Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

(1)

Plan för arbetet mot diskriminering och

kränkande behandling

Björkängens förskola

190101-191231

Upprättad den 190101

(2)

Plan för arbetet mot diskriminering och

kränkande behandling, Björkängens förskola 2 (16)

Om Björkängens förskola

Björkängens förskola har sex avdelningar som är namngivna efter ängens djur och växter;

Humlan, Myran, Fjärilen, Ängen, Smultronet och Smörblomman. På Björkängen finns ca 90 barn och ca 20 pedagoger har sin arbetsplats här. Vi arbetar med barnen i

åldersindelade avdelningar i tre steg; yngre, mellan och äldre.

Vi strävar efter att Björkängen ska vara en förskola där alla känner sig välkomna. Goda möten och god kommunikation är A och O. Vår miljö ska vara sådan att både barn, vårdnadshavare och pedagoger får positiva utmaningar samt känner glädje och trygghet.

Förskolan är en viktig, social mötesplats för våra barn och är en arena där vi kan lära av och med varandra. Vi arbetar med utgångspunkt i det kompetenta barnet som blir till i sammanhang. Vi arbetar för att skapa goda pedagogiska lärmiljöer som ger stora möjligheter till barnens egna val och tar vara på barnens lust att lära. Lärmiljöerna ska vara inbjudande, utmanande, ge stora möjligheter till barns inflytande och ta vara på barnens kreativitet och nyfikenhet i nära samspel med medforskande pedagoger.

I vårt arbete utgår vi från vår kommungemensamma helhetsidé Rötter och Vingar samt våra nationella styrdokument.

Arbetet mot kränkande behandling och diskriminering

Arbetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier regleras i skollagen (2010:800) och

diskrimineringslagen (2008:567). Varje förskola och familjedaghem ska ha ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Arbetet ska bestå av förebyggande åtgärder och främjande aktiviteter för att barnen inte ska bli utsatta för kränkningar, diskriminering eller trakasserier. Om personalen ändå får reda på att ett barn kan ha blivit utsatt för kränkningar, diskriminering eller trakasserier så är personalen skyldiga att anmäla det till förskolechefen. Förskolechefen är sedan skyldig att utreda vad som hänt samt sätta in eventuella åtgärder för att det inte ska hända igen.

Vanliga begrepp

Diskriminering: Diskriminering innebär att någon vuxen missgynnar eller behandlar ett barn sämre än något annat barn. Diskrimineringen ska vara kopplad till någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Trakasserier: Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Både personal och andra barn kan utsätta ett barn för trakasserier.

Sexuella trakasserier: Sexuella trakasserier är kränkande behandling av sexuell natur.

Både personal och andra barn kan utsätta ett barn för sexuella trakasserier.

Kränkande behandling: Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan

(3)

exempelvis vara slag, knuffar, elaka kommentarer eller utfrysning. Både personal och andra barn kan utsätta ett barn för kränkande behandling. För att något ska vara kränkande behandling enligt skollagen måste det ha en annan koppling till förskolans/familjedaghemmets verksamhet.

Mobbning: Ordet mobbning finns inte med i skollagen eller diskrimineringslagen men det betyder att ett barn blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av en eller flera personer vid flera olika tillfällen.

Riktlinjer

I Härryda Kommun strävar vi efter att alla barn, elever och all personal ska känna sig trygga och respekterade i förskola och skola. Diskriminering eller kränkande behandling accepteras inte i någon form, vare sig mellan barn eller mellan personal och barn. All verksamhet i Härryda kommuns förskolor skall genomsyras av ett jämlikt, solidariskt och demokratiskt förhållningssätt. Arbetsmiljön i förskolan skall präglas av respekt, trygghet och studiero.

Välmående och kunskapsutveckling följer varandra. Varje barn har rätt att gå till förskolan med glädje och att känna ett välbefinnande i att få ta del av en social

gemenskap och kunskapsinhämtning. I Härryda kommun ska alla barn och unga få starka rötter som hjälper dem att stå stadigt, men också vingar som bär ut i en omvärld och genom livet. Rötter och vingar är ledorden i kommunens visionsarbete och de bottnar i kärnvärden som demokrati, goda kunskaper, social kompetens, hållbar utveckling, goda lärmiljöer, mod och självkänsla.

På Björkängens förskola ska inga barn bli utsatta för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier av personalen eller av andra barn. Inget barn ska missgynnas eller behandlas illa på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Inget barn ska heller utsättas för annan kränkande behandling som exempelvis slag, knuffar, elaka kommentarer eller utfrysning.

Vistelsen och arbetet på förskolan ska vara trygg och positiv för barn och vuxna. Vi arbetar för att alla vuxna ska känna alla barn och därmed skapa trygghet och goda, respektfulla möten mellan alla som deltar i verksamheten. Vår målsättning är att vara goda förebilder för barnen, genom vårt förhållningssätt ska de grundläggande

värderingarna synas och ge vägledning för barnen. Det är alla vuxnas ansvar och skyldighet att omedelbart reagera om en kränkning eller diskriminering kommer till uttryck i vår verksamhet. Planen ska vara känd av alla i förskolan och fungera som ett levande dokument och ständigt hållas aktuell. Regelbundna samtal om planen ska ske med personal och vårdnadshavare vid pedagogiska samtal, föräldramöten och andra samverkansforum.

(4)

Utvärdering av arbetet från föregående år Förra läsårets förebyggande åtgärder var satta till:

Mål: Säkerhetsställa att pedagoger rör sig på gårdens alla olika delar under utevistelsen.

Insats:

- Pedagogerna behöver vara extra uppmärksamma på följande platser utomhus:

buskar, kompisgungan, rutschkanan och området kring odlingslådorna. Viktigt är också att man som vuxen håller sig så nära att man hör dialogen mellan barnen.

- Kommunikation mellan pedagoger på APT och husmöte samt vara noga med att informera vikarier om arbetssättet.

Utvärdering: Vi upplever att vi under året som gått varit mer medvetna kring betydelsen av att befinna oss på gårdens alla delar där barnen befinner sig. Vi har haft en

återkommande dialog kring ämnet där vi pedagoger diskuterat hur vi organiserar oss på bästa sätt.

Mål: Vi ger vårdnadshavarna information om vem som arbetar med barnen på varje avdelning.

Insats:

- Tydlig information i tamburen om vem som arbetar på respektive avdelning samt information om vem som ansvarar för barnen exempelvis på måndag

eftermiddagar då flera avdelningar har planeringstid. Vi informerar om vem som vikarierar på avdelningarna.

Utvärdering: Vi har genomfört insatsen enligt plan och information kring vem som arbetar på vår förskola finns nu på varje avdelning.

Mål: Utveckla barnens förståelse för olikheter, andras känslor och hur vi är mot varandra.

Insats:

- Att vi vuxna har ett medvetet förhållningssätt och tar till vara på och samtalar med barnen kring situationer som uppstår i vardagen. Ett medvetet normkritiskt

förhållningssätt hos pedagogerna där särskild vikt läggs vid att motverka traditionella könsrollsmönster.

Utvärdering: Arbetet med att utveckla barns förståelse för olikheter, andras känslor och hur vi är mot varandra är ett område som vi behöver arbeta med hela tiden. Vårt

förhållningssätt och att vi bekräftar barnen för dem de är och inte i vad de har på sig eller vad de har med sig. Vi behöver fortsätta att vara mer medvetna i våra bokval när vi lånar böcker från biblioteket för att på så sätt säkerställa att vi har litteratur som på olika sätt

(5)

lyfter normkritiska perspektiv som ger oss en ingång till sådana reflektioner tillsammans med barnen.

Mål: Skapa en trygg miljö på barnens toaletter.

Insats:

- Prata med barnen om integritet och att på toaletten vill man vara ifred. Viktigt att någon vuxen är närvarande när många barn står i kö till att tvätta sig samtidigt vilket kan upplevas som rörigt för den som är inne på toaletten. Skapa en

tilltalande miljö med hjälp av bilder. Se till att det kommer toalettpappershållare som barnen kan nå själva. Sätta klockor eller dylikt så att barnen kan göra sig hörda då de vill ha hjälp.

Utvärdering: Pedagogerna har återkommande samtal med barnen kring integritet . Det finns en stor medvetenhet kring detta bekymmer hos pedagogerna och de försöker i största möjliga mån att finnas vid toaletterna då flera barn vistas där samtidigt för att det ska skapas en trygg miljö där integriteten är något vi värnar om. Vi behöver fortsätta att se över våra miljöer så de fortfarande är tilltalande samt se över hur barnen kan göra sig hörda, genom klockor eller dyl.

Mål: Skapa likvärdiga förutsättningar för alla barn och vårdnadshavare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

Insats:

- Vi behöver lyfta vilka hemspråk som finns på förskolan för att vi ska kunna möta barn och vårdnadshavare på ett sätt som inte missgynnar dem i kommunikationen.

Detta är betydelsefullt för att skapa en medvetenhet hos oss pedagoger kring alla barns enskilda behov. För att alla pedagoger ska känna sig trygga med

förhållningssättet behöver vi stötta varandra genom att dela och lära med varandra.

Utvärdering: Vi känner att vi inte har arbetat tillfredsställande med detta. Vi bör ha återkommande samtal om vilka vårdnadshavare som kommunicerar på annat språk än svenska för att bli bättre på att möta dem över avdelningsgränser. Arbetet fungerar väl på egna avdelningarna men vi kan informera varandra bättre, ex på APT där vi alla möts.

(6)

Kartläggning och analys av risker Samverkan med barn och vårdnadshavare

Barngrupperna är kartlagda med hjälp av intervjuer och observationer som är genomförda av pedagogerna på förskolan under första delen av höstterminen 2018. Åldersspannet för de intervjuade barnen är ca 3-5 år och har helt utgått från barnens individuella

förutsättningar att delta i en intervjusituation. Observationerna har omfattat barn oavsett ålder. En enkätundersökning har skickats ut till samtliga vårdnadshavare för att

undersöka vårdnadshavarnas upplevelse av eventuell risk för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling förskolan. Syftet med intervjuerna, observationerna och enkätundersökningen har varit att kartlägga barnens trivsel och trygghet på förskolan samt få en bild av hur de och vårdnadshavarna uppfattar förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Resultat och analys av kartläggningen

I intervjuerna har vi identifierat följande riskområden för otrygghet, trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling:

- I intervjuerna har vi identifierat risk för diskriminering utifrån ålder, genom att de äldre uttrycker att “du är för liten”, kallar de yngre för bebis, “du kan inte detta”

- Områden för otrygghet som uttrycktes hos flera barn var, nere vid vid klätterträdet nere vid odlingslådorna, då det fanns rädsla för att ramla ner och slå sig, även vid kompisgungan uttrycktes det rädsla för att ramla ner och slå sig hos flera barn - På en avdelning finns det ett rum som är lite avsides och som inte har naturlig

insyn för pedagoger. Där uttryckte flera barn otrygghet, det kunde bli lite “huller om buller” där inne uttryckte något barn, de uttryckte även att de ville att det var en vuxen därinne

I observationerna har vi identifierat följande riskområden för otrygghet, trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling:

- I observationerna har vi identifierat risk för diskriminering utifrån etnisk tillhörighet, genom att barn med annat modersmål kan bli fördelade roller som inte har så hög status.

- Vid observationer av ovan nämnda rum ser även pedagogerna allvarliga konflikter mellan barnen när en pedagog inte kan närvara i rummet eller ha insyn.

- Vid observationer har även pedagoger sett samma områden för otrygghet som uttrycktes hos flera barn dvs, nere vid vid klätterträdet och nere vid

odlingslådorna som ligger något avsides och risken för konflikter är därmed högre.

- I vår observation kan vi även utläsa att det finns andra ställen på gården där barnen rör sig och det ibland är få vuxna, det är vid “fotbollsplanen” och i utkanterna av gården.

(7)

- På några avdelningar vill inte barnen gå själva på toaletten, pedagogerna tolkar det som att de känner sig otrygga där.

I enkäten till vårdnadshavare har vi identifierat följande riskområden för otrygghet, trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling:

- Vi såg i resultatet av enkäten att det finns vårdnadshavare som upplever att barnen känner en otrygghet kring att gå in på toaletterna när vi vistas utomhus med barnen på gården. Vi har också i våra observationer sett att det finns risk att barn går in i huset för att till exempel gå på toaletten utan att säga till en vuxen på eftermiddagen när vi vistas tillsammans ute. Vid dessa tillfällen riskerar vi att barn blir instängda samt att barn kan hamna i konflikter inomhus när ingen vuxen är med.

Analys och reflektion av kartläggningsresultatet:

I vår analys ser vi ett mönster att platsen nere vid odlingslådorna är en otrygg plats för barnen, både ur risk att slå sig, men även ur risk att inte bli sedd och då känna sig vilsen eller bli utsatt för någon form av kränkande behandling. Det finns även andra ställen på gården som pedagogerna upplever kan ha för få vuxna närvarande.

På en avdelning upplever både pedagoger och barn att det finns ett rum som det förekommer mer konflikter i.

Några barn känner sig otrygga på toaletterna.

I några intervjuer uttryckte barnen att de kände sig diskriminerade utifrån ålder och i några observationer kunde pedagogerna se diskriminering utifrån etnisk tillhörighet.

(8)

Förebyggande åtgärder i arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier

Åtgärd 1: diskriminering utifrån etnisk tillhörighet - Ska förebygga följande risker:

Ska förebygga risk för att de barn med annat modersmål än svenska inte blir utsatta i leken så tillvida att de blir tilldelade lekroller med lägre status, på grund av

språkförståelsen.

Ska förebygga risken att vårdnadshavare med olika modersmål blir bemötta på ett sätt som missgynnar dem i kommunikationen.

- Vem/vilka ansvarar för att åtgärden genomförs:

Pedagogerna.

- När ska åtgärden påbörjas:

Omgående.

- Beskrivning av åtgärden:

Pedagogerna måste vara närvarande i barnens lek för att kunna vara med och guida barnen i fördelningen av roller samt stötta barnen i utvecklingen av leken. Viktigt också att pedagogerna kontinuerligt lyfter de olika språken som en tillgång i gruppen och

arbetar för att kontinuerligt stärka kommunikationen mellan barnen med hjälp av både det verbala språket och alternativa kommunikationssätt.

Genom ett aktivt bemötande av vårdnadshavarna och god dialog mellan pedagogerna om behovet av kommunikation på annat språk än svenska i syfte att skapa goda

förutsättningar för en god kommunikation mellan pedagoger och samtliga vårdnadshavare.

Åtgärd 2: Otrygga platser utomhus - Ska förebygga följande risk:

Ska främja att barn ska känna sig sedda på gården , samt förebygga att det inte sker någon form av kränkande behandling på dessa ställen, eller olyckor.

Samtliga pedagoger på förskolan - När ska åtgärden påbörjas:

Omgående.

Vi vuxna måste sprida ut oss över gården och vara aktiva i vårt utomhusarbete tillsammans med barnen samt kommunicera tydligt med varandra om platserna med

(9)

särskild risk; såsom odlingslådorna/klätterträdet, ytterkanterna av gården, buskar och gräsplan(ljudstation).

Åtgärd 4: Otrygga platser inomhus - Ska förebygga följande risk:

Ska förebygga otrygghet i enskilda rum, så att leken mellan barnen präglas av goda, positiva kamratrelationer och goda sammanhang för alla barn.

Pedagogerna på respektive avdelning.

Omgående.

Samtliga avdelningar måste se över vad det finns för material i de olika rummen, för att på så sätt främja goda lekar.

Aktiva närvarande pedagoger i barnens lek.

Ha dörren öppen till smårummen så att pedagogerna hör hur leken fortlöper även om den vuxne inte är med i leken just för tillfället.

När man är en pedagog på avdelning, stänga till något av rummen och erbjuda annan lek/aktivitet i angränsande rum.

Åtgärd 5: Rutiner kring utevistelse och barn som behöver gå in på till exempel toaletten.

- Ska förebygga följande risk:

Vi har sett att det finns risk att barn går in i huset för att till exempel gå på toaletten utan att säga till en vuxen på eftermiddagen. Vid dessa tillfällen riskerar vi att barn blir instängda samt att barn kan hamna i konflikter inomhus när ingen vuxen är med.

Vi åtgärdar risken med att införa en rutin där vi använder Humlans toalett då vi är ute gemensamt på Östergården på eftermiddagen efter klockan 16.00.

Vi åtgärdar risken med att införa en rutin där vi använder Ängens toalett då vi är ute gemensamt på Västergården på eftermiddagen efter klockan 16.00.

Samtal förs i barngrupperna kring vikten av att alltid säga till en vuxen om man behöver gå in när vi är gemensamt utomhus.

Samtliga pedagoger på förskolan.

(10)

Omgående.

Åtgärd 6: Toalettbesök

- Ska förebygga följande risk:

Otrygghet för barnen vid toalettbesök.

Pedagogerna på respektive avdelning.

Omgående.

En pedagog är närvarande vid toaletterna vid behov.

(11)

Främjande arbete

Det är i det dagliga mötet mellan vuxen och barn som de grundläggande värderingarna kommer upp till ytan. Detta kommer till uttryck genom samtal med barnen i

vardagssituationer, vid konfliktlösning, genom att medvetandegöra barnen om betydelsen av att lyssna på varandra och att stödja dem att ta ansvar för sina egna handlingar.

Pedagogerna arbetar med att vara goda förebilder i verksamheten. Genom att dela in barnen i mindre grupper skapas ökade möjligheter att se och möta varje barn respektfullt.

Alla pedagoger på Björkängens förskola ska arbeta för ett respektfullt förhållningssätt i alla led; vuxen - vuxen, vuxen - barn, barn – barn och ha förståelse för att de vuxna är verktyget för att förmedla viktiga goda värden till barnen.

För pedagoger på Björkängens förskola innebär arbetet att:

gentemot barnen

Finnas nära barnen i deras lek och aktivitet för att stödja och vägleda i det sociala samspelet. Det ger möjlighet till reflektioner i nuet och att fånga situationer och frågor för fortsatt dialog. Samtliga avdelningar organiserar för att arbeta med barnen i mindre grupper och olika konstellationer under dagen för att ge en känsla av arbetsro samt stimulera det sociala samspelet och goda relationer.

Vara inlyssnande och respektfulla i mötet med varje barn. Ge barnen inflytande och delaktighet genom att vara lyhörda och bejakande för barnens tankar, idéer, intressen och behov och låta barnens delaktighet göra avtryck i den dagliga verksamheten. Möta varje individ i verksamheten med lyhördhet, intresse, respekt och glädje.

Prata med barnen och inte om barnen.

Vara medveten om att kroppsspråket ofta säger mer än ord och agera på ett sätt så att kroppspråket förstärker det goda samspelet mellan människor.

Arbeta för att vara goda förebilder för våra barn.

Arbeta med föränderliga lärmiljöer och ett innehåll i verksamheten som möter barnens behov, intressen och förutsättningar.

Samarbeta mellan avdelningarna för att stärka och ge barnen förutsättningar att skapa fler och goda relationer med andra vuxna och barn.

Varje avdelning utvecklar en grundverksamhet som bygger på ett reellt inflytande utifrån barnens intressen, erfarenheter, åsikter och behov. Grundverksamheten utgår från det sociala klimat som vi vill ska råda på förskolan i enlighet med våra styrdokument. Rutiner och strukturer skapas utifrån barnens behov, erfarenheter,

(12)

åsikter och intressen för att nå det önskade klimatet. Fysiska och psykiska lärmiljöer utformas för att svara upp till det önskade klimatet och de rutiner och strukturer vi har. Pedagogerna kartlägger sina egna och barnens intressen, erfarenheter, åsikter och behov i början av höstterminen för att lägga en grund.

gentemot vårdnadshavarna

Arbeta för ett tillitsfullt samarbete och en god relation med vårdnadshavarna utifrån barnens bästa.

Informera vårdnadshavarna kontinuerligt om att vi har en plan mot diskriminering och kränkande behandling och göra vårdnadshavarna delaktiga i detta arbete.

Medvetet välja rätt tillfälle att ta emot och ge information om barnet.

Ha ett inlyssnande, ödmjukt förhållningssätt och verka för en öppen dialog.

Respektera vårdnadshavarnas åsikter utan att lägga egna värderingar på det som sägs.

(13)

Rutiner vid misstanke om kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier

Om du misstänker att något barn är utsatt för kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier så kan du kontakta någon personal på förskolan eller familjedaghemmet. All personal har skyldighet att anmäla misstänkta kränkningar, diskriminering och trakasserier till förskolechefen. Förskolechefen är skyldig att anmäla misstanken till huvudmannen (ansvarig nämnd i Härryda kommun). Förskolechefen och personalen är sedan skyldiga att utreda de misstänkta kränkningarna, diskrimineringen eller trakasserierna. Om utredningen visar att ett barn är eller har blivit utsatt för

kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering så är förskolechefen tillsammans med personalen skyldiga att göra något för att det inte ska hända igen.

Det åtgärdande arbetet Upptäcka

För att i tid kunna upptäcka överträdelse mot likabehandlingsplanen ska all personal på förskolan arbeta för:

- Ett tillåtande klimat som gör att barn, vårdnadshavare och pedagoger vågar synliggöra problem och upptäcka samt lyfta kränkningar.

- Att man som pedagog är närvarande och lyhörd för stämningar och relationer i barngruppen.

- Systematiskt dokumentera och utvärdera barnens relationer, uttryck och behov.

- Att pedagoger samtalar med barnen, både enskilt och i grupp, samt tar deras ord och upplevelser på allvar.

- Att alla på arbetsplatsen har god uppsikt över alla platser där barnen vistas samt förändrar och åtgärdar vid behov.

- En öppen och tillitsfull kontinuerlig kontakt med vårdnadshavarna samt tydlig information till dem om hur vi bedriver vårt arbete kring likabehandling.

- Alla som arbetar på förskolan har en skyldighet att reagera och följa

handlingsplanen vid upptäckt av brott mot Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.

Organisationsnivå:

Vid misstanke om kränkning skall barn och vuxna vända sig till förskolechefen eller till pedagogerna som i sin tur vänder sig till förskolechefen. Vid utredning av misstänkta kränkningar skall anmälan alltid göras till förskolechef, som ansvarar för att anmäla till huvudman.

Vid anmälan skall dokumentation upprättas omedelbart med beskrivning av händelsen och beskrivning av vilken plan som upprättats för att förhindra ytterligare uppkomst av kränkning. Händelsen och efterföljande plan skall följas upp och utvärderas.

(14)

I den akuta fasen hålls alltid samtal med berörda parter vid fall av kränkning/diskriminering/trakasserier.

Arbetsgång barn – barn

- Pedagogen samtalar med berörda barn i syfte att förhindra fortsatta kränkningar genom att uppmärksamma barnen på händelsen och hjälpa berörda barn att sätta ord på sina känslor och upplevelser samt att tydligt visa att kränkande beteende inte är acceptabelt.

Vi utgår från frågorna:

Hur kände du?

Hur tänkte du?

Hur tror du att den andra kände sig?

Kunde du gjort på något annat sätt?

Vi arbetar med olika metoder för att bearbeta det som skett genom ex sociala berättelser, drama, rollek, sagan samt i den fria leken genom pedagogernas närvaro och delaktighet.

Vidare

- Förskolechef informeras.

- Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen.

- Förskolechef ansvarar för att anmäla den misstänkta kränkningen till huvudman.

Arbetsgång vuxen – barn

Om en vuxen, personal eller förälder, kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål:

- Ta den vuxne åt sidan och ställ ”hur - frågor”:

Hur kände du?

Hur tänkte du?

Hur tror du att barnet kände sig?

Kunde du gjort på något annat sätt?

- Markera att det observerade beteendet är oacceptabelt.

- Förskolechef informeras.

- Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen.

- Förskolechef ansvarar för att anmäla den misstänkta kränkningen till huvudman.

(15)

Dokumentation

Dokumentationen är ett viktigt redskap för att kunna följa upp kränkningar samt

förebygga uppkomsten av ytterligare händelser av sådan karaktär. Följande arbetsgång är avsedd att användas som underlag i arbetet med att dokumentera och följa upp händelser som är av arten kränkningar, trakasserier eller diskrimineringar.

1. Vad har hänt?

2. På vilket sätt kan det inträffade kritiseras utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling?

3. Vem har anmält?

4. Vilka åtgärder har vidtagits omgående?

5. Vilka vidare åtgärder är planerade? När?

6. Vilka berörda har informerats? När? Hur?

7. Tid för uppföljning. Vem deltar vid uppföljningen?

8. Dokumenterat av?

9. Dokumentationen lämnas omgående till förskolechef.

Rapportering och uppföljning:

Sker i enlighet med dokumentationsmall samt kommunens gemensamma mallar för rapport av misstanke om kränkande behandling.

Vart ska jag vända mig?

Vid kännedom om eller frågor om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling vänder du dig till:

Förskolechef eller till personalen på förskolan.

Sofie Johansson Förskolechef

sofie.johansson@harryda.se Björkängens förskola Tfn: 0317246880

(16)

Samverkan med barn och vårdnadshavare

Barnen deltar i kartläggningsarbetet genom intervjuer och observationer. Barnen deltar i genomförandet av både det främjande och förebyggande arbetet kontinuerligt under hela läsåret. Vi skickar ut handlingsplanen på pluttra samt synliggör den i tamburen där vi kan presentera den på ett trevligt sätt.

Hur vi arbetar med vår plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

På vår förskola har vi en grupp med pedagoger som verkar som ”ambassadörer” för likabehandlingsarbetet i arbetslagen samt fungerar som ett likabehandlingsteam tillsammans med förskolechefen. Gruppen träffas regelbundet några gånger per termin och följer då upp arbetet med likabehandling samt ansvarar för kartläggning samt utformning av ny plan mot diskriminering och kränkande behandling en gång/läsår.

Planen implementeras i hela personalgruppen genom särskilt fokus på APT. Arbetslagen ansvarar för genomförande av planens intentioner samt för att synliggöra den för vikarier och ny personal och personal som kommer från tjänstledighet/ föräldraledighet. Viktigt att samtliga arbetslag följer upp exempelvis intervjufrågorna med barnen över tid så att progression i arbetet följs och dokumenteras som en del i det vanliga systematiska

kvalitetsarbetet. Arbetslagen ansvarar också för att skapa delaktighet för vårdnadshavarna genom att informera om planen, anslå den i tamburen samt skicka ut den på Pluttra.

Förskolechefen ansvarar för likabehandlingsteamets arbete och utvärdering.

Utvärdering av året arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier

Förskolechef och pedagoger ansvarar för att följa upp arbetet i arbetslagens systematiska kvalitetsarbete. Varje arbetslag följer veckovis upp sitt arbete med strategier och metoder i det systematiska kvalitetsarbetet. I slutet av varje läsår görs en analys av helheten och nya utvecklingsområden identifieras.