Ämnesområdesperspektiv

Full text

(1)

=

=

Detta är ett övergripande kursplanekommentar som omfattar kurserna LBD120 (1-30 hp), LBD220 (31-60 hp), LBD340 (61-90 hp), LBD415 (91-105 hp) samt LBD430 (106-120 hp), dvs.

inriktningen Bild och visuell kultur, samt de fördjupningsspecialiseringar som utgår från inriktningen.

A. Inriktningens övergripande syfte

Ämnesområdesperspektiv

Bildlärarinriktningen Bild och visuell kultur utgör en inriktningsmöjlighet för studenter som går Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet. Inriktningen utvecklar kompetens för verksamhet som lärare i grundskola och gymnasium. Inriktningen har en tydlig profil där ett sociokulturellt perspektiv, processbaserade arbetsformer, konstnärlig gestaltning och

ämnesteori/ämnesdidaktik utgör kärnan. Den visuella kulturens förutsättningar, såväl dess potential som problematik i en samtida kontext, utgör det ämnesområde som utbildningen rör sig inom. Bildämnets ökade marginalisering är ett problematiseringsområde liksom bildens ökade och flerdimensionella – och samtidigt mer exploaterande – användning i samhället. Utbildningens breda utgångspunkt utgår från behovet av en bildlärare som har insikt om ämnets vidd utifrån ett flertal olika aspekter och som också ger verktyg att hantera bildämnet både utifrån en konkret verklighet och ett metaperspektiv.

Samhälls- och professionsperspektiv

Inriktningen har ett tydligt professionsperspektiv mot grundskolan och gymnasiet.

Innehållet formas med utgångspunkt i styrdokument för grundskola (Lpo94, Lpf94) samt kursplaner för gymnasieskolan. Inriktningen förbereder studenten för en kommande yrkesroll samt ger färdigheter men även kunskaper kring de olika samhällsuppdragen som är skrivna i skolplaner och andra riktlinjer. Den förebereder också studenten för att arbeta med bild som kommunikationsverktyg i samtiden där den visuella kulturen innefattar en komplex variation inom olika fält och media. Utbildningen ger kompetens för att kunna arbeta som bildlärare med barn och unga i denna samhällskontext. Ett syfte med

utbildningen är att studenten skall erhålla ett aktuellt perspektiv på samhället utifrån de ämneskunskaper de tillägnar sig. Detta genom en kombination av

ämnesteori/ämnesdidaktik (HFU – högskoleförlagd undervisning), VFU KOMMENTARMATERIAL

BILD OCH VISUELL KULTUR

(2)

(verksamhetsförlagd undervisning) och arbete med gemensamma samt egna gestaltande projekt. Demokratiperspektivet är centralt genom hela utbildningen och därför tillämpas dialogiska arbetsformer genomgående i alla kurser.

Inomvetenskapligt perspektiv

Utbildningen ger studenten en didaktisk, etisk, konstnärlig, kulturell, samhällelig och vetenskaplig grund för yrkesutövning och förbereder för forskning. I utbildningen tar studenten del av aktuell forskning som är relaterad till teorier kring barn och ungas utveckling i allmänhet och utveckling i bild i synnerhet. Ett viktigt inslag är anknytningen mellan ämnesteori (HFU – högskoleförlagd undervisning) och den praktik som studenten genomförs i olika kommuner (VFU – verksamhetsförlagd undervisning). Det vidgade språkbegreppet (där språk omfattas av olika kommunikativa former) utgör kärnan i inriktningen liksom processorienterade arbetsformer. Bilden som estetiskt uttryck har kommunikativa och språkliga aspekter som är av stor betydelse för barns lärande och inom bildämnet. Enligt nationella riktlinjer för bild rekommenderas en indelning av ämnet i bildskapande, bildframställning, bildkommunikation, bildanalys och bildtolkning, vilka alla beaktas i undervisningen.

Individ- och grupperspektiv

Genomgående är undervisningen upplagd på ett sådant sätt att individuell och gruppundervisning varvas och varieras. Individ- och grupperspektivet beaktas även i examination och betygssättning av delkurserna. Undervisningens innehåll syftar också till att studenten skall kunna beakta dessa två perspektiv i sin kommande undervisning med barn och unga. Med fokus på lärande medvetandegörs studenten om sin kunskaps- och människosyn. I inriktningen görs de studerande medvetna om vikten av förhållningssätt gentemot barn och unga. Inriktningen betonar insikten av att den blivande bildläraren som individ är bärare av kunskaper, ideologier och värderingar som har väsentlig betydelse för barns kunskapsutveckling. Av lika stor vikt är kunskaper om grupprocesser utifrån kommunikativa perspektiv. Studenterna utvecklar färdigheter att dokumentera sitt eget lärande men ges också möjlighet att bidra till det gemensamma lärandet i grupp genom olika undervisningsformer som föreläsningar, seminarier, lektioner, workshops, handledning, utställningar, redovisningar och IKT. Såväl gruppstudier som självstudier förekommer i utbildningen.

Didaktiskt perspektiv

Ämnesdidaktiken utgör ett centralt innehåll i utbildningen och vilar på en

utbildningsvetenskaplig grund. Didaktiken finns med i alla delar och går hand i hand med den konstnärliga gestaltningen. Syftet är att ge studenten verktyg för professionell

verksamhet i en komplex arbetsmiljö. Studenten får genom handledning fundera över undervisningsmetoder gällande olika åldersgrupper och skilda undervisningssammanhang.

Här utgör kopplingen mellan VFU och HFU den dynamiska progressionen. Även olika metoder gällande bildskapande, bildframställning, bildkommunikation, bildanalys och bildtolkning utifrån de nationella riktlinjerna är centrala i utbildningen.

(3)

Genus- och värdegrundsperspektiv

Inriktningen ger studenten kunskap om och möjlighet att skapa reflektion kring frågor som rör aspekter av likabehandling, jämställdhet och jämlikhet, vilka är grundläggande

utgångspunkter för arbete i all skolverksamhet. I detta ingår medvetenhet om genusaspekter och mångfald (mångkulturalitet), vilka i enlighet med riktlinjer och styrdokument ger avgörande förutsättningar för delaktighet i en demokratisk samhällsutveckling.

B. Integration

Innehållsliga aspekter

I LDB120 introduceras studenten såväl praktiskt som teoretiskt i bildämnet. De praktiska delarna, som består dels av konstnärlig gestaltning och VFU, anknyts till ämnesteori, bilddidaktik och bildpedagogik. I de olika kurserna ingår flera veckors sammanhängande VFU liksom omvärlds-VFU. I kurserna behandlas bilddidaktiska teorier i förhållande till barn och ungas lärande och utveckling. Kännedom om skilda kulturyttringar jämte barn och ungas förutsättningar för kulturellt deltagande liksom identitetsutveckling i förhållande till omvärlden uppmärksammas särskilt genom en kulturorientering. Studenten tränar sina färdigheter i bildframställning och bildkommunikation.

I LDB220 fördjupas de didaktiska kunskaperna kring estetiska läroprocesser. LBD220 ger studenten kompetens att undervisa i grundskolans alla årskurser. I inriktningskursen fördjupar och profilerar studenten sina praktiska färdigheter inom bildämnet bland annat genom ett dialogiskt förhållningssätt. Ett tematiskt gestaltande arbetssätt betonas där

studenten erhåller färdigheter kring att arbeta med att genomföra enskilda projekt och arbeta med processbaserade arbetsformer. Studenten utvecklar sina färdigheter i bildframställning och bildkommunikation. Värderings- och bedömningsförmåga i ämnet bild utvecklas. I kurserna ingår flera veckors sammanhängande VFU.

I LBD340 fördjupas studentens kunskaper kring genomförandet av projekt- och gestaltande arbetsformer. LBD340 ger studenter kompetens att undervisa även på gymnasiet. Studenten tränas också i vetenskapligt skrivande och får ta del av teoretiska ingångar utifrån ämnet bild. Specialiseringskursen behandlar visuella kultur- och kommunikationsteorier i

förhållande till estetiska och konstnärliga processer och undersökningsmetoder. Studenten erhåller kunskaper kring analysverktyg som är relevanta för bildämnet. Genom en belysning av konst- och bildteori samt samtidskonsten som verktyg i skolarbete tränas studenten i bildanalys och bildtolkning.

