Att lyckas
med utskrifter
Utgiven av Universitetstryckeriet, Luleå,
© Gunnar Tuisku
Foldern tar upp vanliga problem som kan uppstå vid utskrifter i PC- och Mac-miljö.
Att lyckas
med utskrifter!
D enna folder vänder sig till dig som just skall påbörja eller skriver en avhandling som skall tryckas på univeristetstryckeriet. Proble- men som tas upp är generella och gäller för de flesta tryckerier som arbe- tar med likvärdig utrustning. För att undvika problem vid utskrift är det viktigt att Du tar del av innehållet i foldern. Kontakat gärna oss innan du påbörjar din rapport.
Innan du börjar...
* Välj rätt program redan från början. Vi rekommenderar Adobe Pagemaker 6.0 eller senare version. Programmet är lätt att lära sig och har en utmärkt funktion för ordbehandling. Lägg ner några tim- mar på att lära dig programmet – du kommer att tjäna på det i längden.
* Skapa en mapp, där sparar du ditt doku- ment och alla bilder som ingår i doku- mentet.
* Ställ in dokumentet för slutlig skrivare redan från början. Pagemaker: slutlig skri- vare 600 dpi. För Word skapar du en postscriptskrivare, t. ex Linotronic eller någon likvärdig skrivare som kan han- tera postscript.
* Skall du använda mycket bilder – und- vik om möjligt Microsoft Word.
* Undvik att använda bilder som är gjorda i PowerPoint, dessa skall användas endast för skärmvisning och är inte tryckbara.
* Använd bara postscripttypsnitt helst av fabrikatet Adobe. Undvik Truetypetyp- snitt som har en förmåga att krångla vid utskrift.
* Gör bilderna rätt från början;
Svartvita bilder = 170 dpi.
Färgbilder = 240 dpi.
Format; EPS eller tiff med LZW-kom- primering, använd inte jpg eller gif-for- mat, det är anpassad för internet och är inte tryckbart. Förstora aldrig bilden i PhotoShop, skanna om den istället. Dra aldrig en bild i dokumentet för att för- stora den, skanna om den igen i rätt stor- lek.
* Skall dokumentet innehålla mycket bil- der och du arbetar i Pagemaker, spara inte bilden i dokumentet eftersom dokumen- tet blir jättelikt och svårt att hantera.
* Gör slutarbetet i en och samma miljö, Mac eller PC (inte både och), montera samman all text i samma dokument.
Kontrollera att alla bilder finns med och är monterade på rätt ställe.
Kontrollera att du använder samma typ- snitt som tryckeriet.
* Tag kontakt med tryckeriet om du har några funderingar.
Programvara
Att välja programvara är en viktig del för att det skall vara lätt att skapa en avhandling. Naturligtvis styrs programval av ekonomiska faktorer,(alla institutio- ner kan skaffa selectavtal med Umdac på Umeå univeritet och köpa Adobes programvaror för kraftigt reducerade priser) men man skall dock inte alltid stirra sig blind på kostnader för det kan vara lönsammare att investera i ett layoutprogram än ett billigt ordbehandlingsprogram. Det är enklare att arbeta i ett layoutprogram om man gör trycksaker och inte minst när det gäller utskrifter! Vi rekommenderar layoutprogrammet Adobe Pagemaker 6.0 eller senare.
Det finns två typer av av textbehandlingsprogram: ordbehandlingsprogram och layoutprogram, fast programmen kan verka lika är det stor skillnad mellan dem.
Ordbehandlingsprogrammet Microsoft Word är bra på att behandla ord, d.v.s skriva och redigera text. Programmet kan innehålla enkla funktioner för textombrytning, montering av bilder, spaltbrytning, paginering av sidor m.m.
Man bör dock tänka på att funktionerna är begränsade och att man kan råka ut för att texten flyttar sig (flödar om) vid utskrift. Bildhanteringen i Word kan inte jämföras med den i ett layoutprogram.
Ombrytningsprogram som Pagemaker, Framemaker och QuarkXpress är bäst lämpade för textombrytning och layout. Även om dessa program kan ha rykte o att vara svår att arbeta i så brukar slutresultat bli lyckat eftersom programmen är gjorda för att hantera layout, bild/färghantering och utskrifter. Att lära sig han- tera layoutprogramm är inte svårare än att lära sig Word.
Om du själv skall skanna bilderna för utskrift på tryckeriet skall dessa riktlinjer följas. Bilden skall inläsas i den slutgiltliga storleken (bilden skall vara 100% på skärmen). Om man drar i bilden så blir det för lite information och bilden pixelerar.
Svartvita bilder skall ha en upplösning på 170 dpi = 85 linjer per tum inläst på en 24 bit skanner eller bättre. Färgbilder skall ha en upplösning på 240 dpi = 100 linjer per tum inläst på en 24 bit skanner eller bättre.
Bildformat= EPS eller TIFF med LZW-komprimering (förstör inte bilden).
Använd inte formaten JPEG och GIF. Dessa format fungerar bäst för internet och bildhantering på bildskärm och är dessutom sönderkomprimerade.
Undvik att göra bilder som enbart hanterar bildskärmsformat, ( t ex Powerpoint) dessa bilder är otillräckliga för tryck.
Skall din trycksak innehålla många illustrationer använd program som Adobe Illustrator, Macromedia Freehand eller Corel Draw som kan hantera vektor- grafik, fördelen är att då kan du förminska eller förstora utan att kvaliten för- sämras.
