Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Norrköpings kommun

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

efter tillsyn i Navestadsskolan 1

belägen i Norrköpings kommun

Uppföljning av tillsyn i Navestadsskolan 1

Skolinspektionen genomförde tillsyn av Norrköpings kommun under våren 2017. Skolinspektionen fattade den 20 september 2017 beslut efter tillsyn för Navestadsskolan 1. Skolinspektionen har nu gjort en uppföljning av de brister som framkom i detta beslut. Utredningen i uppföljningen omfattar dels en redovisning från Norrköpings kommun, dels information som

Skolinspektionen inhämtat vid besök på Navestadsskolan 1 den 12 och 13 februari samt den 11 och 13 april 2018. Vid besöken genomfördes intervjuer med rektorn, lärare, företrädare för elevhälsa och trygghetsteam samt elever.

Det genomfördes även observationer i på förhand utvalda lektioner och av de gemensamma utrymmen som finns på skolan och där elever uppehåller sig.

Norrköpings kommun har den 3 maj 2018 inkommit med synpunkter på

Skolinspektionens protokoll från uppföljningsbesöken. Vidare har Norrköpings kommun den 5 juni 2018 inkommit med kompletterande yttrande.

Skolinspektionens beslut

Vid uppföljning av tidigare beslut konstaterar Skolinspektionen att huvudmannen inte avhjälpt samtliga påtalade brister. Skolinspektionen förutsätter att huvudmannen skyndsamt vidtar åtgärder för att avhjälpa de brister som kvarstår.

Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt.

Föreläggande vid vite

Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 §§ skollagen (2010:800) Norrköpings kommun att vid vite av 1 400 000 kr senast den 5 november 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen.

Om Norrköpings kommun inte följer detta föreläggande kan Skolinspektionen ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet.

Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling

Bedömning av brist

Skolinspektionen konstaterar att Norrköpings kommun inte uppfyller författningskraven avseende att:

 Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (5 kap. 3 § skollagen)

 Vid skolenheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. (6 kap. 6-10 §§ skollagen) Åtgärder

- Huvudmannen ska se till att eleverna har en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

- Huvudmannen ska se till att personalen har kännedom om rutinerna för skyldigheten att anmäla kränkande behandling, och att rutinerna följs.

- Huvudmannen ska se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever, i detta ingår bland annat att säkerställa att personal som får kännedom om att en elev vid

skolenheten anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäler detta till rektorn.

- Huvudmannen ska kontinuerligt följa upp och utvärdera att insatta åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling har avsedd effekt och vid behov sätta in andra åtgärder.

Motivering till bedömning av brist

Alla elever tillförsäkras inte en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero

Skolinspektionen bedömer att det alltjämt finns allvarliga och omfattande brister avseende trygghet och studiero på Navestadsskolan 1. Trots att ett arbete har bedrivits för att komma tillrätta med problemen och att det nu finns en framtagen plan mot kränkande behandling, varierar det stort huruvida eleverna i framförallt årskurs 5 har en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Huvudmannen har till Skolinspektionen redovisat ett flertal åtgärder för att komma tillrätta med bristerna avseende trygghet och studiero. En sådan åtgärd är att öka samsynen i personalgruppen. En annan är att huvudmannen har sett över och synliggjort rastaktiviteter. Nästan samtliga intervjuade uppger visserligen att studieron och tryggheten är bättre än vid Skolinspektionens första besök våren 2017. Dock framkommer av intervjuer och av

Skolinspektionens observationer att det finns platser och situationer där eleverna inte är trygga och lektioner i årskurs 5 som inte präglas av studiero.

Det saknas vidare alltjämt gemensamma förhållningssätt för att åstadkomma trygghet och studiero vid skolenheten. Fortfarande avgör varje enskild lärares sätt att leda gruppen och sätta upp regler studiemiljön. Trots att bristerna är kända vid skolenheten och huvudmannen vidtagit åtgärder, har inte tillräckliga insatser satts in för att åtgärda dem, vilket Skolinspektionen finner

anmärkningsvärt. Bristerna i trygghet och studiero påverkar i hög grad elevernas möjligheter att nå målen för utbildningen.

Enligt skollagen ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165, s. 319 f.) betonas att en av de viktigaste förutsättningarna för att barn och ungdomar ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden är trygg och stimulerande lärandemiljö.

Eleverna ska beredas möjlighet att delta i utformningen av den, till exempel genom att medverka i utarbetandet av ordningsregler. Att skapa en miljö som bygger på respekt och delaktighet utgör grunden för en trygg och utvecklande studiemiljö. Rutiner för att säkerställa samverkan och kommunikation mellan elever, lärare och annan personal är också centrala inslag i det förebyggande och långsiktiga arbetet. Vidare framgår av förarbetena att det förebyggande arbetet är centralt. Det är skolans, och ytterst rektorns, ansvar att skapa trygghet och studiero i skolan.

Det finns brister i studieron och det saknas ett gemensamt förhållningssätt hos personalen. Eleverna uppger att graden av studiero beror på vilken lektion och lärare som klasserna har. I en av klasserna berättar eleverna att det överlag är studiero, vilket beror på att undervisande lärare är bestämd och tillrättavisar elever. I övriga klasser upplever eleverna att studieron varierar och att det beror på att lärare har olika regler och inte heller alltid följer upp de elever som behöver det. Flera elever uppger att de varken känner till lärarnas individuella regler eller de trygghetsregler som finns för hela skolenheten. Några av

eleverna upplever att det endast är studiero när en av resurspersonerna närvarar under lektionen. Nästan samtliga intervjuade elever uppger att de störs av andra elever som uppehåller sig i korridorerna och rycker i handtagen till klassrummen. Enligt några av de intervjuade eleverna förekommer det också att elever slår och puttar varandra under lektioner och inte heller bryr sig om de lärare som försöker säga till eleverna som stör undervisningen. Även i lärarintervju framgår att reglerna skiljer sig åt och att det finns lektioner där det inte råder studiero. Det handlar då om elever som för högljudda samtal och använder ett kränkande språkbruk mellan varandra och i samtal till lärare.

Dock anser lärarna att det finns ett gemensamt förhållningssätt bland personalen för att upprätthålla studiero. De uppger att samverkan för att uppnå trygghet och studiero har diskuterats i hela arbetslaget. Detta visar sig bland annat genom att lärare, trygghetsteam och rektorn tillsammans följer upp och kan omfördela personal från trygghetsteamet om situationen så kräver.

Företrädare för trygghetsteamet uppger dock att flera i teamet inte kan omfördelas till andra lektioner eftersom de är ”bundna till vissa elever via åtgärdsprogram”.

Skolinspektionens lektionsobservationer visar att det finns brister i studieron på vissa lektioner. Det finns elever som inte kommer igång med arbetet och

istället ägnar sig åt annat än arbetsuppgifterna. Det förekommer också att elever går runt i klassrummet och pratar med andra elever eller inte följer med i undervisningen, exempelvis genom att använda mobiltelefon till annat än undervisning eller påkalla uppmärksamhet genom att störa dem som försöker följa med i undervisningen. Någon lektion präglas också av att elever flera gånger avbryter läraren med frågor och kommentarer som inte har med själva undervisningen att göra. Detta trots att det på nästan samtliga observerade lektioner är minst en ytterligare närvarande personal utöver läraren. På flera lektioner förekommer vidare att elever använder ett grovt och kränkande språkbruk som vid några tillfällen följs av att elever pekar finger åt varandra.

Det varierar om lärare eller övrig närvarande personal säger till de elever som på olika sätt inte följer med i undervisningen eller följer upp när eleven inte hörsammar en tillsägelse.

Elever som rör sig i korridorerna under lektionstid påverkar studieron på lektioner negativt. Eleverna uppger att det förekommer att lärare ber elever att lämna lektionen. Det finns inte alltid någon vuxen som möter upp elever som av olika anledningar visas ut från klassrummet. Elever som visas ut springer runt i korridorerna och rycker i handtagen till lektionssalarna. Av intervju med lärare framgår att det inte finns skriftliga rutiner för arbetsgången. Av intervju med företrädare för trygghetsteam framgår att det finns en muntlig rutin och att det därför borde kommit till deras kännedom om elever blivit utvisade.

Huvudmannen har i skriftliga synpunkter på protokollet uppgett att enligt diskussionerna som förts i arbetslaget ska undervisande lärare ta kontakt med trygghets- eller resursteam för att få stöd i uppkommen situation. Elever ska inte visas ut från lektionerna på det sätt som framkommit. Det pågår ett arbete med att ta fram skriftliga rutiner för arbetsgången. Rektorn delar

huvudmannens redogörelse och har i intervju med Skolinspektionen vidare uppgett att hon inte fått information om att lärare visat ut elever på det sätt som beskrivs och att det beror på att det kan ha brustit i kommunikationen.

Det saknas struktur för arbetet med att tillförsäkra eleverna en trygg miljö på raster och i korridorerna. Av intervju med företrädare för trygghetsteamet, lärare och rektor framgår att det inte finns några skriftliga rutiner för hur personalen ska arbeta med att upprätthålla trygghet för eleverna. Enligt rektorn bedrivs arbetet med att upprätthålla trygghet under rasterna i dialog mellan de ansvariga. Rektorn kan genom förfarandet omfördela resurser för att

upprätthålla trygghet när eleverna exempelvis har rast. Lärarna uppger att lärarna vid skolenheten inte längre fungerar som rastvärdar och att de därför inte kan uttala sig om personal från trygghetsteamet är ute bland eleverna under rasterna. Dock försöker lärarna ingripa eller säga till när de bevittnar elever som använder ett grovt och kränkande språkbruk, eller på annat sätt beter sig illa. Det finns också möjlighet för skolenheten att ta hjälp av lärarna

som undervisar i årskurs 7. Företrädare för trygghetsteamet uppger att de inte fått några instruktioner för hur de bör arbeta med att upprätthålla trygghet i korridorer och övriga gemensamma utrymmen. Vidare uppger några av de intervjuade att de är resurspersoner för elever vid skolenheten.

Resurspersonernas arbete med eleverna är inskrivet i respektive elevs åtgärdsprogram. Resurspersonerna följer eleverna under hela skoldagen.

Någon övrig tid finns inte för de intervjuade att arbeta med att upprätthålla trygghet i korridorer och övriga gemensamma utrymmen. Av elevintervjuer framgår att det finns vuxna ute på rasterna, men att de huvudsakligen följer efter elever som bäst behöver det. Vidare uppger eleverna att det på rasterna finns elever som vill sätta sig i respekt genom att hota och slå övriga elever.

Skolinspektionens rastobservationer visar att eleverna inte är trygga under rasterna. Även om huvudmannen sett över rastverksamheten och vidtagit åtgärder i form av att rektorn och övrig personal försöker vara ute i

verksamheten varje dag, visar Skolinspektionens observationer att det vid flera tillfällen inte finns någon synlig vuxennärvaro i skolans gemensamma

utemiljöer. Den synliga vuxennärvaro som observeras, i form av rektorn och trygghetspersonal, återfinns huvudsakligen i skolans cafeteria. Vid något tillfälle observeras lärare som går mellan klassrum och personalrum. Vid flera tillfällen observeras hur elever, som tillhör skolenheten, slår och knuffar varandra i angränsade korridorer och vid något tillfälle i uppehållsrummen samtidigt som det pågår nationella prov i intilliggande salar. Vid ett tillfälle observeras hur en elev blir upptryckt mot ett skåp. Det förekommer också att elever använder ett grovt och kränkande språkbruk under rasterna. Vid de uppräknade incidenterna noterades ingen synlig vuxennärvaro.

Det finns brister i skolans målinriktade arbete för att motverka kränkande behandling

Skolinspektionen bedömer att det alltjämt finns allvarliga brister i skolans målinriktade arbete för att motverka kränkande behandling. Även om skolenheten nu har en plan mot kränkande behandling, vilken uppfyller författningarnas krav, och rutiner för hur en anmälan om kränkande

behandling ska göras, efterlevs inte alltid dessa rutiner. Lärare anmäler inte alltid uppgifter om kränkande behandling till rektorn. Bristen medför att huvudmannen inte kan ta sitt ansvar att skyndsamt utreda och vidta de åtgärder som krävs för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande

behandling av barn och elever. Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Av skollagen framgår också att personalen inte får utsätta en elev för kränkande behandling samt att en lärare eller annan personal som får

kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda

omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande

behandling i framtiden.

Av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen, och fritidshemmet, avsnitt 2.1, framgår att alla som arbetar i skolan aktivt ska motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper.

I skolans plan mot kränkande behandling för läsåret 2017/18, dokumentet Plan mot kränkande behandling för Navestadsskolan åk 4-9, vilken

Skolinspektionen tagit del av, finns en beskrivning över den rutin som ska användas när elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. I rutinen anges bland annat att den som får kännedom om att en kränkning skett ska dokumentera detta på en särskild blankett. Därefter mailas blanketten till mentor, rektor, samt annan berörd personal.

Alla uppgifter om kränkningar anmäls inte till rektorn vid skolenheten.

Huvudmannen har i sin redogörelse uppgett att personalen följer rutinen och anmäler händelser där en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande

behandling. Rektorn uppger i intervju att det nu finns en samsyn avseende anmälan av uppgifter om kränkande behandling, vilket beror på de

strukturerade samtal som förts mellan rektorn, lärare och övrig personal och de utbildningsinsatser som huvudmannen genomfört med personalen. Rektorn anser sig ha en bild över vilka lärare som behöver mer stöd i sitt arbete med att anmäla samt utreda kränkningsärenden och har sett till att dessa lärare fått adekvata stödåtgärder. Trygghetsteamet är enligt rektorn ansvarigt för detta.

Av lärarintervju framgår att lärarna inte upplever att de får återkoppling från trygghetsteamet när de anmält att elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling. Det framgår också att inte alla lärare vid skolenheten anmäler uppgifter om kränkningar till rektorn. En av de intervjuade lärarna uppger att elever informerat henne om att de upplevt kränkningar på andra lektioner men att ansvarig lärare inte vidtagit någon åtgärd. Lärarna uppger vidare att en orsak till att inte alla uppgifter om kränkande behandling anmäls är den rutin som finns angiven i planen mot kränkande behandling och som innebär att den som initialt får kännedom om kränkningen också själv ska göra anmälan. Flera av de intervjuade lärarna beskriver också att det finns en jargong bland

eleverna med verbala kränkningar. Även om lärarna säger till eleverna går det inte att anmäla allting, eftersom språkbruket bland eleverna inte har blivit bättre trots de insatser som huvudman och rektorn vidtagit. En lärare

exemplifierar med att det inte går att upprätta femtio kränkningsanmälningar om dagen. Några elever beskriver att det finns elever som använder ett grovt språkbruk på lektionerna och kränker andra elever och att undervisande personal inte alltid ingriper. Några elever beskriver även att det förekommer ett nedsättande bemötande från lärare. Företrädare för trygghetsteamet berättar att eleverna lär sig vilka lärare som inte vidtar åtgärder enligt den nolltolerans mot kränkande behandling som ska råda vid skolenheten.

Skolinspektionens lektionsobservationer visar att det förekommer kränkningar och att inte alla lärare eller resurspersoner ingriper. Vid några av lektionerna förekom att elever använde ett grovt och kränkande språkbruk mot varandra, exempelvis genom nedlåtande tillmälen. Det observeras också att elever delar ut slag och pekar finger åt varandra. Vid dessa tillfällen förekom det varken att lärare eller resurspersoner ingrep eller korrigerade dessa beteenden.

Motivering till val av verktyg

Enligt 26 kap. 10 § skollagen får Skolinspektionen förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de

åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna.

Enligt 26 kap. 27 § skollagen får ett föreläggande förenas med vite.

Skolinspektionen ska förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

Eftersom verksamheten vid Navestadsskolan 1 inte uppfyller författningarnas krav, finns skäl att på nytt förelägga Norrköpings kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Bristerna, som är allvarliga, omfattande och har pågått under en längre tid, har inte åtgärdats trots tidigare föreläggande. Skolinspektionen bedömer att bristerna avseende skolans arbete med trygghet och studiero samt kränkande behandling är av en sådan art att de allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen med utbildningen och att elevernas kunskapsutveckling äventyras innebär att elevernas rätt till utbildning i en trygg och stimulerande lärandemiljö inte tillgodoses. Föreläggandet ska därför förenas med vite.

Förutsättningar för lärande och trygghet

Bedömning av brist

Skolinspektionen konstaterar att Norrköpings kommun inte uppfyller författningskraven avseende att:

 Det bedrivs ett förebyggande värdegrundsarbete för att skapa en miljö som bygger på respekt och delaktighet. (Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, Förståelse och medmänsklighet, God miljö för utveckling och lärande, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Normer och värden)

Åtgärder

- Rektorn ska se till att det bedrivs ett förebyggande värdegrundsarbete för att skapa en miljö som bygger på respekt och delaktighet. Arbetet ska bedrivas löpande och integreras i undervisningen.

- Rektorn ska kontinuerligt följa upp och utvärdera att det förebyggande värdegrundsarbetet ger resultat och vid behov sätta in andra åtgärder.

Motivering till bedömning av brist

Det finns fortfarande brister i skolans förebyggande värdegrundsarbete

Skolinspektionen bedömer att det alltjämt finns stora brister i det förebyggande värdegrundsarbete som bedrivs vid Navestadsskolan 1. Trots att

huvudmannen i sin redogörelse beskriver flera åtgärder som genomförts för att skapa en miljö som bygger på respekt och delaktighet, har huvudmannen inte följt upp åtgärderna eller på annat sätt försäkrat sig om att rektorns beskrivning av den samsyn som sägs råda vid skolenheten verkligen delas av personal och elever. Att det inte finns någon gemensam värdegrund medför att ett

förebyggande värdegrundsarbete inte integreras i utbildningens alla delar och att utbildningen inte förmedlar och förankrar respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Som framgår ovan av området trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling, har

Navestadsskolan 1 allvarliga problem med otrygghet, bristande studiero och kränkningar, vilket Skolinspektionen bedömer kan kopplas till brister i det förebyggande värdegrundsarbetet. Ett värdegrundsarbete som genomsyrar skolans förhållningssätt är centralt för att skapa en trygg och god studiemiljö och bristerna inom detta område påverkar elevernas möjligheter att nå kunskapskraven.

I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 320) framhålls betydelsen av ett förebyggande arbete för att skapa en trygg skolmiljö. En viktig förutsättning är

att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar och har respekt för varandra i skolan samt att skolan även involverar elevernas vårdnadshavare i arbetet med att skapa gemensamma utgångspunkter för en trygg skolmiljö. Det kräver ett aktivt värdegrundsarbete där grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter kommer till uttryck i praktisk handling. Att skapa en miljö som bygger på respekt och delaktighet utgör grunden för en trygg och utvecklande studiemiljö.

Av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, avsnitt 1, framgår bland annat att eleven ska möta respekt för sin person och sitt arbete i skolan och att skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Vidare framgår av avsnitt 2.1 att alla som arbetar i skolan bland annat ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor, aktivt motverka

diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.

Värdegrundsarbetet behöver utvecklas. Någon lärare beskriver i intervju hur gränserna för vad lärare reagerar på gällande elevernas beteende mot varandra har förskjutits. Lärarna beskriver att eleverna har en jargong där de använder ett språk med grova kränkningar som eleverna själva inte uppfattar vara kränkande. Kommunens barn- och elevombud har gått igenom skolans

trivselregler, som omfattar språkbruk, med lärare, elever och vårdnadshavare.

Trots den och övriga insatser upplever lärarna att det fortfarande inte är studiero och att eleverna använder ett kränkande språkbruk i samtalen mellan varandra och mot lärare. Lärarna uppger att de åtgärder som vidtagits i syfte att uppbåda en gemensam värdegrund har, om än viktiga, enligt lärarna inte alltid haft fokus på skolans utmaningar, utan har utgått från önskemål från vårdnadshavare och huvudman. Elever uppger att värdegrundsarbetet som bedrivs består av att elevhälsan har talat med dem om Barnkonventionen och att några av eleverna tillsammans med lärare pratat om bemötande och vikten av att använda ett vårdat språk. Det förekommer dock ändå att elever under lektioner och raster fäller nedsättande kommentarer. Företrädare för skolans elevhälsa och trygghetsteam uppger att en åtgärd skolan har satt in har varit att kontakta vårdnadshavare till de elever som använder ett kränkande språkbruk under skoldagen. Den åtgärden, i kombination med att lärarna ingriper i högre utsträckning när eleverna kränker varandra under lektionstid, har förbättrat studieron. Trots insatserna upplever företrädare för trygghetsteamet att eleverna fortfarande använder ett grovt och kränkande språkbruk. Av elevintervjuer framgår att det finns elever som inte bryr sig ifall de vuxna kontaktar vårdnadshavarna. Det finns också enligt eleverna lärare som säger att de ska kontakta vårdnadshavarna, men att detta inte sker.

Det har inte gjorts någon utvärdering av åtgärder kopplade till

värdegrundsarbetet. Av rektorsintervjun framgår att hon upplever att det finns en samsyn bland personal, vårdnadshavare och övriga om hur

värdegrundsarbetet ska bedrivas vid skolenheten. Skolan har arbetat med olika temaprojekt och rektorn uppger att ett tydligt exempel på att

värdegrundsarbetet haft effekt är den nolltolerans som råder kring elevernas språkbruk. Det har inte gjorts någon utvärdering av om insatta åtgärder gällande exempelvis språkbruk haft avsedd effekt. Rektorn upplever dock, utifrån samtal som hon fört med personalen, att de delar hennes uppfattning att språkbruket bland eleverna har förbättrats. Andra faktorer som rektorn menar har bidragit till att stärka värdegrundsarbetet är effekterna av

personalens gemensamma arbete med att förbättra tryggheten och studieron för eleverna samt att personalen i ökad omfattning anmäler kränkande behandling till rektorn.

Av huvudmannens redogörelse över vidtagna åtgärder framgår att det nu finns en samverkan mellan skola övriga samhällsaktörer i området samt

vårdnadshavare. Det har genomförts kompetensutveckling för personal vid skolenheten. Kompetensutvecklingen har inneburit att personalen fått en fördjupad kunskap om värdegrundsarbete. Elever och vårdnadshavare har på olika sätt diskuterat värdegrund tillsammans med huvudmannens eget barn- och elevombud. Det finns också en tydlighet i hur skolan ska bedriva

värdegrundsarbetet. Även om bristen är avhjälpt kommer det enligt

huvudmannen att vara en utmaning att säkerställa att värdegrundsarbetet sker i all undervisning.

Som framgår av området trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling präglas inte miljön på Navestadsskolan 1 av trygghet och studiero för alla elever, och det finns brister i det målinriktade arbetet för att motverka kränkande behandling.

Motivering till val av verktyg

Enligt 26 kap. 10 § skollagen får Skolinspektionen förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de

åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna.

Enligt 26 kap. 27 § skollagen får ett föreläggande förenas med vite.

Skolinspektionen ska förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

Eftersom verksamheten vid Navestadsskolan 1 inte uppfyller författningarnas krav, finns skäl att på nytt förelägga Norrköpings kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen.

Bristen, som är allvarlig, omfattande och har pågått under en längre tid, har inte åtgärdats trots tidigare föreläggande. Skolinspektionen bedömer att skolans arbete med ett förebyggande värdegrundsarbete är nödvändigt för att skapa de bästa förutsättningarna för att ge eleverna trygghet samt vilja och lust att lära. Det är även av avgörande betydelse för elevernas upplevelse av

trygghet och studiero och bristerna i skolans värdegrundsarbete leder till att eleverna vid Navestadsskolan 1 har sämre förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Skolinspektionen bedömer att bristen är av en sådan art att den allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen och att elevernas kunskapsutveckling äventyras.

Föreläggandet ska därför förenas med vite.

Avhjälpta brister i verksamheten Extra anpassningar och särskilt stöd

Bedömning av brist

Skolinspektionen konstaterade i tidigare beslut att Norrköpings kommun inte uppfyllde författningskraven avseende att:

 Ansvariga på skolan utreder elevens behov av särskilt stöd skyndsamt, om det visar sig att det stöd som getts i form av extra anpassningar inte är tillräckligt för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. (3 kap. 8 §

skollagen)

 Visar utredningen att en elev är i behov av särskilt stöd ges eleven sådant stöd på det sätt och i den omfattning som behövs, för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. (3 kap.

8-12 §§ skollagen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar)

 När det gäller särskilt stöd följs insatta åtgärder upp och utvärderas. (3 kap. 9 § skollagen)

Det har vid uppföljningen av tillsynen inte framkommit annat än att Norrköpings kommun avhjälpt denna brist.

Motivering

Skolinspektionen bedömer att bristerna gällande att utreda elevers behov av särskilt stöd skyndsamt samt att ge sådant stöd på det sätt och i den omfattning som eleven behöver och härefter följa upp och utvärdera insatta åtgärder är avhjälpta.

Av huvudmannens redovisning över vidtagna åtgärder framgår bland annat att en rutin och arbetsgång avseende extra anpassningar och särskilt stöd har tagits fram och implementerats samt att skolan stärkt sin uppföljning av elevernas kunskapsutveckling och ökat samverkan mellan resursteam och arbetslag. Kompetensutvecklingsinsatser avseende extra anpassningar och särskilt stöd har vidtagits och insatserna har framför allt riktats mot resursteam och arbetslag. Vidare anges att elevhälsan är involverad i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd.

Av intervjuer med rektorn, lärare och representanter för elevhälsan framgår att de implementerade rutinerna fungerar väl samt ger en tydlig ansvarsfördelning för respektive personal. Rektorn uppger att det är ämneslärares och mentors uppdrag att anmäla och utreda behov av särskilt stöd. Samtliga stödåtgärder skrivs in i skolans digitala plattform och på så sätt vet lärare och övrig personal om vilket behov av stöd som varje enskild elev eventuellt är i behov av.

Lärarna beskriver att arbetet med stödinsatser nu fungerar och att täta

uppföljningar genomförs. Det är nu även tydligt för lärarna till vem som de ska anmäla elever som befaras att inte nå kunskapskraven då extra anpassningar visat sig vara otillräckliga. Företrädare för elevhälsan uppger att de fått ökade resurser och hinner med att följa upp åtgärdsprogram och utvärdera de åtgärder som satts in. Rektorn har inte delegerat beslutanderätten avseende åtgärdsprogram till någon annan och har på så sätt en överblick över samtliga elever i behov av särskilt stöd. Vidare uppger rektorn att hon fattar beslut om anpassad studiegång i de fall elevens behov av särskilt stöd avviker från timplan.

Skolinspektionen avslutar härmed tillsynen avseende de brister som bedöms som avhjälpta.

I ärendets slutliga handläggning har avdelningsjurist Sofia Lindstrand och jurist Annica Gulliksson deltagit.

X

Biträdande generaldirektör Signerat av: Tommy Lagergren

X

Föredragande Signerat av: Erik Ahlsén

Hur man överklagar, se bilaga 1

Bilagor

Bilaga 1: Överklagandehänvisning

Bilaga 1: Överklagandehänvisning

Skolinspektionens beslut om föreläggande med vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller lämnas till Skolinspektionen, Box 330, 581 03 Linköping eller via e-post till skolinspektionen.linkoping@skolinspektionen.se.

Överklagandet ska ha inkommit till Skolinspektionen inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha inkommit inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.

I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller dennes ombud.