Nyhetsbrev
för massmedia från universitetssjukhusen i Skåne och medicinska fakulteten vid Lunds universitet
DATUM 26 juni ÅR 2008 NUMMER 4 ÅRGÅNG 8
SIDAN 2 SIDAN 2
SIDAN 3
FOTO ROGER LUNDHOLM
SIDAN 3
Aldrig för gammal för en ny hjärtklaff
Stor satsning på att minska
undernäring bland patienter
UMAS/USiL.
Kartläggningen visade att omkring en tredje- del av alla patienter riskerade undernäring.
Nu satsar universitetssjukhu- sen i Skåne stort på att identi- fi era och förebygga ätproblem och ofrivillig viktnedgång.
Nöjdare patienter när tidbokning av strålbehandling
slopades
USiL.
När tidbokningen ersat- tes av drop-in på strålbehand- lingen fi ck patienterna lite mer kontroll över vardagen.
Kliniken som är specialiserad på faktor XIII...
Svårt att använda extraresurserna för psykiatrin
Tryggare för patienten med standardvårdplan
USiL.
För 25-30 år sedan var man för gammal för att få en ny hjärtklaff vid 60. I dag opereras många betydligt äldre i öppen kirurgi.
Men Britt Nordström, 87, fi ck sin nya hjärtklaff med den nya, skon- samma katetertekniken.
Länge tyckte Britt Nordströms familjeläkare att hon var för gammal för att klara en operation.
Men på slutet kunde hon bara gå femton meter i taget. Nu har hon en nya aortaklaff.
SIDAN 4 SIDAN 4
UMAS.
Personer som lider brist på faktor XIII riskerar en tidig hjärnblödning. Specialisterna på deras sjukdom fi nns på Uni- versitetssjukhuset MAS.
Försiktig
optimism om budget i balans
SIDAN 2
Har opererat elva hjärtklaffar med ny skonsam metod
En förkalkad hjärtklaff öppnar sig blott en tredjedel mot en frisk, säger Göran Olivecrona
USiL. Såväl de totala kostnaderna som lönekostnaderna ökar mindre än bud- geterat. Men om Universitetssjukhuset i Lund ska klara nästa års budget krävs fortsatt tuffa tag under hösten.
– Det är glädjande att prognosen ser så bra ut och att vi producerar mer vård trots färre resurser. Men vi vet samtidigt att i 2009 års budget saknas det omställningsbidrag på 106 miljoner kronor som vi har i år, säger sjukhuschef Bent Christensen.
Som det ser ut nu går sjukhusets budget jämnt ut när året är slut, en tendens som står sig från prognosen i april. Enligt budget får sjukhusets bruttokostnad öka med 3,2 procent, just nu ligger den under 3 procent.
Lönekostnaderna har till och med maj ökat med 4 procent mot tillåtna 4,4.
– Allt hänger dock på att kostna- derna hålls tillbaka på motsvarande vis under hösten och att vi verkligen lyckas genomföra de kvarstående anpassningarna, säger ekonomichef Håkan Cederholm.
PÅ VÄG MOT EN EKONOMI I BALANS PÅ BÅDE UMAS...
UMAS
.
Ekonomin ser bättre ut i år än vid motsvarande period i fjol. Kost- nadsutvecklingen har vänt och går nu åt rätt håll, berättar ekonomichef Jan Eric Andersson vid UMAS.Maj månads bokslut visar på att kostnadsutvecklingen bromsats upp.
Såväl bruttokostnads- som personal- kostnadsutveckling ligger nu klart under budget. Detta är delvis effekterna av vårens vårdkonfl ikt.
– Bruttokostnadsutvecklingen fram till nu ligger på 2,3 procent jämfört med budgeterat 3,4 procent. Detta är en utveckling som går åt rätt håll. Vi måste dock fortsätta på samma väg och hålla tillbaka kostnaderna för att få vår budget i balans, säger sjukhuschef Ann-Sofi Bennheden.
Ann-Sofi Bennheden 040-33 33 05 ann-sofi .bennheden@skane.se Jan Eric Andersson 040-33 33 06 janeric.andersson@skane.se
Desirée Björgvinsson 046-17 76 00 desiree.bjorgvinsson@skane.se Ewa Rydstedt 046-17 76 25 ewa.rydstedt@skane.se Bent Christensen 0768-08 27 00
bent.christensen@skane.se Håkan Cederholm 0768-93 04 80 hakan.cederholm@skane.se
Göran Olivecrona 0705-38 44 27 goran.olivecrona@skane.se
FOTO ROGER LUNDHOLM
Sedan starten i början av året har hjärt- teamet på Universitetssjukhuset i Lund opererat elva patienter med aortastenos med den nya metod som innebär att man för in den nya klaffen under huden, via blodbanan, till hjärtat med hjälp av en kateter.
– Metoden lämpar sig bäst för äldre människor som har andra sjukdomar som diabetes, njursjukdomar och förträng- ningar i kranskärlen och där öppen ki- rurgi skulle vara alltför riskfylld, säger hjärtspecialisten Göran Olivecrona.
När han först kom i kontakt med aortastenos för 25 år sedan klaffopere- rades ingen person över 65. Nu opereras betydligt äldre i övrigt friska patienter med öppen kirurgi framgångsrikt.
– Detta är alltför lite känt också inom vården. Och katetertekniken öppnar nu dörren för ännu fl er, påpekar Olivecrona.
Britt Nordström lyckades övertyga sin familjeläkare med ett veckotidningsklipp som beskrev den nya metoden. Då var förträngningen i klaffen så stor att minsta ansträngning krävde en längre stunds vila.
– Jag tänkte att jag kanske kunde få en tio-femton år till om operationen
USiL.
I början av april fi ck Britt Nordström, 87, en ny hjärtklaff med den skonsamma katetermetoden.
lyckades, säger hon.
Förekomsten av aortastenos ökar med stigande ålder. Omkring tio procent av alla personer över 80 år har denna för- trängning, som uppstår på grund av en förkalkning på klaffen mellan hjärtat och stora kroppspulsådern, aortan.
En normalt arbetande aortaklaff öppnar sig tre kvadratcentimeter, en förkalkad kanske blott en tredjedel. Vid en kvadrat- centimeters öppning har patienten en uttalad aortastenos där ett ingrepp är absolut nödvändigt.
– Då fi nns det all anledning att utreda operation, säger Göran Olivecrona.
I februari ersattes tidbokningen av drop- in-mottagning vid en av apparaterna för strålbehandling vid Universitetssjukhuset i Lund. Effekten blev att patienterna fi ck större möjlighet att välja en tid som passar dem. Dessutom hinner med- arbetarna med fl er behandlingar.
– Tidigare slet vi hårt med tidbokning för att få tiderna att passa patienten. Men det blev ändå aldrig riktigt bra, säger av- delningschef Desirée Björgvinsson.
När tidbokningen slopades fanns en rädsla att det skulle uppstå kaos.
– Men det blev tvärtom. Antalet patienter är fl est på förmiddagen och för den som vill slippa kö lönar det sig att komma på eftermiddagen, säger sjuksköterskan Ewa Rydstedt.
Eftersom de fl esta nu kan välja den
Succé för drop-in på strålbehandlingen
USiL.
Medarbetarna är mindre stressade. Stämningen i väntrummet har blivit bättre.
tid som passar dem bäst under dagen under den fem till sju veckor långa behandlingen möter de också bekanta ansikten i väntrummet. En del lär känna varandra. Många tar chansen att prata av sig.
– Med detta system får våra patienter lite mer kontroll över vardagen, konstaterar Desirée Björgvinsson.
Själva strålningen genomförs på 12-15 minuter. Tack vare den slopade tidbokningen genomförs i dag 2-3 fl er behandlingar om dagen utan några som helst andra förstärkningar.
/PER LÄNGBY
/PER LÄNGBY /PER LÄNGBY
/HANS-GÖRAN BOKLUND
...OCH USIL
De är specialister för ett hundratal patienter Satsar stort för att
minska undernäring
Jeanette Sjölander 046-17 13 83, 17 21 43 jeanette.sjolander@skane.se
Elisabet Bergh Börgdal 040-33 60 96 elisabet.bergh@skane.se
Erik Berntorp 040-33 29 04 erik.berntorp@skane.se
FOTO JIMMY WAHLSTEDT
– För första gången kan vi nu göra sjuk- husövergripande satsningar på nutrition, säger Jeanette Sjölander, projektledare och dietist på AKN, avdelning för klinisk nutrition på Universitetssjukhuset i Lund.
– Vi återkopplar nu resultaten från vårens studie om undernäring till varje klinik, berättar dietist Elisabet Bergh Börgdal, projektledare på Universitets- sjukhuset MAS.
I UMAS journaler fi nns nu inlagt en mall för att upptäcka patienter som löper risk att bli undernärda. Där fi nns också en vårdplan med åtgärder som kan sättas in med exempelvis mellanmål och mer energität kost.
Samma mål och samma typ av mall sätts upp på USiL. Bedömningen ska göras i början av vårdtiden och i båda
UMAS/USiL.
Som frisk styrs din aptit av hunger- och mättnadskänsla. Som sjuk sätts denna förmåga ur spel.
Efter de båda skånska universitetssjuk- husens egna larmrapporter om antalet pa- tienter som riskerar undernäring kommer nu förslag till åtgärder.
mallarna ingår BMI, procentuell vikt- nedgång och minskat ätande hos varje vuxen patient.
Resultaten från sjukhusens genomgång av nutritionen i Lund och Malmö visa- de båda att omkring en tredjedel av patienterna riskerade undernäring (se Nyhetsbrev 6, 2007). Detta tillstånd är ofta en del av sjukdomen.
– För många kroniskt sjuka krävs det en livslång behandling. Då är det viktigt att nästa länk i kedjan, kommun och primärvård, får information om vad som behöver göras, påpekar Elisabet Berg Börgdal.
För många andra patienter kan under- näringen utvecklas raskt.
– Då måste vi kunna bromsa viktned- gången snabbt, säger Jeanette Sjölander.
För att det ska vara möjligt kommer det att utarbetas en standardvårdplan som omfattar alla vuxna patienter. På båda sjukhusen inleds dessutom utbildning i näringsfrågor.
Pernilla Hagen, Elisabet Bergh Börgdal, Johanna Herbst Ling och Susanna Jovanovska på UMAS ser vikten av energitäta mellanmål
/HANS-GÖRAN BOKLUND OCH PER LÄNGBY
– Personer som lider brist på faktor XIII drabbas av hjärnblödning i tidig ålder. Men kan med rätt behandling leva ett normalt liv, berättar överläkare och sektionschef Erik Berntorp vid medicinska klinikens sektion för hematologi och koagulation.
30-40 svenskar har brist på faktor VII som ger symtom som liknar den traditionella blödarsjukan. Ett internationellt register håller reda på denna grupp av patienter.
– En stor risk för dessa patienter är att vårdpersonal har svårt att ställa rätt diagnos på deras sjukdom.
Vid Glanzmanns Trompopati blöder patienten kraftigt från slemhinnor, exempelvis häftiga attacker av näsblod.
Sjukdomen är svårbehandlad.
– Den behandlas med transfusion av
UMAS.
Det fi nns hundratalet personer i Sverige med mycket ovanliga blodsjukdomar. Bara tre som lider brist på faktor XIII.
De och många av de andra behandlas vid UMAS.
trombocyter, blodplättar, förklarar Erik Berntorp.
Von Willebrands sjukdom är däremot en inte ovanlig blodsjukdom, men den kan förväxlas med trombocytbrist, ITP.
– Det är inte bra då denna sjukdom ibland åtgärdas genom att mjälten tas bort. Det har hänt att patienter med von Willebrands sjukdom fått mjälten borttagen på fel indikation.
UMAS är ett av världens ledande sjukhus när det gäller forskning och behandling av koagulationssjukdomar.
När det gäller ovanliga blodsjukdomar svarar UMAS för vård av patienter från hela landet.
En del av de ovanliga sjukdomarna i Sverige är vanlig i länder där giftermål mellan nära släktingar är tillåtna. Deras barn får då dubbla genuppsättningar
och därmed ökad risk för svåra blodsjukdomar.
Dessa sjukdomar drabbar pojkar och fl ickor i lika hög grad, till skillnad från den vanligaste blödarsjukan som enbart drabbar pojkar.
Erik Berntorp
FOTO JIMMY WAHLSTEDT
/HANS-GÖRAN BOKLUND
Lars Nordström 046-17 42 34 lars.nordstrom@skane.se Eva-Lena Nelson 046-17 40 18 eva-lena.nelson@skane.se
Plats för adressetikett
Svårt hitta vikarier till psykiatrin i juni
Gemensam standard höjer vårdens kvalitet
Anette Elvström 046-17 22 49 anette.elvstrom@skane.se
Redaktör Per Längby, 046-17 12 53, 0706-17 12 53, per.langby@skane.se;
Hans Göran Boklund, 040-33 33 01, 0768-87 11 05, hans-goran.boklund@skane.se;
Katrin Ståhl 046-222 01 31, katrin.stahl@med.lu.se
Adress Nyhetsbrev för massmedia, Sjukhusledningen, Universitetssjukhuset i Lund, 221 85 Lund eller Sjukhusledningen, Universitetssjukhuset MAS, 205 02 Malmö
eller Medicinska fakulteteten, Lunds universitet, Box 117, 221 01 Lund Foto Roger Lundholm, 0706-97 21 81, roger.lundholm@skane.se;
Jimmy Wahlstedt, 040-33 13 19, jimmy wahlstedt@skane.se
– Inom sjukvården är vi av tradition alltför inriktade på omedelbara åtgärder och sämre på att formulera mål med behandlingen, säger sjuksköterskan Anette Elvström som är en av dem som tagit fram avdelningens nya standardvårdplan för elkonvertering.
Standardvårdplaner (SVP) är en ny företeelse som nu införs inom allt fl er områden på Universitetssjukhuset i Lund. För medarbetarna på MAVA var några frågor särskilt viktiga vid el- konvertering: Hur möter vi patientens ångest och oro? Hur undviker vi fortsatta cirkulationsstörningar under vårdtiden?
– I vår SVP har vi samlat all kunskap och beprövad erfarenhet om elkonver- tering vid förmaksfl immer. När vi sedan genomför elkonverteringen av patienten räcker det med att vi signerar punkt för punkt, berättar Anette Elvström.
Vid avvikelser som då hjärtrytmen inte återgår till det normala eller patienten blir illamående och kräks noteras ”för- nyad status”.
USiL.
Behandling av förmaksfl immer med defi brillator ingår i den dagliga rutinen. Mer sällan ställdes frågan vad och varför.
Nu gör alla lika på MAVA, den medicinska akutvårdsavdelningen, tack vare en standardvårdplan.
På köpet minskar dokumentationen. Men framför allt ökar patientsäkerheten.
Genom att följa SVP får medarbetarna också tankeställare: Har patienten lös-
tänder? Står hon på Waran? Får hon blodtrycksfall efter narkosen? Låt henne då sitta en stund på sängkanten…
– Den stora vinsten med SVP kommer när det fi nns många sådana i ett gemensamt bibliotek för hela sjukhuset. Då kan vi ta del av andras behandlingsrutiner och de av våra.
Redan nu ser vi hur vi kan ändra våra rutiner tack vare att vi systematiskt sökt efter den samlade kunskapen inom området, säger Anette Elvström.
Från kollegorna inom narkos lär de de sig till exempel att tiden för fasta före elkonvertering kunde minskas. Samtidigt ser de medicinska sekreterarna att den alltför omfattande dokumentationen krymper. Men viktigast av allt är den ökade tryggheten för patienten.
– Vi har visserligen öppnat tre vårdplat- ser som varit stängda på grund av sjuksköterskebrist. Men det gör medar- USiL.
Sjukhuschefens bidrag för att lösa psykiatrins brist på vårdplatser över sommaren har ingen övre gräns. Men anslaget kommer väl sent.
betarna i solidaritet med övriga och utan att vi anställer extra vikarier, säger Lars Nordström, områdeschef för psykosverksamheten
Han ser stora svårigheter i att så långt in på sommaren lyckas rekrytera vikarier. Eva-Lena Nelson, biträdande områdeschef inom allmänpsykiatrin, håller med.
– Vi kan däremot använda pengarna till att betala mer övertid, säger hon.
Tidningsuppgifter om att vuxenpsy- kiatrins chef Robert Rydbeck sagt upp sig i protest stämmer delvis.
– Men det beslutet tog jag redan i våras och har att göra med bristen på vårdplatser. Jag anser att vi både behöver fl er sängar och mellanvårds- former, det senare inte minst för unga fl ickor med självmordstankar, men ständiga kursändringar sätter stopp för detta.
Kravet på fl er vårdplatser stöds i ett upprop från 43 läkare i vuxenpsykiatrin.
/PER LÄNGBY
/PER LÄNGBY
FOTO ROGER LUNDHOLM
Anette Elvström
