Välkomna
Demografidagen 24 maj 2012
Max 18
- databas om barn och unga
Andreas Raneke
Max 18
• Målområden
1. En god levnadsstandard 2. Bästa möjliga hälsa
3. En god utbildning 4. En trygg uppväxt
5. Delaktighet i samhället
6. Samhällets stöd och skydd
10 juli 2012
www.barnombudsmannen.se
Innehåll
• Resultat
• Antaganden
• Alternativa framskrivningar
• Jämförelse med 2009
• Jämförelse med Eurostat
• Tidigare prognoser
I publikationen:
• 2012-2060
• Ålder, Kön
• Född i Sverige/Utrikes född
I databaserna:
• 2012-2110
• Ålder, Kön
• 7 Födelselandsgupper
Födelselandsgrupper
• Sverige
• Norden (utom Sverige)
• EU (utom Norden)
• Övriga Europa
Länder utanför Europa efter HDI
• Hög
• Medel
• Låg
10 miljoner redan 2018 och 11,6 miljoner 2060
Varför blir det så?
Det framtida barnafödandet
Sveriges framtida befolkning 2012-2060
Lotta Persson
Fruktsamhetsutvecklingen 1970-2011
Antal barn per kvinna
År 0,0
0,5 1,0 1,5 2,0 2,5
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2,1
1,5
1,9
Slutligt antal barn
Kvinnor födda 1900-1966
Antal barn per kvinna
Födelseår 0,0
0,5 1,0 1,5 2,0 2,5
1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960
Antaganden för 7 grupper
Födda barn efter moderns födelselandsgrupp 2011
Andel (procent)
Sverigefödda 75
Utrikes födda 25
Därav födda i:
Norden 2
EU-länder 3
övriga Europa 4
länder med högt HDI 2
länder med medel HDI 11
länder med lågt HDI 3
Födda i Sverige
Kvinnor födda i Sverige Första barnet
Medelålder vid första barnets födelse
0
22 23 24 25 26 27 28 29 30
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 0
År
Kvinnor födda i Sverige Första barnet
Andel kvinnor som fått minst ett barn efter ålder
0 20 40 60 80 100
15 20 25 30 35 40 45
Ålder 1940
1950 1960
1970
1975
1980
0 20 40 60 80 100
15 20 25 30 35 40 45
Kvinnor födda i Sverige Andra barnet
Andel kvinnor som fått minst två barn efter ålder
Ålder 1940
1950
1960 1970
1975
1980
0 20 40 60 80 100
15 20 25 30 35 40 45
Kvinnor födda i Sverige Tredje barnet
Andel kvinnor som fått minst tre barn efter ålder
Ålder 1940
1950
1960
1970 1975
1980
0 20 40 60 80 100
15 20 25 30 35 40 45
Kvinnor födda i Sverige Fjärde barnet
Andel kvinnor som fått minst fyra barn efter ålder
Ålder 1940 1950 1960 1970
1975
Kvinnor födda i Sverige Sammanfattning
Antal barn per kvinna
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5
1970 1990 2010 2030 2050
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5
1970 1990 2010 2030
Summerad årlig fruktsamhet
Slutligt antal barn
Prognos Prognos
1,89 på sikt 1,89 på sikt
År Födelseår
Utrikes födda kvinnor
Antal barn per kvinna
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0
1970 1990 2010 2030 2050 Prognos
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0
1970 1990 2010 2030 2050 Prognos
Födda i Sverige Födda i Norden
1,89 på sikt 2,10 på sikt
Födda i EU-länder
Födda i Sverige
1,89 på sikt 1,82 på sikt
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0
1970 1990 2010 2030 2050 Prognos
Födda i Sverige Födda i länder med högt HDI
1,89 på sikt 1,94 på sikt
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0
1970 1990 2010 2030 2050 Prognos