I LBD415 samt LBD 430 är utgångspunkten en gestaltning genom vilken studenten lär sig behärska användningen av den konstnärliga processen som undersökningsmetod.

Metodiska kunskaper kring bildanalys och bildtolkning fördjupas genom

litteraturseminarier och föreläsningar. Progressionen i kurserna konstrueras utifrån ett projekt- och processorienterat arbetssätt genom konstnärlig gestaltning. Studentens färdigheter i bildämnet tränas genom ett självständigt projektarbete. Kursen innehåller

(4)

kursmoment med individuella liksom gruppvisa handledningar och genomgångar.

Förståelsen för den kommande yrkesrollen är central och konstrueras likartat genom de olika kursmomenten mot en allt högre medvetenhet om yrkesprofessionens krav och innehåll. Den vetenskapsteoretiska progressionen utgår från ett sociokulturellt och

konstruktivistiskt kunskapsperspektiv som ställs mot andra perspektiv som finns inom eller angränsar till utbildningsvetenskap som till exempel konst- och bildteori, genus- liksom kulturell teoribildning och så vidare.

EXAMENSKURS Studenter har möjlighet att göra sitt lärarexamensarbete inom inriktningen.

I examenskursen erhåller studenten slutliga verktyg som fördjupar studentens kunskaper gällande ämnesteori, vetenskapsteori och forskningsmetodik inom bildämnet samt verktyg i skrivandet av en vetenskaplig uppsats/ lärarexamensuppsats. Studenterna har möjlighet att betona ett ämnesdidaktiskt perspektiv gentemot ämnet bild och/eller ett konstnärligt gestaltande perspektiv gentemot ämnet bild i sitt examensarbete.

Vetenskaplig kunskap och praxisbaserad kunskap

Grundskolans och gymnasieskolans riktlinjer och pedagogiska innehåll belyses i relation till samhällsutvecklingen. Barn och ungas identitetsutveckling och förhållande till skola, samhälle och kultur behandlas i delkurserna. Ett utbildningsvetenskapligt perspektiv utgör en bas i utbildningen och kopplas till ämnesdidaktik. Detta i sin tur ställs mot olika

vetenskapsteoretiska perspektiv (konst- och bildteori, teorier kring kultur, genus, filosofi) bland annat) och det bildpedagogiska fält som definieras med termen visuell kultur.

Bildpedagogiska teorier, ideologier liksom bilddidaktiska metoder och traditioner belyses såväl ur ett historiskt som samtida perspektiv. Dessa utblickar gör både utifrån ett nationellt och interkulturellt perspektiv. De olika teoretiska perspektiven förankras i det egna

praktiska arbetet i delkurserna men också till ett praktikerfält som bildlärare genom VFU och praxisnära exemplifieringar av det bildpedagogiska fältet.

HFU och VFU

Den högskoleförlagda utbildningen och den verksamhetsförlagda praktiken samverkar genom att deras respektive specifika karaktär beaktas i inriktningen. Teorier som studenterna tillägnar sig i den högskoleförlagda delen prövas och diskuteras genom de företrädare för verksamheter på yrkesfältet som studenten möter såväl genom VFU som genom föreläsningar. Erfarenheter gjorda i den verksamhetsförlagda delen problematiseras och ställs i relation till teori och vetenskap i den högskoleförlagda utbildningen och bildar grund för uppgifter, diskussioner och redovisningar inom HFU.

Inriktningen Bild och visuell kultur har som ambition att VFU ska integreras och vävas in i HFU på ett både följsamt och utmanande sätt. Inriktningen värnar om goda relationer med handledare i de pedagogiska verksamheterna på fältet. Genom att lärarna på utbildningen gör platsspecifika besök under de studerandes VFU-period etableras och upprätthålls en dialog med de lokala lärarutbildarna. VFU-lärarna samlas också in i ett nätverk för information, fortbildning etc. Via dessa besök har ett omfattande nätverk byggts upp bestående av bildlärare i barn- och ungdomsskolan samt av före detta studenter, som kontinuerligt informeras om möjligheter till fort- och kompetensutbildningar inom

(5)

ämnesområdet. En gång om året arrangerar Bild och visuell kultur en nätverksträff, med aktuella föreläsningar och workshops.

Syften, mål, innehåll, genomförande, examination och principer för betygssättning

Examinationsformerna sker antingen individuellt eller i grupp. Studenterna är i inriktningen indelade i basgrupper där kursernas innehåll bearbetas och diskuteras kontinuerligt. I relation till dessa diskuteras barns lärande liksom det egna lärandet ur både ett konstnärligt och ett didaktiskt perspektiv. Studenterna för, i en del av delkurserna, egna loggböcker i form av digitala bloggar eller portfolios etc. där material samlas från såväl HFU som VFU.

Studenterna erhåller även en delkurs i IKT (informations- och kunskapsteknologi) och digitala media som en förberedelse för yrkets informationsteknologiska krav där även frågor kring publicering behandlas. Examinationerna genomförs så att de studerande kan bedömas både utifrån individuella prestationer men en viktig del är aktivt deltagande i grupprocesser och det bidrag detta medför till gruppens lärande. ECTS-skalan används inom inriktningen utifrån en bedömningsmatris. Den består av sex progressiva steg där bedömning (även självbedömning) kan genomföras av studentens ämnesdidaktiska liksom gestaltande

förmåga. Detta kan sedan ställas i förhållande till en kommande profession inom ämnet som bildlärare. Matrisen används också som grund i den studerandes självbedömning.

C. Progression

Professionen

De studerande utvecklar verktyg för att reflektera kring den kommande yrkesrollen som bildlärare för barn och unga i åldrarna 13 – 19 år. I reflektionen ingår att analysera

skolmiljöer och en bildlärares psykofysiska arbetsmiljö. I utbildningen förbereds studenten även för samarbete med lärare i andra ämnen och i kommande arbetslag, utifrån en tänkt progression under utbildningens gång. Studenten genomgår också en progression i det egna gestaltningsarbetet genom att de olika gestaltningskurserna gradvis utvecklar kunnandet.

Genom kontinuerlig dokumentation av det egna lärandet och reflekterande respons av medstuderandes lärande utvecklas förmåga till kritisk granskning och handledning. I de egna projekten har de studerande möjlighet att kombinera sina kunskaper i bildämnet med sitt intresse för sin andra ämnesinriktning vilket också följs upp i specialiseringarna.

VFU

VFU:n omfattar 15 högskolepoäng fördelade över inriktningens två terminskurser LBD120 och LBD220. I respektive termin i inriktningskurserna ingår en sammanhängande VFU- period om 2 respektive 3 veckor. VFU:n är av undersökande karaktär där uppgifter kring lärandekontext och lärarens yrkesroll kopplas till kursernas innehåll och genomförande.

Utifrån VFU:n sker en uppföljning i HFU:n där sambandet kontinuerligt problematiseras och belyses som en progressionsaspekt mellan kurserna.

(6)

Kurslitteratur

Kurslitteratur återfinns i aktuell litteraturlista.

Programutbildning

Inriktningen är en av de två som studenten skall genomgå som del av utbildningen till lärare i grundskola och gymnasieskola. I det allmänna utbildningsområdet förvärvar studenten allmändidaktisk kompetens för verksamheter i dessa skolformer, vilket är en grund som beaktas i förhållande till inriktningens innehåll.

Utvärdering

Kurserna utvärderas muntligt genom demokratiskt deltagande kontinuerligt med studenterna, i huvudsak genom individuella och grupphandledningar. Varje termin

genomförs en individuell skriftlig utvärdering som kan lämnas in anonymt. Utvärderingens resultat diskuteras mellan studenter, lärare och kursledning samt utgör en del av den kontinuerliga revisionen av kursen.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :