Piteå kommun År: 2015 Period: April. Månadsrapport Piteå kommun

(1)

Piteå kommun

År: 2015 Period: April

Månadsrapport Piteå kommun

(2)

Månadsrapport april

Från 2015 upprättas ekonomiska rapporter med utgångspunkt i Rådet för Kommunal Redovisnings, RKRs rekommendation 22,

”Delårsrapport”. Det innebär bland annat att periodisering ska göras enligt samma principer som vid årsredovisning. Förändringar berör framförallt beräkning och redovisning av semesterlöneskuld mot tidigare år. Detta får till följd att den faktiska skulden beräknas vid bokslutstillfället och att periodens förändring kostnadsförs. Tidigare har helårseffekten av skuldförändringen fördelats jämnt över året. Semesterlöneskulden upparbetas och växer allt eftersom arbetstagarna tjänar in semesterdagar. När semesterperioderna kommer och arbetstagarna tar ut semester minskar kommunens semesterlöneskuld.

Månadsresultatet visar nuläget men kan inte ligga till grund för en linjär resultatutveckling under året, varför fokus bör ligga på prognosen för helåret.

Nytt för i år är även att budgeten periodiseras efter förväntade variationer och, till skillnad mot tidigare, inte fördelats jämnt över året. I resultaträkningen jämförs utfallet för perioden med periodbudgeten i en avvikelsekolumn.

(3)

Resultaträkning kommunen, tkr

-30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60

Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Dec

2015 Kommunens resultat per månad, (mkr)

(4)

Resultat nämnder/styrelse, tkr

-8 -7 -6 -5 -4 -3 -2 -1 0

Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Dec

2015 Nämndernas resultat per månad, (mkr)

-10 -8 -6 -4 -2 0 2 4

KF KS BUN FSN KFN MTN SBN SOC ÖFN

2015 Nämndernas helårsprognos, (mkr)

(5)

Kommentarer

Kommunen totalt

Kommunen visar underskott för perioden januari-april på -17,9 mkr vilket är 5,6 mkr sämre än periodbudget. I verksamhetens kostnader ingår ökningen av semesterlöneskulden för perioden januari-april (50,6 mkr) vilket är den största förklaringen till det försämrade utfallet jämfört med föregående månad. Den stora ökningen beror på att samtliga semesterdagar räknas upp till 2015- års lönenivå. Finansiella intäkterna är till största delen borgensavgifter samt viss avkastning på kapitalförvaltningen. Inga

upplupna ränteintäkter finns för perioden på grund av ränteläget.

Helårsprognosen visar positivt resultat, 14,3 mkr, vilket är något förbättrat jämfört med den prognos som presenterades föregående månad. Nämnderna prognostiserar ett förbättrat helårsresultat jämfört med föregående månad, vilket är största förklaringen till den stärkta övergripande prognosen. Kostnaden för semesterlöneskuldens ökning beräknas för helåret uppgå till 2,9 mkr. I prognosen ingår en jämförelsestörande intäkt på 18,6 mkr avseende beslutad återbetalning av 2004-års premier från AFA. SKLs prognos i april visar försämring av skatteavräkningen för 2015 med 1,6 mkr jämfört med mars. I prognosen tas hänsyn till den förväntade förändringen av arbetsgivaravgifter för ungdomar som beräknas från augusti 2015, enligt regeringens

vårändringsbudget. Den föreslagna förändringen innebär att nuvarande nedsättning minskas under hösten 2015 för att försvinna helt från juli 2016. I prognosen tillförs ett ökat statsbidrag som föreslagits som kompensation för ökade arbetsgivaravgifter. För Piteå kommuns del bedöms förändringen endast ge marginella effekter på prognosen för 2015.

Likviditet

Likviditeten är i en nedåtgående trend, bland annat förklarat av en relativt hög takt av egenfinansierade investeringsprojekt. Efter stora utbetalningar under mars för bland annat den avgiftsbestämda delen av tjänstepensionen för 2014 har likviditeten stärkts något under april, men är fortfarande på en relativt låg nivå. I följande diagram visas likviditeten under perioden med avstämning den 15e och sista varje månad.