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0
1970 1990 2010 2030 2050 Prognos
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0
1970 1990 2010 2030 2050 Prognos
Utrikes födda kvinnor
Antal barn per kvinna
Födda i Sverige Födda i övriga Europa
1,89 på sikt 2,00 på sikt
Födda i länder med medel HDI
Födda i Sverige
1,89 på sikt 2,10 på sikt
Födda i Sverige
Födda i länder med lågt HDI
1,89 på sikt 2,20 på sikt
Antaganden på sikt - sammanfattning
Antal barn per kvinna
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5
1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Prognos
År Utrikes födda:
2,04 på sikt
Födda i Sverige:
1,89 på sikt
Totalt: 1,90 på sikt
Utvecklingen de närmaste åren
År Summerat fruktsamhetstal (Antal barn per kvinna)
2010 1,98
2011 1,90
Prognos
2012 1,92
2013 1,92
2014 1,93
2015 1,94
Alternativa antaganden
Antal barn per kvinna
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5
1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Prognos
2,15 på sikt 1,90 på sikt 1,65 på sikt
Alternativa antaganden
Antal barn per kvinna
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5
1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Prognos
157 900 barn 127 500 barn 100 500 barn
Internationella jämförelser
1
1 Uppgifterna för Storbritannien avser 2009
Källa: Eurostat
Land Summerat fruktsamhetstal (Barn per kvinna) Observerat Prognos
2010 2060
Island 2,20 2,09
Irland 2,07 1,99
Frankrike 2,03 1,95
Sverige 1,98 1,90
Norge 1,95 1,94
Storbritannien 1,94 1,91
Danmark 1,87 1,84
Finland 1,87 1,86
Grekland 1,51 1,64
Italien 1,41 1,57
Tyskland 1,39 1,54
Polen 1,38 1,56
Spanien 1,38 1,56
Portugal 1,36 1,51
Lettland 1,17 1,51
Det framtida barnafödandet
Sveriges framtida befolkning 2012-2060 Lotta.Persson@scb.se
Tack!
Den framtida dödligheten
Sveriges framtida befolkning 2012–2060
Örjan Hemström
Medellivs- längdens utveckling 1861–2011
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 Kvinnor
Män
Födelsen
50 år
65 år 75 år 85 år År
År
Andel avlidna kvinnor i olika åldersgrupper enligt livslängdstabellerna 1901–1910, 1956–
1960 och 2006–2010
17
12
16
31
20
2 2 4
12
40
35
9
1 1
6
22
40
31
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
0 – 19 år 20 – 44 år 45 – 64 år 65 – 79 år 80 – 89 år 90+ år 1901–1910 1956–1960 2006–2010
Procent
Årlig förändring av dödstalen i fyra döds- orsaksgrupper per kön och åldersgrupp
1978–1980 till 2008–2010.
Källa: SCB och Socialstyrelsen- 5 - 4 - 3 - 2 - 1 0 1 2
20 – 24 30 – 34 40 – 44 50 – 54 60 – 64 70 – 74 80 – 84 90+
Procent
Ålder
Tumörer
Kvinnor (23 %)
Män (27 %)
- 5 - 4 - 3 - 2 - 1 0 1 2
20 – 24 30 – 34 40 – 44 50 – 54 60 – 64 70 – 74 80 – 84 90+
Procent
Ålder
Cirkulationsorganens sjukdomar
Kvinnor (41 %)
Män (40 %)
- 5 - 4 - 3 - 2 - 1 0 1 2
20 – 24 30 – 34 40 – 44 50 – 54 60 – 64 70 – 74 80 – 84 90+
Procent
Ålder
Olyckoroch självmord
(yttre orsaker till sjukdom och död)
Kvinnor (4 %) Män (7 %)
- 5 - 4 - 3 - 2 - 1 0 1 2
20 – 24 30 – 34 40 – 44 50 – 54 60 – 64 70 – 74 80 – 84 90+
Procent
Ålder
Övriga dödsorsaker Kvinnor (32 %)
Män (27 %)
Dödlighet i lungcancer efter kön och
åldersgrupp 1997–1999 och 2008–2010.
Källa: Socialstyrelsen
0 50 100 150 200 250 300
35 – 39 45 – 49 55 – 59 65 – 69 75 – 79 85+
2008–2010
1997–1999
0 50 100 150 200 250 300
35 – 39 45 – 49 55 – 59 65 – 69 75 – 79 85+
2008–2010 1997–1999
Kvinnor Män
Ålder Ålder
Antal döda per 100 000
Antal döda per 100 000
Antagen årlig reduktion av dödstalen efter kön, ålder och period
- 3,0 - 2,5 - 2,0 - 1,5 - 1,0 - 0,5 0,0
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2013–2040
2045–
- 3,0 - 2,5 - 2,0 - 1,5 - 1,0 - 0,5 0,0
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2013–2040
2045–
Kvinnor Män
Ålder Ålder
Procent Procent
Dödstal efter kön och ålder 1960–2011 och prognos 2012–2060.
Logaritmisk skalaKvinnor Män
Antal döda per 1 000 Antal döda per 1 000
0,01 0,1 1 10 100 1000
1960 1980 2000 2020 2040 2060
0,01 0,1 1 10 100 1000
1960 1980 2000 2020 2040 2060 100
90
År 70
10 20,30
60 50 40 0 80
År
Ålder Ålder
100 90
80
10 70 60 50 40 20,30
0
Återstående medellivslängd vid födelsen 1960–2011 samt prognos 2012–2060
65 70 75 80 85 90
1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Kvinnor
Män Prognos
År År
88,8 86,7 83,7
79,8
74,9 71,2
Andel kvarlevande för år 2012 (period) samt för födda 2012 (kohort). Prognos 2012–2118
Kvinnor Män Ålder med 50 procent kvarlevande Period 2012 86,5 år 82,9 år Kohort 2012 93,6 år 91,6 år Andel kvarlevande vid 65 år Period 2012 93 % 89 % Kohort 2012 97 % 96 % Andel kvarlevande vid 100 år
Period 2012 2 % 1 %
Kohort 2012 11 % 6 %
0 25 50 75 100
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Period 2012
Kohort 2012 Kvinnor
Män Procent
År
Andel avlidna kvinnor i olika åldersgrupper
enligt tidigare livslängdstabeller samt prognos för 2060
17
12
16
31
20
2 2 4
12
40
35
9
1 1
6
22
40
31
0 0 3
11
30
56
0 10 20 30 40 50 60
0 – 19 år 20 – 44 år 45 – 64 år 65 – 79 år 80 – 89 år 90+ år 1901–1910 1956–1960 2006–2010 Prognos 2060 Procent
Medellivslängd för kvinnor 1960–2011 samt prognos med alternativa antaganden 2012–
2060
68 72 76 80 84 88 92 96
1960 1980 2000 2020 2040 2060
Prognos År
År 88,8 91,9
83,8 Låg dödlighet
Hög dödlighet
Medellivslängd för män 1960–2011 samt prognos med alternativa antaganden 2012–
2060
68 72 76 80 84 88 92 96
1960 1980 2000 2020 2040 2060
Prognos År
År 88,8 86,7
80,0 Låg dödlighet
Hög dödlighet
Medellivslängd 1960–2011 samt jämförelse av 2012 och 2009 års prognoser 2012–2060
65 70 75 80 85 90
1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Prognos
Kvinnor
Män
2009 2012
2009
2012 88,8
87,0 86,7 84,8
Medellivslängd för kvinnor 2010 samt prognos för 2060 enligt Eurostat
Källa: Eurostat
85,3 85,3 84,9 84,6 84,1 83,6 83,5 83,3 81,4 80,7 77,4
90,0 89,9 90,0 89,7 89,3 89,3 89,2 89,2 88,4 87,9 86,6
65 70 75 80 85 90 95 Frankrike
Spanien Schweiz Italien Island Sverige Finland Norge Danmark Polen
Bulgarien 2060
2010
1Uppgiften för Italien är från 2009
SCB 88,8
År
Medellivslängd för män 2010 samt prognos för 2060 enligt Eurostat
Källa: Eurostat
80,3 79,8 79,6 79,41 79,1 79,0 78,3 77,2 76,9 72,1 70,3
86,0 85,6 85,5 85,5 85,4 85,2 85,1 84,4 84,4 82,4 81,7
65 70 75 80 85 90 95 Schweiz
Island Sverige Italien Spanien Norge Frankrike Danmark Finland Polen
Bulgarien 2060
2010
1Uppgiften för Italien är från 2009 År SCB 86,7
Tack!
