KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID

KIBB

Emma Andersson, socionom,

familjebehandlare Prisma Kristianstad

Johanna Thulin, socionom, doktorand socialt arbete Linnéuniversitetet

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000

1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010

Antalet polisanmälda fall av misstänkt

barnmisshandel, BRÅ 2011

barn 7-14 år barn 0-6 år

Antal anmälda misshandelsbrott mot barn 2005–

2014 (BRÅ 2015)

•  Sammantaget anmäldes 19 100 misshandelsbrott mot barn under 2014 (23 % av alla

misshandelsbrott).

•  Ökning med 8 % (0-17 år) mellan 2013 – 2014.

Störst ökning i åldersgruppen 0-6 år (+ 16%)

Blå linje avser 7-14 år Grön linje avser 0-6 år

Förekomst  misshandel  

•  14 % procent av elever i åk 9 anger att de blivit slagna någon gång

•  3 % att det hänt många gånger.

•  Jansson, Staffan, Jenbro, Carolina & Långberg, Bodil (2011). Kroppslig

bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige. En nationell kartläggning

Olika  former  av  misshandel  

Elevenkät  (Janson,  Jernbro  &  Långberg,  2011)

0"

1"

2"

3"

4"

5"

6"

7"

8"

9"

hårt"omruskad"

örfilar/luggad"

slag"m"han d"

kra=

ig"slag"m"han d"

sparkad"

bränd/skållad"

%"

KIBB metoden

•  Metoden är utvecklad av Melissa Runyon på Cares

Institute i New Jersey, USA, och har tagits till Sverige med hjälp av stiftelsen Allmänna Barnhuset.

•  Forskningsstudie: Runyon et al.,2009; Runyon, Deblinger

& Schroeder, 2010; Runyon, Deblinger & Steer, 2010

Målgrupp

•  Barn i åldrarna 3 – 17 år.

•  Föreligger en anmälan till socialtjänsten och/eller polisen samt en berättelse från barnet

•  Föräldrarna tillstår helt eller delvis misshandeln

•  Att skyddsaspekten är bedömd, att barnet kan bo hemma

•  Barn som lever med sin/sina föräldrar eller är tillfälligt placerade med planerad hemflytt.

•  Föräldrar utan aktivt missbruk eller psykisk sjukdom

Behandlingsupplägg

•  Behandlingen omfattar ca. 16 behandlingstillfällen, en gång i veckan

•  Behandlingen kan ske i grupp eller familjevis

•  Grupp: 2 tim/vecka, max 4 familjer, 4 behandlare

•  Enskild familjebehandling: 90 minuter/vecka samt 2 behandlare

Bedömning

•  Finns det traumasymtom?

•  Bedöma relationen mellan barn och förälder

•  Finns förutsättningar för behandlingen?

•  Motivation

•  Skyddsbedömning

Tema: Barnbehandling

•  Träna sig att uttrycka känslor och hantera svåra känslor

•  Psykoedukation om våld och effekter av fysisk misshandel

•  Stresshantering

•  Hjälpa barnet att berätta om upplevelser av våld/

traumabearbetning

•  Trygghetsplan

•  Träna på sociala färdigheter

•  Skuldavlastning

Tema föräldrabehandling

•  Psykoedukation om våld och dess konsekvenser

•  Egna erfarenheter av våld

•  Öka förmågan till empati med barnet

•  Hitta alternativa strategier – förstärkning av positivt beteende, alternativt bemötande, hantera aggression

•  Ta del av barnets berättelse för att förstå våldets konsekvenser för barnet

•  Ansvarstagande

•  Nya konfliktlösningsstrategier

Integrerad föräldra-barn session

•  Praktisera förändrad föräldrastil

•  Barnen och de vuxna delar vad man jobbat med

•  Förälder tar ansvar för barnet

•  Praktisera beröm

Föräldrabehandlingen

Åtagande: att inte använda våld

•  Skriva på att föräldern inte kommer använda våld

•  Vara tydlig att det finns mandat för barnet att prata om vad som hänt

•  Informera om anmälningsplikten

Redogörelse för incidenten som lett till behandlingen

•  Vad säger anmälaren att du gjort?

•  Vad hände mellan dig och ditt barn?

•  Vad tror du barnet kände och tänkte?

•  Tankar och känslor kring vad som hänt

•  Hur känns det efteråt?

•  Konsekvensanalys av hur det blivit pga det som hänt

Exempel på konsekvensanalys:

•  Jag har fått problem med polis och soc.

•  Jag har skuldkänslor

•  Min dotter är rädd för mig

•  Min dotter och man är arg på mig

•  Min dotter kunde blivit skadad

•  Omgivningen tycker att jag är en dålig förälder

•  Min dotters pappa vill inte att dottern ska vara hos mig

•  Min dotter har behövt vara på polisförhör

Psykoedukation

•  Olika sorters våld; fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt.

•  Vilka typer av våld har ditt barn upplevt?

•  Hur barn påverkas av våld

•  Hur ditt barn har påverkats

•  Förklaringar till misshandeln

•  Hur barn lär sig beteenden

Beröm

•  Grunden för föräldrafärdigheter

•  Introducerad tidigt i behandlingen

•  Berömmets kraft

Uttrycka känslor

•  Jag känner…

•  Identifiera olika känslor

Kognitiva triangeln

Kognitiva copingfärdigheter

•  Identifiera negativa tankar:

Mitt barn kommer aldrig..

Det är hopplöst…

•  Alternativa förklaringar

•  Anpassa till barns utvecklingsnivå

Ilskehantering

•  Identifiera egna ilsketecken

•  Självprat

•  Stresshantering

•  Avslappning

•  Självomsorg

Samarbete

•  Tydlig kommunikation

•  Familjemöten

•  Familjeregler som är tydliga för alla

•  Låt barnet välja

•  Ge barnet tid

•  Aktivt lyssnande

Trygghetsplan

•  Gemensamt med barnet

•  Måste vara genomarbetad

•  Hur kan barn resp. förälder signalera ilska hos sig själv/

den andre?

•  Vart kan de gå för att lugna ner sig?

•  Hur lång nedkylningsperiod?

•  Hur ska man mötas igen?

•  Skriftlig

•  Ingen trygghetsplan är bättre än en dålig trygghetsplan.

•  Öva

Klargörandebrev

•  Förälder och behandlare arbetar med att formulera ett brev till barnet

•  Brevet ska innehålla:

Orsaken till varför man kommit till behandlingen Ansvarstagande, gärna en ursäkt

Sammanfattning vad man lärt sig Hur man tänker agera framåt

•  Brevet läser föräldern upp för barnet

Delta i traumabearbetningen

•  Förbereda sig på att höra barnets traumaberättelse

•  Lyssna på barnet och ge respons

Barnbehandlingen

Går igenom incidenten som lett till behandling

•  Vad säger barnet om vad som hände?

Psykoedukation

•  Olika sorters misshandel

•  Hur barn kan känna sig?

•  Hur kände du det?

•  Våldets effekter

•  Känslor

Uttrycka känslor

•  Känsloedukation

•  Benämna känslor

•  Uttrycka känslor

•  Acceptera känslor

•  Lekar, spel m.m.

Misshandelsspecifika kognitioner

•  Oro för vad andra tänker –” Syns det på mig?”

•  Oro för relationer – ”Det var jag som splittrade familjen”

•  Oro för den personliga säkerheten

•  Självbild – ”Jag förtjänade det”

Kognitiva triangeln

Copingfärdigheter

•  Att hävda sig själv

•  Samspel

•  Kommunikation

•  Ilskehantering

Ilskehantering

•  Identifiera triggers

•  Uttrycka ilska på ett bra sätt

•  Stresshantering

•  Avslappning

Trygghetsplan

•  Gemensamt med förälder

•  Hur kan barn resp. förälder signalera ilska hos sig själv/

den andre?

•  Vart kan de gå för att lugna ner sig?

•  Hur lång nedkylningsperiod?

•  Hur ska man mötas igen?

•  Skriftlig

•  Ingen trygghetsplan är bättre än en dålig trygghetsplan.

•  Öva

Traumabearbetning

•  Gradvis exponering

•  Traumaberättelse

•  Kan ske genom skriftlig berättelse, brev, bilder eller annat kreativt sätt

•  Få fram en detaljerad bild av våldet med känslor och tankar kopplade till berättelsen

•  Identifiera kognitiva förvrängningar

•  Förbereda att dela berättelsen med förälder

Gemensamma sessioner

•  Föräldrar får möjlighet att praktisera ny föräldrastil

•  Delge varandra vad man jobbat med under sessionerna

•  Gemensamma samtal, övningar, lekar och spel

•  Berömma varandra

Tidigare resultat i USA

• Resultatet visar att barnens PTSD-symptom sjönk, mindre kroppslig bestraffning och bättre psykiskt mående för

barnen. Föräldrarna uppgav att deras ilska minskade.

• SAMHSA´S National registry of evidence-based programs and practies (NREPP)

Runyon, M. K., Deblinger, E. & Schroeder, C. M. (2009). Pilotevaluation of Outcomes of Combined Parent-Child Cognitive-Behavioral Group Therapy for Families at Risk for Child Physical Abuse.

Cognitive and Behavioral Practice, 16 (1), 101–118

Runyon, M. K., Deblinger, E., & Steer, R. A. (2010). Group cognitive

behavioral treatment for parents and children at-risk for physical abuse: An initial study. Child & Family Behavior Therapy, 32(3), 196-218.

Pilotstudie i Sverige om effekter av behandlingen 2010-2011

•  25 familjer tillfrågades, 22 tackade ja, 18 fullföljde studien

•  Intervjuer, före- och efter mätning

•  Genomförts i: Lund, Malmö, Kristianstad och Linköping

•  Kjellgren, C., Svedin, C. & Nilsson, D. (2013). Child Physical Abuse - Experiences of Combined Treatment for Children and

their Parents: A Pilot Study, Child Care in Practice, 19(3), 275-290

BARNEN

•  25 barn

•  genomsnitt 9,3 år gamla (sd=1,9) spridning 6-14 år

•  1-3 barn i samma familj

•  10 (43,5 %) flickor

•  13 (56,5 %) pojkar

FÖRÄLDRARNA

• 26 föräldrar

• 39,4 år i genomsnitt (sd=6,7)

• 14 kvinnor och 9 män (biologiska, foster- eller adoptivföräldrar)

• 7 föräldrapar har gått i behandling och 9 har varit

”ensamföräldrar” i behandlingen

MISSHANDELN

•  I 82% av fallen hade skolan aktualiserat misstanke om misshandel mot barnet (övr. släktingar, hälsovården)

•  I sex familjer har pappan utövat våldet, i tio familjer har mamman utövat våldet och i två familjer båda föräldrarna

•  Misshandeln består av slag med hand i ansikte och mot andra delar av kroppen, slag med tillhyggen, knuffar,

strypgrepp

•  Initialt tog 59% av familjerna ansvar för misshandeln (i varierande grad) och 94% efter behandling

N=23 Man (%)

Kvinna (%)

Totalt (%) Invandrare¹ 6 (60) 10 (63) 16 (62) Arbete/studerar² 8 (80) 11 (69) 19 (73) Erfarenhet av

egen misshandel som barn³

5 (50) 12 (75) 17 (65)

1.  Ej född i Sverige

2.  Hel eller deltidsarbete/studier

3.  Tillfällig eller ofta förekommande fysisk misshandel som barn

Sociodemografiska föräldradata

Barn – tecken på depression och om föräldrastrategier

Variabel Före behandl

M (SD)

Efter behandl M (SD)

t-value p

Depression 8.5 (5.9) 4.8 (5.3) 3.61 .002

Positivt

föräldraskap 19.6 (5.3) 23.8 (4.4) 3.13 .006

Inkonsekvent

föräldraskap 14.5 (4.0) 12.9 (2.7) 1.75 n.s.

Kroppslig 5.8 (1.8) 3.2 (0.4) 6.33 .000

Barns symptom på trauma (TSCC)

Variabel ^Före

behandl M (SD)  

Efter behandl

M (SD)  

t-value p

Trauma symptom

27.9 (14.6)  

13.6 (11.9)  

6.34  

.000  

Hur föräldrarna mår

•  depression (BDI)

före efter

m sd m sd t p

11.0 10.1 2.8 3.5 4.31 .000

Föräldrastrategier APQ

före Efter

m sd m sd t p

positivt

föräldraskap

23.6 3.1 25.0 3.3 1.93 n s

kroppslig bestraffning

4.4 2.1 3.2 0.9 2.29 0.033

inkonsekvent fostran

16.7 3.2 13.3 3.0 3.66 0.002

Formulär  med  42  frågor,  6  delskalor.  

Förändring CBCL

före – efter behandling (hur föräldrar skattar barnets mående)

före efter

m sd m sd t p

internalisering 56.2 13.6 48.0 11.2 3.32 .003 externalisering 63.1 11.6 54.7 12.1 3.74 .001

Behandlingseffekter pilotstudie

(Kjellgren, Svedin & Nilsson, 2013)

→  förbättrade föräldrastrategier

→  minskad internaliserade- och externaliserade beteendeproblem hos barnet

→  minskade ptsd-symtom för barn

→  mindre våld och mer positivt föräldraskap, föräldrarna rapporterar om mindre inkonsekvent fostran.

Aktuell forskningsstudie

•  70 + 20 barn och deras föräldrar (KIBB

respektive kontroll) besvarar frågeformulär och blir intervjuade vid tre tillfällen

•  I samband med inledning av utredning – efter 4 månader och efter 10 månader

1. 2. 3.

0 4 10 mån

Föräldrars röster om behandlingen

•  ”Jag har fått mer kunskap kring hur (barnet) fungerar. Kan idag förbereda (barnet) mer.”

•  ”Jag har lärt mig att förstå mitt barn bättre, att hans känslor är högst relevanta för honom även om samma saker inte skulle orsaka mig samma känslor. Jag säger inte lika ofta saker som ”nu överdriver du”

eller ”så farligt kan det inte vara”. Jag anstränger mig mera för att förstå honom.”

•  ”Jag tycker att relationen mellan mig och mitt barn har förändrats. Jag frågar oftare om mitt barns åsikter i olika frågor och har lättare att

diskutera med honom, även när jag är arg.”

•  ”Jag har förändrats, blivit lugnare, tillbringar mer tid med barnen. Vi gör mer tillsammans – hittar på så mycket som jag kan med dem.”

•  ”Att barn behöver mer tid till att förklara saker och att det är viktigt med beröm och närhet (kramar och pussar). Det är viktigt att säga att man älskar sitt barn.”

Barns röster om behandlingen

•  ”De slår mig inte längre.”

•  ”Vi hade roligt. Det är mycket bättre mellan mig och pappa. Vi bråkar inte lika mycket.”

•  ”Vi har slutat att bråka och slåss och vi har börjat prata istället. Det känns bättre.”

•  ”KIBB är bra. Man får lära sig mera, att man ska berätta hemligheter.”

•  ”Ja, vi har börjat bråka lite mindre. Spelar mer spel och leker mer tillsammans.”

•  ”Jag älskar mig själv som person – och respekterar mig själv mer nu. Det kan vara att jag har blivit äldre också, att jag har vuxit i mig själv, men jag tror det är KIBB som gjort det.”

Referenser

•  BRÅ (2015) https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/

barnmisshandel.html

•  Kjellgren, Cecilia, Svedin, Carl Göran & Nilsson, Doris (2013).

Child Physical Abuse— Experiences of Combined Treatment for Children and their Parents: A Pilot Study. Child Care in Practice, Vol.

19(3),:275-290

•  Jansson, Staffan, Jenbro, Carolina & Långberg, Bodil (2011).

Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige. En nationell kartläggning 2011. Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

•  Runyon, M. K., Deblinger, E., & Steer, R. A. (2010). Group cognitive behavioral treatment for parents and children at-risk for physical abuse: An initial study. Child & Family Behavior Therapy, 32(3), 196-218.

•  Runyon Melissa K, Deblinger, Esther & Schroeder,

Christine M. (2009). Pilot Evaluation of Outcomes of Combined

Parent-Child Cognitive-Behavioral Group Therapy for Families at Risk for Child Physical Abuse. Cognitive and Behavioral Practice, 16 (1):

101–118

Tack!

•  Emma Andersson, emma.andersson@kristianstad.se

•  Johanna Thulin, johanna.thulin@lnu.se