Investeringar

Under perioden januari-april har 73,9 mkr investerats och prognosen pekar på att 299,4 mkr kommer att investeras under året.

Nedan visas större investeringsprojekt under året.

Investeringsprojekt Prognos 2015

(mkr)

Skolstrukturförändringar 47

Nytt äldrecenter 36

Stadsberget 23

Reinvesteringar fastigheter 18

Pitholms sporthall 15

Infrastruktur Lindbäcksstadion 14

Mark- och fastighetsförvärv 11

Industritomt Haraholmen 10

Reinvesteringar gator och vägar 10

Måltidsservice 9

(6)

Nämnderna

Socialnämnden

Socialtjänsten redovisar periodresultat januari-april på -13,4 mkr, vilket är 7,1 mkr sämre än föregående månad. För helåret bedöms Socialtjänsten i dagsläget redovisa ett budgetunderskott om -8,0 mkr. Att göra en tillförlitlig prognos är svår efter fyra månader men antalet hemtjänsttimmar fortsätter att öka vilket gör att utredning/bedömning/avlösning inom äldreomsorgen går kraftigt minus och bedömningen är att hemtjänsttimmarna kommer att ligga på en fortsatt hög nivå. Inom stöd och omsorg är det institutionsvård vuxna som försämrar årsprognosen där det är fler placerade än normalt samt att LVM-placeringar är väldigt kostsamma.

Samhällsbyggnadsnämnden

Perioden visar underskott på -0,8 mkr som beror på ett betydande underskott inom vinterväghållningen på grund av extremt väder. Underskottet hade varit större om inte åtgärder vidtagits. Det vägs också upp av överskott inom andra delar av förvaltningen. Dessa har främst uppstått genom senare start av upphandlade utbildningar, genom högre intäkter än väntat för större byggnationer och personalfrånvaro. Helårsprognosen visar underskott på -3,7 mkr och det förklaras främst av

vinterväghållning samt höga kostnader för nämndsarbetet. Nämnden har ett förslag på hur underskottet för vinterväghållningen kan hanteras. Förslaget ligger i linje med det utredningsunderlag som presenterats i Kommunfullmäktige 2013-02-18.

Förvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att återkomma med förslag på ekonomisk hållbar lösning för vinterväghållningen.

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur - och fritidsnämnden visar överskott med 4,0 mkr för perioden. Studio Acusticum som är en egen resultatenhet visar underskott, -0,6 mkr. I nämndens periodresultat ingår en upplupen semesterlöneskuld med 0,9 mkr. Fritidsavdelning har överskott med 1,8 mkr, vilket hänförs till medel avsatta för renovering av Rosviks ishall. Nya mötesplatsen Kaleido öppnade den 25 april och en välbesökt, omtyckt invigning genomfördes. Kaleido har, liksom den övriga kulturverksamheten överskott för perioden.

Även parkverksamheten har för perioden överskott, men nu börjar barmarkssäsongen vilket innebär framförallt ökade personal- och övriga driftskostnader. Nämndens prognos för helåret visar underskott med 1,9 mkr. Den förbättrade årsprognosen jämfört med mars beror till största delen på genomlysningen av Studio Acusticums verksamhet, i nuläget prognostiseras underskott med 1,8 mkr. Det saknas fortfarande medel för driften av Skoogs arena med 0,4 mkr. För att lösa detta kommer mindre medel att gå tillbaka till föreningsdrivna anläggningar. Kaleido saknar medel för en av de tillsatta tjänsterna, samt städ och övriga

driftskostnader. Den underfinansierade tjänsten tillsattes eftersom den anses nödvändig för att kunna driva verksamheten och hålla öppettider som är rimliga. Årsprognosen för Kaleido uppgår i nuläget till -0,5 mkr. Simhallarnas årsprognos visar plusresultat, vilket bidrar till att täcka upp för de verksamheter som går sämre. Denna prognos är beroende av att inga större haverier inträffar i anläggningarna. Parkverksamheten drabbades av en stöld under april månad. En ishyvel stals vilket gör att denna resurs saknas till isverksamheten kommande vinter. En ny ishyvel kostar drygt 0,1 mkr, vilket kan påverka årsprognosen negativt.

Kommunstyrelsen (KLK/StS)

Resultatet för kommunstyrelsen (exkl. räddningstjänst) för perioden januari till april uppgår till -0,2 mkr, där ingår kostnader för semesterlöneskulden med 2,8 mkr. Förvaltningen Strategiskt stöd (StS) prognostiserar underskott på helåret med -1,8 mkr. Högre kostnader för företagshälsovård och fortsatt höga kostnader inom personalavdelningen för bl.a. rekrytering, marknadsföring och friskvårdsersättning är orsaken till underskottet. Ej nyttjade medel ur den sociala investeringsfonden och

verksamhetsutvecklingspotten gör att kommunstyrelsen totalt (exkl. räddningstjänst) räknar med en helårsprognos på -1,2 mkr.

Kommunstyrelsen (Räddningstjänst)

Räddningstjänstens resultat för perioden visar ett nollresultat och för helåret prognostiseras ett nollresultat.

Miljö- och tillsynsnämnden

Periodens resultat visar underskott på -0,2 mkr och årsprognosen underskott på -0,1 mkr. Detta beror på högre kostnader för nämnden än budgeterat. Verksamheten har under årets första månader bedrivits utan betydande avvikelser gällande måluppfyllelse.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige redovisar underskott med -0,1 mkr per april. Helårsprognosen visar underskott med -0,1 mkr. Underskottet beror främst på ökade kostnader i och med en ny mandatperiod.

(7)

Fastighets- och servicenämnden

Fastighets- och serviceförvaltningen redovisar totalt i månadsbokslutet underskott för perioden på -5,1 mkr varav kapitalkostnader +1,0 mkr och semesterlöneskuld -3,1 mkr. Ökade snöröjning- och takskottningskostnader är andra faktorer som bidragit till resultatet. För helåret prognostiseras ett nollresultat, vilket bland annat beror på att semesterlöneskuldens underskott förbättras med 3,0 mkr, kapitalkostnaden prognostiseras till +0,5 mkr. Avdelningen fastigheter har en ansträngd situation när det kommer till skötsel och underhåll av fastigheterna. Prognosen för avdelningen på helåret visar på ett underskott på ca -2,0 mkr. Främsta orsaker till det var behovet av snöskottning och sandning under kvartal ett. Vidare upplevs en allt mer händelsestyrd situation inom underhållet. Just nu är prognosen för underhållet -5,7 mkr för 2015 vilket innebär att inga planerade åtgärder alls kan utföras under året.

Överförmyndarnämnden

Nämnden redovisar resultat för perioden på -0,2 mkr. Periodens resultat tyngs av kostnader för ökad semesterlöneskuld samt arvoden till uppdragstagare. Helårsresultatet prognostiseras till +0,1 mkr.

Barn- och utbildningsnämnden

Resultatet januari-april visar ett överskott på 8,8 mkr. Eftersom det är första året med periodiserad budget så är det svårt att jämföra resultatet med motsvarande period föregående år. Periodens överskott finns främst inom förskola och gymnasieskola.

Från och med hösten 2014 kan förvaltningen se en lägre nyttjandegrad för de yngsta barnen inom förskolan än vad som tidigare varit fallet. De verksamhetsansvariga visar på en fortsatt god ekonomisk hushållning. Helårsprognosen visar 3,0 mkr i överskott.