Den framtida dödligheten
Sveriges framtida befolkning 2012–2060
orjan.hemstrom@scb.se
Den framtida in- och utvandringen
Sveriges framtida befolkning 2012–2060
Christian Skarman
0 20 40 60 80 100 120
1850 1870 1890 1910 1930 1950 1970 1990 2010 Invandring
Utvandring
In- och utvandring 1850-2011
Missväxt år
Arbetskraft
Norden och Iran
Forna Jugoslavien Tusental
”Rekordåren 2006-2011”
Underliggande trender:
•Ökad invandring från nya EU-länderna
•Ökad invandring av Studenter
Händelser:
•Den tillfälliga ändringen av migrationslagen 2006
•Ökad invandring från Irak
•Somalia
•Afghanistan
•EU-invandring till följd av ekonomiska krisen
•Syrien
Migration på längre sikt
“Man kan naturligtvis också tänka sig en inflyttning till Stockholm från främmande länder. En dylik inflyttning måste dock anses föga trolig.”
Erland Hofsten skrev år 1941 i en prognos för Stockholms stad gällande åren 1940-1960
Vad gör Sverige till ett invandringsland?
”Teori och forskning menar att migrationsflöden mellan länder är starkt kopplade till skillnader i inkomst per capita.”
The Future of International Migration to OECD Countries, OECD 2009
Migration på längre sikt
•Sverige bedöms ha ett fortsatt högt löneläge (OECD & Världsbanken)
•Ökad konkurrens från växande ekonomier i Asien
•Framtida invandringen från länder som idag är
lågt utvecklade
Ökad rörlighet
Svårt att mäta
Ökad rörlighet – utvalda länder
Länderna som ingår är: Australien, Belgien, Frankrike, Irland, Japan, Kanada, Luxemburg,
Nederländerna, Nya Zeeland, Portugal, Schweiz, Singapore, Storbritannien och Nordirland, USA samt Österrike.
Tusental
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Ökad rörlighet – utvalda länder
Länderna som ingår är: Australien, Belgien, Frankrike, Irland, Japan, Kanada, Luxemburg,
Nederländerna, Nya Zeeland, Portugal, Schweiz, Singapore, Storbritannien och Nordirland, USA samt Österrike.
Ca 1,5 procent årligen
Kontrollerat för folkökning
och förändrad åldersstruktur
Klimatförändringar
Långsamma förändringar
* Folkmängden ökar kraftigt årligen medan temperaturen stiger med någon
hundradels grad
Katastrofer
* Kortväga och främst tillfällig migration
Inget vetenskapligt stöd för långväga
klimatrelaterad flyttning
Könsstruktur
Skillnader idag mellan olika grupper
Utjämnas långsamt för att vara desamma efter 50 år.
Både för invandrarnas åldersfördelning och i
utvandringstalen.
Antaganden för migrationen
Sverigeföddas migration
Utvandring
Återinvandring
Sverigefödda mäns utvandringstal
Per tusen
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
0 10 20 30 40 50 60 70
Två utrikesfödda föräldrar En Sverigefödd förälder Två sverigefödda föräldrar
Sverigeföddas utvandringstal
Per tusen
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
0 10 20 30 40 50 60 70
2060 män och kvinnor
2012 män 2012 kvinnor
Sverigeföddas utvandring
Tusental
0 5 10 15 20 25 30
1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Utvandring
Prognos
Sverigeföddas invandring
Utvandrare
Återinvandrare
0 100 200 300 400 500 600 700 800
1850 1870 1890 1910 1930 1950 1970 1990 2010 2030 2050
Prognos
Sverigefödda boende utomlands
Tusental
Återinvandring
Tusental
0 5 10 15 20 25
1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Utvandring
Utvandring 3 år tidigare Kvotbaserad återinvandring Återinvandring
Modellskattad återinvandring
49233
3, 0 67212
, 0
5553
−∧
∧
= − + ⋅
tr+ ⋅
treg
t
I E
I
Tusental
Sverigefödda
Tusental
0 5 10 15 20 25 30
1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Invandring Utvandring
Prognos
Utrikesföddas invandring
•Norden och EU - matematiska modeller
•utanför Norden och EU - grund för bosättning
Invandring av födda i Norden
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Danmark Norge
Finland
Island Tusental
Invandring av födda i Norden
Invandrade till Sverige
Folkmängden i födelselandet
Befolkningsprognos
för respektive land
Invandring av födda i Norden
Tusental
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Prognos
Invandring av födda i EU-länder
0 1 2 3 4 5 6 7 8
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Storbritannien
Polen
Tyskland
Rumänien Grekland
Litauen Tusental
Åldersstruktur 2010 i EU-länder
%
0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9
0 20 40 60 80
Kvinnor Män
0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9
0 20 40 60 80
Kvinnor Män
%
EU 17 EU 10
Källa: Eurostat
Invandring av födda i EU-länder
Beräknas på samma vis som för födda i Norden
”Flytta-till-Sverige-kvoterna” appliceras på
Eurostats prognos
Invandring av födda i EU-länder
Tusental
0 5 10 15 20 25 30
1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Prognos
Födda i länder utanför EU och Norden
Arbete Asyl Anknytning Studenter Övriga Analysen utgår ifrån grunden för bosättning
hämtad från migrationsverket
0 1 2 3 4 5 6 7
1990 1995 2000 2005 2010
Övriga Europa Medel HDI
Lågt HDI Högt HDI
Arbete
Tusental
Ändring i migrationslagen 2009
Arbete
Tusental
0 1 2 3 4 5 6 7
1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Medel HDI
Lågt HDI Högt HDI Övriga Europa Prognos
Krav på styrkt identitet
Två domar i början av 2010
⇒Endast 1 procent av de sökande från Somalia fick bifall
⇒Påverkade även antalet asylsökande
Asyl
Tusental
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
1990 1995 2000 2005 2010
Övriga Europa
Medel HDI
Lågt HDI Högt HDI
0 1 2
1970 1980 1990 2000 2010 0
1 2 3 4 5 6 7
1970 1980 1990 2000 2010
Chile
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
1970 1980 1990 2000 2010
Iran
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
1970 1980 1990 2000 2010
Forna Jugoslavien
0 1 2 3 4
1970 1980 1990 2000 2010
Libanon
0 5 10 15 20 25
1970 1980 1990 2000 2010
Irak Afrikas horn
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
1970 1980 1990 2000 2010 0 1 2 3 4
1970 1980 1990 2000 2010
Afghanistan Syrien
Migrationsverkets prognoser
5 års sikt
Asyl
Tusental
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Övriga Europa
Medel HDI
Lågt HDI Högt HDI
Prognos
Asyl
Weiner, M och Stanton Russel, S, 2001, Goldstone, J A, 2002, Daumerie, 2008 med flera.
När befolkningen ökar kraftigt och en stor andel av befolkningen
utgörs av ungdomar är risken högre
för väpnade konflikter
Anknytning
Tusental
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
1990 1995 2000 2005 2010
Övriga Europa Medel HDI
Lågt HDI
Högt HDI
Anknytning
Tusental
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Övriga Europa Medel HDI Lågt HDI
Högt HDI Prognos
Studier
Tusental
0 1 2 3 4 5 6 7
1990 2000 2010
Övriga Europa Medel HDI
Lågt HDI Högt HDI
Studier
Tusental
0 1 2 3 4 5 6 7
1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Övriga Europa Medel HDI
Lågt HDI Högt HDI
Prognos
Utrikesföddas utvandring
•För personer födda i Norden och EU används fasta kvoter för utvandringen
•För personer födda utanför Norden och EU varierar utvandringen beroende på
sammansättning utifrån grunden för bosättning
Utvandring av födda i Norden och EU-länder
Utvandrade från Sverige
Folkmängden i
födelselandsgruppen
Befolkningen i
födelselandsgruppen
Utvandringstal för födda i Norden
Per tusen
0 50 100 150 200 250
0 10 20 30 40 50 60 70
2060 kvinnor och män
2012 män
2012 kvinnor
Utvandringstal för födda i EU-länder
Per tusen
0 50 100 150 200 250
0 10 20 30 40 50 60 70
2060 kvinnor och män 2012 män
2012 kvinnor
Utvandring av födda i länder utanför EU och Norden
Arbete Asyl Anknytning Studenter Övriga
Relativa utvandringsrisker
Procent av referensgruppen
0 20 40 60 80 100 120 140
Arbete Asyl Familjeband Studier Övriga Övriga Europa Högt HDI
Medel HDI Lågt HDI
Referens
Relativa utvandringsrisker
Procent av referensgruppen
0 20 40 60 80 100 120 140
Arbete Asyl Familjeband Studier Övriga Övriga Europa Högt HDI
Medel HDI Lågt HDI
Referens
Modell som tar hänsyn till grund för bosättning
Ökad andel invandrad som
arbetskraft
Ökad andel utsätts för arbetskrafts
utvandringsrisker
=
Exempel
Utvandringstal kvinnor högt HDI
0 20 40 60 80 100 120
0 10 20 30 40 50 60 70
2060 2050 2040 2030 2020 2012 2060
2012
Utvandringstal - kvinnor
0 20 40 60 80 100 120
0 10 20 30 40 50 60 70 2060 2050 2040 2030 2020 2012
2060
2012
Övriga Europa Högt HDI
0 20 40 60 80 100 120
0 10 20 30 40 50 60 70 2060 2050 2040 2030 2020 2012
Medel HDI
0 20 40 60 80 100 120
0 10 20 30 40 50 60 70 2060 2050 2040 2030 2020 2012
Lågt HDI
0 20 40 60 80 100 120
0 10 20 30 40 50 60 70 2060 2050 2040 2030 2020 2060
2012
Födda i Sverige
Tusental
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
1970 1990 2010 2030 2050
Invandring Utvandring
Prognos
Födda i Norden
Tusental
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
1970 1990 2010 2030 2050
Invandring
Utvandring Prognos
Födda i EU-länder
Tusental
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
1970 1990 2010 2030 2050
Invandring
Utvandring Prognos
Födda i övriga Europa
Tusental
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
1970 1990 2010 2030 2050
Invandring Utvandring Prognos
Födda i länder med högt HDI
Tusental
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
1970 1990 2010 2030 2050
Invandring Utvandring Prognos
Födda i länder med medel HDI
Tusental
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
1970 1990 2010 2030 2050
Invandring
Utvandring Prognos
Födda i länder med lågt HDI
Tusental
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
1970 1990 2010 2030 2050
Invandring
Utvandring Prognos
0 20 40 60 80 100 120 140
1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Utvandring
Invandring
Prognos
In- och utvandring
Tusental
16,6
0 20 40 60 80 100 120 140
1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Utvandring
Invandring
Prognos
In- och utvandring – högalternativ
Tusental
30,3
0 20 40 60 80 100 120 140
1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Utvandring
Invandring
Prognos
In- och utvandring – lågalternativ
Tusental
-0,8
Jämförelse med EU Nettomigration
Tusental
Eurostat antar 155 tusen fler 2012-2060
- 20 - 10 0 10 20 30 40 50 60 70
1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Eurostat
SCB Prognos 2012
Prognos
Tack!
Den framtida in- och utvandringen
Sveriges framtida befolkning 2012–2060
christian.skarman@scb.se
Kaffepaus
Sveriges framtida befolkning 2012-2060
Lena Lundkvist
Befolkning 1750–2060
snabbaste miljonen någonsin
0 2 4 6 8 10 12 14
1750 1800 1850 1900 1950 2000 2050
Miljoner
11,6
2004 9,5
2018
1950
1969 1923
2042
Prognos
Folkökning 1900–2060
0 2 4 6 8 10 12 14
1900 1925 1950 1975 2000 2025 2050
Promille
Prognos
Födda – Döda
0 20 40 60 80 100 120 140
1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Prognos
Födda
Döda
Tusental
0 20 40 60 80 100 120
1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
In- och utvandring
Tusental
Prognos
- 20 0 20 40 60 80 100
1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Folkökning
Födelseöverskott Nettomigration Tusental
Prognos
Antalet ökar i alla åldersklasser
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000
1960 1980 2000 2020 2040 2060 20–64 år
0–19 år
65– år Tusental
Prognos
men andelen 20–64 år minskar
0 10 20 30 40 50 60 70
1960 1980 2000 2020 2040 2060
Prognos
20–64 år
Procent
0–19 år
65– år
I framtiden – fler män än kvinnor
- 150
- 100
- 50 0 50 100 150
1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060
Tusental
Fler kvinnor
Fler män
Andel utrikes födda
0 5 10 15 20
1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Prognos
Procent
Hur säker är prognosen?
• Säkrare på kort sikt
• Invandringen är svår även på kort sikt
• Är säkrare för personer födda före prognosens starttidpunkt
• Åldersstrukturen relativt säker
Hur säker är prognosen?
• Stokastisk prognos
• Alternativa antaganden
• Jämförelse Eurostat
• Jämförelse med Prognos 2009
• Se på äldre prognoser
Stokastiska prognoser
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0
1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Prognos
Barn per kvinna
Totalbefolkning
0 2 4 6 8 10 12 14
1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Prognos
Miljoner
Åldersstruktur 2060
0 40 80 120 160 200
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Tusental
Alternativa antaganden
• Fruktsamhet: TRF 1,65 – 1,90 – 2,15
• Migration: Netto -800 – 17 000 – 30 000
• Dödlighet: kvinnor: 92 år – 89 år – 84 år
män: 90 år – 87 år – 80 år
0
2 4 6 8 10 12 14
1960 1980 2000 2020 2040 2060
Prognos
Alternativa antaganden
Miljoner
8 9 10 11 12 13 14
2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Hög fruktsamh.
Låg dödlighet
Hög dödlighet Låg fruktsamh.
Låg migration Hög migration
Prognos
Alternativa antaganden
Miljoner
Åldersstruktur 2060
Tusental
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180
0 20 40 60 80 100
Hög fruktsamhet
Låg fruktsamhet
Låg migration
Hög migration
Hög dödlighet
Låg dödlighet
0 2 4 6 8 10 12 14
1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Jämförelse med andra prognoser
Miljoner
Prognos
Prognos 2009
Eurostat
Åldersstruktur 2060
0 20 40 60 80 100 120 140 160
0 20 40 60 80 100
Tusental
Eurostat
Prognos 2009
Åldersfördelning 2010
0 100 200 300 400 500 600 700
0 – 4 10 – 14 20 – 24 30 – 34 40 – 44 50 – 54 60 – 64 70 – 74 80 – 84 90 – 94 Prognos1986
Prognos1991
Prognos2003
Sveriges framtida befolkning 2012-2060
Lena.Lundkvist@scb.se
Tack!
Tvillingars livsmönster
Johan Tollebrant
Tvillingar
• Uppgifterna i studien bygger på bearbetningar av
SCB:s register Flergenerationsregistret samt Historiska befolkningsregistret.
• Tvillingar är kopplade till varandra genom att de har samma mamma samtidigt som de är födda på samma dag. Av de i studien är alla förutom några få procent födda i Sverige.
