DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN KRAFTLEDNINGSSTRÅKET OMRÅDE B, JÄRFÄLLA KOMMUN
Datum: 2021-10-28 Version: 1.1
2021-10-28 1(30)
Uppdragsnummer Grap nr Datum Antal sidor Antal bilagor
606417 2021-10-28 30 -
Uppdragsledare Beställares referens Beställares ref nr
Jenny Korinth Anne-Marie Engman-Ott
Beställare Järfälla kommun Rubrik
DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN KRAFTLEDNINGSSTRÅKET OMRÅDE A, JÄRFÄLLA KOMMUN
Underrubrik
Författad av Datum
Jonas Olofsson 2021-10-28
Granskad av Datum
Erik Gustafsson/Jenny Korinth 2021-10-28
GEOSIGMA AB www.geosigma.se info@geosigma.se Bankgiro: 5331 - 7020 PlusGiro: 417 14 72 - 6 Org.nr: 556412 – 7735
Uppsala Box 894, 751 08 Uppsala S:t Persgatan 6, Uppsala
Tel: 010-482 88 00
Teknik & Innovation Vaksala-Eke 83 755 94 Uppsala Tel: 010-482 88 00
Göteborg St. Badhusg 18-20 411 21 Göteborg Tel: 010-482 88 00
Stockholm S:t Eriksgatan 113 113 43 Stockholm Tel: 010-482 88 00
2021-10-28 2(30)
SAMMANFATTNING
Inom Kraftledningsstråket Etapp 1, beläget i Viksjö, Järfälla kommun pågår planarbeten med syfte att pröva marken för bostadsändamål i form av småhusbebyggelse. Mot bakgrund av att det forna kraftledningsstråket har avvecklats och till viss del ersatts med markkabel, har mark frilagts där en annan markanvändning nu kan bli möjlig. Inom Kraftledningsstråket Etapp 1 pågår arbetena med fyra planområden (område A, B, C och D) där föreliggande utredning behandlar område B.
För att skapa en fungerande dagvattenhantering med en minskad flödes- och föroreningsbelastning på recipienten, efter planerade förändringar av planområdet, föreslås följande åtgärder:
• Dagvatten från de kommunala vägytorna och GC-vägen längs gatan leds till ett infiltrationsstråk.
• Dagvattenhanteringen inom kvartersmarken har antagits bestå av endast fördröjning.
• När dagvattnet lämnat kvartersmarken passerar det ytterligare ett reningssteg i form av en dagvattendamm som placeras längst nedströms i planområdet.
• Dagvatten som uppstår inom parkmarken (inkl. GC-vägar) inom den allmänna platsmarken omhändertas i ett mindre infiltrationsstråk som löper längs GC-vägen.
• För att underlätta dagvattenhanteringen i planområdet bör kantsten mellan hårdgjorda ytor och grönytor undvikas.
Med rekommenderad dagvattenhantering uppfyller detaljplanen kraven: att byggande enligt detaljplanen inte försämrar möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormerna för vatten och att Järfällas kommuns riktlinjer för dagvattenhantering, med bl a krav på rening, riktvärden och flöde, uppfylls.
Föroreningskoncentrationerna och belastningen efter exploatering och med åtgärder motsvarar eller är mindre än koncentrationerna och belastningen före exploatering.
Flödeskravet vid fastighetsgräns och detaljplanegräns uppfylls.
2021-10-28 3(30)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning ... 5
Bakgrund ... 5
Syfte ... 5
2. Förutsättningar ... 5
Krav ... 5
2.1.1. Gällande miljökvalitetsnormer för vatten ... 5
2.1.1. Riktlinjer för dagvattenhantering... 6
2.1.2. Östra Mälarens vattenskyddsområde ... 6
3. Befintliga förhållanden ... 8
Detaljplaneområdets geografiska läge ... 8
Detaljplaneområdet idag och nuvarande markanvändning ... 8
Befintlig avvattning ... 9
Markförhållanden ... 10
3.4.1. Infiltrationsförutsättningar och geologi ... 10
Översvämning vid skyfall och höga flöden ... 12
4. Framtida förhållanden ... 13
Detaljplaneområdets planerade utformning ... 13
5. Beräkningar ... 15
Metoder ... 15
5.1.1. Flödesberäkning ... 15
5.1.2. Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym ... 15
5.1.3. Föroreningsberäkning ... 15
Markanvändning och avrinningskoefficienter ... 15
6. Resultat dagvattenflöden och föroreningar ... 17
Flöden och fördröjningsvolymer ... 17
Resultat från föroreningsberäkningar ... 17
7. Resultat dagvattenhantering ... 19
Planerad dagvattenhantering ... 19
Höjdsättning... 20
7.2.1. Planerade marknivåer ... 22
Teknisk utformning och lösningar för dagvattenhantering ... 23
7.3.1. Dagvattenhantering på allmän platsmark ... 24
7.3.2. Dagvattenhantering på kvartersmark ... 26
Materialval ... 26
Investeringskostnader ... 26
Drift- och underhållsaspekter... 26
2021-10-28 4(30)
Genomförbarhet i planerat dagvattensystem... 26
Hänsyn till miljökvalitetsnormerna... 26
8. Detaljplanens lämplighet... 27
Säkerställande av lämplighet ... 27
9. Slutsats ... 28
10. Referenser ... 29
Referenser ... 29
Underlag och kartor ... 29
2021-10-28 5(30)
1. INLEDNING Bakgrund
Inom Kraftledningsstråket Etapp 1, beläget i Viksjö, Järfälla kommun pågår planarbeten med syfte att pröva marken för bostadsändamål i form av småhusbebyggelse. Mot bakgrund av att det forna kraftledningsstråket har avvecklats och till viss del ersatts med markkabel, har mark frilagts där en annan markanvändning nu kan bli möjlig. Inom Kraftledningsstråket Etapp 1 pågår arbetena med fyra planområden (område A, B, C och D) där föreliggande utredning behandlar område B.