Överskottet beror på att nämnden räknar med en fortsatt lägre nyttjandegrad av de minsta barnen inom förskola. D.v.s.

vårdnadshavarna väntar nu längre innan de skriver in barnen i förskoleverksamheten. Under åren 2010-2013 har nyttjandegraden varit högre än planerat men den trenden har nu vänt. Om det är en tillfällig trendförändring eller inte är svårt att förutse.

Gymnasieskolan har lite "luft i ramen" beroende på att nämnden inte minskade deras ram för 2015 trots minskat elevantal eftersom elevantalet kommer att öka from 2016 och sedan stadigt öka de närmaste åren. From hösten 2015 har nämnden ökade kostnader i form av nya fristående enheter, utökad organisation inom förberedande dansutbildning (en klass till) samt, mest troligt, kraftigt ökade kostnader inom skolskjutsverksamheten pga. nytt avtal från hösten 2015 (upphandlingen inte klar än). Osäkerhet råder också kring hur kostnaderna för särskilda behov och nyanlända kommer att utvecklas under året. Behovet av särskilt stöd ökar hela tiden och förvaltningen arbetar med att ta fram en ytterligare förbättrad resursfördelningsmodell för dessa.

Befolkning och Arbetslöshet

Befolkning

Befolkningen minskade i mars 2015. Första kvartalet brukar Piteå kommun minska sin befolkning, minskningen är dock större i år än de senaste åren. Första kvartalet 2015 minskade befolkningen med 70 personer jämfört 37 under motsvarande period i fjol.

Linjediagrammet visar att befolkningen efter mars månad brukar öka varje månad fram till oktober då en minskning normalt sker.

Förhoppningsvis upprepas detta mönster även år 2015. Men det ser svårare ut för Piteå kommun att klara en befolkningsökning motsvarande den ifjol, då hade befolkningen ökat med 230 vid årets slut.

(8)

Öppet arbetslösa

Den öppna arbetslösheten är den lägsta på många år, i april-maj brukar den vara som lägst. Säsongseffekten kommer med största sannolikhet att öka ungdomsarbetslösheten i samband med att skolan slutar i juni. Som högst brukar

ungdomsarbetslösheten vara i augusti för att sedan falla under resten av året.

Ungdomsarbetslöshet

Ungdomsarbetslösheten fortsätter att minska. Dock ligger Piteå fortfarande över länets genomsnitt.

(9)

Arbetslöshet utrikesfödda

Arbetslösheten för utrikesfödda minskar. Under april var arbetslösheten för utrikesfödda lägre i Piteå än i länet.

Personal

Sjukfrånvaro i procent

Sjukfrånvaron har stigit med knappa två procentenheter under årets första kvartal och ligger under februari och mars på cirka nio procent.

(10)

Frisknärvaro i procent

Frisknärvaron har minskat under inledningen av året och ligger för mars lägre jämfört med samma månad 2014.

Timanställda antal timmar

Ett av kommunens mål för personal är att Piteå kommun ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare

Antalet timmar utförda av timanställda ligger högre under samtliga månader kvartal ett 2015 jämfört med motsvarande period 2014.

(11)

Försörjningsstöd/Hemtjänst

Antal hushåll med försörjningsstöd ackumulerat

Antalet hushåll med försörjningsstöd är under inledningen av 2015 på en lägre nivå än föregående två år.

(12)

Hemtjänst, antal personer

Antalet personer som nyttjar hemtjänst är för mars och april högre än motsvarande månader 2013 och 2014.

Hemtjänst, antal timmar

Antalet utförda timmar inom hemtjänsten är högre under 2015 än motsvarande månader 2014. Trenden mellan mars och april följer samma mönster under 2015 som under 2014.

(13)

Bilaga 1, Månadsuppföljning socialtjänsten

Socialtjänsten, exklusive förändring semesterlöneskuld, redovisar ett periodresultat till och med april på - 8,5mkr. Vid samma tidpunkt förra året var motsvarande resultat 3,2 mkr. Skillnaderna mellan åren återfinns såväl inom Stöd och omsorg som inom Äldreomsorg. För helåret bedöms Socialtjänsten i dagsläget redovisa ett budgetunderskott om -6,8 mkr. I jämförelse med bokslutet 2014 är detta en

försämring med lika mycket i och med att resultatet före förändring semesterlöneskuld var ett nollresultat.

Att göra en tillförlitlig prognos är svår efter fyra månader men de vi kan se är att antalet hemtjänsttimmar fortsätter att öka vilket gör att utredning/bedömning/avlösning inom äldreomsorgen går kraftigt minus och bedömningen är att hemtjänsttimmarna kommer att ligga på en fortsatt hög nivå. Inom stöd och omsorg är det Institutionsvård vuxna som försämrar årsprognosen där det är fler placerade än normalt samt att det har varit LVM placeringar som är väldigt kostsamma.

Politik, Förvaltningsledning och administration

Resultatet för perioden är ett överskott på 0,4 mkr och prognosen för helåret är 0,4 mkr.

Politisk verksamhet har ett underskott på ca -0,2 mkr. Anledningen till det är kostnader för

nyvalskonferensen. Utbetalning av arvoden kan variera över året och prognosen är ett nollresultat.

Förvaltningsledning har ett överskott på 0,1 mkr. Personalfrämjande åtgärder visar på -0,2 mkr vilket beror på att inköp av julklappar till anställda för föregående år har köpts in även efter årsskiftet. Guldklockor och årets julklappar kommer att påverka resultatet under resten av året. Prognosen hamnar dock på 0 totalt för förvaltningsledningen.

Administrativa enheten visar ett resultat på drygt 0,4 mkr. Överskottet beror delvis på att

personalförstärkning i IT-teamet inte ännu är anställd. Det är övergripande verksamhet och rehabilitering som har ett positivt resultat. Prognosen för helåret är 0,4 mkr.

Stöd och Omsorg exklusive Försörjningsstöd och Personlig assistans

Redovisningen för perioden ger ett underskott för hela avdelningen om -2,7 mkr. Prognosen för helåret bedöms sluta på -4,5 mkr. Dessa underskott är betydligt sämre än vid periodbokslutet i mars. De största förändringarna återfinns inom avdelningsledningen samt institutionsvården för vuxna.

Avdelningsledningen redovisar en budgetavvikelse för perioden om -0,1 mkr vilket än nästan -0,5 mkr sämre än förra månaden. Försämringen återfinns inom betalningsansvar och personalkostnader för andra verksamhetsområden. I samband med utskrivningar från landstingsvård har bostäder inte funnits för några brukare, vilket medfört att hela budgeten om 0,6 mkr redan är förbrukad. Ytterligare 0,5 mkr i kostnader kan väntas resten av året. Inom personalsidan har personalavdelningen beslutat att avsluta anställningar som har belastat avdelningen med 0,4 mkr. Dessa fördyringar medför att prognosen för året försämras med -1,0 mkr, från en budgetavvikelse i mars om 2,0 mkr till 1,0 mkr. Arbete pågår med att få till fler boendeplatser.

Stöd till försörjning genererar även denna period ett överskott om 0,8 mkr. Till största delen består detta av reservering för vikariekostnader under sommaren samt en viss besparing i och med senareläggningar av nya tjänster. Senareläggningarna är främsta anledningen till ett förväntat överskott för året om 0,7 mkr.

Stöd till vuxna med funktionshinder uppvisar ett överskott hittills i år på 0,8 mkr. Samtliga verksamheter utom hemtjänst och färdtjänst visar överskott. Bostadsanpassning står för högsta överskottet, 0,6 mkr.

Årsprognosen beräknas till 0,6 mkr. Bostadsanpassningen bidrar med 0,5 mkr till detta medan hem-

tjänsten och färdtjänsten fortsatt generera budgetavvikelser om -0,2 mkr respektive -0,5 mkr. Viss

(14)

inbesparing inom personalsidan vid nedsättningar och långtidsfrånvaro utan vikarietillsättning bidrar även det till överskottet.

Stöd till barn och familj redovisar ett totalt överskott för perioden om nästan 1,1 mkr. De flesta verksamheter visar överskott förutom förstärkta familjehem. Vid månadsskiftet april/maj var nio barn placerade här vilket genererat en budgetavvikelse för perioden om -0,5 mkr. Periodens överskott består främst av inbesparade personalkostnader då nedsättningar och frånvaro inte alltid täckts upp av vikarier.

Senareläggning av en anställning samt färre placeringar än normalt inom familjehem och institutionsvård bidrar även det till överskottet. Årets budgetavvikelse för hela området beräknas i nuläget sluta med ett överskott om 1,0 mkr. Det flesta verksamheter väntas ge positiva överskott tack vare inbesparingar inom personalsidan och färre placeringar. Den gynnsamma situationen med få placeringar inom

institutionsvården har vänt och nu är sju barn placerade mot fyra vid månaden innan. Periodens knappa plusresultat inom verksamheten väntas därför på årsbasis vända till ett underskott om -1,8 mkr. Förstärkta familjehem väntas däremot hålla viss stabilitet och verksamheten bedömer att året därför kan sluta med en budgetavvikelse om -0,6 mkr. Detta motsvarar fjolårets slutresultat med beaktande av årets

ramförstärkning med 1 mkr. En handlingsplan för arbete med samordna individuell plan – SIP är godkänd av Socialnämnden, under förutsättning att prestationsmedel erhålls av staten. Tack vare att

verksamhetsområdet har uppnått prestationsmålen ställda av Socialstyrelsen finns statlig finansiering för satsning på ändamålet med medlen.

Psykosocialt stöd redovisar ett totalt underskott hittills i år om -5,3 mkr. Inom boendena återfinns -0,9 mkr av underskottet på grund av extraförstärkningar för vårdkrävande brukare. Höjd budgetram för tillsatta tidigare ofinansierade tjänster har då eliminerat underskottet avsevärt. Utredningsverksamheten med extrabemanning samt köp av hemtjänst bidrar även de till underskottet. Trots ökad budgetram visar institutionsvården för vuxna ett underskott om -4,3 mkr. Anledningen är att fler är placerade än normalt.

Vid månadsskiftet april/maj var 21 personer placerade på institution, varav två enligt LVM. Månaden innan var 26 personer placerade varav fyra enligt LVM. Av de senare har tre skrivits ut, en väntas skrivas ut i maj och en ny har tillkommit med placering till oktober.

Även om budgetförstärkningar i år gjorts med totalt 2,7 mkr förväntas året sluta med ett underskott om cirka -7,8 mkr. Det är extrabemanningarna inom boendena och den dystra situationen med fler

institutionsplaceringar som främst medför detta. Prognosen för boendena väntas fortsatt sluta på -1,4 mkr medan institutionsvården försämrats med -1,4 mkr till -6,4 mkr. Antalet placeringar är fortsatt nästan dubbelt så många än snittet de närmast tidigare åren och LVM-placeringar något fler än snittet de senaste fyra åren. LVM-placeringarna har ökat från noll 2010 till 14 under 2011-2014. I syfte att minska behovet av LVM är ett projekt under uppstart. Tanken är att utöka och förändra stödet för unga vuxna med

missbruksproblem och genom intensivt stöd främja friskare tillvaro för utsatta och generera

samhällsvinster. Parallellt har ett annat projekt startat vars syfte är att utveckla den socialpsykiatriska verksamheten. Finansieringen sker genom statliga medel erhållna tack vare uppnådda prestationsmål ställda av Socialstyrelsen.