• Som tvilling benämns här alla levande födda som fötts
samtidigt som minst en till. Även trillingar, fyrlingar och
femlingar redovisas här som tvillingar.
Andel barn födda i flerbördsfödsel
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5
1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010
År Procent
Andel barn födda i flerbördsfödsel samt medelålder för barnafödande
0 24 26 28 30 32 34 36
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5
1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010
Ålder
År Procent
Tvillingars fruktsamhet - kvinnor
0,0 0,5
1,0 1,5 2,0 2,5
1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
År Tvillingar
Ej Tvillingar
1,94 1,77 TFR
Tvillingars fruktsamhet - män
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5
1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
År Ej tvillingar
Tvillingar TFR
Summerad fruktsamhet 2001-2010
1,74
1,69
1,64
1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2,0 TFR
Ej tvilling Tvillingar olika kön
Tvillingar samma kön
Kvinnor
1,58 1,57 1,55
1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2,0 TFR
Ej tvilling Tvillingar olika kön
Tvillingar samma kön
Män
Medelålder - kvinnor
0 24 26 28 30 32
1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
År Ej tvillingar
Tvillingar Ålder
Medelålder - män
0 24 26 28 30 32
1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
År Ej tvillingar
Tvillingar Ålder
Andel barnlösa - kvinnor
0 5 10 15 20 25 30
1950 1955 1960 1965
Procent
Födelseår Tvillingar
Ej tvillingar
Andel barnlösa - män
0 5 10 15 20 25 30
1950 1955 1960 1965
Procent
Födelseår Tvillingar
Ej tvillingar
Giftermål
57,3% 55,5% 52,9%
0 10 20 30 40 50 60 70 Procent
Ej tvillingar Tvillingar olika kön
Tvillingar samma kön
johan.tollebrant@scb.se
Sambo, barn, gift, isär?
Karin Lundström
Andreas Raneke
Prognosinstitutet
Händelser före barnets födelse
Händelser efter barnets födelse
Flytta ihop
Gifta sig
Gifta sig Fler barn Separera
Bor aldrig ihop Får första barnet år 2000
34 000 par
Barn utan att ha bott ihop
• Yngre än andra par
• Vanligare att
kvinnan är äldre och att mannen är minst 10 år äldre
• Vanligare med låg utbildningsnivå
• Högutbildade ofta äldre
0 2 4 6 8 10 12
Procent
Flyttar ihop efter barnets födelse
Separerar innan
Bor aldrig ihop
Flytta ihop
0 2 4 6 8 10
15 20 25 30 35 40 45
Procent
Ålder Män
Kvinnor
Ålder vid ihopflyttningen
Flytta ihop
Vem flyttar till vem?
Hon flyttar in hos
honom, 43%
Han flyttar in hos henne, 32%
Flyttar till ny bostad, 26%
• Vanligare att han flyttar in hos henne om hon är äldre
• Vanligare att yngre par flyttar till ny
bostad
Första barnet
0 20 40 60 80 100
15-19 år 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35+ år Procent
Kvinnans ålder vid ihopflyttningen
10 år eller mer 5-9 år
2-4 år 0-1 år
Tid som sammanboende innan barnets födelse
Gifta sig
0 2 4 6 8 10 12
-1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15+
Procent
Antal år
Gifta i samband med eller innan ihopflyttningen
Tid från ihopflyttning till giftermål
Gifta sig
Andel gifta efter 10 år
• 73 procent av de som fortfarande bor tillsammans i slutet av 2010 är gifta
• Andelen gifta är högre bland par där båda är födda utomlands än bland par där båda är födda i
Sverige
• Eftergymnasialt utbildade gifter sig i högre
utsträckning än gymnasialt utbildade
Separationer
Andel separerade par efter 10 år
• 27 procent separerar
• Separerar i
genomsnitt 4 år och 8 månader efter
första barnets födelse
0 10 20 30
40 Procent
0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60 1,80 2,00
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Relativ risk
År
