4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

Full text

(1)

Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter i Finland 2004

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna garanteras i lagstiftning som också tillämpas i praktiken.

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter

Finland har ratificerat samtliga centrala konventioner om mänskliga rättigheter.

3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Av statsmakten sanktionerade politiska mord, försvinnanden, tortyr, slaveri eller annan inhuman behandling förekommer ej i Finland. Förhållandena i finska fängelser uppfyller internationella normer.

4. Dödsstraff

Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

5. Rättssäkerhet

Rättssäkerheten i Finland är god. Domstolarnas oberoende respekteras, formellt är det dock presidenten som utnämner domare. Finland har såväl en justitiekansler som ombudsmannainstitutioner som är oberoende.

Extraordinära domstolar är uttryckligen förbjudna i konstitutionen.

6. Personlig frihet

Läget vad gäller personlig frihet är i Finland gott och fullt jämförbart med t ex Sverige.

Kritik har framförts både av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter och av vissa enskilda organisationer mot Finland för den, enligt kritiken och i

förhållande till den normala värnpliktens längd, orimligt långa tid som krävs vid vapenfri plikttjänstgöring. Finska regeringsmedlemmar har uppmärksammat kritiken och uttryckt sin avsikt att försöka få till stånd en lagändring. Under

(2)

2004 har en telefonavlyssningsskandal med inblandning från säkerhetspolisens sida avslöjats. Åtgärder har dock vidtagits från regeringens sida, exempelvis har säkerhetspolisens chef stängts av under pågående utredning.

7. Straffrihet

Straffrihet förekommer ej i Finland.

8. Yttrande- och mediafrihet m m

Yttrandefriheten är garanterad i den finska grundlagen och respekteras. Finsk press och media är oberoende i förhållande till makten, även om t ex

marknaden för dagstidningar är relativt koncentrerad. Censur förekommer ej.

I Finland råder religionsfrihet, och en luthersk och en ortodox statskyrka finns.

Föreningsfrihet råder i såväl religiöst som andra hänseenden. Frikyrkor har möjlighet att få vissa skatteförmåner vid registrering hos myndigheterna. Den enda grupp som hittills nekats sådan registrering är scientologerna pga att man inte inkom med de ytterligare uppgifter som begärdes i samband med ansökan.

9. De politiska institutionerna

Finland är en konstitutionell och parlamentarisk republik, vars politiska system fungerar väl. President och riksdag är direktvalda, medan regeringen är

beroende av riksdagens stöd. Riksdagen innehar den huvudsakliga lagstiftande makten, regeringen den huvudsakliga exekutiva makten. Presidenten är överbefälhavare, har ansvaret för relationerna till främmande makter och skall stadfästa av riksdagen stiftade lagar, utnämna vissa högre tjänstemän mm.

En stor del av de beslut som berör människor fattas på kommunal nivå, då Finland i stor utsträckning har kommunalt självstyre.

10. Rätten till arbete och relaterade frågor

Organiserad eller av staten sanktionerad diskriminering förekommer inte i arbetslivet i Finland. Utredningar finns som tyder på att invandrare, och i mindre utsträckning kvinnor, skulle ha det svårare på arbetsmarknaden än andra.

Vad gäller arbetsförhållanden och löneläge får dessa anses vara goda även med europeiska mått mätt. En debatt förekommer om utländsk, främst estnisk eller rysk, arbetskraft som framför allt inom byggbranschen uppges arbeta för underleverantörer till löner som ligger under minimi- och kollektivavtals- nivåerna.

De finska fackliga strukturerna påminner om de svenska, och även om meningsmotsättningar finns får samarbetsklimatet med arbetsgivarna på det stora hela taget, liksom i ett internationellt perspektiv, anses vara gott.

(3)

11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa

Situationen på hälsoområdet i Finland är god. Serviceutbud, -former och kostnader för befolkningen liknar Sveriges.

12. Rätten till utbildning

Det finska utbildningssystemet är av god kvalitet. Grundutbildningen är obligatorisk, och de flesta fortsätter på gymnasienivå. Finland har också en relativt hög andel av studenter som fortsätter på högskole- eller

universitetsnivå.

13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard

Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard måste överlag anses tillgodosedd i Finland.

14. Kvinnans ställning

Kvinnor är inte systematiskt diskriminerade i någon form i Finland, politiskt eller på annat sätt. Landets president är kvinna, liksom 8 av 18 ministrar och 76 av 200 riksdagsledamöter (38%). Jämställdheten har en stark ställning i finsk lagstiftning.

Problem med våld mot kvinnor, främst i hemmet, är emellertid inte sällan förekommande. Regeringen har dock vidtagit åtgärder för att råda bot på detta.

Den genomsnittliga lönen för kvinnor är markant lägre än den för män, och färre kvinnor än män innehar chefspositioner (i synnerhet inom det privata näringslivet).

Varken prostitution eller köp av sexuella tjänster är kriminaliserat i Finland, även om en debatt pågår om det senare. Uppskattningar gör gällande att det finns omkring 5000 prostituerade i Finland varav upp till 90% bedöms komma från utlandet, främst från Ryssland och Estland. Finland förmodas även vara ett transitland för ”trafficking”.

Handeln med kvinnor anses i stor utsträckning vara organiserad av kriminella ligor. Regelrätt slavhandel bedöms inte förekomma, men en icke oväsentlig del av kvinnorna torde ha lurats till Finland under falska förespeglingar.

15. Barnets rättigheter

Gatubarn eller barnarbete förekommer inte i Finland. Vad gäller sexuellt utnyttjande av barn har inga stora skandaler uppdagats under det senaste året, men huruvida detta tyder på mörkertal eller ett begränsat problem är svårt att säga. En del av de utländska prostituerade omtalade ovan kan misstänkas vara minderåriga. Innehav av barnpornografiskt material är straffbart i Finland,

(4)

liksom olika former av sexuella brott mot barn begångna utomlands (s k sexturism).

16. Olika befolkningsgruppers situation (etniska, religiösa minoriteter, urbefolkningar m fl)

Finland har ibland varit föremål för viss kritik ifråga om samernas rätt till mark och vatten som de traditionellt utnyttjat, och Europarådet har exempelvis utfärdat rekommendationer i syfte att stärka samiskans ställning i

utbildningssektorn och media.

I juridiska och administrativa sammanhang kan såväl samiska som svenska ibland trots formell rätt till detta vara svåra att använda sig av. En ny språklag har antagits som skall råda bot på problemen, men den har varit i kraft alltför kort tid för att ännu bedöma utfallet.

Ifråga om invandrare, framför allt utomeuropeiska, kvarstår en del fördomar hos enskilda. De facto torde diskriminerande behandling i samband med krogbesök, hyra av bostad m m förekomma. Våldsdåd med rasistiska inslag har förekommit. I vissa fall anmäls aldrig dessa då polisen av invandrarna själva inte upplevs vara neutrala.

17. Diskriminering på grund av sexuell läggning

Finland har en lag om registrerat partnerskap som inför antagandet var

kontroversiell men sedan dess inte skapat någon större debatt. Lagen innehåller inga föreskrifter om rätt till adoption för homosexuella. Situationen ifråga om diskriminering på grund av sexuell läggning torde vara jämförbar med den i Sverige, möjligen med skillnaden att vardagliga fördomar i större utsträckning dröjt sig kvar i Finland.

18. Flyktingars rättigheter

Finland reviderade nyligen sin utlänningslag och inkluderade bl a föreskrifter om mycket korta handläggningstider och överklagandefrister i vissa fall. I dessa fall kan även verkställighet av av-/utvisning ske trots överklagande om inte nya fakta presenterats i fallet i samband med överklagandet. Syftet med denna lag är att förkorta handläggningstiden för uppenbart ogrundade asylansökningar samt att skapa utrymme för kortare handläggningstid också för ärenden som kräver mer omfattande utredningar. Lagen har kritiserats för att äventyra rättssäkerheten för de asylsökande.

Avsaknaden av regler för procedurer för bruk av våldsanvändning i samband med utvisning och avvisning har ifrågasatts efter att ett fall med bruk av lugnande medel mot en persons vilja och utan närvaro av relevant medicinsk personal i fjol uppmärksammats.

(5)

19. Funktionshindrades situation

Situationen för funktionshindrade i Finland kan jämföras med den i Sverige.

20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter

Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i Finland, och en dialog förs mellan dessa och regeringen.

21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter FN, OSSE, Europarådet eller motsvarande organisationer har inte några särskilda insatser för mänskliga rättigheter i Finland.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :