2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala MR-konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

Full text

(1)

Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter i El Salvador 2004

1. Sammanfattning

Sedan fredsavtalets ingående 1992 har respekten för mänskliga rättigheter (MR) i El Salvador förbättrats markant. Systematiska statssanktionerade övergrepp förekommer inte längre. Den allmänna och den organiserade brottsligheten har dock ökat kraftigt och mordtalen är mycket höga. Övergrepp från enskilda polisers sida, inklusive tortyr, misshandel och misstänkta sociala

rensningsaktioner inger oro. Under 2004 genomfördes en kontroversiell plan för bekämpning av ungdomsgäng som rönt stark kritik från MR-

organisationer. Inom ramen för planen genomfördes mellan juni 2003 och juni 2004 c:a 15 000 godtyckliga arresteringar. Förhållandena på landets fängelser är oroväckande och under året dog 32 fångar i en uppgörelse mellan rivaliserande gäng.

Rättsväsendet är mycket svagt, främst till följd av bristande resurser och korruption. Straffriheten är utbredd och en amnestilag från 1993 rörande MR- brott begångna under den interna väpnade konflikten försvårar försök att ställa de ansvariga till svars. I symboliskt viktiga fall som morden på biskopen Romero och på sex jesuitpräster är förövarna ännu på fri fot. Brist på regeringskritiska medier, ett långsamt genomförande av valreformer och ofullständig efterlevnad av föreningsrätten fortsätter att försvaga demokratin och rättsstaten.

Utnämningen av en ny MR-ombudsman 2001 innebar ett viktigt steg mot återupprättandet av ämbetets anseende och självständighet. Ojämlikheten är bland de högsta i världen och tillgången till hälsovård och utbildning är fortfarande låg för de mest utsatta. Barnarbete och våld mot barn och kvinnor är betydande problem.

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala MR-konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s

konventionskommittéer

(2)

Ansluten Konventionen om medborgerliga och politiska

rättigheter (ICCPR)

x

Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR)

x

Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD)

x

Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering av kvinnor (CEDAW)

x

Konventionen mot tortyr (CAT) x Konventionen om barnets rättigheter (CRC) x

Flyktingkonventionen x

Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (ICC)

Interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter (ICHR)

x

Bland ovanstående konventioners fakultativa protokoll har El Salvador anslutit sig till ICCPR:s protokoll rörande enskild klagorätt och CRC:s två protokoll om barnsoldater respektive sexuell exploatering av barn. P.g.a motstånd från bl.a. den katolska kyrkan har CEDAW:s protokoll om enskild klagorätt ännu inte ratificerats.

Några besök av specialrapportörer från FN har inte ägt rum under perioden.

Under det senaste året har inga rapporter inlämnats till FN:s

konventionskommittéer. Den senaste rapporteringen skedde 2002, varav en rapport rörde barnkonventionen och tre konventionen om civila och politiska rättigheter. Rapporten om avskaffande av alla former av etnisk diskriminering har ännu inte lämnats in.

3. Respekten för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Sedan fredsavtalets undertecknande 1992 har de statssanktionerade MR- brotten minskat betydligt. Politiskt motiverade utomrättsliga avrättningar har inte rapporterats under perioden. Fortfarande förekommer mord på

homosexuella, vanliga brottslingar eller medlemmar i ungdomsgäng som misstänks vara del i s.k. sociala rensningsaktioner. Det finns enligt enskilda organisationer tecken som tyder på att olika allianser av lokala politiker, affärsmän och delar av poliskåren står bakom aktionerna. Enligt en lokal MR- organisation rapporterades 225 dylika fall under 2003, jämfört med 71 fall året innan.

(3)

Enligt MR-ombudsmannen har sedan 2001 den civila polisens användande av tortyr och misshandel ökat, utan att nå en nivå av systematiskt användande.

Den civila poliskåren stod under perioden juli 2003 - juni 2004 för 43 procent (883 fall) av alla anmälningar av MR-brott mottagna av MR-ombudsmannen.

Flera av dessa fall anmälningar rörde tortyr.

Fängelsesystemet är präglat av överbefolkning vilket lett till en ökning av MR- kränkningar på landets fängelser. Överbeläggningen på fängelserna beräknas nu uppgå till ca 61 procent och på vissa fängelser når den långt över 100 procent.

De senare årens skärpta kriminalpolitik har bidragit till ökningen av antalet interner med 40 procent mellan 1998 och 2002. Denna situation har bidragit till ökat våld mellan interner. Flera fall av våld från vaktpersonalen har

rapporterats. Under 2003 dog 28 fångar till följd av våld eller sjukdom i landets fängelser. Flera fängelseupplopp har inträffat de senaste åren och under 2004 dog 31 fångar i en sammandrabbning mellan två rivaliserande gäng.

Den allmänna brottsligheten har sedan fredsavtalen ökat markant. Ett mycket allvarligt problem är den organiserade brottslighetens utbredning och den höga våldsnivån. Det finns indikationer på att medlemmar i nätverk som tidigare gjort sig skyldiga till politiskt motiverade brott nu ägnar sig åt kriminell

verksamhet. El Salvador har den tredje högsta mordfrekvensen i Latinamerika med 45 mord per 100 000 invånare och år. Över 400 000 vapen beräknas finns i civila händer varav endast 35 procent är registrerade. Avsaknaden av pålitlig statistik och ingående analyser av våldsfenomenet gör varje uppskattning av problemet vansklig.

4. Dödsstraffet

Dödsstraff förekommer inte i El Salvador.

5. Rättssäkerhet

Konstitutionen föreskriver självständiga domstolar och detta respekteras av regeringen. Rättsväsendet är emellertid mycket svagt, främst p.g.a. bristande resurser och korruption. Domstolsverket har riktat kritik mot högsta domstolen för befordran av olämpliga domare och för att ha ignorerat dess kandidatlistor och förslag till sanktioner. Trots vissa utrensningar av olämpliga och korrupta åklagare riktas betydande kritik mot riksåklagaren för otillräcklig straffbeivran av främst korruption, pengatvätt och MR-övergrepp begångna under inbördeskriget.

Till de institutionella reformerna under de tio senaste åren hör etablerandet av en ny civil poliskår, ett MR-ombudsmannaämbete samt ett reformerat

fristående domstolsverk. En ny brottsbalk och en ny straffprocesslag har antagits. Ett annat positivt steg är inrättandet av en MR-enhet inom den civila polisen, om än med bristande resurser och oklart mandat. Konservativa

(4)

reformer avseende processlagstiftningen och repressiva lagar för bekämpning av ungdomsgäng utgör dock en återgång på många områden.

Den oro våldet och den utbredda straffriheten skapar bland befolkningen har utgjort grogrund för en skärpt kriminalpolitik under senare år som är

oroväckande ur MR-synpunkt. Kort efter parlamentsvalen i mars 2003 inledde regeringen en mycket hätsk brottsbekämpningskampanj – Plan Mano Dura - riktad mot landets många ungdomsgäng. Många av gängen är involverade i brottslig verksamhet och vissa har knytningar till organiserad brottslighet. I kampanjen ingick en mycket kritiserad sexmånaderslag (oktober 03 – mars 04) som tillät arrestering enbart på grundval av medlemskap i ett ungdomsgäng.

Enligt MR-organisationer bröt lagen både mot författningen, gällande

lagstiftning och barnkonventionen. Den nye presidenten Saca införde i år en ny brottsbekämpningsplan med färre kontroversiella inslag och som bl.a.

innehåller en strategi för återanpassning av gängmedlemmar. MR-

ombudsmannen menar att många poliser i praktiken fortsätter att genomföra den ovannämnda sexmånaderslagen.

Armén deltar i polispatrullering på landsbygden och en ny lag om nationellt försvar har tilldelat militären en ökad roll vid upprätthållande av den interna säkerheten, vilket strider mot fredsavtalet.

1992 skapades MR-ombudsmannaämbetet som har behörighet att utreda enskilda klagomål. Den nuvarande ombudsmannen som tillträdde 2001 och fick förnyat mandat 2004 har förbättrat ämbetets rykte markant, främst genom en aktiv verifieringsaktivitet och kritiska rapporter i känsliga ämnen.

Regeringen har enligt MR-organisationer i stor utsträckning ignorerat ombudsmannens förslag och uttalanden.

6. Personlig frihet

Den salvadoranska lagstiftningen innehåller förbud mot godtyckliga

frihetsberövanden. Betydande antal anmälningar mot polisen för godtyckliga frihetsberövanden av medlemmar av ungdomsgäng påvisar ett fortsatt

omfattande problem på området. Inom ramen för kampanjen mot brottslighet kopplad till ungdomsgäng arresterades mellan juli 2003 och juli 2004 c:a 17 000 personer, varav 88 procent släpptes efter några dagar i häktet p.g.a. brist på bevis. Flera av dessa ska enligt MR-organisationer ha utsatts för misshandel i häktet. Ikraftträdandet av den nya straffprocesslagen innebar ett stärkande av de anhållnas rättsgarantier, men efterföljande reformer har i vissa avseenden urholkat dessa. Till dessa hör ökade polisbefogenheter att utan domartillstånd genomföra husrannsakan vid brottsmisstanke.

(5)

7. Straffriheten

Det finns ingen systematiskt tillämpad metod att underlåta att beivra och bestraffa brott, men rädsla att anmäla, bristande utredningsresurser och korruption inom domstolssystemet, åklagarväsendet och polisen gör att

straffriheten fortfarande är ett mycket allvarligt problem. Straffriheten omfattar både vanlig kriminalitet, organiserad brottslighet och de statssanktionerade MR-brott som begicks under den interna konflikten.

Mycket få MR-brott begångna under den interna konflikten har hittills beivrats.

1993 antogs en amnestilag som rör alla typer av MR-brott, även de grövsta, begångna under inbördeskriget. Efter påtryckningar från interamerikanska MR- kommissionen prövade högsta domstolen 2001 lagens enlighet med

grundlagen och kom fram till att den var författningsenlig, men inte tillämplig i alla fall. Enligt det centralamerikanska universitetets MR-institut, IDHUCA, bör domstolens utslag tolkas så att amnestilagen inte kan omfatta grövre MR- övergrepp.

Rättsprocesserna rörande morden på biskopen Oscar Romero 1980 och på sex jesuitpräster av den salvadoranska försvarsmakten 1989 är symboliskt mycket viktiga i kampen mot straffriheten. I det första fallet har en militärofficerare dömts i sin frånvaro av en domstol i Kalifornien, men är fortfarande på fri fot.

I det andra fallet dömdes 1991 två militärofficerare som dock släpptes 1993 inom ramen för amnestilagen. IDHUCA har nu drivit jesuitmålet vidare till interamerikanska MR-domstolen.

8. Yttrande- och mediefrihet

Yttrande- och mediefriheten garanteras av konstitutionen och de respekteras överlag av regeringen. Det finns ingen statlig censur, men få medier är helt självständiga från politiska eller ekonomiska intressen och regeringskritik är ovanligt. Det finns många exempel på att storföretag använt annonsbojkotter som ett vapen mot misshagliga program, och medieanalytiker menar att självcensur förekommer från redaktionsledningars sida.

Förenings- och församlingsfriheten garanteras i konstitutionen och denna respekteras också i praktiken. 2001 förklarade högsta domstolen

grundlagsvidrig en lag från 1996 som bl.a. ger möjlighet att hindra registrering av enskilda organisationer vars verksamhet anses strida mot sociala normer, moral och allmän ordning etc.

Religionsfriheten garanteras av konstitutionen och respekteras av statsmakten.

Ett stort antal kyrkor och samfund har verksamhet i landet.

(6)

9. De politiska institutionerna

I El Salvador råder politisk pluralism och flerpartisystem. Det politiska systemet präglas av en stark president som utses i allmänna val för en

femårsperiod och som inte kan väljas om. Regeringen utnämns och avsätts av presidenten. Den lagstiftande makten ligger hos parlamentet som utses på tre år i allmänna val. Det råder en stark polarisering i politiken mellan

regeringspartiet ARENA och vänsteroppositionen FMLN. FMLN:s seger i det senaste parlamentsvalet 2003 och skiftande partiallianser har stärkt

parlamentets makt. I presidentvalet i juni 2004 tog ARENA hem segern för tredje valet i rad. Den nye presidenten Antonio Sacas första månader vid makten har karakteriserats av dialogsökande med oppositionen. Det återstår att se i vilken mån det finns en reell vilja att gå oppositionen till mötes.

Vid årets presidentval röstade 67 procent av de registrerade, en stor ökning jämfört med valen 2000 då siffran låg på 41 procent. En bidragande orsak har varit införandet av ett kombinerat ID- och röstkort som främjat

röstregistrering. Det finns inga indikationer på skillnader mellan mäns och kvinnors valdeltagande.

Fredsavtalet föreskriver en reformering av valsystemet med främsta syfte att höja valdeltagandet. Bland nödvändiga reformer kan nämnas skapandet av ett enhetligt ID-kort och röstkort, en kraftig utökning av antalet

röstmottagningslokaler, en kvotering av 40 procent kvinnor på valbar plats, kontroll av hur statliga partistödet används, avpolitiseringen av högsta valmyndigheten samt införandet av ett proportionalitetssystem inom det kommunala styret. Hittills har endast införandet av enhetliga ID-kort och röstkort genomförts.

Det finns inga formella hinder för kvinnor att nå valbara platser, men få kvinnor väljs i praktiken. 9 av 84 parlamentsledamöter är kvinnor. 7 av dessa representerar FMLN.

10. Rätten till arbete och relaterade frågor

El Salvador har anslutit sig till de sex av ILO:s åtta centrala konventioner som rör icke-diskriminering och förbud mot barn- och tvångsarbete. Man har ännu inte ratificerat konventionerna rörande förenings- och förhandlingsfrihet, och regeringen har inte tillmötesgått ILO:s begäran om lagändringar för att tillåta fackföreningar i den statliga sektorn. Konstitutionen garanterar rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar, men enligt MR-ombudsmannen saknas ofta såväl resurser som den politiska viljan att säkerställa dess efterlevnad.

Korruption bland statliga arbetsinspektörer och i arbetsdomstolarna förekommer.

(7)

Kaffekrisen och jordbävningarna 2001 har lett till betydande förluster av arbetstillfällen. Enligt en uppgörelse 2003 höjdes minimilönen inom

servicesektorn med 10 procent, industrin 7,5 procent och maquilas 5 procent medan minimilönen för jordbruksarbete ligger kvar på knappt 80 USD per månad, vilket inte anses täcka grundbehovet för en familj.

Avskedanden och svartlistning av fackföreningsaktiva förekommer, främst inom maquilaindustrin. Regeringen har i flera fall tvingat företag att betala avgångsvederlag till avskedade fackföreningsmedlemmar, men har inget stöd i lagen för krav på återanställning.

11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa

Hälsosektorns andel av statens totala utgifter uppgick enligt WHO år 2001 till 24 procent, den högsta siffran i Latinamerika. Trots detta har fortfarande stora delar av befolkningen i praktiken mycket bristfällig eller ingen tillgång till hälsovård. En av förklaringarna ligger i att utbetalningarna i absoluta tal inte blir så stora p.g.a. statens mycket begränsade inkomster. Den allmänna sjukvården som skall täcka 80 procent av befolkningen tilldelas begränsade resurser. En allmän enighet råder om behovet av en reformering av

hälsosektorn.

Till följd av jordbävningarna har de sanitära förhållandena generellt försämrats p.g.a. skador på vattenledningar, avloppssystem och den starkt försämrade bostadsstandarden. Innan jordbävningen hade endast 39 procent av

landsbygdsbefolkningen tillgång till rent vatten, medan siffran i städerna var 71 procent. Siffrorna har troligen sjunkit avsevärt efter naturkatastrofen.

12. Rätten till utbildning

Konstitutionen föreskriver en obligatorisk och kostnadsfri nioårig grundskola.

Utbildningssektorns andel av statens totala utgifter var enligt UNDP drygt 19 procent år 2001 jämfört med 13,4 procent år 2000. Andelen som påbörjar primärskola var 89 procent för skolåret 2001/02. Endast 67 procent av dessa avslutade femte klass. Det råder ingen betydande skillnad i antalet inskrivna pojkar och flickor i grundskolan och på universitetet.

Under 90-talet lyckades man minska analfabetismen från 28 procent till 20,3 procent. År 2002 var 18 procent av männen och 23 procent av kvinnorna analfabeter Förekomsten av skolavgifter, dyra skolböcker samt uniformstvång är faktorer som bidrar till att många fattiga i praktiken utestängs från

skolutbildning. Behovet att bidra till familjens försörjning gör att många fattiga barn uteblir från hela eller delar av skolåret. Enligt utbildningsministeriet gick under 2002 endast 86 procent av barn mellan 7 och 11 år och 68 procent av barn mellan 12 och 14 år i skolan på landsbygden.

(8)

13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard

Trots att El Salvador är ett medelinkomstland räknat i BNP per capita

är enligt UNDP hela 31 procent (2001) av befolkningen extremt fattiga. Enligt FN:s GINI-koefficient (0,53) som mäter ojämlikhet har El Salvador en av de mest skeva inkomstfördelningarna i världen. Den rikaste tiondelen av

befolkningen står för 40 procent av de totala inkomsterna i landet.

Jordbävningarna 2001 förstörde försörjningsmöjligheterna för en betydande del av befolkningen till följd av skador på den produktiva infrastrukturen och på bostäder. Enligt UNDP utraderades 40 000 mikro- och småföretag.

Utvandringen har ökat efter jordbävningarna och privata penningförsändelser från de över 1,5 miljoner salvadoranerna bosatta i utlandet, främst USA, utgör en mycket viktig faktor i den salvadoranska ekonomin.

En av de allvarligaste konsekvenserna av jordbävningarna var det stora antalet förstörda bostäder. Sedan 2001 har över 200 000 nödbostäder uppförts. Trots att dessa utgör temporära lösningar bor fortfarande många kvar i brist på permanenta bostadslösningar.

14. Kvinnans ställning

Den salvadoranska konstitutionen föreskriver lika rättigheter för män och kvinnor, men i praktiken utsätts kvinnor för diskriminering på många områden.

El Salvador ligger fjärde sist bland de latinamerikanska länderna på FN:s genderrelaterade utvecklingsindex. Mödradödligheten är 140 dödsfall av 100 000 födslar, högre än i det fattigare grannlandet Honduras. Löneskillnaderna är stora. UNDP uppskattar att kvinnors årliga inkomster utgör c:a 36 procent av männens. Endast 11 procent av parlamentsledamöterna och 19,7 procent av ledamöterna i kommunfullmäktige är kvinnor.

Våld mot kvinnor i och utanför hemmet är ett utbrett fenomen. Institutet för kvinnors utveckling, ISDM, mottog 4706 anmälningar för våld i hemmet under det första halvåret 2003 jämfört med 3786 år 2002. En del av ökningen kan troligen tillskrivas en ökad anmälningsvilja. Trots detta anses mörkertalen vara stora. Under senare tid har dessa brott blivit föremål för en omfattande debatt.

Lagstiftningen på området är enligt enskilda organisationer relativt avancerad, bl.a. kan våldförande makar åläggas förbud att ha kontakt med sin familj.

Abort är förbjudet förutom vid fara för moderns hälsa.

15. Barnets rättigheter

Barn och ungdomar utgör 43 procent av befolkningen och tillhör en av de mest utsatta grupperna i samhället. Spädbarnsdödligheten ligger enligt UNDP på 33 promille (41 på landsbygden och 27 i städerna) och den kroniska undernäringen för barn upp till fem år på 18,9 procent (2001). Inbördeskriget

(9)

och den mycket omfattande utvandringen till USA har haft till följd att stora grupper av barn och ungdomar växer upp i splittrade familjer, ofta utan vuxenstöd. Detta är en av grundorsakerna till de omfattande problemen med kriminella ungdomsgäng.

Varken regeringen eller parlamentet har tillmötesgått kravet från MR-

organisationer att tillsätta en nationell kommission med syfte att bringa klarhet i de tusentals fall av barn som tvångsbortfördes under den interna väpnade konflikten.

Barnarbete är ett betydande problem med stor utbredning inom främst

jordbrukssektorn och i mindre utsträckning inom handeln och industrin. Enligt en undersökning av ILO 2001 arbetar c:a 220 000 barn mellan 5-17 år, d.v.s. 10 procent av befolkningen i denna åldersgrupp. ILO bedömer att 20 procent av fattiga familjers inkomster härrör från barnarbete.

Sedan El Salvadors ratificering av barnkonventionen år 1990 har bl.a. antagits en familjelag, en lag om unga lagöverträdare, lag om våld inom familjen, instiftats särskilda domstolar för barn och en särskild avdelning för barn inom MR-ombudsmannaämbetet. Organisationer som arbetar med barnfrågor pekar dock på betydande brister rörande den faktiska tillämpningen av lagarna.

Katolska kyrkan har kritiserat lagstiftningen för att undergräva föräldrarnas auktoritet gentemot barnen.

Våld och misshandel mot barn, särskilt inom familjen, är ett stort problem där de statliga åtgärderna varit otillräckliga. Under 2003 mottog ISDM 1694 anmälningar av olika typer av barnmisshandel. Mörkertalen är troligen mycket stora.

Det saknas tillförlitliga studier beträffande barnprostitutionens utbredning, men organisationer som arbetar inom området menar att denna har ökat under senare år och sker mer öppet. Enligt en UNICEF-studie från 2000 var 40 procent av de prostituerade i huvudstaden minderåriga. MR-

ombudsmannaämbetet pekar på bristande statliga åtgärder på området och uppmanar till utarbetandet av en nationell plan. Anslutningen under året till barnkonventionens protokoll om barnprostitution är ett positivt steg.

16. Olika befolkningsgruppers situation (etniska, religiösa, urbefolkningen)

Den salvadoranska konstitutionen förbjuder diskriminering baserad på nationalitet och etnisk tillhörighet. Ursprungsbefolkningen uppgår till några hundratusen människor. Dess kultur och språk lever kvar i vissa specifika områden och främst bland de äldre. Gruppen är inte utsatt för någon

(10)

statssanktionerad diskriminering, men de områden man bebor tillhör de fattigaste med små utkomstmöjligheter.

17. Diskriminering på grund av sexuell läggning

Konstitutionen förbjuder diskriminering p.g.a. sexuell läggning. I praktiken är dock de homosexuella utsatta för betydande diskriminering i det salvadoranska samhället. Under senare år har ett antal fall av våld mot homosexuella och mot en transvestit inrapporterats där personernas sexuella läggning är ett möjligt motiv, bl.a. tre mord under 2003. Under året har det enligt enskilda

organisationer förekommit uppgifter om regelbundna arresteringsvågor mot homosexuella under olika förevändningar. Det saknas indikationer på att dessa aktioner skulle vara statssanktionerade.

18. Flyktingars rättigheter

El Salvador har anslutit sig till 1951 års flyktingkonvention. UNHCR har inte längre något kontor i landet men har en lokal samarbetspartner. En lag från 2002 om fastställande av flyktingars status rör vissa åtaganden enligt

flyktingkonventionen och tillskapar bl.a. en asylprövningskommitté med representanter för utrikes- resp. inrikesministeriet. Under 2003 rapporterades om att illegala migranter, inklusive möjliga offer för människohandel,

fängslades och skickades tillbaka till sitt hemland. För migranter som riskerar förföljelse i sitt hemland finns det möjlighet att erhålla flyktingsstatus.

Ett stort antal personer lämnar varje år landet främst av ekonomiska skäl.

Huvuddelen beger sig till USA för att arbeta på laglig eller olaglig väg. En stor del av inkomsten skickas hem till familjen. Antalet personer som lämnar El Salvador har ökat efter jordbävningarna 2001.

19. Funktionshindrades rättigheter

EN WHO-studie från 2000/2001 visar att 8 procent av befolkningen är handikappad och att huvuddelen av dem är unga landsbygdsbor med begränsad tillgång till rehabilitering. En stor del av de handikappade är f.d.

soldater och civila som skadats under den interna väpnade konflikten. Vissa statliga åtgärder för att stärka rörelsehindrades rättigheter har vidtagits, men dessa är fortfarande otillräckliga. År 2000 antogs en lag som stipulerar att nya byggnader skall anpassas för funktionshindrade och som ökade kravet på anställning av rörelsehindrade från 2 procent till 4 procent på arbetsplatser med över 50 arbetstagare. Enskilda organisationer pekar dock på betydande brister rörande tillämpningen av lagen samt kontrollen av dess efterlevnad.

20. Oberoende MR-organisationer

Det finns ett stort antal oberoende MR-organisationer med verksamhet i El Salvador. Bland de viktigare kan nämnas Fundación de Estudios para la Aplicación del Derecho (FESPAD) som framför allt inriktar sig på ekonomiska och sociala

(11)

rättigheter, Instituto de Derechos Humanos de la UCA (IDHUCA) som är

jesuituniversitetets särskilda MR-institut, katolska kyrkans "Tutela Legal" och MR-organisationen Comisión de Derechos Humanos. Den svenska enskilda

organisationen Diakonia stödjer lokala organisationer med verksamhet på MR- området.

Organisationernas självständiga ställning respekteras i allmänhet av regeringen.

Den nya regeringen under Antonio Saca har visat större vilja till dialog med civila samhället än hans företrädare.

Tidningsannonser från okända organisationer med häftiga utfall mot ett antal MR-organisationer, bl.a. IDHUCA och FESPAD, är oroväckande. I vissa fall har annonserna följts upp med anonyma dödshot.

21. Fältverksamhet och rådgivning

FN:s högkommissarie för MR-frågor (UNHCHR) öppnade 2003 ett mindre kontor för tekniskt samarbete med den salvadoranska staten, främst

utrikesministeriet och MR-ombudsmannen. Sverige har tidigare givit stöd till MR-ombudsmannen. Svenskt traditionellt bistånd har fasats ut under året, men tekniskt bistånd och bistånd via svenska enskilda organisationer bibehålls.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :