Läsåret 10/11. 1 Inledning och syfte s 2 2 Definitioner s 2 3 Mål s 3 4 Åtgärder för lå 09/10 s 3

(1)

2011-02-04

Läsåret 10/11

1

Inledning och syfte s 2

2

Definitioner s 2

3

_Mål _{s 3}

4

Åtgärder för lå 09/10 s 3

5 Nuläges analys s 5

6 Ansvar s 6

7 Kompetensutveckling s 6

8 Utredning/rutin vid händelse s 6

9 Dokumentation s 8

10 Kvalitetssäkring s 8

11 Tillsyn s 8

(2)

Herrhagsskolans handlingsprogram för arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

1 Inledning och syfte

Planen utgår från lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn eller elever (2 006:67). I lagen förbjuds diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Planens syfte är att främja lika behandling dvs. att alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin egenart.

2 Definitioner

Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering och trakasserier.

Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang.

Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen mot alla människors lika värde.

En viktig utgångspunkt är, att den

enskildes upplevelse

av kränkning

alltid måste tas på allvar.

Diskriminering

är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering

används också som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande.

De fem diskrimineringsgrunderna är:

• kön

• etnisk tillhörighet

• religion eller annan trosuppfattning

• sexuell läggning

• funktionshinder

Trakasserier

: Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot elever eller mellan elever.

(3)

Annan kränkande behandling

: Ett uppträdande, som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, kränker ett barn eller en elevs värdighet, t.ex. som utfrysning eller ryktesspridning.

Mobbning:

En upprepad handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada, t.ex. fysisk- och/eller psykisk skada eller skada på personlig egendom eller obehag.

Vision

Att Herrhagsskolan är en mobbingfri skola där barn, elever och vuxna känner trygghet . Vi motverkar aktivt alla former av trakasserier och annan kränkande behandling. Vi medverkar till att utveckla barnens och elevernas känsla för samhörighet och ansvar för alla människor.

3 Mål för lå 10/11

Grundläggande mål Att alla på skolan

- utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och erfarenheter

- respekterar andra människors egenvärde

- tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt bidrar till att bistå andra människor

- lever sig in i och förstår andra människors situation och utvecklar en vilja att handla för deras bästa

- är insatta i Värdegrundsfrågor

Varje händelse av kränkande behandling skall resultera i en

reaktion från de vuxna i skolan.

(4)

4 Åtgärder för lå 10/11

Delaktiga Mål 10-11 Åtgärder När, vem, vilka?

Förskoleklass Skola

Fritidshem

Alla delges planen mot kränkande behandling

Information till alla elever och föräldrar om planen mot kränkande behandling vid höstterminsstarten.

Planen finns på Nyköpings kommuns Hemsida:

www.edu.nykoping.se/Herrhagsskolan Skickas med kallelsen till första föräldramötet på höstterminen följer en bifogad talong för ev. synpunkter på planen.

Kontinuerligt arbete i klasserna med planen.

I en konfliktsituation används dokumentet aktivt.

Rektor

Ansvarspedagog Rektor

Ansvarspedagog

Ansvarspedagog Trygghetsgruppen

Fritidshem

Eleverna ska få

förståelse för hur man är en bra kamrat.

Regelbundna samtal och vänskaps- övningar i arbetet med livskunskap.

Ansvarspedagog

Fritidshem

Att eleverna är väl insatta och respekterar och följer skolans gemensamt framtagna regler.

Skolans regler tas upp och utformas på familjegruppsråd, arbetslagsråd och elevråd.

Rektor

Ansvarspedagog Elevrådsansvarig

Fritidshem

Att trivsel och

trygghet ökar i skolan.

Kompisstödjare utses varje hösttermin i år 3-6. Dessa får kontinuerlig

utbildning av Friends.

Kompisstödjarna träffas varannan vecka och utför därefter olika uppdrag, som t.ex.trygghets- och

samarbetsövningar i familje- och undervisningsgrupperna.

Rektor

Ansvarspedagog Friendsansvarig

(5)

Fritidshem

Förskoleklass

Skola

Förskoleklass Fritidshem

Fritidshem

Att trivsel och trygghet ökar i skolan

Att trivsel och

trygghet ökar i skolan.

Att upptäcka diskriminering eller annan kränkning i tid.

.

Synliga rastvärdar med neonfärgade västar.

Förskoleklasseleverna har

neonfärgade västar under utevistelsen.

Attitydundersökningen åk 3-6

En enkel kartläggningsenkät skall utformas varje år där eleverna ska få markera de platser på skolan, där de känner sig otrygga att vistas på.

Trygghetsgruppen går runt i klasserna och presenterar sig vid terminsstart.

Att använda den gemensamma blanketten för konflikthantering vid upptäckt av diskriminering eller annan kränkning

Trygghetsgruppen/elevhälsogruppen sätts in vid behov.

Alla rastvärdar Används även vid gemensamma aktiviteter.

Ansvarspedagog

Varje år

Rektor Friends- och elevråds ansvarig

Trygghetsgruppen

Ansvarpedagog Trygghetsgrupp/

Elevhälsogrupp

Fritidshem

Öka elevernas medvetenhet kring elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan

trosuppfattning, sexuell läggning eller

funktionshinder

Genom att vi visar filmer, läser böcker och samtalar kring ämnet.

Ansvarspedagog

(6)

5 Nuläges analys

• Förvaltningsråd och föräldramöten. Här sker samtal kring Planen mot kränkande behandling.

• Olika forum varje vecka då skolans pedagoger träffas och diskuterar bl.a.skolans miljö/klimat på skolan

• Elevhälsogruppen träffas var fjortonde dag

• Skolans kompisstödjare träffas varannan vecka, där skolans klimat, är en stående punkt som alltid diskuteras.

• Att vid familjegruppsråd, arbetslagsråd och sedan elevråd, lyfta lägesbeskrivning av skolans klimat, som sedan förs vidare till förvaltningsrådet.

• Arbetslag har elevvård som en fast punkt på dagordningen. Vid behov av stöd utöver lagets resurser tas eleven/eleverna upp i elevhälsogruppen alternativt med trygghetsgruppen

• Utvecklingssamtal

• Observationer

• Enskilda samtal med pedagog för elever i behov

• Elev- och föräldraenkät genomförs en gång per läsår

6 Ansvar

All personal ansvarar för

• att agera när någon utsätts för kränkande behandling

• att ingripa om någon bryter mot skolans regler.

Mentor/ansvarig pedagog ansvarar för

• att en god kontakt finns med föräldrarna

• att regelbundet vara observant och se/bekräfta eleverna

• att regelbundet genomföra utvecklingssamtal och föräldramöten

• att utreda och följa upp när elev kränker elev

Rektor ansvarar för

• att upprätta, genomföra samt följa upp och utvärdera skolans plan mot kränkande behandling. Arbetet sker i dialog med personal, elever

och föräldrar

• att utreda om personal kränker elev

• att skolans pedagoger får kompetensutveckling, som ger dem kunskap att skapa goda och demokratiska relationer/miljöer

(7)

7 Kompetensutveckling

• Friends utbildning

• Trygghetsgruppen/elevhälsogruppen får fortbildning genom t.ex.

föreläsningar

8

Utredning/rutin vid händelse

Vuxen kränker elev

• Om någon ser eller hör att en elev blir utsatt för kränkande behandling av en vuxen kontaktas omedelbart rektor.

• Trygghetsgruppen/elevhälsogruppen pratar omedelbart med utsatt elev och elevens föräldrar.

• Rektor ansvarar för samtal med den vuxne. Vid behov kallas fackliga förtroendemän till samtalet.

• Uppföljning sker med elev och föräldrar inom en vecka och sedan veckovis tills elev och föräldrar är nöjda.

• Eventuell vidare handläggning avgörs efter uppföljningen.

• Alla samtal dokumenteras.

Elev/elever kränker elev

• Om någon ser eller hör att en elev blir kränkt ska den vända sig till sin mentor/klasslärare.

• Mentor/klasslärare ansvarar för utredning. Samtal med den kränkte ska ske så snart som möjligt.

• Utifrån samtalet med den kränkte tas kontakt med samtliga berörda och överenskommelser görs för att kränkningen inte skall upprepas

• Vid all form av kränkning kontaktas föräldrar till alla inblandade elever

• Uppföljning sker av mentor/förälder genom samtal varje vecka, med den som blivit kränkt och den som har kränkt tills alla parter är nöjda

• En bedömning skall göras av mentor/klasslärare/rektor om ett åtgärdsprogram bör upprättas för den/dem som är inblandade

• Utifrån det enskilda fallet kan även överväganden göras om åtgärder också bör vidtas i att förändra strukturer på grupp- och verksamhetsnivå

• Upphör inte kränkningen informeras i första hand

trygghetsgruppen/elevhälsogruppen som tar upp ärendet som ett mobbingfall.

• Ovanstående händelseförlopp skall dokumenteras

Vid mobbning

Om någon hör eller ser att en elev blir mobbad, ska man vända sig till sin

klasslärare/mentor eller någon i Trygghetsgruppen/elevhälsogruppen.

(8)

Om en elev blir mobbad av en vuxen, kontaktas omedelbart rektor. Rektor utreder ärendet omgående

• Personen som har berättat om mobbningen får vara anonym

• Om det behövs ännu mer information kommer

Trygghetsgruppen/elevhälsogruppen prata med eleven som berättat om mobbningen ännu en gång

• Trygghetsgruppen/elevhälsogruppen pratar sedan med mentorerna.

• Trygghetsgruppen/elevhälsogruppen tar kontakt med den mobbade för ytterligare information

• Trygghetsgruppen/elevhälsogruppen träffar mobbaren utan förvarning

• Elever som träffat Trygghetsgruppen/elevhälsogruppen har möjlighet att berätta hemma innan föräldrarna kontaktas

• Efter högst en vecka följer Trygghetsgruppen/elevhälsogruppen upp hur det har gått sedan sist. Uppföljning sker genom elev och föräldrakontakt

• Om mobbningen fortsätter kallas föräldrarna till samtal tillsammans med eleven, mentorn, representant från Trygghetsgruppen/elevhälsogruppen och rektorn

• Vid behov kontaktas Resursteamet

• Kan man trots detta inte bryta mobbningen gör skolan en anmälan till polis enligt socialtjänstlagen

I trygghetsgruppen ingår:

Skolsköterska 24 88 17 Resurslärare 24 88 81

Rektor 24 88 80 Resurslärare 24 88 81

Resurslärare 24 88 81 Specialpedagog 24 88 81

9 Dokumentation

Alla åtgärder dokumenteras (händelse, datum, inblandade elever/vuxna). Den som är ansvarig för handläggningen är också ansvarig för att dokumentationen görs.

All dokumentation skall arkiveras den tid som föreskrivs. (5 år) Handlingsplan bif. som bil. 1

10 Kvalitetssäkring

Planen mot kränkande behandling är ett aktivt verktyg i skolans verksamhet som utvärderas och revideras varje år. Dokumentationen redovisas i enhetens

kvalitetsredovisning. Detta är rektorns yttersta ansvar.

11 Tillsyn

Huvudmannen för verksamheten eller rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion är skyldig att på uppmaning av en ombudsman eller av Statens

(9)

skolverk lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen. De nedan nämnda ska inom sina respektive

ansvarsområden se till att denna lag följs:

• Statens skolverk, Barn- och elevombudet för likabehandling (BEO)

• Jämställdhetsombudsmannen (JämO)

• Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO)

• Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO)