkelt att använda. Detta verktyg är till för att få en inblick i hur företagets leverantörer, exempelvis byggentreprenörer, arbetar med hållbarhetsfrågor.
5.3.2 Utbildning
Tabell 3. Utbildning.
FÖRETAG A FÖRETAG B FÖRETAG C FÖRETAG D FÖRETAG E Utbildning av
personal
Utbildar personal gällande de värderingar bolaget har genom informationsmöten.
Har en avdelning för fastighetsutveckling och en egen projektorganisation vilket leder till kunskapsåterföring från projekt.
Utbildar personal gällande deras egna mål.
Kunskapsåterföring sker genom att bjuda in aktörer och prata om ett projekt, vad gick bra och vad gick dåligt.
Respondenterna beskriver inga specifika utbildningar.
Intern information om bolagets sätt att arbeta med hållbarhetsfrågor.
Utbildar externa konsulter i deras sätt att arbeta.
De anställda får vara med och sätta upp sina egna
hållbarhetsmål, vilket bidrar till en djupare kunskap.
Seminarier 2–3 gånger per år och
hållbarhetschefen har egna dragningar då och då.
När frågan om huruvida det ges någon utbildning inom hållbarhet ställs framgår det tydligt att den utbildning som ges, sker internt hos företagen. Dessa
utbildningar kan ske i form av möten, seminarier eller workshops. Företag A, B och D nämner utbildning i form av att informera de anställda kring företagets mål, värderingar och arbetssätt. Företag E talar om seminarier och workshops som ett sätt att nå ut med information samt beskriver att de anställda får vara med och sätta upp sina egna hållbarhetsmål som ett sätt att fördjupa kunskapen.
“Vi samlade hela organisationen när vi skärpte våra klimatmål för att alla skulle vara införstådda i dessa.”
(Projektchef B)
5.3.3 Kunskapsåterföring
Hur de olika företagen hanterar kunskapsåterföring skiljer sig mycket åt.
Hållbarhetschef A berättar att de har egen avdelning för fastighetsutveckling samt en egen projektorganisation som driver projekten vilket leder till bra kunskapsåterföring internt då dessa är införstådda i företagets arbete. Därmed slipper företag A ta in konsulter som måste läras upp. Att åka runt till andras projekt och granska dessa för att se vad som gått bra respektive dåligt är en strategi för erfarenhetsutbyte och kunskapsåterföring som Hållbarhetschef B tar upp. Däremot menar hållbarhetschef B att detta inte bara är för
hållbarhetsaspekten, utan även för att se så att den övergripande strategin följs, där hållbarhetsaspekterna ingår. Projektchef B pratar om återbruksprojekt, vilket är projekt med syfte att återanvända så mycket material som möjligt istället för att riva ut fullt fungerande inredning och ersätta med liknande, fast i en
modernare kulör. I dessa projekt menar Projektchef B att de arbetar med kunskapsåterföring genom att olika aktörer bjuds in för att berätta om dessa återbruksprojekt.
Projektchef E talar om seminarier som företaget har 2–3 gånger per år där kunskap fångas upp. Projektchef E nämner också att de är med i green building council, som är Sveriges ledande organisation för hållbart samhällsbyggande, samt att deras egen hållbarhetschef har några dragningar ibland. Projektledare A pratar om kunskapsåterföring genom att man tar lärdom av varandra. I Företag A är Projektledare A representant i BELOK, som är ett samarbete mellan
energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare, med inriktning på kommersiella lokaler och med syfte att skynda på utvecklingen mot
energieffektivare fastigheter. Projektledare A nämner detta som ett bra tillfälle att försöka ta med sig smarta idéer och tips i sitt eget bolag. Projektledare A tycker det är viktigt med dessa möten och att fastighetsbolagen går samman och gemensamt hjälper varandra i hållbarhetsfrågor samt delar med sig av vad som går bra/dåligt. Detta är något som Hållbarhetschef D också antyder är väldigt positivt då denne också nämner att de är med i BELOK och att många då bjuder på sina sätt att jobba med hållbarhet. Både Projektledare A och Hållbarhetschef D är tydliga med att hållbarhet inte är någon konkurrerande verksamhet
fastighetsbolag emellan.
5.4 Incitament
Detta avsnitt redovisar för hur respondenterna svarat kring incitament till att arbeta med hållbarhetsfrågor.
Tabell 4. Incitament
FÖRETAG A FÖRETAG B FÖRETAG C FÖRETAG D FÖRETAG E Drivkrafter för
hållbarhetsarbete
Samhällets medvetenhet har blivit en stor drivkraft. Även miljöcertifieringar.
Investerare och större företag ställer mer frågor.
Ekonomisk
vinning Att hålla en hög standard lockar investerare. Även lägre ränta från banker är en drivkraft att vilja uppnå högre nivåer på miljöcertifieringarna
Science Based Targets har blivit en drivkraft.
Incitament åt anställda
Att det går att visa personalen att hållbart utövande kan bli en del av affären. Inga andra incitament ges till de anställda.
Inga direkta incitament ges till anställda utöver de direktiv som kommer från ledningen.
Respondenterna beskriver inte att det ges några specifika incitament.
Lyfts internt med mjuka värden eller genom aktiviteter som t.ex. bowling.
Bättre finansiering genom hållbarhet.
Måste vara med i tiden då bolagets ägare står nära sina kunder.
5.4.1 Ekonomiskt incitament
När respondenterna resonerade kring personliga incitament beskrev
Hållbarhetschef A, Hållbarhetschef B och Hållbarhetschef E att det gäller att visa organisationen hur bolaget i stort kan vinna ekonomiskt på att arbeta med hållbarhet. Detta har visat sig göra medarbetarna mer engagerade i dessa frågor.
“Kan man bryta ned allt i business-case så kommer folk förstå och förhoppningsvis inse att det är enkelt och kanske till och med roligt.”
(Hållbarhetschef E)
Även Projektchef C och Projektchef E som intervjuats beskriver hur hållbara arbetssätt i projekt kan generera gynnsammare finansiering och därmed bli en drivkraft för dem. Projektchef C talar om miljöcertifieringar som en stor drivkraft för att arbeta mer hållbart, exempelvis BREEAM, eftersom detta kan leda till lägre ränta från banker.
5.4.2 Andra incitament
Som det ser ut idag är det ingen av respondenterna som beskriver att det ges några personliga incitament till att arbeta med hållbarhetsfrågor. Däremot säger en majoritet av de svarande att en drivkraft är att man tycker hållbarhet är en viktig fråga på det personliga planet och för samhället i stort.
Hållbarhetschef B säger att de, för projekt och fastigheter, har en
resultatbaserad lön som idag baseras på kundnöjdhet och driftnetto. Planen är nu att även införa vissa hållbarhetsaspekter som ett kriterium. Projektchef B säger sig själv inte behöva detta men tycker att en resultatbaserad lön med ingående hållbarhetsaspekter skulle kunna fungera som en katalysator för att få folk som inte är lika engagerade att se en personlig vinning i att arbeta med dessa frågor.
5.5 Hinder
Tabell 5. Hinder.
FÖRETAG A FÖRETAG B FÖRETAG C FÖRETAG D FÖRETAG E Hinder för
hållbarhetsarbete
Det svåra är att få hållbarhet att bli en del av affären, men det har blivit enklare på senare år. Detta sker genom att kunder och investerare efterfrågar mer hållbarhet.
Frågan uppfattas inte som tillräckligt viktig och prioriteras därför inte.
Branschen är konservativ och det är svårt att hitta rätt entreprenörer som är sugna på exempelvis återbruk.
Finns ingen efterfrågan bland hyresgäster.
Ledningens fokus har varit ett hinder men nu har det skett ett fokusskifte till ett mer hållbart tänk. Små projekt är svårare då mycket hamnar på den enskilda projektledaren, det behövs en strategi för detta.
Finns inga standarder för att mäta
klimatpåverkan vilket gör det svårt att sätta upp klimatmål.
Hållbarhetschef B menar att de hinder som finns framförallt är att
hållbarhetsfrågor inte uppfattas som viktiga och därför prioriteras varken tid eller pengar till detta. Alla respondenter tycker att det under de senaste åren hänt mycket positivt gällande hållbarhet i branschen samt att samhället i stort blivit mer upplyst.
“Det stora hindret har alltid varit samhällets medvetenhet, men på senare år har samhället blivit mer medvetet om exempelvis klimatförändringar”
(Projektledare A)
Projektchef C säger att det största hindret är att hyresgäster inte efterfrågar hållbarhet i projekt. Även Projektchef B tycker att hyresgästen ofta har egna koncept som är svåra att frångå. Samtidigt har Hållbarhetschef A och
Hållbarhetschef E noterat att kunder och investerare har börjat efterfråga mer hållbarhet de senaste åren. Dock menar Hållbarhetschef A att denna efterfrågan framförallt kommer från de större kunderna och investerarna.
“Det känns sorgligt när man ska behöva riva ut allt befintligt bara för att ersätta med en annan kulör. Företag borde fundera kring vad som är viktigast för deras
företag, är det viktigt för individerna som arbetar på kontoret vilken färg det är på glaspartierna eller vad det är för typ av undertak? Företaget borde istället känna en stolthet över att ha återanvänt 95% och stoltsera och skylta med det.
Till exempel med en stor skylt eller logga vid entrén där det står “recycle office”
och att detta då ska vara något jävligt ballt”.
(Projektchef C)
Hållbarhetschef D säger att det största hindret som man sett är att ledningens fokus inte innefattat hållbarhet i den utsträckning som behövs, de senaste åren