Bilder
Det finns två olika system för typsnittshantering; Postscript och Truetype.
Postscript är ett sidbeskrivningssytem och beskriver för olika datorer, skrivare, skärmar etc hur saker och ting skall skrivas ut på olika utrustningar. Tanken med postscript är att det man skriver ut är oberoende av utrustning och skall bli likadant. Postscript ligger till grund för det flesta proffesionella utskriftssystem och är driftsäkert.
Det behövs två delar av ett postscript-typsnitt för att utskriften skall lyckas.
Skärmfont och skrivarfont. För att postscript skall fungera behövs programmet ATM (Adobe Type Manager) som finns för både Mac och PC. ATM sköter hanteringen av typsnitt på bildskärmen så att tecken skrivs ut korrekt. På PC hanterar ATM import/export av typsnitt. ATM går att köpa via de flesta dator- återförsäljare eller via Adobe. Det brukar ingå i diverse program t ex Adobe Acrobat.
Fördelen med Postscript är att man kan skriva ut och spara hela dokument som Postscriptfil, det innebär att all information som finns i dokumentet (även typ- snitt och bilder) sparas i filen.
Truetypetypsnitt är mest lämpad för multimedia eller annan datamedia som an- vänder bildskärmen. Undvik truetype när du skall skriva ut på skrivare eftersom det är en känd felkälla hos det flesta tryckerier.
Typsnitt
PDF-format
Är ett standarformat för sidhanteringssytemet Acrobat. Det är ett flyttbart doku- mentformat som är plattformsoberoende det innebär att man kan flytta doku- mentet mellan olika miljöer (Mac, PC, Unix) utan att sidorna förändras.
Acrobat innehåller fler delar:
Reader som läser PDF-filer.
Distiller som skapar PDF-filer med olika komprimeringsgrader för olika ändamål.
Exchange som ställer in och redigerar ett PDF-dokument.
Vissa program kan skapa PDF direkt i programmet t ex Pagemaker.
Typsnittsproblem kan undvikas genom att man lägger in typsnitten i PDF-dokumentet.
Symbol för Postscripttypsnitt
Symbol för Truetypetypsnitt
Microsoft Word
Ett vanligt problem med Word är textomflödning. Det innebär att texten bryts på felaktiga ställen i dokumentet och knyter inte längre ihop med bilder och illustrationer. Det finns flera olika felkällor till textomflödning, det vanligaste är att typsnittet är felaktigt eller att standarsskrivaren är felaktigt vald när doku- mentet skapades.
För att undvika fel försök att använda samma typsnitt som tryckeriet använder (postscripttypsnitt). Skapa en ”postscriptskrivare” och välj den som standard- skrivare t ex Linotronic eller likvärdig innan du skapar dokumentet.
Bildhantering i Word brukar skapa problem, bilder läses inte in, skrivs inte ut etc. För att undvika bildproblem i ditt dokument så, rekommenderas att Pagemaker används.
Skriv ut och spara som Postscript-fil
Har du skapat dokumentet i Word som A4 och skall ha den i S5 170x240 mm, (doktor- och licavhandlingar etc) måste du skriva ut som postscriptfil och spara den i 81%.
Innan du lämnar in trycksaken
* Skicka alltid med en pappersutskrift, annars kan vi inte kontrollera om det finns några fel.
* Skapa en Postscriptfil och sänd den med FTP, adressen får ni av tryckeriet.
* Tag alltid kontakt med tryckeriet.
EPS Sidbeskrivningsformat. Encapsulated PostScript. Standard format som används av de flesta tryckerier för kvalitets- utskrift. Går att skapa i både Mac, PC och Unixmiljö. Van- ligt bildformat i Adobe PhotoShop.
TIFF Tagged Image File Format. Streck-halvton eller färgformat är det mest vanliga bildformat idag. Stöds av Mac och PC. Bilder som sparas i formatet kan komprimeras med den icke för störande komprimeringen LZW.
JPEG (JPG) Bildformat som komprimerar bilderna hårt och tar bort mycket av bildens ursprungliga information. Vanlig för bilder på internet. Undvik detta format i trycksaker.
GIF Används i internetsammanhang, OBS! Ej användbart för trycksaker.
BMP Vanligt Windowsformat för bilder, kan användas.
VEKTORGRAFIK Grafik som är uppbyggd av linjer. Lätt för datorn att be- räkna och sällan upphov till utskriftsproblem. Skapas vanli- gen i programmen Adobe Illustrator, Macromedia Freehand och Corel Draw.
DPI Dot per inch. Vanligt mått för upplösning av bilder och laserskrivare, punkter per tum
LPI Line per inch. Grafisk metod att mäta bilder. Enkel över- satt kan man säga att 1 linje per tum motsvarar 2 dpi.
PDF Portable Document Format. Filformat för Adobe Acrobat.
Används för elektronisk publicering av dokument. Vanligt på internet. Fördelen är plattformsoberoende. Även van- ligt vid korrektur.
FTP File transfer protocol. Smidigt sätt att sända filer elektro- niskt. För att kunna sända med FTP behöver man en spe- ciell programvara, finns gratis att hämta hem på internet.
Vanligt för PC är ”WinFTP” och för Mac ”Fetch 3.01”.
Några enkla förklaringar
N
VINTERGATAN
BETAGRÄND
K
