• No results found

Båtlagen under Andra Världskriget - en berättelse om kristider och ransonering

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Båtlagen under Andra Världskriget - en berättelse om kristider och ransonering"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Båtlagen under Andra Världskriget - en berättelse om kristider och ransonering

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Birgitta Åkesson 2012

(2)

Under Andra Världskriget rådde ransonering och fisket i Öresund var kraftigt reglerat.

Textilavdelningen vid Kontrollbyrån för Malmöhus Läns Södra Kristidsstyrelse skötte tilldelningen av fiskenät. Det var inte tillåtet att fiska med hur många nät som helst, och för att tilldelningen för den enskilda fiskaren skulle bli så rättvis som möjligt var man tvungen att ansöka hos nämnda avdelning.

!

Fiskegarn som använts för att fiska skrubba.

Garnet har tillhört någon av föreningens medlemmar. Flötena utgörs av korkar till pilsnerflaskor. Fiskegarnet är barkat i föreningens barkgryta.

Sibbarps Fiskareförening, som var ansluten till huvudföreningen Malmöhus läns

Havsfiskeförening, nåddes 1943 av ett cirkulär från huvudföreningen. Då var tilldelningen av fiskenät så pass begränsad att man inte längre kunde bevilja enskilda fiskare, utan man var tvungen att endast ge de olika båtlagen tilldelning av fiskegarn.

! På uppmaning från Kontrollbyrån tog Malmöhus läns Havsfiskeförening på sig att ombesörja så att de olika fiskareföreningarna skulle ”uppgöra förteckning över inom resp.

förenings område hemmahörande fiskebåtar, upptagande 1) båtens nummer samt

2) namn och adress på de personer som bilda resp. fiskelag, varvid torde bemärkas att endast de personer som ha ekonomiskt biträtt till bildande av ifrågavarande fiskelag böra komma i fråga,

dels uppsamla ifrågakommande fiskelags ansökningar, avseende tilldelningen av

fiskredskap för perioden maj-juni 1943 samt till kontrollbyrån insända desamma jämte den ovan angivna förteckningen senast den 30 april 1943.”

!

Sibbarps Fiskareförening fick bakläxa på sin ansökan. I ett brev, adresserat till ordförande, fiskare Henry Falk, den 3 mars 1943, menar Ivan Wohlin vid Kontrollbyrån för Malmöhus Läns Södra Kristidsstyrelse, att ansökan ”i stor utsträckning äro synnerligen ofullständig, enär uppgift saknas om vad den sökta kvantiteten avser”.

! Av de bevarade dokumenten i Sibbarps Fiskareförenings arkiv framgår inte om medlemmarna kom in med en ny ansökan, men med tanke på de då rådande tiderna får man anta att de gjorde så.

! Däremot finns i föreningens arkiv en lista som med all sannolikhet medföljde ansökan till Textilavdelningen. Under rubriken Uppgift om båtlag från Sibbarps Fiskareförening har någon i föreningen nogsamt sammanställt alla båtlagen.

! Dokumentet var viktigt för föreningens medlemmar under Andra Världskriget. Fisket var livsviktigt ur försörjningssynpunkt och att få tilldelat sig fiskeredskap var a och o för verksamheten.

! Idag är dokumentet ovärderligt på ett annat sätt. Det berättar för oss vem som var medlem, vilka båtar som var i bruk, vem som fiskade ihop och inte minst var fiskarna bodde.

! Båtarna som togs upp på listan var så kallade motorkostrar eller snipor. Alla var märkta med MÖ som visade att de hörde hemma i Malmö. Flera av Sibbarps

Fiskareförenings medlemmar kom från Limhamns Fiskareförening Öresund. Båtarna hade de med sig därifrån. Båttyperna var vanliga bland fiskarna på Limhamn.

(3)

Uppgift om båtlag från Sibbarps Fiskareförening 1943.

(4)

Nästan samtliga fiskare kom från Limhamn och Vintrie. Fiskelagen bestod av far och son, brödrar eller fiskekompanjoner.

! Ordförande 1943 var fiskare Henry Falk. Han bildade båtlag med Gunnar Kraft.

Kraft innehade ordförandeposten under föreningens första två år, 1941-42.

! ! ! Henry Falk ! ! Gunnar Kraft

Tillsammans fiskade de med båten MÖ 256. Vid samma tid som ansökan till

Textilavdelningen, utfärdade Poliskammaren i Malmö ett tillstånd för Henry Falk att utgå från hamn i Malmö för att bedriva fiske. Villkoret var att omedelbart lyda militär och inte ta sig in på främmande makts område. I det här fallet Danmark.

! Henry Falks tillstånd fanns i han privata ägo 1994 då det avfotograferades.!

!

! ! ! Fiskare och ordförandes Henry Falks fisketillstånd från 1943.!

(5)

Under krigsåren låg fiskebåtarna som ett pärlband längs med bryggorna i Sumphamnen.

1942 var Sydsvenskan på plats och tog några foton. På ett av dem kan man se numren på några av båtarna. Utifrån båtlagslistan kan man konstatera att i raden med fiskebåtar tillhörde den första båten till vänster:

MÖ 360 Valter Persson, Nytorpsgatan 12, Limhamn ! -”- Wilhelm Zander, Nytorpsgatan 12, Limhamn

Valter Persson var född 1897 i Limhamn. Han arbetade vid Limhamns Fosfatfabrik som reparatör. Fisket bedrev han som binäring.

! Hans kompanjon Wilhelm Zander var också reparatör vid Limhamns Fosfatfabrik. Han var född 1899 i Limhamn. De båda männen ägnade sig framförallt åt sillfiske.

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Valter Persson

Därpå följer båtarna:

MÖ 492 Göte Nilsson, Strandmarken 9, Limhamn! ! ! !

Göte Nilsson var född 1910 i Limhamn. Han började sin karriär som byggnadsarbetare, men övergick till att bli fiskare 1939.! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

MÖ 123 Tore Larsson, R.F Bergsgatan 71, Limhamn ! -”- Arne Larsson, Notariegatan 23, Limhamn

Arne Larsson var född 1911 i Limhamn. Som ung pojke började han att fiska, men kom senare att utbilda sig till plåtslagare. Arne Larsson kom från en gammal fiskaresläkt.

Förmodligen var Tore Larsson hans bror.

Sumphamnen 1942. Foto: Sydsvenskans bildarkiv Bilder i Syd.

(6)

Sumphamnen och Skånska målarskolan. Foto: Klas Persson 1946.

På ett foto taget av en av föreningens medlemmar 1946, syns båten MÖ 355 till vänster om konstnären med sitt staffli.

!

Båtlaget utgjordes av:

MÖ 355! Lennart Lilja, Kalkbrottsgatan 57, Limhamn! ! -”-! ! Erik Persson, Kalkbrottsgatan 57, Limhamn! !

Lennart Lilja var född 1911 i Limhamn. Han var lästarbetare till yrket och bedrev fisket som binäring. Båten var av modellen snipa och 20 fot lång. Tillsammans med Erik Persson fiskade han bl a sill, torsk och ål. Erik Persson var född 1903 i Limhamn. Han började fiska redan som ung, men anställdes senare som reparatör vid Skånska Cement AB.

!

Lennart Lilja

(7)

Sumphamnen 1939. Foto Edward Rosengren/ Limhamns Museums arkiv.

På ett annat foto syns båt MÖ 326 (mitt i bilden). Fiskebåten tillhörde båtlag:

MÖ 326! Sture Olsson, Gustavsgatan 31, Limhamn! ! -”-! ! Erik Persson, Tegnérgatan 38, Limhamn

Erik Persson var född 1905 i Bunkeflo. Han var byggnadsarbetare, men bedrev fiske som binäring från och med 1939. Båten var en motorkoster och tillsammans med Sture Olsson fiskade han bl a ål, torsk och sill. Sture Olsson var född omkring 1905/10. Även han var byggnadsarbetare som bedrev fisket som binäring.!

Uppgifterna är hämtade ur Sibbarps Fiskareförenings arkiv samt böckerna ”Havets män”

och Sumphamnen - Sibbarps pärla.

(8)

Cirkulär om anmodan att upprätta båtlagslista 1943.

(9)

Skrivelse från Malmöhus läns södra kristidsstyrelse 1943.

References

Related documents

Differently expressed genes (gray boxes) in peckers com- pared with controls or victims in the present study that have pos- sible associations with diseases or

Resultatet av litteraturstudien överensstämde med forskningen inom området. Följande slutsats kan dras från denna studie; de sjuksköterskor som sällan mötte patienter

Om den nya indelningen av Sverige i storregioner blir verklighet, kan det möjligen vara värt att i förväg tänka hur struk- turer för mer och bättre stöd för

In order to obtain a better understanding of the risk for emergence of resistance to oseltamivir due to environmental contamination with the drug, we infected mallard ducks with

Svaren vi fick för att besvara våra frågeställningar var att det fanns bakomliggande faktorer som varit bidragande till att våra informanter inte valt att läsa vidare direkt

Uppgiften i vårt fall skulle då kunna vara ”att förverkliga något tillsammans” Även om både Bertil och Annika talar om att det viktigaste när de startade företaget var att

I analysen så går jag heller inte in i detalj på hur man genom språket försöker övertyga, snarare så ger jag mer en sammanfattande bild av innehållet i filmerna och tolkar vad

6 Henrik Åström Elmersjö En av staten godkänd historia Lund, Nordic Aca- demic Press 2017.. Nästa bok är Undervisning i historia i skolan från 2001 som tar upp ämnet historia