Det aktuella planområdet är ca 4,4 hektar stort och den planerade markanvändningen inom området är bostäder med tillhörande gårdsytor, gång- och cykelväg samt väg.
Syfte
Syftet med dagvattenutredningen är att visa att detaljplanen klarar att uppfylla dagvattenkraven, d v s miljökvalitetsnormer för vatten, förhindra översvämningar orsakade av dagvatten och riktlinjer för
dagvattenhantering (ej skyfall). Syftet är också att i tidigt skede bedöma om detaljplaneförslaget är lämpligt ur dagvattensynpunkt samt att föreslå de omarbetningar av detaljplaneförslaget som behövs för att dagvattenkraven ska uppnås.
För att uppnå syftet ingår att visa hur dagvattenflödet och föroreningsgraden/mängden förändras vid föreslagen markanvändning samt föreslå de lösningar, markreservationer eller planbestämmelser som behövs för att uppnå dagvattenkraven.
Utredning av översvämningar p g a höga vattenflöden i vattendrag och skyfall ingår inte. Det ingår heller inte att dimensionera ledningsnätet.
I rapporten redovisas följande:
• föroreningshalter och mängder före och efter exploatering
• reningsbehovet och nödvändiga reningsåtgärder
• flöden före och efter exploatering
• fördröjningsbehovet och nödvändiga fördröjningsåtgärder
• att detaljplanen efter åtgärder uppnår dagvattenkraven
2. FÖRUTSÄTTNINGAR Krav
2.1.1. Gällande miljökvalitetsnormer för vatten Mälaren-Görväln
Detaljplaneområdet ligger inom Mälarens avrinningsområde, inom den del av Mälaren som benämns Mälaren- Görväln. Mälaren-Görväln är av vattenmyndigheten klassad som en ytvattenförekomst med fastställda Miljökvalitetsnormer. Sjöns ekologiska status är idag god, och den bedöms inte vara påverkad av vare sig övergödning eller försurning, men däremot av miljögifter.
Mälaren-Görvälns kemiska status bedöms som Ej god. Förutom de överallt överskridande ämnena kvicksilver och kvicksilverföreningar samt polybromerade difenyletrar (PBDE), så överskrids halterna av kadmium och bly samt föreningar av dessa ämnen, samt av antracen och tributyltennföreningar. Även en rad olika PAH:er har uppmätts i höga halter, men dessa saknar fastställda gränsvärden. Tidsfrist gäller till år 2027 för att uppnå en God kemisk status, undantaget de överallt överskridande ämnena.
Tabell 2-1. Miljökvalitetsnormer och statusklassning för Mälaren-Görväln Statusklassning MKN
Ekologisk status God God ekologisk status
Kemisk status Uppnår ej god God kemisk
ytvattenstatus Kemisk status utan
överallt överskridande ämnen
Uppnår ej god
2021-10-28 6(30)
Tabell 2-2. Undantag från MKN avseende kvalitetskrav för kemisk ytvattenstatus för Mälaren-Görväln
Mindre stränga krav Tidsfrister
Bromerad difenyleter Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus
Kadmium och kadmiumföreningar
2027
Kvicksilver och kvicksilverföreningar
Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus
Bly och blyföreningar 2027
Antracen 2027
Tributyltennföreningar 2027
2.1.1. Riktlinjer för dagvattenhantering
Detaljplaneområdet omfattas av Järfällas kommuns riktlinjer för dagvattenhantering. De övergripande kraven är:
• Dagvatten ska renas och fördröjas så nära källan som möjligt.
• Dagvatten ska inte medföra att recipientens status försämras eller att gällande miljökvalitetsnormer inte uppnås.
• Dagvatten ska omhändertas så det inte riskerar att orsaka översvämningar av nedströms liggande områden.
• Dagvatten ska utgöra en positiv resurs i landskapet.
• Dagvatten ska avledas skiljt från spillvattnet.
Kraven specificeras även i riktlinjerna, där det till exempel framgår att dagvattnet ska tas om hand lokalt, i första hand genom infiltration och att avskiljning av olja och sediment krävs för dagvatten från alla nya kommunala vägar.
Inom Mälarens avrinningsområde gäller nedanstående flödesbegränsningar och riktvärden.
Tabell 2-3. Flödeskrav inom Mälarens avrinningsområde
Maximalt tillåtet flöde vid 10-årsregn
I fastighetsgräns I detaljplanegräns
Mälaren 70 l/s, ha 70 l/s, ha
Tabell 2-4. Riktvärden inom Mälarens avrinningsområde
Ämne Enhet Riktvärde 1), 2)
Totalfosfor µg/l 100
Totalkväve saknas
Suspenderad substans
mg/l 40
Olja mg/l 0,5
Bly µg/l 3
Kadmium µg/l 0,3
Kvicksilver µg/l 0,04
Koppar µg/l 9
Zink µg/l 15
Nickel µg/l 6
Krom µg/l 8
2.1.2. Östra Mälarens vattenskyddsområde
Detaljplaneområdet ingår i Östra Mälarens vattenskyddsområde som syftar till att bevara god kvalitet på råvattnet för ytvattentäkterna inom Östra Mälaren. För vattenskyddsområdet gäller särskilda föreskrifter. Exempelvis regleras utsläpp av dagvatten.
