Fakulteten för Lärande och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Pojkar, ge nu flickor möjligheten att bestämma sitt eget betyg
Boys, give girls the opportunity to decide their own grades
Pontus Kozan
Ämneslärarexamen med inriktning mot Examinator: Joacim Andersson gymnasieskolan/högstadiet 300hp Handledare: Stine Klein Degerbøl Inlämningsuppgift 15hp
Datum 2022-05-23
2
Förord
Personligen har könsnormer och egenmakt under en längre tid varit intressanta ämne. Den verksamhetsförlagda utbildningen har bidragit med en insikt att jämställdhet och egenmakt lyser med sin frånvaro i idrottsundervisningen.
Arbetet har bedrivits tillsammans med Stine Klein Degerbøl som förtjänar ett stort tack för givande gemensamma diskussioner om strategier och teorier för en kvalitativ studie. Utöver det har Stine fungerat som en utmärkt mentor som ifrågasatt de didaktiska val som
genomförts, detta har inte bara ökat kvalitén i studien utan också utvecklat det professionella jaget.
Marie Larneby har varit en inspirationskälla och bidragit med många idéer och tankar om jämställdhet på Malmö Universitet.
Utöver Stine och Marie förtjänar Linnéa Inglund beröm för granskning av denna text vilket varit ytterst värdefullt. Vill även rikta ett stort tack till rektorer, lärare och framför allt deltagarna i denna studie. Utan er allas brinnande intresse för könsmönster och egenmakt hade inte denna studie kunnat genomföras och bidragit med en utvecklande
idrottsundervisning.
Slutligen kommer jag förmodligen bedriva fortsatt forskning kring flickor som subjekt för att bidra till en förbättrad idrottsundervisning oavsett kön.
3
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka hur eleverna upplever könsmönster och hur egenmakt uppfattas i idrottsundervisningen. Detta ledde in på följande frågeställningar:
1. Hur ser elever på egenmakt under ordinarie idrottsundervisning?
2. Hur kan idrottsläraren tillsammans med elever försätta arbetet mot en jämställd idrottsundervisning?
Denna kvalitativa forskningsstudie har bedrivits genom tre semistrukturerade gruppintervjuer där respondenterna går på en gymnasieskola i Skåne. Alla intervjuer genomfördes på
elevernas nuvarande gymnasieskola. Under intervjuerna användes kamera och ljudinspelning samt anteckningar för att kunna genomföra en kvalitativ transkribering.
Teorier och tidigare forskning har bearbetats utifrån frågeställningarna med intentionen att hitta studier som är av hög kvalité som uppfyller syftet med studien. Teorier som behandlats är Socialkonstruktionismen, Meads (1913) tankar kring ”I” and ”Me”, kroppsperspektivet samt genusteori. Den tidigare forskningen har kategoriserats utifrån olika teman. Idrott och hälsa och genus, Idrottens makt, Idrottsdidaktisk eller tävlingsdidaktik och slutligen sker en sammanfattning av den tidigare forskningen.
Resultatdelen framhåller att eleverna varit begränsade och att möjligheten att påverka och bedriva egenmakt under idrottsundervisningen har varit bristfälliga. Utöver det beskrivs vikten av ett gemensamt ansvar mellan idrottsläraren och eleverna för att fortsätta arbetet mot en jämställd idrottsundervisning.
Slutsatsen är att elevernas uppfattning av egenmakt är olika och att rädsla för ett sämre betyg begränsa eleverna. Utöver det behöver idrottslärare utveckla didaktiska strategier för att fortsätta arbetet mot en jämställd idrottsundervisning. Könet man eller kvinna har ingen betydelse utan det är vad du gör som man och kvinna som är det viktiga.
Nyckelord: elever, egenmakt, idrottsundervisning, könsmönster, jämställdhet.
4
Abstract
The aim of this study is to investigate how students experience gender patterns and how empowerment is achieved in physical education. Following questions are relevant to contribute new knowledge about how students and teachers can conspire to equal physical education:
1. How has it been possible to achieve empowerment during physical education?
2. How can physical education teachers work towards equal physical education?
This qualitative research study has been conducted through three semi-structured group interviews with respondents that are students in a high school in Skåne. During the interviews, camera, audio recording and notes were used to make a qualitative transcription.
Theories and previous research have been processed based on the matters. The intention was finding high quality studies and fulfil the purpose of the study. Theories that have been treated are Social Constructionism, Meads' (1913) thoughts on "I" and "Me", the body perspective and gender theory. The previous research has been categorized based on different themes.
Sports and health and gender, the power of sports, sports didactics, or competition didactics and finally a summary of the previous research.
In the results section, students described that there has been limited opportunities to influence and achieve empowerment in physical education. The result of the second question regarding future working methods towards a gender-equal sports education, the individual responsibility and the consequences of the competition element were emphasized.
Finally, the conclusion is that further research of the subject is necessary, and that the activity has importance for empowerment and equal sports education.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
2. Syfte och frågeställningar ... 9
3. Tidigare forskning ... 10
3.1 Idrott och hälsa och genus ... 10
3.2 Idrottens makt ... 12
3.3 Idrottsdidaktik eller tävlingsdidaktiskt ... 13
3.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 15
4. Teoretiska perspektiv ... 17
4.1 Kroppsperspektivet ... 17
4.2 Genusteori ... 18
4.3 Socialkonstruktionism ... 19
4.4 Mead ... 20
5.1 Metod... 22
5.1 Kvalitativ forskning ... 22
5.2 Intervjuguide ... 22
5.3 Urval ... 23
5.4 Genomförande och bearbetning av data ... 24
5.5 Reliabilitet och validitet ... 25
5.6 Forskningsetiska principer ... 25
6. Resultat och analys ... 27
6.1 Elevernas syn på en jämställd idrottsundervisning... 27
6.2 Elevernas egenmakt ... 29
6.3 Tävlingslogikens påverkan ... 30
6.4 Den optimala framtiden ... 32
6
7. Diskussion ... 34
7.1 Resultatdiskussion ... 34
7.1.1 Elevernas syn på en jämställd idrottsundervisning... 34
7.1.3 Tävlingslogikens påverkan ... 37
7.1.4 Den optimala framtiden ... 38
7.2 Metoddiskussion ... 40
8. Slutsats... 42
8.1 Vidare forskning ... 43
Bilagor ... 48
Bilaga 1 Missiv ... 48
Bilaga 2 Intervjuguide ... 49
Bilaga 3 samtyckesblankett ... 51
7
1.Inledning
Detta examensarbete grundar sig i upplevelser från den verksamhetsförlagda utbildningen där det märkbart framkommer att undervisningen är resultatinriktad och innehåller tävlingsmoment. Undervisningen i idrott och hälsa ska enligt Skolverket (2011) anpassas efter alla elevers olika färdigheter samt erbjuda en likvärdig utbildning. Könsmönster har jag uppmärksammat som ett stort problem under en majoritet av de verksamhetsförlagda utbildningsveckorna. Lärare blundar ofta och hittar bortförklaringar till att elevers beteende accepteras utifrån vilket kön de har. Genus, kön och könsmönster står oftast i skymundan och min känsla är att begreppen trycks in i kursplanen utan en ordentlig plan. En annan reflektion med koppling till könsmönster är att många idrottslärare förklarar att de helt tar avstånd från tävlingsmoment i undervisningen, fast det är tydligt att den didaktiska undervisningen gynnar killar och föreningsaktiva elever.
Kön beskrivs av Oliynyk (2014) som en avspegling av vissa naturliga skillnader mellan den manliga och kvinnliga kroppen. Idrott och hälsa är ett ämne där eleverna redan vid en tidig ålder associerar sig som pojke eller flicka. Första steget sker redan när eleverna kliver in i omklädningsrummet där de måste kategorisera sig som pojke eller flicka. Detta följer med eleverna in i undervisningen i idrott och hälsa där det uppenbart blir en uppdelning mellan flickor och pojkar. Kön betyder förenklat den biologiska skillnaden mellan pojkar och flickor.
Larsson (2018) beskriver att könsmönster är svårtolkade men könsnormer är handlingsregler som människor ska förhålla sig till. Dessa mönster är ofta outtalade normer hur människor ska bete sig för att passa in i samhället. Normer finns i alla verksamheter och människan blir först påmind när någon individ bryter mot dem. Detta leder till ett främjande och begränsat beteende hos många elever om det är en idrottsundervisning som gynnar ett visst kön eller genus.
Skolverket (2011) framhäver vikten av att erbjuda en variation av aktiviteter i idrott och hälsa som vidareutvecklar elevernas personliga hälsa. En annan viktig aspekt är att undervisningen ska utformas utifrån alla elevers förutsättningar och erbjuda kunskaper om den egna kroppen som eleverna kan bibehålla livet ut. Läroplanen beskriver att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer där målet är att varje elev ska respektera andra människors egenvärde och integritet. Utöver det står det att undervisningen ska ta hänsyn till alla elevers olika förutsättningar och behov och det är viktigt att eleverna får inflytande över undervisningen.
8
Skolinspektionens (2018) granskning understryker att elever inte deltar i idrottsundervisningen vilket är problematiskt. Bristande deltagande kopplas också till tävlingsmoment vilket dessutom exkludera elever från lektionen. Tävlingsmoment ger olikvärdiga förutsättningar och det är en problematik kring hur flickor och pojkar ska fördelas eller om könen ska skiljas åt.
Aktiviteter som är förknippade med tävling kan leda till otrygga situationer och att eleverna utan uppmaning drar sig undan och hellre avstår från idrottsundervisningen.
Alsarve (2011) beskriver att tävlingsmoment blir allt vanligare i undervisningen där konsekvenserna blir att pojkar tillskrivs mer makt än flickor. Tävling mellan elever resulterar i en reproduktion av mäns hegonomi vilket innebär ett symboliskt bevis på mäns överlägsenhet och rätt att styra. Detta leder till att elevernas utövande av egenmakt blir begränsad, vilket är problematiskt. Berglund et al. (2011) menar att samhället måste sträva efter att ge unga människor möjlighet att utöva egenmakt. Egenmakt förklaras med att utifrån de individuella förutsättningarna och intressen kunna påverka sin situation och välja sin väg. Med genus, tävling och egenmakt som byggstenar är det viktigt att tjejers subjektiva upplevelser lyfts för fortsatt arbete mot en mer jämställd idrottsundervisning.
9
2.Syfte och frågeställningar
Med denna bakgrund är den grundläggande bilden att killar tar större plats i majoriteten av idrottsundervisningen och därav har större möjlighet att utveckla egenmakt. Tjejer hamnar oftast i bakgrunden och låter killarna styra valet av innehåll i undervisningen. Flickors upplevelse är en viktig aspekt för att bedriva arbetet mot en mer jämställd idrottsundervisning.
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur flickor upplever könsmönster inom undervisningen i idrott och hälsa. Den andra aspekten med syftet i denna studie är att identifiera och bidra med ny kunskap om vad flickor och idrottslärare tillsammans kan arbeta med för att skapa en mer jämställd idrottsundervisning. Frågeställningarna som detta arbete begränsas till är följande:
1. Hur ser flickor på egenmakt under ordinarie idrottsundervisning?
2. Hur kan flickor tillsammans med idrottslärare försätta arbetet mot en jämställd idrottsundervisning?
10
3. Tidigare forskning
Detta kapitel kommer att behandlat tidigare relevant forskning med koppling till studiens syfte.
Forskningen ska bidra till att skapa en förståelse för olika problematiska situationer inom ämnet idrott och hälsa. Forskningen inom temat idrott och hälsa och genus har som syfte att bidra med att synliggöra genus i idrottsundervisningen. Idrottens makt kommer lyfta fram relevant forskning som egenmakt samt framställa hur människan hela tiden, oavsett situation, utsätts för makt. Idrottsdidaktik eller tävlingsdidaktik ledmotiv är det som berör tävlingslogiken och föreningsidrottens påverkan på innehållet i idrottsundervisningen. Här introduceras begreppen habitus och fält och dess påverkan på elevernas uppfattningar om undervisningen i idrott och hälsa i skolans rum.
3.1 Idrott och hälsa och genus
Ur ett historiskt perspektiv är flickor de stora förlorarna i en gemensam undervisning i idrott och hälsa med hänsyn till betygsättning. När flickor och pojkar utbildades separat fick flickor de högre betygen i samma utsträckning som dagens pojkar. Nationella studier lyfter fram att flickor känner sig underlägsna pojkar i idrott och hälsa. Larsson (2009) beskriver att förväntningar samt krav på killar och tjejer är olika i undervisningen i idrott och hälsa, där pojkar ofta anses ha bättre förutsättningar för ett högre betyg i ämnet än flickor. Ekberg (2021) beskriver begreppet doxa, vilket innebär att människan ser något som en självklarhet.
Laxdal och Giske (2020) hade tre syften i sin studie, där det första var sambandet mellan elevernas uppfattning om lärmiljön och idrottslärarens kön. Idrottslärarens kön påverkade inte lärmiljön nämnvärt men det fanns indikationer på att olika delar av lärmiljön i idrott och hälsa uppfattas olika beroende på lärarens kön. Det andra syftet med studien var att undersöka om det fanns några intersexuella skillnader i elevernas uppfattning om sin lärmiljö. Resultatet beskrev att män och kvinnor uppfattar idrottsundervisningen olika. Män har en mer positiv syn till kamratrelationer och ett högre motivationsklimat än kvinnor. Det får konsekvensen av skillnader i delaktighet, kompetens och en rädsla för social jämförelse. Det sista målet med studien var att undersöka könsmatchning och dess fördelaktighet i elevernas uppfattning om lärmiljön. Resultatet beskriver att undervisning av det identiska könet inte hade någon positiv påverkan på lärmiljön. En könsuppdelad idrottsundervisning kan skapa större könsmönster i idrottsundervisningen vilket inte gynnar flickor.
11
Larsson (2017) ser användandet av könsuppdelad undervisning som en strategi för att bryta ett negativt mönster på lektionen. Det kan användas framför allt om idrottsläraren inte förmår att lösa problemet på egen hand. En könsuppdelad undervisning riskerar att leda till två komponenter av maktmönster. Den första är att undervisningen bygger på mer tävlingsliknande prestationer i olika idrotter medan den andra är att pojkar och flickor är som de är och är dömda att underkasta sig heterosexualitetens konventioner.
Redelius, Fagrell och Larsson (2009) beskriver att de tolkningar som används för att förklara flickors och pojkars skolframgångar förutsätter ofta ett genusperspektiv. Den vanligaste tolkningen innebär att de maskulina identitetsideal som dominerar bland vissa pojkar idag är att det ger en hög status att vara duktig i idrott och hälsa Teoretiska ämnen ger inte pojkar lika hög status bland andra killar eller av tjejer.
Tjejer och killar konstrueras som olika idrottsutövare, beskriver Larneby (2020). Killar uppfattas vara starkare, snabbare, mer tekniska och att de tar för sig mer och än tjejer. Detta är förutfattade meningar och får konsekvensen av rangordning, vilket Larneby (2020) anser som problematiskt. Jämförelse och rangordning befäster de redan starka stereotypa och traditionella könsmönster i skolan. Killar tillåts att sätta agendan medan tjejer ska acceptera ett visst beteende av killarna. Genus blir ett maktredskap för att skilja individer åt.
Redelius (2009) lånar Hirdmans uttryck av att manligt och kvinnligt hålls isär. Genom att rikta sig till pojkar eller flickor som homogena grupper riskerar läraren att missa den stora variation som råder inom könens respektive grupper. Pojkar måste springa minuter snabbare än flickor för att förtjäna ett högre betyg. Detta förstärker föreställningen om hur pojkar och flickor bör vara.
Valet av aktivitet menar Wiker (2017) bidrar till olika föreställningar i undervisningen, där det vanligaste är att dans förknippas med flickor och bollspel förknippas med pojkar. Variation av aktiviteter anses viktigt för att utesluta en rangordnade undervisning som gynnar den föreningsaktiva eleven.
Alsarve et al. (2017) fördjupar sig i inlärningsmiljön och de olika aktiviteterna som genomförs praktiskt i idrottsundervisningen. Bollsporter tar en stor plats i undervisningen och förstärker ofta den maskulina delen av klassen medan dans representerar den feminina delen. Det är en norm inom idrottens rum där du som man inte ska förknippas med kvinnlighet. Dans är en aktivitet där balansgången mellan maskulinitets- och femininitetsskapande närmar sig varandra.
Den starka uppdelningen mellan pojkar och flickor är ett centralt problem inom undervisningen
12
i skolan Detta begränsar den binära uppdelningen och skapar stereotyper. Pojkar anser att aktiviteter som anses femininitetsskapande som ett hot mot deras manlighet och då tillskrivs kropparna femininitet. Detta leder till att eleverna ständigt utsätts för situationer där eleverna riskerar att förlora sin dominerade sociala position. Följden blir en inkludering eller exkludering i situationen beroende på vilken maktposition du tillhör.
3.2 Idrottens makt
Idrott utsätter eleverna för olika maktpositioner där egenmakt är, likt hälsan, ojämlikt fördelad.
Junerstam och Nyback (2021) samt Berglund et al. (2011) beskriver vikten av att låta eleverna medvetet arbeta med att utveckla egenmakt. För att uppnå detta krävs dels ett stort engagemang av idrottslärare, dels beskriver Skolverket (2011) att förmedla en demokratisk värdegrund till eleverna. Att inkludera eleverna i undervisningen leder till en ökad delaktighet och ökat inflytande över idrottsundervisningen, vilket är viktigt att ta med sig ut i samhället efterwsom delaktighet och inflytande är grunden i demokrati. Egenmakt kan betraktas som en metod, ett medel, verktyg, instrument eller utgöra ett mål i sig. Det är viktigt att skapa och upprätthålla egenmakt för att uppnå en förändring och ett förbättrat välbefinnande. Eleverna behöver träna på att våga uttrycka sig i frågor som är viktiga för individen.
Egenmakt i idrott och hälsa handlar om att hantera sin egen tillvaro i olika miljöer där det finns en risk för misslyckande. Idrott kan bidra till en förbättrad självkänsla och bättre självförtroende hos eleverna. Förebilder i detta fall är självfallet idrottslärare som har kompetens att finna didaktiska undervisningsmetoder som minimerar risken för misslyckanden. Det är viktigt att utveckla elevernas förmågor, självförtroende, ansvarskännande och egenmakt för att aktivt motarbeta de stereotypa könsmönstren i idrottsundervisningen (Ekholm, 2018).
Enright och O`Sullivan (2010) beskriver vikten av att skapa strategier för att inkludera eleverna när ämnesplanerna bearbetas. Strategier för hur flickor kan samverka för att stärka egenmakten är oerhört viktigt för en förbättrad idrottsundervisning, framförallt för elever som bryter de traditionella könsmönstren. Oliver och Kirk (2013) kopplar även till detta i sin studie där de menar på att läraren behöver inkludera eleverna i valet av vad de vill göra. Ett högre inflytande i undervisningen leder till att fler flickors röster blir hörda. Idrottslärare har ett stort ansvar att synliggöra vad som är målet i undervisningen och skapa en förståelse för flickornas nuvarande kunskap, i stället för att framställa ett ideal.
13
Gytz Olesen & Möller Pedersen (2004) beskriver Foucaults idéer om hur makt kan synliggöras.
Subjekt har ingen fast kärna utan är ständigt närvarande i idrottsundervisningen. Människan blir subjekt där sociala dominansrelationer delar upp eleverna i grupper eller att eleverna i arbetet och förpliktelse mot sig själv kategoriserar sig som objekt eller subjekt. Sanningen är kunskap, vilket bygger grunden för att utöva makt, vilket i sin tur kan producera kunskap.
Kunskap i idrott och hälsa är lärandet där idrottsläraren utövar en makt i form av att förmedla kunskaper och färdigheter till eleverna. Läraren blir i denna konstellation subjektet medan eleverna blir objekt, där vissa beteenden väcker en större plats hos den makthavande idrottsläraren. Makt är en tvärgående kamp där olika individers status ifrågasätts när idealet skiljer sig från samhället.
3.3 Idrottsdidaktik eller tävlingsdidaktik
Ekberg (2021) beskriver den pedagogiska enheten, vilket förklarar hur kunskap tas från ett område och överförs till idrottsundervisningen i skolan. Bernstein (1999) använder sig av the distributive rule som försöker rama in vilken kunskap som räknas som giltig och vem som får förmedla kunskapen. Detta kopplas till makt och sociala grupper.
Ekberg (2009) redogör att när pojkar och flickor får beskriva ämnet idrott och hälsa utifrån det bästa och sämsta är det tävlingsmoment som ofta får avgöra idrottens öde. Vinnare och förlorare, är kärnan i tävlingen där det handlar om att positionera sig i jämförelse med andra.
Media har ett stort ansvar i hur eleverna socialiseras in i idrottens värld. Redelius, Fagrell &
Larsson (2009) beskriver likt Ekberg (2009) att skolan är en plats där det finns olika aktörer med skiftande åsikter om utbildningen i idrott och hälsa. Idrottslärare har svårt att förhålla sig till kursens styrdokument, vilket blir problematiskt vid betygsättningen. En förklaring till detta beskrivs genom att många idrottslärare besitter erfarenhet i idrottsrörelsen, vilket överförs från idrottsfältet in i idrottsundervisningen.
Londos (2010) beskriver Bourdieus begrepp ”fält” som ett autonomt socialt mikrokosmos där logiken från sociala och kulturella relationer är nödvändiga. Inom idrottsfältet och utbildningsfältet efterfrågas egenskaper som är typiska för just dessa fält. Idrottsfältet är ofta kopplat med logiker som tävling, upplevelse och hälsa men där det också kan uppstå konkurrenssituationer där elever får en maktposition utifrån hens specifika intressen. Ju mer fokus på resultatet desto längre ifrån skolans krav på hur ämnet idrott och hälsa ska genomföras enligt läroplanen. Betygsättning utifrån tider blir en reproduktion av föreningsidrottens logiker.
14
Begrepp socialt kapital beskriver förutsättningen av att ha rätt kontakter som får den positiva verkan av inflytande och en högre status i gruppen. Symboliskt kapital tillskrivs de personer med en hög status i sociala grupper som känns igen som värdefullt.
Flickor och pojkar ses ofta som två skilda grupper där flickor anses fysiskt underlägsna. Om undervisningen och betygsättningen grundar sig i tävlingslogiken, blir konsekvensen en olikvärdig utbildning. Fysisk aktivitet som mäts i idrottsresultat gynnar elever som är föreningsaktiva samt pojkar. Elever ska med detta förhållningssätt inte enbart visa upp att det har en förståelse för momentet, utan de måste nu också kunna utföra rörelsen korrekt och med glädje. Kritiker framhäver att inställning till ämnet och beteende tillsammans med kunskapsmål är det som ska bedömas. Det finns de personer som menar på att tävlingsmoment kan omöjligt ses som något positivt då de skrämmer eleverna, vilket gör att de tar valet att vara inaktiva (Larsson, 2009).
Larneby (2020) redogör i sin studie att skolledare menar på att det är bra för fotbollskillar att träna med tjejer i skolan för att dämpa deras machokultur. Idrottsundervisningen beskrivs ofta ha maskulina förtecken där traditionella könsmönster inte bara iscensätts av eleverna utan även förväntas av idrottsläraren. Idrottslärarna strävar efter att behandla alla eleverna lika men ändå upprätthålls traditionella könsmönster i och med olika förväntningar på pojkar och flickor.
Modell (2018) relaterar till att många lärare i idrott och hälsa har en idrottslig bakgrund och att många elever är aktiva på fritiden i olika idrottsföreningar. Synliggörande av att ämnet idrott och hälsa skiljer sig gentemot föreningsidrotten och framställs som en viktig aspekt.
Föreningsidrotten är en frivillig organisation där eleverna själva väljer om de vill delta eller ej.
Idrottsundervisningen är obligatorisk och styrd av skollag, läroplan och kursplaner.
Undervisningen i idrott och hälsa i skolan bedrivs tillsammans, oavsett kön, medan i föreningsidrotten är den uppdelad mellan könen och förmågor.
Elevernas samlade kunskaper och egenskaper beskrivs som habitus. Habitus förklaras som något unikt som är föränderligt och påverkas av människans livsstil, sociala erfarenheter och kollektiva erfarenheter. Habitus kopplas till elevernas olika sätt att se på situationer och hur individen ska förhålla sig till de situationer dem utsätts för i idrottsundervisningen (Gytz Olesen, Möller Pedersen, 2004).
Idrott med allt för stort tävlingsfokus leder till en reproduktion av mäns hegemoni vilket blir ett symboliskt bevis för mäns överlägsenhet och rätt att styra. Detta kan skapa ett klimat av inkludering hos pojkar men störst risk är att föreställningen om att flickor är sämre, blir allt
15
värre. Alsarve et al. (2017) problematiserar sam- eller särundervisning där det senare oftast lämpar sig bättre för att öka aktiviteten och deltagandet i undervisningen. En majoritet av lärarna i denna studie menar på att samundervisning gjorde att elever oavsett kön hamnade i missgynnade positioner, vilket påverkar deras deltagande, men även betyg i ämnet.
Samundervisningen bidrar till att ämnet maskuliniseras där följden blir att flickors prestationer förminskas och får ett sämre betyg än pojkar. Idrottslärare står inför didaktiska utmaningar när det kommer till användandet av bollmoment, tävling eller matchspel. Dessa moment har en tendens att framkalla ett aggressivt förhållningssätt där elevernas deltagande omedelbart sätts på prov. Pojkar har en tendens att framkalla ett aggressivt förhållningssätt som berör flickorna på ett negativt sätt framförallt när bollspel inkluderas i undervisningen.
Innehållet i dagens målstyrda skola är inte lika centralt bestämt som tidigare, beskriver Redelius (2009). Idrottsläraren har en större frihet och kan bestämma vad idrottslektionerna ska innehålla. Det blir mycket utrymme för bollspel vilket gynnar killar som uppskattar bollspel och som vågar att tar för sig och kämpar under lektionerna. Lärarens val av innehåll är inte en neutral fråga utan oerhört styrande för vilket lärande som sker i idrott och hälsa. Många lärare har svårt att se skillnad på en prestation och en god förmåga.
Idrottsundervisningen ska erbjuda eleverna nya saker där lärandet står i fokus. Innehåll med aktiviteter från idrottsfältet blir bara en reproduktion från föreningsidrottens normer, där elevernas habitus som tydligt präglas av tävlingsidrott. Med andra ord präglas ämnet idrott och hälsa av idrottsfältets logik, då makt och kapital fördelas enligt idrottsfältets ordning (Londos, 2010).
Tävlingsmoment är en bidragande orsak till att elever slutar att vara fysiskt aktiva på fritiden, då tävling sätter eleverna i positioner där de utsätts för press och prestationskrav.
Idrottsundervisning med ett för stort fokus på tävlingslogiken riskerar att ur ett genus- och maktperspektiv framkalla orättvisa villkor (Alsarve et al. 2017).
3.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Tidigare forskning bidrar med kunskap om hur elevernas kroppar positioneras utifrån hegemoniska maktstrukturer oavsett tema eller aktivitet i undervisningen. Flickor underkastar sig oftast för att inte utmana lektionsklimatet, flickorna vågar inte säga till när det känns fel även om det kan vara viktiga för elevernas utövande av egenmakt. När elever ska beskriva
16
ämnet idrott och hälsa har tävling ett dubbelt värde där många älskar det medan andra framhåller det som orättvisa villkor. Eleverna förklarar att de upplever en problematik med att killar och tjejer behandlas olika inom könen men även mellan könen. Pojkar och flickor med en föreningsidrottslig bakgrund har större möjlighet att utöva egenmakt och gynnas inom ämnet idrott och hälsa när fokus är för stor på tävlingsmoment. Inom idrottsundervisningen är det den manliga normen som dominerar medan kvinnliga behov åsidosätts eller ignoreras. Aktiviteter med ett för stort fokus på tävling kan enligt tidigare forskning leda till en reproduktion av mäns hegonomi där elever oavsett kön hamnar i missgynnande sociala positioner vilket nästa kapitel berör.
17
4. Teoretiska perspektiv
Teorierna har valt i syftet att synliggöra och skapa en förståelse för elevernas syn på egenmakt i idrottsundervisningen samt hur den vidare processen kan se ut för att skapa en mer jämställd idrottsundervisning. Kroppsperspektivet har som syfte att skapa en förståelse för hur flickans kropp kan ses som ett objekt eller subjekt beroende på vilken socialsituation kroppen hamnar i.
I nästa tema beskrivs genusteorin hur genusbegreppet blivit ett system med olika betydelser för samhället där Butlers syn på att kön och genus fokuseras. Dessa två första teoretiska teman bidrar med teoretisk förståelse kopplat till frågeställningen ”hur ser elever på egenmakt under ordinarie idrottsundervisning?”
Säljö (2010) presenterar Vygotskijs tankar om den socialkulturella lärandeteorin. Denna bidrar med att skapa en förståelse för den sociala aspekten inom undervisningen i idrott och hälsa.
Meads (1913) ”I” and ”Me” och kroppen som ett socialt projekt bidrar med en förståelse för hur människor förstår sig själva. ”I” med den subjektiva inställningen hos flickor och ”Me” där jaget ses som ett objekt.
4.1 Kroppsperspektivet
Kroppsperspektivet bidrar med en kunskapssyn på kroppen som objekt eller subjekt. För att förstå flickorna i fokusintervjun behövs en förståelse för att den mänskliga kroppen är både ett subjekt och ett objekt inom idrottsrummet. Samhällsintresset för kroppen har skiftat över tid men vid aktiviteter med fokus på prestation kommer kroppen vara i fokus. Fagrell (2005) beskriver tre olika perspektiv på kroppen; det objektiva, det subjektiva och det socialt konstruerade. Det objektiva har en dualistisk människosyn där kroppen förstås som ett objekt, vilket också är den mest dominerande synen i samhället. Kroppen ses som en del av naturen och som följer lagarna som råder. Med detta förhållningssätt blir kroppen per automatik underordnad lagarna som råder.
Loland (2000) påpekar att i subjektperspektivet ses människan som en internationell varelse som skapar mening i relation till andra med gemenskap och empati. Kritik mot detta perspektiv är att det inte är idealiskt då det är svårt att uppnå de vetenskapliga forskningskraven. Inom det sociala konstruktionsperspektivet framställs omgivningens syn på kroppen och dess påverkan på samhället. Normer och värderingar har tvingat människan att förhålla sig till det sociala
18
rummets koder i olika typer av maktspel. Det är viktigt att motverka beteenden där kroppen förknippas som ett objekt och mer fokusera på rörelseglädje och aktiviteter som är meningsfulla där fokuset för att främja en allsidig rörelseförmåga.
Fagrell (2005) beskriver hur kroppsbilden alltid formas efter en specifik kropp utifrån vilket sammanhang den befinner sig i. Pojkar formar en självbild som fysiskt stark kropp som utstråla självförtroende. Flickan hamnar i ett dilemma då de inte anses som lika stark som pojkar.
Larneby (2020) återger att prestera är centralt för flickor såväl som pojkar även om den presterande kroppen tillskrivs pojkar. Elever i denna avhandling lyfter att de inte ser stora skillnader mellan flickor och pojkar utan uppskattar att lära sig flickor sätt att spela. Den stora skillnaden är inte om det är en maskulin eller feminin kropp utan hur kroppen används.
4.2 Genusteori
Larneby (2020) karakteriserar genus som en process med syfte att skapa sociala skillnader som konstruerar och definierar pojkar och flickor. Människan lär och gör vad som förväntas av oss, vilket gör att vi som individer och grupp bidrar till att upprätthålla genusordningen.
Stratifieringssystemet betyder att flickor ständigt måste bevisa att de är effektiva och trovärdiga.
Pojkar arbetar med att upprätthålla den normativa positionen som samhällets genusstruktur förväntar av dem. Genusteorin bidrar således till att analysera kvinnors underordningar samt förstå dessa.
Butlers (2005) genusteori bygger på två olika resonemang där det första är ett genealogiskt perspektiv på genus, som betyder att genus inte härleds till det naturliga. Det andra beskrivs som performativitet, där genus innebär det människan konkret gör. Det handlar inte om att vara man eller kvinna utan vad du gör som man eller kvinna. Butler (2005) är kritisk till uppdelningen mellan kön och genus och dessa fasta genuskategorier. Queerteorins bidrag är att människan kan röra sig fritt mellan sexuella kategorier och kulturella normer. Syftet med denna teori är att befria samhället från normer och skapa en värld utan förutfattade meningar om hur du ska bete dig som man eller kvinna.
Genus som begrepp är ett verktyg som ska försöka komma bort ifrån den traditionella uppdelningen mellan manligt och kvinnligt. Genus ses som en uppfinning av människan med budskapet att sudda ut den hårda uppdelningen mellan könen, för att finna en förståelse för den dualistiska uppdelningen mellan flickor och pojkar. Genus behövs för att kunna beskriva hur
19
människor talar om kön, där genusordningen i undervisningen är ständigt närvarande och alla människor, kvinnor som män, skapar denna. Olika förhållningssätt om vad som anses som normalt präglas i samhället. Det manliga könet värderas högre i samhället generellt, även om det finns kvinnor med hög status. Uttryck som ”pojkflicka” är generellt en föreställning som är vanligt förekommande i idrottens värld och som påtalar att det manliga könet värderas högre än det kvinnliga (Hirdman, 2003).
4.3 Socialkonstruktionism
Kommunikation och sociala situationer har stor betydelse inom socialkonstruktionismen och har en inverkan på hur verkligheten konstrueras. De sociala situationerna är det primära vilket är relevant när flickors erfarenheter kring egenmakt och jämställdhet ska undersökas inom ämnet idrott och hälsa.
Socialkonstruktionismen bidrar med en förståelse för hur flickor och pojkar socialt konstrueras i samspel med varandra. Det som kännetecknar denna teori är att den fokusera på vad som uppfattas som naturligt och självklart. Det socialkonstruktivistiska perspektivet är viktig för att skapa en förståelse för varför vissa handlingar förväntas utföras av vissa aktörer samt ses som objektivt och givet (Larneby, 2020).
Säljös (2010) framställning av Vygotskijs versioner uppfattas som kritik av den traditionella undervisningen och språket som en resurs. Barnet föds in i ett socialt förutbestämt liv där samspel med andra människor blir viktigt i utvecklingen av det inre tänkandet. Lärandet i undervisningen sker i samspel med andra personer, lärare och elever eller mellan eleverna via språket. Språket används för att skapa kunskap som förs vidare mellan människor. Det är med hjälp av språket som flickor kan förstå omvärlden. Igenom interaktion med varandra samt med kommunikation och sociala situationer mellan eleverna har stor betydelse för hur verkligheten ska konstrueras. Synen på lärande inom socialkonstruktionismen förstås som ett socialt fenomen som är föränderligt.
Säljö (2010) menar på att det som idrottslärare bör förhålla sig till inom detta perspektiv är att införa ett tillgängligt klimat där samtal är disponibelt för alla elever, oavsett vilka färdighet de besitter. Flickor lär sig inte spontant utan lär sig integrera med personer, föremål och symboler i de aktiviteter de deltar i. Eleverna lär sig genom att efterlikna förebilder och att eleverna hela tiden är inkluderande i sitt eget lärande, vilket leder till att eleverna kan reflektera själva och ta ansvar för sitt eget lärande inom idrott och hälsa. Idrottsundervisningen är ett rum där eleverna
20
tillsammans kan utveckla och kommunicera idéer med varandra. Eleverna bör i denna lärandeform arbeta i par eller i grupper där läraren formar grupperingar utifrån olika utvecklingszoner.
Den proximala utvecklingszonen beskriver vilken potential en individ har att lära sig om individen får rätt stöd. Utvecklingszonen blir en zon där individen får utveckla de kroppsliga förmågorna för att slutligen blir självständiga. Säljö (2010) beskriver vikten av att ge individerna rätt hjälp vilket kan vara hjälpa av kamrater, lärare eller lärandemiljöer. Didaktiska hjälpmedel kan vara handledning och efterliknade av rörelser. Den närmaste zonen beskriver avståndet hos eleven från att vara självständig i sitt agerande och den potentiella nivån med kvalificerad ledning.
4.4 Mead
Meads (1913) bidrar med att synliggöra hur jaget skapas av flera delar. Den biologiska del som kopplas till själ och den social delen som är mer analysbar. Den sociala delen är det som är kopplingsbart till flickors egenmakt och en mer jämställd idrottsundervisning.
Mead (1913) har bidragit med en förståelse kring tänkandet och upplevelse av jaget och medvetande. De grundläggande för den sociala tillvaron är kommunikation och språkprocessen.
Individens identitet formas av efter de olika erfarenheter som upplevs. Meads tankar kring det sociala jaget bidrar med en förståelse för hur yttre faktorer tillsammans med den egna kroppen forma individen som person. Kroppen skapas som ett objekt redan när barnet föds. ”I” är det sociala jaget, vilket ses som ett socialt objekt av hur barnet upplever sin kropp. Jaget är alla samlade erfarenheter av när individen tänker eller säger något under reaktion. Det sociala jaget uppstår via sociala interaktioner där människan behöver skapa en självförverkande bild om vem hen är. ”Me” beskrivs mer som den som det reflekterande jaget, en självvärdering av en utförd handling. ”Me” blir att flickor ser sig själva som ett objekt medan ”I” blir en mer subjekt inställning. Elever i interaktiva situationer använder sig av kroppsliga- och verbala gester för att utveckla ett gemensamt handlande. Det sociala jaget utvecklas i samspel med andra människor.
Att lära av varandra i naturliga situationer är något som Barker, Quennerstedt och Annerstedt (2015) beskriver som viktigt. Det handlar om att skapa situationer där lärandet sker utifrån de bästa möjliga förutsättningarna. Eleverna lär sig simma bäst i en sjö eller i en simbassäng. Att
21
arbeta tillsammans under en längre tid leder till att eleverna utvecklar ”I” and ”Me” vilket får den positiva effekten av utvecklandet av strategier inom samtal och ett utvecklande av den kroppsliga förmågan.
Epistemiska ekologier preciserar hur kunskap fördelas inom en grupp och vilket värde rörelsen har för olika elever. Inom epistemiska ekologier är det av vikt att upprätthålla och veta hur agerandet ska ske i olika sociala situationer. När en förståelse för värdet av olika aktiviteter och veta hur agerandet ska ske kan arbetet mot att utveckla den kroppsliga förmågan hos varje individ ske. Positionerna inom den aktuella aktiviteten är föränderliga och påverkas av hur lång tid eleverna får arbeta med aktiviteten. Ekologi beskriver kortfattat hur kunskap fördelas och hur människan kan positionera sig i olika sociala situationer (Barkers, Quennerstedts &
Annerstedts, 2015).
22
5.1 Metod
5.1 Kvalitativ forskning
Bryman (2018) beskriver att kvalitativ forskning har ett stort fokus på ord istället för siffror.
Det som skiljer kvalitativ forskning mot kvantitativ forskning är att forskaren rör sig i förhållandet mellan teori och praktik, vilket beskrivs som induktiv syn. Denna studie kommer det abduktiva tänkandet vara mer aktuellt. Forskare som använder sig av abduktion skapar en teoretisk förståelse av de kontexter och den världsbild hos de människor som studeras. Det avgörande steget är att forskaren beskriver och förstår verkligheten utifrån deltagarnas perspektiv. Vid formuleringen av den vetenskapliga beskrivningen är det av vikt att hålla kontakten med deltagarna för att presentera rätt data. Abduktion förlitar sig till förklaring och förståelse för deltagarnas perspektiv.
Bryman (2018) beskriver kunskapsteoretisk ståndpunkt med att presentera en tolkningsinriktad förståelse av hur individen tolkar sin verklighet. av grundval hur deltagarna bete sig i en viss miljö och hur de tolkar verklighet. En annan ståndpunkt som gör den kvalitativa forskningen unik är att sociala egenskaper är ett resultat av ett samspel mellan individer, detta benämns som en ontologisk ståndpunkt. Alvehus (2013) beskriver att det som utmärker den kvalitativa metoden är intresset för meningar och innebörden av det aktuella ämnet, i detta fall könsmönster i idrott och hälsa. Fokus under den kvalitativa processen är att tolka respondenternas svar vilket bidrar till en mer generell förståelse av fenomenet. Med detta som bakgrund lämpar sig den kvalitativa forskningsmetoden bäst i förhållande till studiens syfte.
Den kvalitativa processen startar genom att formulera en forskningsfråga som är tydlig och med koppling till relevant litteratur. Vid ett tidigt skede formulerades ett missiv (Se bilaga 1) som skickades ut som en första kontakt till rektorer och lärare för att får tillträde till olika skolor. I missiven presenterades en bakgrund till studiens syfte samt en presentation av de forskningsetiska principerna (Andersson, 2014).
5.2 Intervjuguide
Intervjuguide (Se bilaga 2) inom semistrukturerade intervjuer är mindre specifik än vid en strukturerad intervjuguide. Intervjuguidens frågor bearbetades för att få fram väsentlig information med koppling till syftet, frågeställningen samt tidigare forskning. Egenmakt och
23
genus är svårdiskuterade begrepp vilket gjorde att inledning av gruppintervjun bestod av en diskussion av begreppen. Öppna frågor konstruerades för att inte påverka respondenternas svar och får intervjuer med hög kvalité. Val av intervjuguide är nödvändig för att intervjuerna ska uppfylla kraven för vetenskaplig forskning. Intervjuguide användes som en minneslista över vad som ska täckas under gruppintervjun. Strukturen är uppbyggd med frågor i ordningsföljd som gör det möjligt att få information om hur deltagarna upplever könsmönster och vad de konkret kan göra för att flickor ska ses som subjekt i stället för objekt. Frågorna har formulerats för att undvika alternativa idéer eller synsätt där det inte finns något givet svar. Språket i intervjuguiden har varit på en nivå som undviker felformuleringar eller feltolkningar av frågorna. Utöver detta har gruppintervjuerna bedrivits i en trygg miljö där respondenterna hela tiden ser varandra och materialet som spelar in intervjun (Bryman, 2018).
5.3 Urval
Alvehus (2013) beskriver bekvämlighetsurvalet som utgår från att urval baseras på vilken typ av deltagare som finns tillgängliga. Flickorna var tillgängliga och intervjuerna har kunnat anpassas med hjälp av tidigare kollegor. Fokusgruppsintervjuer har använts i syfte att låta tjejer i samtal formulera och uttrycka sig mot bakgrund av gemensamma erfarenheter av undervisning. Fördelen med denna metod är enkelheten att göra direkta jämförelser mellan flickorna i grupp. Det intressanta med fokusgrupper var hur attityder formas. Denna metod gör det möjligt att studera hur tjejerna upplever och pratar om fenomenet egenmakt och hur arbetet mot en jämställd idrottsundervisning bör formas. Problemet kan vara att det riskerar att spegla en viss grupp snarare än ett bredare fenomen. Ett annat problem med fokusintervjuer är att det finns risk att individuella åsikter inte kommer till fram lika tydligt, utan att i det här fallet tjejerna skapar en gemensam erfarenhet. Men, till viss del har det varit avsiktligt att skapa den gemensamma erfarenheten, då tjejernas röst och narrativ då kan få en mer framskjuten position.
Vidare definierades en given målgrupp, vilket i detta fall var flickor. Eleverna som ingår i undersökningen är enbart flickor som går på en privat gymnasieskola med 300 elever. Flickorna gick i samma klass och årgång. Tre olika gruppintervjuer genomfördes med 4-6 deltagare där samtliga elever var flickor. Eleverna fick själva välja vilken gruppintervju de skulle ingå i för att skapa ett klimat där alla vågade komma till tals. Bryman (2018) beskriver att större grupper löper en risk för att deltagarna blir passiva och grupper med mindre antal leder till ett större engagemang hos deltagarna.
24
Pilotstudie användes för att testa inspelningsmaterialet samt att testa frågornas funktion. De som deltog i pilotstudien inkluderades inte i själva huvudundersökningen. Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver att kvalitativa intervjuer är mer flexibla och tillåter en högre grad av anpassning i interaktionen mellan forskare och deltagare. Förberedandet inför gruppintervjuerna bestod av att bearbeta insamlat material för att utöka kunskapen inom ämnet.
Syftet bearbetades för att synliggöra vad som ville uppnås med undersökningen.
Gruppintervju användes för att låta många flickor diskutera olika frågeställningar där växlande perspektiv kan fångas. Bryman (2018) argumentera för att gruppintervjuer är tidseffektivt.
Semistrukturerade intervjuer innebär att intervjuaren har en intervjuguide (Se bilaga 2) som ska täcka intervjun. Frågorna ställs på ett informellt sätt där stor vikt lagts på att formulera relevanta frågor i rätt ordningsföljd. Fokusgrupper bidrar med realistiska beskrivningar om vad människor tycker och tänker.
5.4 Genomförande och bearbetning av data
Semistrukturerade intervjuer användes för att ta reda på hur flickor har kunnat utveckla egenmakt samt vad de tyckte behöver förändrats i undervisningen ett bättre lektionsklimat (Christoffersen & Johannessen, 2015).
Alvehus (2013) redogör för svårigheten att skriva ner exakt vad deltagarna säger, samt att veta vem som säger vad, därför spelades gruppintervjuerna in med hjälp av en videokamera samt ljudupptagning i mobiltelefonen. Mobiltelefonen användes som en backup och raderades direkt när data var på videokameran. Inspelandet med videokamera motiveras i form av att kunna gå tillbaka och se vilken deltagare som sa vad samt om någon tog extra mycket plats och dominerade diskussionen. Det som är extra intressant under intervjuerna är vad som sägs men också hur det sägs. Nackdelen med att spela in intervjuerna kan vara att det uppfattas som störande och kan begränsa deltagarna.
Tematisk analys användes i denna studie vilket har syftet att analysera och beskriva olika teman i det insamlade materialet. Transkribering blev nästa steg i processen när intervjuerna genomfördes vilket är första steget i analysen. Transkriberingen var noggrann men små korrigeringar genomfördes för att göra språket mer formellt. Vidare har den nedskrivna texten sorterats i olika teman med koppling till frågeställningarna och syftet. Kodning har varit en central process där data har brutits ner och kopplats ihop med annan relevant data. Data
25
analysen handlade till stor del om att reducera den stora mängd data som erhölls, det beskrevs som reduktion av data (Bryman, 2018).
Transkribering av intervjuinnehåll är en svår och tidskrävande process, där Bryman (2018) bland annat beskrev vikten av att behålla intervjupersonernas ordalag och uttrycksätt. För att undvika misstag och slarv genomfördes analysen av det insamlade materialet dagen efter för att materialet ska hålla en hög kvalité. Respondenternas namn togs bort under transkriberingen av etiska skäl.
5.5 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet och validitet är kriterier för bedömningen av vilken kvalité som studien uppvisar.
Reliabilitet avser huruvida forskningsresultatet är upprepningsbart, förenklat hur noggrant undersökningen är genomförd. Validitet beskriver forskningens giltighet, undersöks det som ska undersökas. Dessa begrepp är relevanta för att bedöma undersökningens tillförlitlighet och dess brister (Bryman, 2018).
Frågorna har bearbetats och konstruerats för att undvika feltolkningar. Under analysen och transkriberingen har texterna skickats tillbaka till respondenterna för att minimera feltolkning av data och minska risken för låg reliabilitet och öka autenticiteten i arbetet. Autenticitet handlar om att göra bedömningar inom analysen och skrivprocessen, där målet är att läsaren känner igen sig själv i beskrivningarna. Transparens beskriver hur studiens undersökning av undersökningsdata och resonemang redovisats. Det är problematiskt att redovisa all data från de tre gruppintervjuerna, vilket har gjort att enbart det med bäst kvalité har redovisats. Att med öppenhet dela forskningen med respondenterna ökar transparensen i forskningen. För att nå kvalitet i forskningen har sambandet mellan empirin och teorin utformats mot att uppnå korrespondens, en samstämmighet (Alvehus, 2013).
5.6 Forskningsetiska principer
Denna undersökning har grundat sig i Vetenskapsrådets (2002) etiska principer. Det första är informationskravet där eleverna informerades i ett missiv (se bilaga 1) och en muntlig presentation av studiens syfte. Utöver detta informerades deltagarna om att det var frivilligt och att de kunde avbryta sitt deltagande närsomhelst under intervjutillfället. Elever som var under
26
18 år vid tillfället behövde ett godkännande från målsman, där en samtyckesblankett (Se bilaga 3) skickades med eleverna. När eleverna deltog samt att samtyckesblankett var inlämnade uppfylldes det andra kriteriet som är samtyckeskravet. Studien redovisar inga personuppgifter och alla deltagare är anonyma vilket gör att konfidentialitetskravet uppfylls i studien. Det insamlade materialet förvarades på Malmö universitets databaser och används enbart i denna studie. Materialet har varit otillgängligt för allmänheten och ljudfilerna raderades direkt när transkriberingen var färdig, vilket får innebörden att nyttjandekravet slutligen också uppfylls.
27
6.Resultat och analys
I detta kapitel kommer analysen och resultatet från intervjuerna att presenteras utifrån olika teman med koppling till studiens syfte och frågeställning. Resonemang och intryck kommer att lyftas i form av ett citat per gruppintervju och tema. Syftet är att synliggöra en koppling mellan teori och empiri. Resultatet presenteras med hjälp av fyra olika teman:
1. Elevernas syn på en jämställd idrottsundervisning 2. Elevernas egenmakt
3. Tävlingslogikens påverkan 4. Den optimala framtiden
6.1 Elevernas syn på en jämställd idrottsundervisning
I detta tema kommer citat och resonemang från de tre olika gruppintervjuerna att lyftas med koppling till elevernas upplevelse av en jämställd idrottsundervisning.
I frågeställningen om hur respondenterna såg flickor som ett subjekt eller objekt framkom det att möjligheten att påverka lektionsklimatet. Detta fick konsekvensen av att deltagarna i gruppintervju ett ansåg sig som ett objekt och inte hade möjligheten att utveckla egenmakt. Här nedan har vi ett gemensamt citat från intervjutillfället:
Idrott har skapat en ojämställdhet mellan könen vilket vi har märkt från våra tidigare erfarenheter. Vi har inte fått bestämma någonting, aktivitet eller lagindelning. Killarna tog över helt. Vi fick inga passningar när det var bollspel och läraren agerade inte alls. Kompisar blev mobbade och läraren tycker att den mobbade skulle skärpa till sig och blir bättre på idrott istället (Gruppintervju 1).
Den andra gruppintervjun leder diskussion snabbt in på hur könets roll spelade in på hur de blev bemötta av idrottsläraren. Beteende var mer acceptabla om det utfördes av killar än om tjejerna bröt mot reglerna eller normerna i idrottsundervisningen. Nedan presenteras ett sammanhängande resonemang om vad jämställd idrottsundervisning är:
28
Vi märkte att våra idrottslärare i årskurs sju till nio behandlade oss olika beroende på vilket kön vi hade.
Det var mycket mer förstående för beteende hos killarna som verkligen inte var okej. Killarna fick stå och skrika på oss, behövde aldrig sitta ner som vi tjejer och springa utan tröja på lektionen. Vi tjejer skulle sitta ner fint och vänta och fick inte springa runt i sport bh, för att inte göra killarna upphetsade (Gruppintervju 2).
Den sista gruppintervjun med temat en jämställd idrottsundervisning framställs kroppsideal och hur aktiviteter skapar en norm om vad som anses som manligt och kvinnligt.
Gruppintervju tre erfarenheter med koppling till en jämställd idrottsundervisning var följande:
Fotboll är bara till för killar. När vi spelade hockey i skolan skrattade killar åt oss för att vi såg roliga ut.
Våra föräldrar ifrågasatte varför vi skulle lära oss spela hockey, det gör ju killar. Vi tycker att det är svårare för en kille som bryter mot könsmönster än för mig som tjej då de ska vara maskulina för att får tillhöra gruppen. Pojkar ska inte hålla på med gymnastik eftersom de är till för oss tjejer som var små och smala. I Gymnastiken blev vi nekade att deltaga i tävlingar om vi hade mix lag vilket är helt sjukt.
Detta är ett samhällsproblem som politikerna måste ta på allvar (Gruppintervju 3).
Tjejerna utrycker en syn på idrottsundervisningen som ojämnställd där pojkar oftast tar över och beter sig olämpligt. Flickornas berättelser kopplas till Lolands (2000) beskrivning av att det är viktigt att motverka beteenden där kroppen förknippas som ett objekt och att fokus ska riktas mot rörelseglädje. Detta är något som saknas i samtliga citat där elever istället blir passiva. Eleverna beskriver att eleverna som blev mobbade skulle anpassa sig till mobbarna enligt läraren. Detta gör att eleverna förknippas som ett objekt. I gruppintervju 3 lyfts olika förväntningar på pojkar och flickor hos idrottsläraren. Flickorna beskriver att pojkar inte ska hålla på med gymnastik då det tillfaller flickor. Detta gör det Butler (2005) poängterar som den performativa genusteorin är högst levande i flickornas berättelser. Idrottslärare behandlar eleverna olika vilket gör att flickor ständigt behöver utmana genusordningen för att en
förändring ska ske. Hirdmans (2003) beskriver att det manliga könet värderas högre vilket framförallt märks i gruppintervju 2 där killarna får stå och skrika på flickorna utan några konsekvenser. Uttrycket pojkflicka beskrivs i gruppintervju 3 där pojkar inte ska hålla på med gymnastik utan det tillhör flickor.
29
6.2 Elevernas egenmakt
Nästa tema som berörs är elevernas egenmakt och hur de har upplevt egenmakt i idrottsundervisningen.
Det som lyfts upp i gruppdiskussionen i gruppintervju ett med koppling till elevernas egenmakt är lärarens maktposition och hur eleverna blev behandlade om de bröt mot de bestämda normerna i idrottsrummet. Detta framkom under intervjun:
Den manliga läraren har en maktposition så det kan blir svårt och säga till. Gick vi emot läraren blev tillsagda och bestraffade i form av springa eller göra några kroppsövningar. Detta ledde till att vi ofta kom med bortförklaringar för att undvika idrotten. Att gå emot idrottsläraren riskerade också att vårt betyg försämrades vilket vi inte ville. Vi ville säga till men vågade inte (Gruppintervju 1).
Gruppintervju två berör stora delar i likhet med vad gruppintervju ett diskuterade men
framställde ett intressant exempel där en tjej utmanade den mansdominerade idrotten och sen vad de tycker måste förbättras. Detta framkom:
I högstadiet sprang vi beeptestet och det var mest killar som sprang medan vi andra satt bredvid eftersom vi glömt kläder. En tjej i klassen utmanade killarna och tillslut vann vilket blev en chock hos idrottsläraren och även hos de andra eleverna. Tjejerna blev stolta medan killarna retade den som brukade vara bäst i allt. Detta blev en stor snackis i hela skolan. Vi tror det är en normalitet att killar förväntas vara bättre än tjejer och på vis kategorisera sig som självklart fysisk starkare än flickor (Gruppintervju, 2).
Det som framkommer i den tredje gruppintervjun är att eleverna upplever att könsuppdelad undervisning är okej i vissa sammanhang och vikten av att uppmuntra lärare som säger till killarna. Ett utdrag av respondenternas diskussion:
Vi måste stå upp för varandra och även hylla någon som vågar gå emot och säga till någon som
uttrycker sig fel. Även lärare som säger emot killarna bör lyftas. Detta är jätteviktigt. Valet av att simma bara tjejer och det var ju väldigt många som gick ihop och bara så vi vill verkligen detta för att vi tycker det är obehagligt att simma med killarna. I situationer som i simhallen är det vanligt att kommentarer
30
som vad snygg du är och slår en på rumpan förekommer. Detta är obehagligt och läraren säger sällan till. Därför tycker vi att ibland är det okej med uppdelad undervisning (Gruppintervju 3).
Maktposition är det första som berörs inom detta tema i gruppintervju 1. Flickorna beskriver att de inte vågar utöva egenmakt med bakgrund i bestraffning från den manliga idrottsläraren.
Eleverna vågade inte kommunicera vilket är en viktig aspekt för ett fungerande sociokulturellt lärande. Lärandet i undervisning sker enligt Säljö (2010) i samspel men andra elever och lärare med hjälp av språket. Detta har inte fungerat enligt flickorna. Vidare beskriver Säljö (2010) vikten av ett tillgängligt klimat oavsett de färdigheter som eleverna besitter. Detta saknas i flickornas berättelser. En förklaring kan vara att elever lär sig av att efterlikna förebilder och erbjuder inte idrottsläraren ett utvecklande klimat blir det enkelt för flickor att istället komma på ursäkter för att avstå.
I gruppintervju 2 beskrivs exemplet med flickan som utmanar killarna i beeptest. Detta leder till en chock hos idrottsläraren och killen blir mobbad av kompisarna. Fagrell (2005) beskriver att formandet av kroppsbilden sker efter en specifik kropp utifrån vilket sammanhang den befinner sig i. Pojkarna formar en självbild som fysiskt starkare än flickor i detta exempel.
Flickan utmanar nu genusordningen och pojkens kropp går från subjekt till ett objekt.
Queerteorin kan bidra med att människor vågar röra sig fritt mellan sexuella kategorier och befria samhället från förutfattade meningar om pojkar och flickor.
Gruppintervju 3 redogör för en känsla av obehag när de vistas i simhallen tillsammans med pojkar. Det som tydligt framgår är att kroppens utsätts som ett objekt i form av kommentarer av pojkarna. Det centrala problemet är att flickors prestation påverkas i och pojkens performativa könshandlingar gör att kroppen hamnar i fokus (Fagrell, 2005). Meads (1913) begrepp det sociala jaget kan kopplas till denna situation. Yttre faktorer som språk påverkar elevernas ”I” och den subjektiva inställning då flickornas ”Me” ses som ett objekt. Det sociala jaget kan inte utvecklas i samspel med andra människor när kommunikationen och språkprocessen inte samverkar.
6.3 Tävlingslogikens påverkan
Tävlingslogiken har framkommit i samtliga diskussioner och alla som deltog i
gruppintervjuerna har erfarenhet av att tävlingsmoment tar över idrottsundervisningen. Detta
31
tema kommer att framställa respondenternas tankar kring hur tävlingsmoment har påverkat deras idrottsundervisning. Intervjuernas citat kommer publiceras efter varandra då samtliga gruppintervjuer är samstämmiga i sina resonemang. Detta framkom i de olika
gruppintervjuerna:
Mycket av lektionerna var baserade på aktiviteter som många gick på utanför skolan. Kändes som vi tävlade på varje lektion. Föreningsidrotten var hela tiden det primära och aktiviteterna anpassades efter elevers önskemål. Idrottsläraren var fotbollstränare och vi hade många fotbollsspelare i klassen så det blev att vi spelade mycket fotboll under lektionerna. Vi tjejer fick dansa eller ha redskapsgymnastik.
Känslan var att du var tvungen att gå på idrotten för att får ett högt betyg i idrott och hälsa (Gruppintervju 1).
Tävlingsmoment var ju ständigt närvarande i vår undervisning. Vi sprang cooperstest på tid och idrottsläraren ropade upp våra tider vilket var känsligt. Det uppstod mobbning, framförallt bland killarna när de jämförde sina resultat. Flickorna hade alltid två minuter mer på sig för att får högt betyg, vi tycker det var konstigt men tänkte inte jättemycket på det. Hur som helst många av lektionerna var det tydligt att vi tävlade om betyg (Gruppintervju 2).
Vi tycker att killarna alltid tagit för sig när det är aktiviteter som gynnar de, när de är gymnastik förstör de oftast och då får de fotboll för att de ska blir lugna. En annan sak är när läraren säger att killarna alltid ska passa till tjejerna. Det slutar med att de står och skäller och ingen tjej vågar ta emot en passning. Vi tycker det är fel att tävla och hålla på i idrottsundervisningen (Gruppintervju 3)
En tolkning från citaten i detta tema är att tävlingsmoment har dominerat idrottsundervisningen.
Utifrån socialkonstruktionismens perspektiv kan eleverna lära sig i samspel med varandra och mellan eleverna med hjälp av språket. Det kräver en lång tid för att eleverna ska reflektera och ta ansvar över sitt eget lärande. Eleverna uttrycker att hjälpen de har fått är olika didaktiska val som att passa tjejerna. Dessa hjälpmedel gör att den proximala utvecklingszonen är svår att uppnå och flickorna kan inte uppnå sin fulla potential. Problematiken här är att rätt hjälp inte erbjöds utan den närmaste zonen för att eleven ska vara självständig i sitt agerande var för stor (Säljö, 2010).
Eleverna behöver tid för att utveckla det sociala jaget och ”I”. Detta är viktigt för att våga utöva egenmakt och ta ansvar för sitt lärande. Lära av varandra beskriver Barker, Quennerstedt och Annerstedt (2015) som viktigt. Arbetet behöver bedrivas under en längre tid för att eleverna ska utveckla strategier som utvecklar ”I” and ”Me”. Flickorna uttrycker att tävlingsmoment begränsar utvecklingen av det sociala jaget. Kunskapen fördelas utifrån de som är aktiva inom
32
föreningsidrotten vilket gör att den epidemiska ekologin försvagas. Eleverna som är aktiva har rörelsen ett större värde för än hos dessa flickor.
Ur ett kroppsperspektiv beskriver Larneby (2020) att det är centralt för flickor och pojkar att den presterande kroppen tillskrivs pojkar. Det är tydligt i flickornas redogörelse att bollspel och tävlingsmoment tillskrivs den manliga kroppen. Lära av varandra och hur kropparna används bör synliggöras i undervisningen. Larnebys (2020) framställning av stratifieringssystemet ur ett genusperspektiv betyder att flickor ständig måste bevisa en effektivitet och trovärdighet. Detta synliggörs i elevernas berättelse angående tävlingsmoment.
6.4 Den optimala framtiden
Den sista del av resultatet skifta fokus vad flickor kan göra för att faktiskt bidra till en jämställd idrottsundervisningen och utveckla sin egenmakt. I den första gruppintervjun lyfts bland annat idéer till Socialkonstruktionism och Meads (1913) tankar. Nedan följer ett resonemang som sammanfattar gruppintervjun:
Det vi kan göra det är ju att säga till om man ser eller hör något samt delvis alltså fråga varför det beteendet användes. Våga stå upp mot läraren om det är läraren som lägger en kommentar. Vi tycker att det bör läggas längre tid på moment istället för att stressa sig igenom eller bara köra bollsporter. Ska det tvunget vara fotboll, låt oss spela fotboll en tid så vi lär oss isfall av varandra. Som vi redan har sagt att stå upp för de värderingar vi står för och säg till om någon, lärare som elev bryter mot de. Lärare borde vara snälla och gå in med en positiv inställning liksom ge tips istället för att klanka ner på någon. Sen alltså bara för schyssta mot alla liksom och ha en god ton (Gruppintervju 1).
Respondenterna i den andra gruppintervjun har samma spår på sina diskussioner med att komma med en positiv inställning och att lära varandra i idrott och hälsa. Det som är unikt i denna intervju är att det är killarna som behöver steppa upp för en jämställd
idrottsundervisning. Följande lyftes i diskussionen:
Vi tycker att man ska komma in på idrotten med positiv inställning och jag tycker det är jätteviktigt att man inte dömer någon oavsett kön. Vi vill gärna vara med och bestämma mer då kan vi kanske får mer och säga till om. Är man kille ska man inte bedöma en annan kille heller om man ska döma någon tjej och samma sak tjejer om du ser att någon kanske är lite sämre på det man gör just den dagen så ska man