Äldreomsorg

Äldreomsorgens resultat t.o.m. april är -2,1 mkr (exkl. semesterlöneskulden), motsvarande resultat år 2014 var 1,7 mkr. Det som framförallt har försämrat resultatet är att utredning/bedömning/ avlösning har svårt att hålla budgeten. Tomhållning av Källbogården, fördröjning av inköp av arbetskläder samt

statsbidrag gör dock att helårsprognosen ändå sätts till ett nollresultat.

(15)

Avdelningsgemensamt visar på ett plusresultat på 0,9 mkr vilket är likvärdigt med året innan. De medel som finns avsatta för arbetskläder kommer inte hinna förbrukas innan årets slut och prognosen för avdelningsgemensamt blir därför +2,0 mkr.

Framtidens äldreomsorg har ett resultat på 0,4 mkr i april. Till följd av tomhållning av Källbogården kommer det genereras ett överskott. I och med detta förväntas det i helårsprognosen att framtidens äldreomsorg gör ett plusresultat på 2,0 mkr.

Ordinärt boende har ett resultat på +1,4 mkr, detta är en ökning med 1,0 mkr jämfört med samma månad året innan. De positiva siffrorna kommer främst från hemsjukvård dag som i april gör ett resultat på 0,5 mkr och hemtjänstproduktionen som går 0,6 mkr plus. Detta gör att helårsprognosen sätts till 1,0 mkr.

Särskilt boende har i april ett resultat på -1,5 mkr vilket är 0,5 mkr sämre jämfört med samma period år 2014. Anledningen till detta är att flera boenden har svårt att hålla budgeten. Dock får äldreomsorgen enligt vårpropositionen 2015 statliga specialdestinerade bidrag till bemanning inom ÄO, dessa bidrag gör att prognosen för helåret höjs från mars månad och sätts till noll.

Utredning/Bedömning/Avlösning har ett resultat på -3,5 mkr t.o.m. april vilket är en försämring med 3,0 mkr mot samma period året innan. Denna försämring består till största del av att hemtjänsttimmarna ökat ytterligare. Det i sin tur beror på att det är fler ärenden i hemtjänst p.g.a. större antal äldre samt

nerdragning av platser på särskilt boende samt ökade krav på rättssäkerhet. Helårsprognosen för utredning/ bedömning/avlösning sätts till -5,0 mkr.

Omvårdnadsintäkterna och intäkterna för trygghetslarm har t.o.m. april ett resultat på 0,1 mkr och prognosen för helåret är 0,5 mkr. Färdtjänsten har i april ett resultat på 0,2 mkr och riksfärdtjänsten 0,1 mkr, helårsprognosen för båda dessa är ett nollresultat.

Försörjningsstöd, Personlig assistans och förändring semesterlöneskuld

Försörjningsstödet redovisar ett periodunderskott om -0,4 mkr, vilket är 0,2 mkr bättre än vid samma period förra året. En anledning till förbättringen är att trenden av lägre antal hushåll som erhåller stöd fortsätter och är nu 14 färre än vid samma tid ifjol. Tolv av dem återfinns i gruppen 17-24 år och sex i gruppen 65 år och äldre. I gruppen 24-64 år har istället en ökning skett med åtta hushåll. Trots neddragning av budgetramen med knappt -0,5 mkr för verksamheten bedöms den på årsbasis ge en budgetavvikelse i paritet med det senaste bokslutet, -1,2 mkr.

Personlig assistans visar ett periodresultat om -3,7 mkr. Det är främst intäkterna som genererar detta, vilka kan flyta in väldigt ojämnt under året. Det beror på att schablonersättning först erhålls från

Försäkringskassan innan avräkning sker var sjätte månad, olika månader för olika brukare. Verksamheten beräknas fortsatt ge ett årsslut med ett underskott om -1,5 mkr. Inom privata assistansen är det sjuklöne- kostnaderna tillsammans med kommunens kostnader för de privatas volymökningar som främst förväntas orsaka underskottet. Inom den egna produktionen beräknas Försäkringskassans ersättning inte täcka förväntade overheadkostnader fullt ut.