Utsläpp av dagvatten från nya eller ombyggda hårdgjorda ytor där det finns risk för vattenförorening får inte ske utan föregående rening. Dräneringssystem vid till exempel större vägar, broar och parkeringsanläggningar ska vara försedda med möjlighet till fördröjning och uppsamling i samband med olyckor och utsläpp.
2021-10-28 7(30)
De befintliga utsläpp av dagvatten som finns inom den primära och sekundära skyddszonen är tillåtet i nuvarande omfattning och utformning såvida den inte strider mot annan gällande lagstiftning.
2021-10-28 8(30)
3. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Detaljplaneområdets geografiska läge
Planområdet ligger inom Mälarens avrinningsområde, enligt VISS (VISS, 2021). Mälaren ligger väster om planområdet, se Figur 3-1.
Figur 3-1. Detaljplaneområdets läge i förhållande till recipienten och dess avrinningsområde.
Detaljplaneområdet idag och nuvarande markanvändning
Planområdet utgörs av ett ca 4,4 hektar stort område där marken idag främst upptas av naturmark, gång- och cykelväg, samt grusytor se Figur 3-2.
Mälarens avrinningsområde
Bällstaåns avrinningsområde
2021-10-28 9(30)
Figur 3-2. Beskrivning av detaljplaneområdets nuvarande markanvändning och delavrinningsområden.
Befintlig avvattning
Den befintliga generella ytavrinningen sker huvudsakligen i västlig och sydlig riktning, se Figur 3-3. Inom planområdet finns idag några mindre lågpunkter där vatten riskerar att bli stående vid kraftigare regn, se Figur 3-3.
Vid simulering av flöden och vattendjup har ett 100-årsregn applicerats. Inom planområdets västra del passerar det befintliga dagvattensystemet som leder dagvattnet mot Mälaren. Möjliga anslutningspunkter finns i planområdets västra del.
2021-10-28 10(30)
Figur 3-3. Befintlig avvattning och ledningsnät (gröna linjer). Lila fält markerar lågpunkter och dess djup i meter.
Markförhållanden
Inom området har en översiktlig geoteknisk utredning utförts av Bjerking (2020) på uppdrag av Besqab Projektutveckling AB. Även en Markteknisk undersökningsrapport (MUR) har utförts av Bjerking (2020b).
Sammanfattat från de geotekniska utredningarna utgörs området av 0-4 m friktionsjord på berg men det förekommer även ställvis ca 2 m fyllning på 0,5 m torrskorpelera på friktionsjord på berg. Den naturligt förekommande friktionsjorden utgörs av siltig sandmorän. Block har genomborrats i 1 av 18 utförda JB- sonderingar och friktionsjorden bedöms därför som något blockig. Grundvattenytans trycknivå har uppmätts till +38,86 vilket motsvarar ca 1,7 m under befintlig marknivå i läge för grundvattenröret.
3.4.1. Infiltrationsförutsättningar och geologi
Infiltrationskapaciteten för en jord beror bland annat på dess kornstorlek, packningsgrad och markens vattenhalt.
När marken är torr är infiltrationskapaciteten som högst för att sedan avta vid ökad mättnadsgrad. Vid helt mättade förhållanden kan infiltrationskapaciteten sättas lika med jordens hydrauliska konduktivitet, Ks.
I sandiga eller grusiga jordar, som har hög dräneringsförmåga, kan man i allmänhet förvänta sig att mättade eller nära mättade förhållanden aldrig uppkommer nära markytan, så att jordens infiltrationskapacitet inte avtar särskilt mycket ens under långvariga regn med dimensionerande intensitet. För att marken inte ska översvämmas måste markens infiltrationskapacitet vara så stor att den kan hantera dimensionerande flöden. I Tabell 3-1 nedan anges infiltrationskapacitet för olika svenska jordtyper.
Tabell 3-1. Mättad infiltrationskapacitet för olika svenska jordtyper (VAV, 1983)
Jordtyp Infiltrationskapacitet (mm/h)
Morän 47
Sand 68
Silt 27
Lera 4
Matjord 25
Enligt jordartskartan och jorddjupskartan från SGU består jordlagren inom utredningsområdet av glacial lera, berg som överlagras av tunna moränlager samt morän. Jorddjupet inom utredningsområdet varierar mellan 0 m (berg i dagen) och 5 m enligt SGU:s jorddjupsmodell, vilket överensstämmer väl med de geotekniska undersökningarna.
Se Figur 3-4 och Figur 3-5 för SGU:s jordarts- och jorddjupskarta. Baserat på denna information bedöms förutsättningarna för naturlig infiltration av dagvatten som relativt goda inom stora delar av planområdet.
2021-10-28 11(30)
Figur 3-4. Jordartskartan från SGU visar att planområdet i huvudsak består av berg som överlagras av tunna lager morän samt morän och glacial lera. Planområdet markeras med svart streck.
Figur 3-5. SGU:s jorddjupsmodell visar att utredningsområdet bedöms ha ett jorddjup på 0-5 m.
2021-10-28 12(30)
Översvämning vid skyfall och höga flöden
I Figur 3-6 redovisas resultatet från kommunens översvämningskartering. Inom planområdet finns några mindre lokala lågpunkter med ett mindre djup. Se även Figur 3-3.
Figur 3-6. Översvämningsutredning och djup. Planområdet ungefärliga position markeras med rött streck.
2021-10-28 13(30)
4. FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Detaljplaneområdets planerade utformning
Exploateringen kommer innebära att den befintliga markanvändningen ersätts av bostadshus (småhusbebyggelse), gårdsytor, vägytor och parkmark, se Figur 4-1. Inom kvartersmarken planeras för 22 st byggnadskroppar som rymmer totalt 56 lägenheter. Inom planområdet föreslås inga underjordiska konstruktioner som garage.
Figur 4-1. Planerad markanvändning.
Gatan som redovisas i figur 4-1 har inför beräkningarna indelats enligt gatusektionen som visas i figur 4-2.
Gatusektionen är planerad att bli 9 m där gångbana utgör 2 m, körbana utgör 4,5 m, område för belysning utgör 0,5 m och 2 m är markerad som grusyta där dagvattenhantering kan ske. Se figur 4-2 för mer information.
GC-vägen som redovisas i figur 4-1 har inför beräkningarna indelats enligt sektionen som visas i figur 4-3.
Sektionen för gång- och cykelvägen planerad till 4,7 m där en gemensam dubbelriktad gång- och cykelbana utgör 3,5 m och 1,2 m utgör belysning. Belysningen planeras att placeras i grönyta, tillskillnad mot vad figur 4-3 visar.
2021-10-28 14(30)
Figur 4-2. Gatusektion för område B. Figur hämtad från trafik-PM (Järfälla kommun, 2021).
Figur 4-3. Sektion för gång- och cykelväg. Figur hämtad från trafik-PM (Järfälla kommun, 2021).
2021-10-28 15(30)
5. BERÄKNINGAR Metoder
Samtliga beräkningar har genomförts med beräkningsverktyget StormTac Web. Verktygets standardvärden på avrinningskoefficienter har använts. Årsnederbörden har satts till 636 millimeter, vilket är den korrigerade årsmedelnederbörden för SMHI:s nederbördsstation Observatorielunden i Stockholm beräknad utifrån en korrektionsfaktor på 1,18 för perioden 1961-1990 (SMHI).
5.1.1. Flödesberäkning
Dagvattenflöden för delområden med olika markanvändning har beräknats med StormTac Web för återkomsttid 10 år. Klimatfaktor 1,25 har använts för framtida situation och för nuvarande situation har faktor 1,0 använts. Vid beräkning av dimensionerande flöden har den dimensionerande avrinningskoefficienten använts i enligt med standardvärdena i StormTac Web. Den kan skilja sig något jämfört med volymavrinningskoefficienterna som redovisas i tabell 5-2.
Områdets rinnsträckor för den befintliga och planerade markanvändningen har beräknats. För den befintliga situationen rinner dagvattnet ut ur planområdet på bred front (se Figur 3-3) och lämnar planområdet via ett tiotal punkter. Eftersom den längsta rinnsträckan inom planområdet är ca 500 m och den befintliga markanvändningen till stor del består av naturmark är rinntiden satt till 20 minuter för den befintliga situationen och 10 minuter för den planerade.
En rinntid på 10 minuter resulterar i regnintensitet på 228 l/s ha exklusive klimatfaktor och 285 l/s ha inklusive en klimatfaktor på 1,25. En rinntid på 20 minuter resulterar i en regnintensitet på 151 l/s ha exklusive klimatfaktor och 189 l/s ha inklusive en klimatfaktor på 1,25.
5.1.2. Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym
Beräkningarna av dimensionerande utjämningsvolym har gjorts med StormTac Web. Metoden bygger på ekvation (1) från Svenskt Vattens publikation 110.
𝑉 = 0,06 ∙ (𝑖(𝑡𝑟) ∙ 𝑡𝑟− 𝐾 ∙ 𝑡𝑟− 𝐾 ∙ 𝑡𝑟𝑖𝑛𝑛+𝐾2∙𝑡𝑟𝑖𝑛𝑛
𝑖(𝑡𝑟) ) (Ekvation 1)
där V är den dimensionerande specifika utjämningsvolymen (m3/hared), trinn är områdets rinntid och K är den tillåtna specifika avtappningen från området (l/s∙hared). För att kompensera för att avtappningen från magasinet inte är maximal annat än vid maximal reglerhöjd multipliceras den tillåtna avtappningen K med en faktor 2/3.
V beräknas som en maxfunktion av olika regnvaraktigheter och intensiteter, vilket innebär att sambandet tar höjd för vilken typ av regn (korta regn med högre intensitet eller långa regn med lägre intensitet) som bidrar med störst volym vatten som behöver fördröjas.
5.1.3. Föroreningsberäkning
Beräkningar av föroreningsbelastning i dagvattnet har utförts med modellverktyget StormTac Web version 20.2.2.
Verktygets standardvärden på volymavrinningskoefficienter använts.
Med hjälp av schablonhalter för olika typer av markanvändning ger StormTac en uppskattning av den förändring i föroreningsbelastning på recipienten som planerad exploatering innebär. Presenterade siffror ska dock inte användas som säkra värden utan visar tendensen till förändring som exploateringen innebär.
Markanvändning och avrinningskoefficienter
I Tabell 5-1 redovisas vägavsnittets bedömda årsdygnstrafik (ÅDT). ÅDT har satts till ca 234 fordon per dygn vilket är hämtat från Trafik-PM för området (Järfälla kommun, 2021).
Tabell 5-1. Gator för biltrafik och bedömd genomsnittlig årsdygnstrafik (ÅDT) Gata, avsnitt Befintligt ÅDT Planerat ÅDT
Gata - 234
2021-10-28 16(30) Tabell 5-2. Markanvändning, areor och avrinningskoefficienter i detaljplaneområdet
1Volymavrinningskoefficient Mark-
användning
Kvartersmark/
allmän platsmark
Avrinnings- koefficient1
ϕ
Area (ha)
Reducerad area (ha) Befintlig Planerad Befintlig Planerad
Naturmark Allmän platsmark 0,12 3,88 0,47
GC-bana Allmän platsmark 0,80 0,36 0,34 0,29 0,27
Grusyta Allmän platsmark 0,40 0,14 0,12 0,06 0,05
Väg Allmän platsmark 0,80 0 0,28 0,22
Marksten Allmän platsmark 0,68 0 0,03 0,02
Parkmark Allmän platsmark 0,10 0 1,38 0,14
Tak Kvartersmark 0,90 0 0,44 0,40
Gårdsyta inom kvarter
Kvartersmark 0,15 0 1,50 0,22
Asfaltyta Kvartersmark 0,80 0 0,30 0,24
Summa allmän platsmark 4, 40 2,15 0,82 0,70
Summa kvartersmark 0 2,24 0 0,86
Hela detaljplaneområdet 4,40 4,39 0,82 1,56
2021-10-28 17(30)
6. RESULTAT DAGVATTENFLÖDEN OCH FÖRORENINGAR Flöden och fördröjningsvolymer
I tabell 6-1 redovisas de dimensionerande flödena före och efter exploatering, vilket flödeskrav som gäller för den aktuella ytan enligt riktlinjerna och vilken erforderlig fördröjningsvolym som krävs för att nå kraven. Den totala nödvändiga fördröjningsvolymen för detaljplaneområdet är 160 m3, varav 140 m3 ska finnas på kvartersmark och 20 m3 på allmän platsmark.
Tabell 6-1. Beräknade flöden före och efter exploatering samt beräknad erforderlig fördröjningsvolym utifrån tillåten avtappning. Dagvattenflödena är beräknade för ett 10-årsregn med 20 minuters varaktighet (151 l/s ha) för den befintliga situationen och för ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet (228 l/s ha) med en klimatfaktor på 1,25 ansatt för planerad markanvändning
Avrinningsområde Befintlig
markanvändning Flöde, Qdim (l/s)
Planerad markanvändning
Flöde, Qdim (l/s)
Flödes- krav (l/s)
Erforderlig fördröjningsvolym (m3)
1 Kvartersmark 0 370 157 140
Allmän platsmark 110 200 151 20
Hela
detaljplaneområdet
110 570 308 160
Totalt 110 570 308 160
Resultat från föroreningsberäkningar
I Tabell 6-2 redovisas de beräknade föroreningshalterna för hela planområdet. I tabellen redovisas halterna för den befintliga markanvändningen före exploatering och efter exploatering. Föroreningshalterna efter exploatering redovisas dels utan reningsåtgärder, dels med reningsåtgärder. I Tabell 6-3 redovisas motsvarande scenarier fast för mängder (kg/år) som lämnar planområdet.
Tabell 6-2. Föroreningshalter i dagvatten i utredningsområdet före och efter exploatering samt efter exploatering med rening
Ämne Enhet Riktvärde1 Före
exploatering Efter exploatering Före rening2
Efter exploatering Efter rening2
Reningseffekt (%)
Totalfosfor µg/l 100 74 120 40 67
Totalkväve saknas 1200 1500 680 55
Suspenderad substans mg/l 40 20 23 6 74
Olja mg/l 0,5 0,24 0,35 0,019 95
Bly µg/l 3,0 3,1 2,7 0,74 73
Kadmium µg/l 0,3 0,17 0,31 0,12 61
Kvicksilver µg/l 0,04 0,016 0,026 0,0088 66
Koppar µg/l 9,0 11 13 4,0 69
Zink µg/l 15 16 20 5,3 74
Nickel µg/l 6 1,4 3,2 1,2 63
Krom µg/l 8 2,2 4,0 0,91 77
Bensapyren µg/l 0,05 0,0063 0,0092 0,0018 80
1Riktvärden i Järfälla kommuns riktlinjer för dagvattenhantering.
2Halter som överskrider gällande riktvärden eller icke försämringskravet är markerad med rött.
2021-10-28 18(30) Tabell 6-3. Föroreningsmängder i dagvatten i planområdet före och efter exploatering samt efter exploatering med rening
Ämne Före
exploatering (kg/år)
Efter exploatering Före rening1
(kg/år)
Efter exploatering Efter rening1
(kg/år)
Förorenings- reduktion
(kg/år)
Totalfosfor 0,7 1,6 0,5 1,1
Totalkväve 10 19 9 10
Suspenderad substans 180 300 77 223
Olja 2,1 4,6 0,3 4,3
Bly 0,03 0,04 0,01 0,03
Kadmium 0,002 0,004 0,002 0,002
Kvicksilver 0,0001 0,00035 0,0001 0,00025
Koppar 0,1 0,17 0,05 0,12
Zink 0,15 0,26 0,07 0,19
Nickel 0,013 0,042 0,015 0,027
Krom 0,02 0,053 0,01 0,043
Bensapyren 0,000056 0,00012 0,000065 0,000055
1Mängder som innebär att icke-försämringskravet inte uppnås är markerad med rött.
Föroreningsberäkningarna indikerar att det sker en ökning av både föroreningshalterna samt
föroreningsmängderna som lämnar området efter planerad exploatering om inga reningsåtgärder för dagvattnet implementeras. Genom att i samband med exploateringen möjliggöra för gröna dagvattenlösningar inom området är det dock möjligt att rena dagvattnet så att föroreningsbelastningen inte ökar jämfört med situationen utan rening.
För kvartersmarken har ingen rening utöver anläggningen inom allmän platsmark antagits.
2021-10-28 19(30)
7. RESULTAT DAGVATTENHANTERING Planerad dagvattenhantering
För att skapa en fungerande dagvattenhantering med en minskad flödes- och föroreningsbelastning på recipienten, efter planerade förändringar av planområdet, föreslås följande åtgärder:
• Dagvatten från de kommunala vägytorna och GC-vägen längs gatan leds till ett infiltrationsstråk.
• Dagvattenhanteringen inom kvartersmarken har antagits bestå av endast fördröjning.
• När dagvattnet lämnat kvartersmarken passerar det ytterligare ett reningssteg i form av en dagvattendamm som placeras längst nedströms i planområdet.
• Dagvatten som uppstår inom parkmarken (inkl. GC-vägar) inom den allmänna platsmarken omhändertas i ett mindre infiltrationsstråk som löper längs GC-vägen.
• För att underlätta dagvattenhanteringen i planområdet bör kantsten mellan hårdgjorda ytor och grönytor undvikas.
För att Järfälla kommuns krav på dagvattenhanteringen ska uppfyllas krävs ytterligare rening och fördröjning av dagvattnet som uppstår inom kvartersmarken. Ytor för att skapa detta är begränsade och påverkas av bland annat planområdets höjdsättning. För att kunna skapa ytterligare ett renings- och fördröjningssteg inom den allmänna platsmarken behöver anläggningen ligga på så låg nivå som möjligt.
Nedan följer rekommendationer och utformning av den förslagna dagvattenhanteringen som minskar
föroreningsbelastningen på recipienten genom fördröjning och rening i infiltrationsstråk samt en dagvattendamm.
En konceptuell modell över planområdets dagvattenhanteringen kan ses i Figur 7-1.
Figur 7-1. Boxmodell över hur dagvattnet från planområdet kan fördröjas, renas och avledas till recipienten.
Figur 7-2 visar en bild över den planerade markanvändningen samt förslag på placering av dagvattenlösningarna inom planområdet. Förslag på hur dagvattenlösningarna kan dimensioneras finns beskrivet i Tabell 7-1. De valda dagvattenlösningarna är:
Kvartersmarken
• Inom kvartersmarken har endast fördröjning antagits vid föroreningsberäkningarna. Detta för att ta höjd för att dagvattenanläggningarna som anläggs inom kvartersmarken i framtiden inte fungerar
tillfredsställande. För att uppfylla fördröjningskraven inom kvartersmarken krävs 140 m3 fördröjning.
Utflödet från kvartersmarken är då 157 l/s (70 l/s, ha).
Allmän platsmark
• Infiltrationsstråk. Stråket placeras längs med den kommunala gatan som lutas mot stråket. Stråket har antagits vara 2 m brett och totalt ca 500 m långt. Stråket har ingen ovanliggande fördröjningszon utan antas ha ett makadamdjup på 0,5 m. Totalt ger stråket en fördröjningsvolym på ca 100 m3 beroende på stråkets lutning. För att erhålla mer fördröjning kan dämmande sektioner anläggas. Inom stråken finns en
2021-10-28 20(30)
potentiell fördröjningsvolym på upp till 200 m3 om hela stråkets volym utnyttjas till fördröjning. Stråket kan överbyggas med infarter till bostadshusen i området utan att behövas skäras av.
• Längs med GC-vägarna som inte löper längs gatan som genomskär planområdet placeras mindre infiltrationsstråk som samlar upp dagvatten från GC-vägarna och parkmarken. infiltrationsstråken har antagits vara 0,5 m breda och 0,35 m djupa. Dikena har likt gatans infiltrationsstråk inte beräknats ha en ovanliggande fördröjningszon utan allt vatten transporteras och fördröjs i makadamen.
• Inom den allmänna platsmarken krävs ytterligare en hantering av dagvattnet som kommer från
kvartersmarken för att skapa ytterligare rening. För att uppfylla fördröjningskraven för planområdet krävs att ca 20 m3 fördröjs inom den allmänna platsmarken. Eftersom dagvattnet som fördröjs inom
kvartersmarken sannolikt ansluts till en eller flera dagvattenserviser krävs att det ytterligare renings- och fördröjningssteget inom den allmänna platsmarken ligger lågt i området. Den totala ytan för den föreslagna dagvattendammen som visas i figuren nedan är ca 300 m2.
Den erforderliga fördröjningsvolymen och fördröjningsvolymen för de föreslagna dagvattenlösningarna redovisas i Tabell 7-1.
Tabell 7-1. Dagvattenlösningarnas olika storlekar, djup och magasineringsvolym för respektive delområde
Delområde Åtgärd
Area (m2)
Volym (m3)
Erforderlig volym (m3)
Vägområdet Infiltrationsstråk 1000 100-2001 -
Kvartersmarken Fördröjning - 140 140
Parkmark Infiltrationsstråk 340 48 -
Allmän platsmark Dagvattendamm 4002 120 20
Totalt 1740 408-5081
1Beroende på om dämning i diket anläggs
2 Total yta (Atot)
Figur 7-2. Lösningsförslag för planområdet.
Höjdsättning
Höjdsättningen av planområdet bör planeras för att klara hanteringen av extremregn, som till exempel ett 50- eller 100-årsregn. Detta görs genom att säkerställa att om föreslagna fördröjningsanläggningar bräddar så ska
överskottsvattnet tillåtas rinna ut via sekundära flödesvägar för vidare transport mot recipienten. Denna lösning
2021-10-28 21(30)
medför att risken för skador på hus och grundläggning kan minskas. En enkel skiss på höjdsättning av byggnader kan ses i Figur 7-3.
Figur 7-3. Höjdsättningsförslag enligt Svenskt vattens publikation P105 (Svenskt Vatten, 2011).
Det är viktigt att vägområdet höjdsätts så att det vid extremregn avleder vatten bort från bebyggelse mot grönytor.
I Figur 7-4 ses den befintliga höjdsättningen över området. Den föreslagna dagvattenanläggningen har placerats längst västerut i området (nivå 39,77 m.ö.h, RH2000) för att säkerställa att vatten från alla delar av
kvartersmarken kan ledas dit via självfall.
Figur 7-4. Befintlig höjdsättning inom planområdet.
2021-10-28 22(30) 7.2.1. Planerade marknivåer
Det är viktigt att gata och gc-bana lutas mot det föreslagna infiltrationsstråket. Detta kan lösas via enkelsidigt tvärfall vilket möjliggör en dikeslösning på endast ena sidan gatan, t.ex. söder om gatan. Se Figur 7-5 för gatusektion.
Figur 7-5. Gatusektion för område B. Infiltrationsstråk är placerat där ”GRUS” markeras.
Infiltrationsstråket markeras med svartstreckad linje i figuren. Dagvattenflöde redovisas med blå pil.
Vid dagvattenutredningen har inga bestämda marknivåer erhållits. Istället har den befintliga höjdsättningen inom planområdet antagits gälla även för den planerade situationen.
2021-10-28 23(30)
Figur 7-6. Sektion för gång- och cykelväg inom parkmark. Ett mindre infiltrationsstråk föreslås omhänderta dagvatten från GC-vägen och parkytorna. Infiltrationsstråket är markerat med en svartstreckad linje.
Teknisk utformning och lösningar för dagvattenhantering
Nedan beskrivs den tekniska utformningen för den föreslagna dagvattenhanteringen. Se Tabell 7-2 och Figur 7-7.
2021-10-28 24(30)
Figur 7-7. Framtida utformning och planerad dagvattenhantering i detaljplaneområdet.
Tabell 7-2. Anläggningsdata för utjämningsmagasin och allmänna reningsanläggningar som används i beräkningarna
Åtgärd, nr. i karta
Placering2 Yta vid maxbelastning (m2)
Djup (m)
Fördröjningsvolym (m3)
Reningseffekt fosfor %1
Ansvar3 (Park och gata eller VA)
1
Dagvattendamm
Allmän plats
400 1,0 120 51 VA
2
Infiltrationsstråk
Allmän plats
1000 0,5 100-2004 70 Park och gata
3
Infiltrationsstråk för park och GC- väg
Allmän plats
340 - 48 58 Park och gata
TOTALT - - 408-5084 -
1För vattnet som leds till anläggningen
2Kvartersmak eller allmän platsmark
3VA eller Park och gata
4Beroende på om dämning i diket anläggs
7.3.1. Dagvattenhantering på allmän platsmark
Inom den allmänna platsmarken föreslås tre lösningar. En för gaturummet, en för gc-väg och parkområdena samt en en uppsamlande allmän dagvattenanläggning. Infiltrationsstråken förvaltas av park och gata medan den uppsamlande dagvattendammen förvaltas av VA. I den västra delen av planområdet ansluts den allmänna VA- anläggningen (dagvattendammen) till det befintliga dagvattensystemet via en strypt utloppsledning som säkerställer att flödeskravet från planområdet uppfylls, se Figur 7-8, Figur 7-9 och Figur 7-10.
1. Dagvattendamm
2. Krossdike
3. Krossdike för park och
GC-väg
2021-10-28 25(30)
Figur 7-8. Lösningsförslag samt befintligt ledningsnät.
Figur 7-9. Exempelbild på dagvattendamm.
2021-10-28 26(30)
Figur 7-10. Exempel på större och mindre infiltrationsstråk, förvaltas av park gata.
7.3.2. Dagvattenhantering på kvartersmark
Inom kvartersmarken ska 140 m3 fördröjas för att uppnå Järfälla kommuns flödeskrav. Dagvattenhanteringen har inte studerats i detalj för kvartersmarken. Inga reningsanläggningar inom kvartersmarken har tagits i beaktning vid beräkning av föroreningstransporten från planområdet.
Materialval
För att minska miljöpåverkan på dagvattnet och recipienten bör material som inte innehåller miljöskadliga ämnen väljas. Kända material som avger föroreningar är t.ex. varmförzinkade takytor, belysningsstolpar och räcken.
Kadmium återfinns ofta i zinkmaterial, varför zinkprodukter bör undvikas där så är möjligt. Plastbelagda takytor avger organiska föroreningar. Byggvaror bör uppfylla kriterier som ställs av branschorganisationer som
Byggvarubedömningen och BASTA.
Investeringskostnader
Investeringskostnaderna för de föreslagna anläggningarna styrs till stor del av de platsspecifika förutsättningarna.
Generellt är kostnaden för att anlägga ett infiltrationsstråk något dyrare än att anlägga ett vanligt dike.
Investeringskostnaden för en dagvattendamm kan variera stort beroende på storlek och platsens förutsättningar.
En damm i ett naturområde blir i regel billigare än en damm i stadsmiljö.
Drift- och underhållsaspekter
Drift och underhåll av infiltrationsstråk innefattar renhållning och ogräsrensning. Ytan bör kontrolleras regelbundet. På längre sikt kan det finnas behov av att byta ut makadamfyllningen Sedimenterade partiklar kan sätta igen porer och därmed minska infiltrationskapaciteten.
Dagvattendammen kräver regelbunden kontroll och skötsel för att upprätthålla en hög reningskapacitet.
Vegetationsutveckling och tecken på erosionsskador behöver kontrolleras regelbundet. Bottensediment som ansamlas måste avlägsnas med jämna mellanrum, hur ofta beror på föroreningsbelastningen.
De föreslagna lösningarna har valts för att erhålla så stor rening som möjligt.
Genomförbarhet i planerat dagvattensystem
Den föreslagna dagvattenhanteringen bedöms kunna implementeras till befintligt dagvattensystem. Lösningarna bygger på tekniskt genomförbara anläggningar som har hög reningseffekt.
Hänsyn till miljökvalitetsnormerna
Föreslagna lösningar för dagvattenhanteringen inom planområdet är utformade enligt Järfälla kommuns riktlinjer, som syftar till att dagvattnet ska renas i sådan utsträckning att stadens vattenförekomster på sikt ska uppnå god status. Eftersom planområdet idag utgörs av främst naturmark är den befintliga föroreningsbelastningen från området väldigt låg. Att uppnå den befintliga föroreningsbelastningen, och till och med understiga den, skulle innebära en förbättring på en redan väldigt låg påverkan. Beräkningarna av föroreningsbelastning från området visar på en minskning för samtliga studerade föroreningar förutom nickel och bensapyren.
2021-10-28 27(30)
8. DETALJPLANENS LÄMPLIGHET
Detaljplaneförslaget anses vara lämpligt sett ur ett dagvattenperspektiv, förutsatt att de föreslagna åtgärderna införlivas.
Säkerställande av lämplighet
För att planen ska vara lämplig måste förutsättningarna i Tabell 8-1 säkerställas både i planen och i genomförandet.
Det är viktigt att föreslagna lösningar, planbestämmelser och markreservationer kommer till stånd vid detaljplanens genomförande. Om förutsättningarna ändras eller om föreslagna lösningar byts ut mot andra alternativ måste de ha en likvärdig funktion och detta behöver verifieras med nya beräkningar.
Tabell 8-1. Förutsättningar som behöver säkerställas för att planen ska vara lämplig
Förutsättning Gäller för Behov Säkerställs genom
Markreservation Allmän platsmark Mark reserveras för dagvattenanläggning
Planbestämmelse Materialval Byggnadsmaterial Undvik varmförzinkade takytor och
plastbelagda takytor
Planbestämmelse Fördröjningsvolym Kvartersmark Fördröjningsvolym om minst 63
m3/ha inom kvartersmark
Planbestämmelse Fördröjningskrav Kvartersmark Fördröjning till max 70 l/s, ha vid 10-
årsregn inkl. klimatfaktor
Projektering Åtgärd Gata Infiltrationsstråk 1000 m2 och 100 m3 Projektering Åtgärd Parkmark Infiltrationsstråk 340 m2 och 48 m3
Åtgärd Allmän plats Uppsamlande dagvattenanläggning, dagvattendamm 300 m2 och 120 m3
Projektering
2021-10-28 28(30)
9. SLUTSATS
Med rekommenderad dagvattenhantering bedöms detaljplanen uppfylla kraven under 2.1: att detaljplaneförslaget inte försämrar möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormerna för vatten och att Järfällas kommuns riktlinjer för dagvattenhantering, med bl a krav på rening, riktvärden och flöde, uppfylls.
Föroreningskoncentrationerna och belastningen efter exploatering och med åtgärder motsvarar eller är mindre än koncentrationerna och belastningen före exploatering.
Flödeskravet vid fastighetsgräns och detaljplanegräns uppfylls.
2021-10-28 29(30)
10. REFERENSER Referenser
Bjerking (2020) 2020-12-11. PM Geoteknik Järfälla, Viksjö Kraftledningsstråket etapp 1. 20U2542 Bjerking (2020b) 2020-12-11. Markteknisk undersökningsrapport – Geoteknik Järfälla, Viksjö Kraftledningsstråket etapp 1. 20U2542.
Järfälla kommun (2021). PM TRAFIK Kraftledningsstråket delområde A, B, C och D. 2021-08-13.
VISS, 2021. Vatteninformationssystem Sverige. Shapefiler över avrinningsområden hämtad i april 2021 VAV, 1983. Svenska Vatten- och avloppsverksföreningen. Publikation VAV P46 jun 1983. Lokalt omhändertagande av dagvatten – LOD – Anvisningar och kommentarer
Underlag och kartor
• Riktlinjer för dagvattenhantering, 2016-12-12
• Rapportmall för dagvattenutredningar, 2021-02-03
• Detaljplaneskiss, Ej daterad
• Vägledning för dagvattenutredningar, Järfälla kommun, 2020-03-26
• Grundkarta, Ej daterad
• Ledningskarta, Ej daterad
