Månadsrapport. Juli 2016

Juli 2016

Månadsrapport

1

Resultaträkning kommunen (tkr)

Utfall Jan- Jul 2016

Period- budget Jan-

Jul 2016

Avvikelse period- budget Jan-

Jul 2016

Utfall Jan- Jul 2015

Prognos helår 2016

Budget helår 2016

Utfall helår 2015

Intäkter 342 267 351 482 -9 215 282 772 468 811 386 552 559 882

Kostnader -1 504 972 -1 583 088 78 116 -1 416 659 -2 619 680 -2 513 226 -2 580 124

Avskrivningar -66 323 -68 098 1 775 -60 262 -117 466 -116 747 -105 817

NETTOKOSTNADER -1 229 028 -1 299 704 70 676 -1 194 150 -2 268 335 -2 243 421 -2 126 059

Skatteintäkter 1 142 163 1 142 097 66 1 087 591 1 954 453 1 954 502 1 863 232

Generella statsbidrag och utjämning 176 177 175 564 613 160 381 302 039 300 983 278 304

Finansiella intäkter 16 818 13 338 3 480 19 218 17 111 19 654 23 043

Finansiella kostnader -859 -1 042 183 -1 530 -1 471 -1 787 -6 869

PERIODENS RESULTAT 105 271 30 253 75 018 71 510 3 797 29 931 31 651

Varav jämförelsestörande intäkt 18 611

Resultatets andel av skatter och generella statsbidrag

Utfall Jan- Jul 2016

Period- budget Jan- Jul 2016

Avvikelse period- budge t Jan- Jul

2016

Utfall Jan- Jul 2015

Prognos helår 2016

Budget helår 2016

Utfall helår 2015

Målsättning: 2-3 procent 8.0% 2.3% 5.7% 5.7% 0.2% 1.3% 1.5%

Kommunens månadsresultat (tkr)

Resultat nämnder/styrelse (tkr)

Netto- kost nader Jan-

Jul 2016

Period- budget Jan-

Jul 2016

Avvikelse period- budget Jan-

Jul 2016

Avvikelse period- budget Jan-

Apr 2016

Prognos resultat 2016

Kommunfullmäktige 2 600 2 646 47 -22 -89

Kommunstyrelsen 120 728 126 202 5 474 -1 326 264

- KS gemensam 8 926 8 926 5 102 6 364

- KLK/STS 100 168 96 054 -4 113 -6 564 -6 359

- Räddningstjänsten 20 560 21 222 662 136 259

Barn- och utbildningsnämnden 450 740 462 757 12 017 2 614 -1 980

Fastighets- och servicenämnden 45 321 43 995 -1 326 -2 094 0

Kultur- och fritidsnämnden 76 929 79 582 2 653 1 043 -260

Miljö- och tillsynsnämnden 1 445 2 027 582 178 0

Samhällsbyggnadsnämnden 92 431 93 120 688 219 124

Socialnämnden 444 466 435 746 -8 720 -6 184 -22 250

Överförmyndarnämnden 2 138 1 987 -152 18 -101

SUMMA NÄMNDER 1 236 799 1 248 062 11 264 -5 554 -24 293

Nämndernas resultat per månad (tkr)

Nämndernas helårsprognos (tkr)

3

Ekonomisk analys Piteå kommun

Piteå kommun redovisar för perioden januari-juli ett överskott om 105,3 mkr, vilket är en förbättring med 119,4 mkr sedan månadsrapporten per april. Den kraftfulla förbättringen förklaras bland annat av utvecklingen av semesterlöneskulden, som sedan april minskat med 70 mkr. Både intäkter och kostnader har utvecklats i gynnsam riktning. Förändringen sedan april påminner om utvecklingen under samma period föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett svagt positivt resultat om 3,8 mkr, vilket är 26,1 mkr sämre än budget. Den största budgetavvikelsen prognostiseras inom socialnämnden, -22,3 (april -25,2) mkr och barn- och utbildningsnämnden, -2,0 (-2,0) mkr. Prognosen för finansieringsverksamheten är 1,8 mkr sämre än budget, vilket är en förbättring med 1,8 mkr jämfört med april.

Likviditet

Kommunens likviditet har under första halvåret varit stabil. Stora utbetalningar under mars kopplade till avgiftsbestämda delen av 2015 års tjänstepension tyngde tillfälligt. Det aktuella ränteläget, med inlåningsavgifter och förmånliga kontokrediter gör att en väl avvägd kassalikviditet är av betydelse.

Investeringar

Under perioden januari-juli har 92,3 mkr investerats. Budget för helår är 181,3 mkr. Nedan visas ett urval av större investeringsprojekt.

Prognos 2016 Skolstrukturförändringar 46 598

Nytt äldrecenter 37 263

Fotbollshall 11 500

Gruppboende SO 7 000

Lindbäckstadion 5 000

Flytt marinan Haraholmen 5 036

Skatepark 5 196

Nämnderna

Kommunstyrelsen (KLK/STS)

Resultatet för kommunstyrelsen (exkl räddningstjänst) för perioden januari till juli uppgår till +4,8 mkr och helårsprognosen beräknas till 0,0 mkr. Kommunledningskontoret och KS gemensamt överskott för perioden härrör till ännu ej förbrukade medel till KS förfogande samt kapitalkostnader till följd av ännu ej upparbetade investeringsmedel. På helåret prognostiseras + 3,1 mkr.

Underskott väntas för planer, lokaler och medborgarservice. Strategiskt stöd redovisar ett nollresultat för perioden. Den stora positiva avvikelsen jämfört med perioden t om april består främst av ett överskott för semesterlöneskulden på grund av uttagen semester. Samtidigt har medel för attraktiv arbetsgivare också tillförts och därmed täckt tidigare upparbetade kostnader. Den stora negativa avvikelsen är en fortsatt kostnadsökning av främst företagshälsovården (arbetsmiljö/rehab). Prognosen för helåret visar på ökat underskott till -3,1 mkr. Orsaken till underskottet är till stor del samma som tidigare, d v s högre kostnad än budget för kommunövergripande uppdrag där företagshälsovård (arbetsmiljö/rehab) genererar ett underskott på -1,8 mkr och friskvård -0,5 mkr. Semesterlöneskulden kommer att öka successivt under resten av året vilket försämrar resultatet med 0,9 mkr jämfört med utfallet för perioden. Högre löner vid ersättningsrekrytering av personal inom strategiska funktioner ger ett underskott med -0,5 mkr. Fortsatt restriktion gäller för rekryteringsannonsering samt en fortsatt återhållsamhet på bl a kompetensutveckling inom förvaltningen vilket inte är en långsiktigt hållbar strategi. Beslutad verksamhetsövergång till Älvsbyns kommun för gemensamt lönecentrum kan innebära merkostnader av engångskaraktär vilket ytterligare påverkar resultatet för året negativt.

Kommunstyrelsen (Räddningstjänsten)

Räddningstjänstens resultat för perioden visar överskott på +0,7 mkr. För helåret prognostiseras resultat på +0,3 mkr. Skillnaden mellan prognostiserat resultat och helår beror på att två satsningar på arbetsmiljön avseende "Friska brandmän" och trafiksäkerhet kommer att genomföras under hösten.

Barn- och utbildningsnämnden

Resultatet jan-juli är +12,2 mkr, vilket är 2,4 mkr sämre än samma period förra året. Överskottet per juli beror i första hand på överskott av intäkter, främst bidrag som betalas ut även för sommarmånader och inte stämmer överens med verksamhetsårets förbrukning på kostnadssidan. Det finns också ett större överskott avseende budgeten för förbrukningsmaterial eftersom de stora inköpen avseende läromedel m m kommer att ske i början av höstterminen. Gymnasiet redovisar överskott avseende köp av utbildning från annan huvudman. Helårsprognosen beräknas till - 2,0 mkr på grund av stora kostnader under hösten både vad avser volymökning i ordinarie skolverksamhet, men också i och med att utbildningsverksamheten vid Havsbadet startas upp från och med höstterminen. Precis som förut är prognosen väldigt osäker beroende på ovissheten avseende volym och finansiering via statsbidrag.

Fastighets- och servicenämnden

Fastighets- och serviceförvaltningen redovisar totalt i månadsbokslutet underskott för perioden på -1,4 mkr varav kapitalkostnader -0,8 mkr, prognosen för helåret beräknas bli noll. Underskottet för perioden beror på semesterlöneskulden -1,7 mkr¸ Måltidsservice -1,8 mkr, medan central buffert och övriga avdelningar visar på överskott. Underhållskostnaderna har inte belastat resultatet fullt ut ännu, prognosen beräknas bli +0,7 för fastigheter. Kapitalkostnaderna prognostiseras till -1,5 mkr och semesterlöneskulden förutsätts bli noll. Måltidsservice prognostiserar underskott på -1,0 mkr, handlingsplan har upprättats för att hålla budgetramen.

5

Central buffert och övriga avdelningar täcker underskottet. Förvaltningen redovisar relativt höga sjukfrånvarotal, förvaltningens personal består till stor del av personalgrupper med fysiskt tunga och påfrestande arbetsuppgifter (måltidsservice och städenheten), vilka även är kvinnodominerande. Sedan tidigare erbjuder förvaltningen personalen friskvårdsaktiviteter i syfte att bland annat verka för en bättre hälsa. Förvaltningen genomför hälsoprofiler för 1/3 av personalen årligen. För personer i riskzonen presenteras möjliga åtgärder för att erhålla en bättre hälsa. Uppföljning sker. Dessutom har åtgärder vidtagits i redan pågående verksamhet (måltidsservice) och specifika åtgärder i form av uppstart av hälsoprojekt (städenheten). En liten minskning av sjukfrånvaron har skett mellan mars månad och juli månad.

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden visar överskott med +2,7 mkr för perioden. I nämndens periodresultat ingår överskott av

kapitalkostnader med 0,5 mkr. I överskottet ingår minskad kostnad för semesterlöneskuld med 0,3 mkr. Större delen av överskottet hänförs till fritidsavdelningen, vars överskott består av investeringsbidrag som ännu inte är utbetalda. Nämndens prognos för helåret visar underskott med -0,3 mkr.

Miljö- och tillsynsnämnden

Resultatet för perioden visar överskott med +0,6 mkr och en årsprognos som visar nollresultat. Periodens överskott förklaras till stor del av föräldraledigheter, fördröjning vid tillsättning av en vakant tjänst, ökade intäkter på grund av taxeförändringar samt minskade kostnader för politiken.

Samhällsbyggnadsnämnden

Nämnden har god måluppfyllelse för ekonomimålen. Perioden visar överskott på 1,3 mkr. Semesterlöneskulden påverkar resultatet med -1,5 mkr. Andra ekonomiska avvikelser för perioden handlar främst om överskott av kapitalkostnader, höga bygglovsintäkter, höga schabloner från Europeiska socialfonden (ESF), sjukfrånvaro/vakanser samt senarelagda aktiviteter. Nämnden lämnar svagt positiv prognos för helåret, +0,1 mkr. Prognosen förutsätter bland annat fortsatt söktryck till upphandlade yrkesutbildningar och normala väderförhållanden. Ett internt arbete pågår för verksamhetsutveckling, digitalisering och annan effektivisering av förvaltningen.

Socialnämnden

Socialtjänsten redovisar underskott till och med juli på - 8,7 mkr. Vid samma tidpunkt förra året var motsvarande resultat - 3,8 mkr. För helåret bedöms Socialtjänsten i dagsläget redovisa ett resultat på -22,3 mkr, att jämföras med bokslutet 2015 som visade underskott på -25,7 mkr. De största underskotten finns i missbruksvården för stöd och omsorg och i hemtjänsten för

äldreomsorgen.

Överförmyndarnämnden

Nämnden redovisar för perioden svagt negativt resultat om -0,2 mkr. För helåret prognostiseras underskott om -0,1 mkr. En stor del av verksamheten är kopplad till de ensamkommande flyktingbarnen som tas emot i kommunen. Kostnader för denna del ersätts av Migrationsverket men med eftersläpning vilket gör att periodutfallet är svårberäknat.

Befolkning och arbetslöshet Befolkning

Befolkningen ökade i maj 2016 och i slutet av månaden hade Piteå kommun 41 627 invånare. Piteå kommun har aldrig haft en större folkmängd. Ökningen under månaden är 21 invånare, att jämföra med en ökning på 52 invånare för samma period ifjol.

Årets ackumulerade ökning, +79, är nästan dubbelt så stor som 2015 års ökning. Ökningen januari-maj är den största under den period datamaterialet innefattar (från 2001 och framåt). Befolkningen har ökat varje månad under perioden januari till maj 2016, vilket är ett positivt trendbrott jämfört med tidigare år. Enligt SCB:s siffror var under perioden födelseöverskottet +4, inrikes flyttningsöverskottet +10, invandringsöverskottet +8 samt efterjusteringar gjorda av SCB -1. Den arbetsföra befolkningen fortsätter att minska 2016, samtidigt ökar äldre och yngre. Kommuninvånarregistret (KIR) som inte har samma eftersläpning som SCB indikerar en fortsatt ökning.

Öppet arbetslösa

Den öppna arbetslösheten i Piteå kommun var 2,1 procent i juli, vilket tillsammans med Kiruna, Älvsbyn och Gällivare är den lägsta öppna arbetslösheten i Norrbotten. Den öppna arbetslösheten är oförändrad jämfört med juli 2015. I juli var 513 personer öppet arbetslösa. Antalet öppet arbetslösa samt arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgick i Piteå kommun i juli till 1 041 personer eller 4,2 procent (länet 5,0 procent och riket 5,7 procent) av den registerbaserade arbetskraften mellan 16 och 64 år. I antal var det 33 personer eller 0,1 procentenheter färre än föregående år. Under månaden varslades 109 personer i Norrbotten om

7

uppsägning, vilket kan jämföras med samma månad för ett år sedan då ingen varslades om uppsägning. Under året har närmare 900 personer varslats om uppsägning, vilket är en ökning med cirka 46 procent eller drygt 280 personer jämfört med motsvarande period 2015. Svensk ekonomi kännetecknas idag av hög tillväxt och en snabb ökning av sysselsättningen. Framförallt är det den inhemska ekonomin som går bra. Alla länder i vår omvärld har inte samma positiva utveckling. SCB ser nu tecken på att den höga farten bromsar in något i Sverige. Både industriproduktionen och industrins orderingång minskade i juni i år jämfört med juni 2015. Swedbank spår att ekonomin bromsar in mer tydligt 2017-18 och därmed riskerar den positiva utvecklingen på

arbetsmarknaden att brytas.

Arbetslöshet

Ungdomsarbetslöshet

Antalet ungdomar (18-24 år) i Piteå kommun som var öppet arbetslösa eller i ett program med aktivitetsstöd uppgick i juli till 233 personer eller 6,5 procent (länet 6,7 procent och riket 6,6 procent). I antal var det 78 personer eller 1,6 procentenheter färre än föregående år. Piteå kommuns ungdomsarbetslöshet är nu lägre än både rikets och länets vilket är ett positivt trendbrott för Piteå.

Den största orsaken till den snabba minskningen jämfört med föregående år är att antalet personer i åldrarna 18-24 har minskat med nästan 20 procent, resterande del av minskningen av ungdomsarbetslösheten står den goda arbetsmarknaden för.

Arbetslöshet utrikesfödda

Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden gäller inte alla. Bland personer som är födda utanför Sverige ökar arbetslösheten.

Ökningen jämfört med föregående år är 0,2 procentenheter i riket och länet, men hela 1,4 procentenheter i Piteå kommun. Av Piteås totala antal arbetslösa (1 041) utgör gruppen utrikesfödda 22 procent (233 personer). Arbetslösheten bland utrikesfödda påverkas av att inflödet av nyanlända varit större än tidigare år. I Norrbotten fick 23 procent fler utrikesfödda arbete under juli månad 2016 jämfört med juli 2015. Med etableringsuppdraget skapar arbetsfördelningen förutsättningar för att personer som är nya i Sverige snabbt ska komma i arbete eller utbildning. Etableringsinsatserna snabbar på individens väg till arbete eller studier.

Etableringsinsatserna görs i samverkan med flera olika aktörer, där Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret.

9

Sjukfrånvaro och frisknärvaro Sjukfrånvaro i procent

Sjukfrånvaron är fortfarande hög, den har dock stabiliserats och ligger på samma nivå som juni föregående år. Samhällsbyggnad utmärker sig i positiv bemärkelse då de sänker sjukfrånvaron.

Frisknärvaro i procent

Antal medarbetare utan sjukdag är samma som juni 2015. Över 60 procent av de som är sjukskrivna är långtidssjukskrivna, det vill säga har varit sjuk mer än 59 dagar. Det är därför viktigt med tidiga insatser och en tydlig struktur i rehabiliteringsarbetet för att undvika långtidssjukskrivningar.

Timanställda och försörjningsstöd

Timanställda antal timmar

Ett av kommunens mål för personal är att Piteå kommun ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare

Timmar utförda av timanställda minskar något i jämförelse med juni samma månad föregående år. Socialtjänsten minskar något medan samhällsbyggnad och utbildningsförvaltningen ökar användandet. Ökningen för samhällsbyggnad kan förklaras av den ökade flyktingverksamheten.

Antal hushåll med försörjningsstöd ackumulerat

Försörjningsstödet är 1,0 mkr dyrare tom 2016-07 jämfört med samma period 2015. Intäkterna är 0,4 mkr lägre. Antalet hushåll är totalt fem färre. Bilden av färre ungdomshushåll med stöd håller i sig. I gruppen 25-64 år finns nio fler hushåll. Det är för tidigt att säga om minskningen av antalet hushåll mattats av. Andelen som får försörjningsstöd p.g.a. sjukdom fortsätter öka, 23,5 % mot fjolårets 17,8%. Att försörjningsstödet är dyrare än i fjol kan till en del förklaras av att kommunen sedan årsskiftet tagit över ansvaret för "glappet-ersättningen" för nyanlända.

11

Hemtjänst Antal personer

Antal timmar

Biståndsbedömningen har under året arbetat med att försöka begränsa utökningen av antalet hemtjänsttimmar. Normen för hemtjänst har också begränsats och istället för hemtjänst med ett stort antal timmar blir brukarna beviljade plats på boende. Det finns dock inga platser på boenden att erbjuda och kön till vård och omsorgsboendena består i dagsläget av 15 personer.

Landstinget har liksom under fjolåret minskat platserna på sjukhus vilket medfört ökat ansvar på kommunen. Piteå kommun har använt Kärnhuset och Villa Utkiken för mellanvård och på så sätt har inte hemtjänsttimmarna ökat lika mycket under sommaren som under fjolåret.

Socialtjänsten

Månadsuppföljning juli 2016

Socialtjänsten redovisar en budgetavvikelse till och med juli på – 8,7 mkr. Vid samma tidpunkt förra året var motsvarande resultat – 3,8 mkr. För helåret bedöms Socialtjänsten i dagsläget redovisa ett resultat på -22,2 mkr att jämföras med bokslutet 2015 som visade på en budgetavvikelse på -25,7 mkr.

De största underskotten finns i missbruksvården för stöd och omsorg och i hemtjänsten för äldreomsorgen

Politik, Förvaltningsledning och administration

Resultatet för perioden är ett överskott på 0,9 mkr och prognosen för helåret är 0,5 mkr.

Politisk verksamhet har ett resultat enligt budget. Utbetalning av arvoden kan variera över året och prognosen är ett nollresultat.

Förvaltningsledning har ett resultat enligt budget. Förvaltningsövergripande verksamhet och personalfrämjande åtgärder visar på ett minusresultat beroende på att inköp av julklappar har belastat 2016 samt utbetald semesterlön för avslutad anställning. Prognosen för helåret är – 100 tkr för förvaltningsledningen.

Administrativa enheten visar ett resultat på ca 0,6 mkr. Överskottet finns inom personalkostnader samt rehabilitering. Prognosen för helåret är 0,6 mkr.

Stöd och Omsorg

Stöd- och Omsorgsavdelningen redovisar för perioden januari-juli en nettoförbrukning om 178,6 mkr.

För samma period förra året låg förbrukningen på 175,4 mkr. Senareläggningar av tjänstetillsättningar förra året och därmed kostnadsbesparingar löper i år med fulla kostnader från årets början. I övrigt återfinns kostnadsökningarna inom försörjningsstöd, institutionsvård barn och unga samt inom stöd till vuxna med funktionshinder. Budgetavvikelsen för hela 2016 beräknas till -10,9 mkr jämfört mot 2015 års budgetavvikelse som låg på -13,0 mkr. Avvikelsen är en följd av otillräcklig budgetram med tanke på kommunmedborgares livssituation och rättslig styrning mot avdelningen att stödja och vårda dem.

Avdelningsledningen redovisar för perioden en nettoförbrukning på ca 1,8 mkr. Budgetavvikelsen uppgår till 4,9 mkr varav hela avdelningens förändring av semesterlöneskulden i princip följer budget..

För helåret har ekonomikontoret beräknat denna till 0,7 mkr. Årsprognosen för betalningsansvaret och omvårdnadsintäkterna beräknas för närvarande gå jämnt upp med budgeten.

Övriga delar prognostiseras till ett budgetöverskott på 7,1 mkr och avser budgetreserveringar för nytt gruppboende, utveckling och oförutsedda behov samt 1,5 mkr för extra resurser från staten för att täcka merkostnader för flyktinghantering.

Stöd till försörjning genererar denna period en nettoförbrukning om 26,9 mkr, vilket är 3,2 mkr mer är för samma period i fjol. Det är försörjningsstödet som står för en del av den ökningen. Antalet hushåll har blivit 5 färre än vid samma period förra året, men dyrare. Gruppen arbetslösa har minskat med medan gruppen sjuka har ökat. På grund av bostadsbrist tvingas verksamheten att ta korttidsbeslut på vandrarhem vilket också bidrar till ökade kostnader. Vi bedömer att kostnaderna fortsatt under året kommer att ligga på samma nivå vilket ger en sämre prognos än resultatet för 2015. Periodens

budgetavvikelse för området uppgår till -1,4 mkr, varav försörjningsstödet står för -1,7 mkr och övriga verksamheter för +0,2 mkr. För hela året beräknas i dagsläget området sluta med ett budgetunderskott på -2,1 mkr, varav försörjningsstödet står för -2,2 mkr och SAVO 0,1 mkr.

Socialtjänsten

Fler hushåll med flyktingbakgrund där kostnaden är återsökningsbar från Migrationsverket men detta sker med en viss fördröjning.

Stöd till vuxna med funktionshinder visar för perioden en nettoförbrukning på 40,5 mkr, 1,5 mkr mer är vid samma period 2015. Ökningen beror främst på ökade sjuklönekostnader för privat assistans, dubbelbemanning vid personalbyten samt kostnader för bostadsanpassningsärenden. Periodens

budgetavvikelse uppgår till -2,0 mkr, varav personlig assistans står för -0,4 mkr, hemtjänst -0,6 mkr och färdtjänst för -0,7 mkr. Helårsprognosen är beräknad till -3,8 mkr främst på grund av budget- underskott inom personlig assistans om -1,4 mkr samt färdtjänst/riksfärdtjänst och hemtjänst med -1,9 mkr tillsammans. Bostadsanpassningen förväntas ett underskott på – 0,3 mkr.

Stöd till barn och familj redovisar en nettoförbrukning för perioden om 37,6 mkr, 1,1 mkr mer än för samma period förra året. De flesta institutionsplacerade är asylsökande ensamkommande flyktingbarn.

Även om staten återbetalar kostnader för dessa är bidraget reducerat till en schablon för asylsökande.

Långa handläggningstider vid Migrationsverket, innan beslut om eventuella uppehållstillstånd kan beviljas, medför också långa asyltider och därmed låg kostnadstäckning för verksamheten och kommunen. Vi ser fortsatt många placeringar under året vilket ger underskott i prognosen för

institutionsvård barn och unga. Stödområdets har för perioden en budgetavvikelse på + 0,4 mkr där det stora underskottet finns inom institutionsvården. Övrigt överskott består till största delen av lägre lönekostnader för vikarier jämfört med ordinarie personal. Under året är dock personalförstärkningar att vänta för att klara handläggningstider i utredningar. Helårsprognosen för området beräknas till -0,8 mkr vilket är en försämring jämfört prognosen som gjordes i maj. Försämringen beror på fler

placeringar inom institutionsvård samt fler placeringar inom familjehem. Familjehemsplaceringar beräknas klara budgeten och övriga verksamheter + 0,2 mkr

Psykosocialt stöd redovisar för årets fyra första månader en nettoförbrukning om 71,7 mkr, 1,9 mkr lägre kostnader än för samma period ifjol. Det är institutionsvården och LSS-boendena som står för den minskningen. Trenden av många och långa placeringar har brutits vilket förbättrar årsprognosen.

Med anledning av att det ofta är unga personer som hamnat i komplex problematik till följd av missbruk/funktionsnedsättningar pågår ett projekt i form av intensivt stöd till dessa. Syftet är att hitta lösningar för att de ska klara ett liv på hemmaplan och därmed reducera institutionsvårdskostnaderna.

Projektet bedrivs med statliga medel. Undersökning av riskbeteende i tidigt skede, exempelvis avhopp från gymnasiet, ingår också som en förebyggande åtgärd mot ungas inträde i drogmissbruk. Periodens budgetavvikelse är på -7 mkr, varav institutionsvården står för -6,0 mkr och LSS-boendena för -1,0 mkr. Boendena behöver extrabemanning på grund av vårdkrävande åldrande personer. Övriga

verksamheter reducerar underskottet med 0,1 mkr. Stödområdets årsprognos är i dagsläget beräknat till -10,5 mkr varav institutionsvården pekar mot -10,0 mkr i budgetunderskott. Det är färre placeringar sedan april vilket kan vara början på en positiv trend. Prognosen för LSS-boendena är -0,6 mkr.

Övriga verksamheter beräknas tillsammans gå enligt budget.

Äldreomsorg

Äldreomsorgens resultat t.o.m. juli är -4,3 mkr (varav semesterlöneskulden är -1,4 mkr), motsvarande resultat år 2015 var -1,0 mkr. Det verksamhetsområde som har haft svårast att hålla budgeten är utredning/bedömning/avlösning. Under våren har man jobbat hårt med att komma tillrätta med underskottet inom äldreomsorgen och under juli uppnådde verksamheterna ett positivt resultat på 0,3 mkr. Tomhållning av Källbogården, fördröjning av inköp av arbetskläder samt omvårdnadsavgifters budgetöverskott är faktorer som har ytterligare positiv påverkan på äldreomsorgens resultat.

Helårsprognosen sätts till -11,9 mkr (varav semesterlöneskuld -1,2 mkr).

Socialtjänsten

Avdelningsgemensamt visar på ett plusresultat på 2,5 mkr vilket är 0,7 mkr bättre än samma period året innan. De medel som finns avsatta för arbetskläder kommer troligtvis inte tas i bruk förrän efter sommaren vilket gör att helårsprognosen för avdelningsgemensamt blir 1,5 mkr.

Framtidens äldreomsorg har ett resultat på 4,0 mkr t.o.m. juli. Framtidens äldreomsorg är ett omfördelningskonto och de resurser som ligger där nu kommer att flyttas till Äldrecentrat under hösten. Detta gör att prognosen för helåret sätts till noll.

Ordinärt boende har ett resultat på -2,1 mkr t.o.m. juli, detta är en stor försämring jämfört med samma månad året innan. Det negativa resultatet kommer främst från hemtjänstproduktionen som denna period gör ett resultat på -1,4 mkr till följd av ovanligt många inflyttningar till boende vilket har gett övertalig personal. Under sommaren har denna personal behövts igen vilket ger ett positivt resultat på 0,2 mkr för perioden. Även hjälpmedelskontot på Rehabteamet samt personal-kostnaderna på Hemsjukvård dag har svårt att klara budgeten. Omfördelning av resurser inom ÄO har dock skett under sommaren för att finansiera 3,0 å.a till Hemsjukvård dag och personal-kostnaderna är mer i balans redan i juli. Helårsprognosen sätts till -4,3 mkr.

Särskilt boende har t.o.m. juli ett resultat på -3,5 mkr vilket beror på att de flesta boenden har svårt att hålla personalbudgeten och i vissa fall även materialbudgeten. Oroliga och vårdkrävande vårdtagare har fordrat högre bemanning, svårigheter med att hitta vikarier har gjort att ordinarie personal fått jobba övertid samt att det varit många både långtids- och korttidssjukskrivningar. Ett av boendena, Rosågränd, har dessutom varit drabbat av skabb i början av året vilket varit väldigt kostsamt för verksamheten, både personal- och materialmässigt. Samtliga boenden har under våren handlat upp sjukvårdsmaterial och inkontinenshjälpmedel inför sommaren. På Munkberga och Öjagården har man mer nattpersonal än vad OB-schablonen är beräknad för, detta är en av anledningarna till deras underskott.

Samtliga boenden har dock jobbat väldigt hårt med att få ner personal- och materialkostnaderna under våren och sommaren vilket gör att flera av verksamheterna nu gör ett plusresultat. Man fortsätter jobba på samma sätt även fortsättningsvis och helårsprognosen för särskilt boende sätts till -2,9 mkr.

Utredning/Bedömning/Avlösning har ett resultat på -4,8 mkr t.o.m. juli vilket är 4,3 mkr bättre än samma period året innan. Man har jobbat mkt med skärpning av biståndsbedömningen vilket har gjort att minuset på hemtjänsttimmarna minskar. U/B/A:s negativa resultat består dock ändå till största del av att hemtjänsttimmarna ligger på en fortsatt hög nivå. Det i sin tur beror på att det är fler ärenden i hemtjänst p.g.a. större antal äldre samt nerdragning av platser på särskilt boende. Flera av vårdtagarna kräver dubbelbemanning samt fler än fyra besök per dag. Även ökade krav på rättssäkerhet

(administration och dokumentation) är en bidragande orsak. Övervägande del av U/B/A:s verksamhet är lagstadgad och måste således utföras ändå. Gällande bemanningspoolen är det en verksamhet i förändring och poolerna kommer att omorganiseras under hösten. På grund av att NLL har dragit ner på platser under sommaren samt att antalet vård- och omsorgsplatser är för få har Kärnhuset delvis fungerat som mellanvård för att kommunen ska slippa betalningsansvar. Det har medfört en ökad bemanning på kärnhuset med ökade kostnader som följd.

Vid ingången av 2016 finns en budget motsvarande 173,0 årsarbetare vid beställare hemtjänst. En årsarbetare motsvarar ca. 4 tim/dag i beviljad tid vilket ger en budget för beställare hemtjänst av ca.

690 tim/dag. Under 2014 ökade antalet timmar kraftigt och var i december 2014 ca. 800 tim/dag.

Ökningstakten avtog under 2015 men har ändå ökat till 755 tim/dag för juli 2016 vilket är betydligt mer än vad som finns budgeterat. Detta leder till ett kraftigt underskott för beställare hemtjänst.

För att minska underskottet hos U/B/A håller ett nytt Äldrecentra på att byggas och startas upp under hösten 2016 för att underlätta för verksamheterna. Biståndshandläggarna, Utredningsteamet, Vård och

Socialtjänsten

Omsorgsteamet samt några verksamheter till gör plusresultat, detta tillsammans med den skärpta biståndsbedömningen gör att helårsprognosen sätts till -7,4 mkr.

Omvårdnadsintäkterna och intäkterna för trygghetslarm har t.o.m. juli ett resultat på 0,9 mkr och prognosen för helåret är 2,0 mkr. Färdtjänsten tillsammans med riksfärdtjänsten har t.o.m. juli ett resultat på 0,1 mkr och helårsprognosen för båda dessa är 0,4 mkr. Semesterlöneskulden är -1,4 mkr t.o.m. juli och helårsprognosen är -1,2 mkr.

Ekonomteamet Emelie Nilsson Stefan Wiksten

Periodbokslut & årsprognos 2016 för Socialtjänsten. Tkr.

Perioden Januari t. o. m. juli

Verksamhet

Budget jan- juli 2016

Utfall jan-juli 2016

Budgetavvikelse jan-juli 2016

Budgetavvikelse jan -maj 2016

Budget helår 2016

Prognos avvikelse helår 2016

2015 års budgetavvikelse

POLITIK, FÖRV.LEDN. O ADM 9 463 8 586 876 625 16 462 507 872

Politisk verksamhet 908 911 -3 37 1 557 0 -23

Förvaltningsledning 3 270 2 998 273 -7 5 611 -100 155

Administrativa enhet 5 417 4 804 613 452 9 293 650 853

Förändring semesterlöneskuld -133 -126 -6 143 0 -43 -114

0

STÖD O OMSORG 173 394 178 616 -5 222 -3 923 305 472 -10 857 -13 016

Avdelningsgemensamt 6 792 1 864 4 928 4 999 15 384 6 408 1 327

Betalningsansvar 350 269 81 -19 600 -50 -136

Omvårdnadsintäkter -537 -506 -31 -27 -920 0 48

Övrigt avdelningsgemensamt 9 073 4 267 4 806 3 459 15 555 7 150 2 603

Förändring semesterlöneskuld -2 095 -2 167 72 1 587 149 -692 -1 189

Stöd till försörjning 25 508 26 963 -1 455 -1 169 43 702 -2 100 969

Försörjningsstöd 10 601 12 270 -1 669 -1 774 18 174 -2 200 -314

Övriga verksamheter stöd till försörj. 14 907 14 693 214 605 25 528 100 1 283

Stöd till vuxna med funktionshinder 38 507 40 492 -1 985 -2 846 68 744 -3 815 -2 708

Hemtjänst 3 441 4 059 -617 -439 5 900 -900 -2 057

Bostadsanpassning 1 961 2 322 -361 -327 3 362 -300 1 029

Färdtjänst/Riksfärdtjänst 1 895 2 599 -704 -368 3 250 -1 000 -482

Personlig assistans 26 586 26 999 -412 -1 717 48 307 -1 400 -2 213

Övriga verksamheter vuxfunk 4 623 4 514 110 4 7 925 -215 1 015

Stöd till barn och familj 37 984 37 629 356 1 298 65 433 -800 3 121

Institutionsvård, barn och unga 3 120 3 940 -820 -97 5 350 -1 000 0

Förstärkta familjehem 3 500 3 544 -44 305 6 000 0 -681

Familjehem 7 991 8 097 -106 133 13 700 0 1 302

Övriga verksamheter barn och familj 23 373 22 048 1 325 957 40 383 200 2 499

Psykosocialt stöd 64 603 71 668 -7 065 -6 205 112 210 -10 550 -15 724

Hemtjänst 612 480 132 108 1 050 100 -762

Psykiatriboenden 11 525 11 922 -397 -190 20 092 -400 -924

LSS-boenden 39 416 40 407 -991 -1 039 68 620 -600 -2 109

Institutionsvård vuxna 2 386 8 344 -5 958 -5 269 4 090 -10 000 -12 026

Övriga verksamheter psykosocialt stöd 10 664 10 515 148 184 18 358 350 96

0

Periodbokslut & årsprognos 2016 för Socialtjänsten. Tkr.

Perioden Januari t. o. m. juli

Verksamhet

Budget jan- juli 2016

Utfall jan-juli 2016

Budgetavvikelse jan-juli 2016

Budgetavvikelse jan -maj 2016

Budget helår 2016

Prognos avvikelse helår 2016

2015 års budgetavvikelse

ÄLDREOMSORG 252 890 257 264 -4 374 -2 262 443 990 -11 900 -13 546

Avdelningsgemensamt 7 479 4 987 2 492 1 353 12 890 1 500 2 880

Framtidens äldreomsorg 4 661 631 4 030 2 968 7 643 0 2 196

Ordinärt boende 32 525 34 648 -2 123 -2 348 56 625 -4 300 3 039

Hemtjänstproduktion & anhörigvård 6 798 8 175 -1 377 -1 594 11 677 -3 000 3 582

Nattpatrull 3 785 3 749 36 -10 6 554 0 326

Hemsjukvård dag & natt 10 841 11 239 -398 -426 19 290 0 -463

Rehabteamet 8 240 9 199 -959 -769 14 172 -1 500 -483

Samvaron 1 470 1 335 135 108 2 538 0 156

Övriga verksamheter ordinärt boende 1 391 951 441 343 2 394 200 -79

Särskilt boende 143 230 146 743 -3 513 -2 915 247 994 -2 900 -4 319

Österbo 13 717 13 744 -27 49 23 750 0 295

Källbogården 13 924 14 196 -272 -247 24 116 0 -255

Öjagården 9 989 10 767 -778 -560 17 288 -500 -1 128

Norrgården 15 436 16 074 -637 -355 26 736 -400 -1 101

Mogården 16 237 16 108 129 -4 28 125 0 -847

Hortlaxgården 16 480 17 216 -736 -623 28 543 -1 300 -1 124

Roknäsgården 12 510 13 224 -714 -598 21 663 -1 000 -1 702

Berggården 17 335 17 496 -160 -215 30 034 0 534

Rosågränd 5 386 5 636 -251 -216 9 329 0 -814

Munkberga 10 517 10 920 -403 -402 18 223 -200 85

Övriga verksamheter särskilt boende 11 701 11 363 338 257 20 186 500 1 738

Utredning/Bedömning/Avlösning 77 666 82 514 -4 847 -2 946 134 490 -7 400 -15 926

Betalningsansvar 188 34 155 135 323 0 -82

Beställare hemtjänst (ht-timmarna) 50 830 56 392 -5 562 -4 064 88 093 -9 000 -18 777

Bostadsanpassning 2 122 1 823 299 189 3 640 0 -559

Färdtjänst 1 603 1 483 121 157 2 750 400 219

Övriga versamheter U/B/A 22 923 22 782 141 638 39 684 1 200 3 273

Omvårdnadsintäkter -9 126 -10 075 949 644 -15 650 2 400 641

Förändring semesterlöneskuld -3 547 -2 185 -1 362 982 0 -1 200 -2 057

Totalt Socialtjänsten 435 746 444 465 -8 719 -5 560 765 925 -22 250 -25 690