Bad- och friskvårdsanläggning i Boo - Utredning angående förutsättningar och behov för en ny badanläggning i kommundelen Boo i Nacka kommun

Full text

(1)

BOFsport

Bad- och friskvårdsanläggning i Boo -

Utredning angående förutsättningar och behov för en ny badanläggning i kommundelen Boo i Nacka kommun

Datum: 2008-07-03

Utredare: Bofsport, www.bofsport.se Beställning: Nacka kommun

Fritidsnämnden

Denna vy över Centralparken kan bli verklighet för morgondagens badgäster i ett nytt bad på Nybackaskolans tomt . Med utsikt från badets panoramafönster eller varför inte en mindre utomhuspool, i direkt anslutning till badet, att simma ut i när solen går ner i väster.

(2)

Innehåll

Bakgrund ... 3

Syfte med utredningen ... 3

Växande kommun med fyra kommundelar ... 3

Stort lokalt engagemang med flera förslag på lösningar ... 4

Familjebad och friskvård för alla ... 5

Alternativ till Gustavsbergsbadet ... 5

Attraktivt för kvinnor ... 5

Nuvarande anläggningar är omoderna och i behov av utveckling ... 5

Skolornas behov ... 6

Krav på simundervisning – problem med tider ... 6

Stort utrymme i schemat för skolbad ... 6

Många förbättringar med en ny simhall ... 6

Utökad föreningsverksamhet med nytt bad ... 7

Handikappverksamhet, -föreningar ... 8

Friskvård – ett begrepp i ständig utveckling ... 8

Friskvård på recept – uttryck för folkhälsoarbetet ... 9

Övergripande förslag ... 10

Placering av anläggningen... 10

Centrala Orminge lämpligast läge ... 10

Förslag till fördjupad studie av lämplig placering ... 12

Verksamhetsinriktning anpassas till behov och utbud ... 12

Huvudanläggning för simklubbsverksamheten ... 13

Hoppbassäng med specialfunktioner – ett intressant tillskott? ... 13

Förslag till lokalytor och disponering ... 13

Belysning av alternativa drift- och investeringslösningar ... 14

Hur går vi vidare? ... 15

Bilagsförteckning: ... 16

Bilaga 1. Nytt badhus i Boo – Thomas Holm SAR (endast CD) ... 16

Bilaga 2. Höghus o badhus i Saltsjö Boo – Nils Carlberg/Peter Nygren SAR (endast CD) ... 16

Avesta badhus är ett bra exempel på nybyggt mindre familjebad med en enklare äventyrsdel med virvelström och vattenrutschbanor. Byggt av företaget Metz Tyskland till en kostnad under 100 mkr. Fakta:

AVESTA BADHUS Färdigt: 2007

Kostnad: 90 mkr Byggare: Metz Tyskland Arkitekt: Gunilla Gustafsson Creacon Drift: Kommunal Ägare: Avesta kommun Innehåll: 25 m bassäng Äventyrsbassäng Virvelström Vattenrutschbana Rehabbassäng Bubbelpool Gruppträningslokal Gymlokal

Kafé

(3)

Bakgrund

Under ett antal år har frågan om en ny simhall i kommundelen Boo diskuterats. Med Nacka simhall på Sicklaön och Näckenbadet i Fisksätra/Saltsjöbaden har kommuninnevånarna i Boo varit hänvisade till buss- och bilresor för att kunna bada. I huvudsak har dessa skett till Nacka simhall då den ligger bättre till än Näckenbadet. Närmaste simhall i övrigt har varit i Stockholm eftersom grannkommunen Värmdö har saknat simhall. Nu har Värmdö fått ett nytt äventyrsbad och rekreationsanläggning i Gustavsberg.

Detta innebär bättre förutsättningar till bad för innevånarna i Boo, men fortfarande krävs det resa med buss och bil då badet ligger en bra bit bort.

Syfte med utredningen

Denna utredning skall ses som en första del i en utvecklingsprocess. Syftet är att kartlägga behoven och önskemålen samt visa på övergripande förslag när det gäller inriktning och ramar för ett

kommande badprojekt.

¾ En sammanfattning av de krav och önskemål som kommunen har för sina egna verksamheter samt att tillgodose allmänhetens behov av en lokal anläggning för bad och friskvård.

¾ En belysning av de önskemål som övriga intressenter har, ex. vis simklubbar, övriga föreningar

¾ Förslag på bassäng- och lokalytor samt verksamhetsinriktning

¾ Studien skall ge en vägledning för vidare programarbete och detaljutformning.

Växande kommun med fyra kommundelar

Nacka kommun är uppdelat i fyra klart avgränsade kommundelar. Här finns ett behov av både lokala som centrala lösningar. Exempel på detta är koncentrationen av central kommunal förvaltning, gymnasieskola och bad- och idrottsanläggningar i anslutning till Nacka Forum på Sicklaön. Samtidigt finns omfattande kommunal förvaltning, skol- och idrottsverksamhet och handel i de tre övriga kommundelarna Fisksätra/Saltsjöbaden, Älta och Boo.

Boo kommundel står också inför en kommande bostadsutveckling och befolkningsökning. Närmast i tiden med en större byggnation är Tollare med ca 600 nya bostäder. Johannes Petri skola förväntas växa med drygt 150 elever. Skolan får också en ny sporthall.

Boo och Sicklaön kan betraktas som och jämföras med medelstora kommuner som Avesta, Oskarshamn eller Mjölby, vilka nyligen har byggt nya bad- och friskvårdsanläggningar.

Fisksätra/Saltsjöbaden och Älta är till storleken mer som en mindre kommun, exempelvis Arboga, Mönsterås, Vingåker. Dessa kommuner också sedan tidigare moderna bad och

friskvårdsanläggningar. Samtliga kommundelar i Nacka är idag att betraktas som tillväxtorter med många barnfamiljer som flyttar in.

Kommunfakta innevånare;

2007 Prognos 2010 Prognos 2015

Kommundel

Sicklaön 30 417 34 500

Boo 26 920 30 000 35 000

Fisksätra/Saltsjöbaden 16 925 17 500

Älta 9 750 10 000

Summa: 84 062 92 000

Avesta – 2007* 22 000 Oskarshamn – 2006* 27 000 Mjölby – 2005* 26 000

*Ny bad och friskvårdsanläggning

(4)

S

Det lokala engagemanget för ett nytt badhus har varit mycket starkt. Frågan ha

tort lokalt engagemang med flera förslag på lösningar

r bl.a. drivits av Skuru

ssa har granskats i denna utredning, se sid. 10.

xempel på förslag som har diskuterats;

IK:s simsektion, Boo Folkets hus, Svenska kyrkan samt engagerat många kommuninnevånare.

Konkreta förslag med skisser har tagits fram, dels av arkitekten Thomas Holm Saltsjö Boo och dels av Nils Carlberg och arkitekten Peter Nygren båda från Björknäs. Deras förslag ligger med som digitala bilagor till denna utredning, se bilaga 1 och 2.

lika markförslag har diskuterats och flera av de O

”Placering av anläggningen”.

E

ybackaskolans tomt

ian

N

arlberg/Nygren föreslår en C

placering i sydöstra delen av tomten närmast centrumgaller Enligt deras förslag skulle badet till viss del finansieras genom nya bostäder på tomten bl.a. 2 st. 25- våningshus, se bilaga 2.

ollplan vid Nybacka-

an och

ilaga

B

skolan (skolan t.h.)

homas Holm föreslår en T

placering på skolans bollpl med parkering i östra delen av skoltomten. Badet skulle därigenom få fin utsikt över Centrlaparken i sydväst, se b 1.

(5)

Familjebad och friskvård för alla

Min bedömning är att det finns ett behov av ett brett allmänt bad med inriktning mot både barnfamiljer som äldre och som är öppet året runt med generösa öppettider. En anläggning med ett brett

verksamhetsutbud underlättar också för gemensamma besök i grupp, exempelvis för familjer,

kompisgäng, personalgrupper, skolklasser. Anläggningen blir en samlingspunkt där var och en kan gå till ”sin egen” aktivitet och efteråt kan familjen eller gruppen samlas och fika eller gemensamt ta sig därifrån.

Vi kan räkna med ca 120-150 000 badbesök ”våta aktiviteter” per år av allmänheten, skola och föreningar i en modern bad och friskvårdsanläggning i Orminge centrum. Nacka simhall har idag 90 000 badbesök per år. Besöksantalet för så kallade ”torra verksamheter” är svårare att beräkna.

Avgörande faktorer är vilken typ av verksamhet, storlek på lokaler och hur verksamheten bedrivs.

Alternativ till Gustavsbergsbadet

Med anledning av att det numera finns ett äventyrsbad i Gustavsberg bör det vara lämpligt att främst satsa på ett alternativt bad med tydlig familje- och friskvårdsprofil och som i första hand riktar sig mot de boende i kommundelen. Det hindrar inte att badet kan innehålla specialfunktioner som riktar sig mot vissa speciella grupper i kommunen samt även mot boende utanför kommungränserna. Detta kan ses i mitt förslag som innehåller en hoppbassäng med klättervägg som bland annat riktar sig mot kommunens ungdomar och specialintressen som simhopp, klättring, dykning och kajakpaddling.

Attraktivt för kvinnor

Möjligheten till både bad, rekreation och friskvård ger förutsättningar för allmänheten till ett mer regelbundet nyttjande av badet. Kombinationen av ”våta aktiviteter” i vatten och ”torra aktiviteter” på land ger en oslagbar kombination för alla olika åldersgrupper som besöker anläggningen. Det har visat sig att det moderna badet i stor utsträckning attraherar barnfamiljer, kvinnor och flickor. I vissa fall är det upp till 80% kvinnor som besöker anläggningarna.

¾ Behov finns av utrymmen i viss avskildhet för de föräldrar och barn som besöker

anläggningen tillsammans. Exempelvis med vattenleklandskap för de yngsta 0-3 år, ökad vattenvana i mindre bassäng för de något äldre barnen 4-7 år.

¾ Behov finns av bassänger för simundervisning, motionssimning, vattengympa samt friskvård med gym och gruppträning. Eventuellt också för specialfunktioner som exempelvis en hoppbassäng.

Nuvarande anläggningar är omoderna och i behov av utveckling

Nacka simhall och Näckenbadet har idag begränsningar när det gäller kapacitet att tillfredsställa behovet av tider för olika badverksamheter. Anläggningarna är också att betrakta som omoderna när det gäller verksamheter som anses passa in i en modern bad-, rekreations- och friskvårdsanläggning.

Nacka simhall är nyligen renoverad men har alltför begränsade utrymmen för att tillfredsställa behovet av badtider för

verksamheter från både Sicklaön som Boo.

Simhallen Näcken är i behov av renovering och kan behöva flyttas p.g.a. vatteninträngning från Baggensfjärden

(6)

Skolornas behov

Genom intervjuer och kontakt med flertal av skolorna i Boo har jag fått en god bild av de

förutsättningar som finns idag och vilka behov och önskemål som föreligger. Behovet gäller först och främst skolbad och simundervisning men också andra typer av friskvårdsaktiviteter, exempelvis vattengympa, aerobics, dans eller spinning. Gymverksamhet har oftast en åldersgräns på 16 år och är därför i första hand till för äldre ungdomar.

I kommundelen Boo finns nio skolor med sammanlagt 4 162 elever under skolåret 07/08 enligt nedanstående fördelning.

Skola F – årskurs 6 Årskurs 7-9

Backeboskolan 150

Björknäs skola 541 394

Boo Gårds skola 520

Idunskolan/Waldorf 95

Johannes Petri 460

Myrsjöskolan 400 600

Ormingeskolan 488

Sågtorpskolan 327

Vittraskolan 180

Summa elever: 3 161 994

rav på simundervisning – problem med tider

rskurs 5. Idrottslärarna har ansvaret

tt klara dagens krav. Det gäller framförallt brist på

tar problemen med nedanstående ord;

ra största problem.

g

Stort utrymme i schemat för skolbad

n skolbad, simundervisning eller andra aktiviteter

Många förbättringar med en ny simhall

rad förbättringar om det byggdes en ny ulle

K

Skolorna har krav på sig att eleverna skall kunna simma senast i å

för att kontrollera simkunnigheten samt att se till att de som inte kan simma får simundervisning. De flesta elever brukar klara testet idag genomförs i klass 5 på flertalet av skolorna. I läroplanen står också att eleverna skall få viss utbildning i livräddning och säkerhet. Dessa moment hinner de flesta inte med idag på grund av bristen på tider.

Samtliga skolor har i stort sett samma problem för a

tider och svårighet med bussresor till och från Nacka simhall som är den anläggning som samtliga skolor använder sig av.

n idrottslärare sammanfat E

h vad vid skulle bli glada för en ny simhall i Orminge. Simningen är ju ett av vå

Ӂ

Idag är det många skolor som skall samsas om tiderna, vilket innebär att kontinuerlig simundervisnin är helt omöjlig att genomföra. Med tanke på vår skolas läge i skärgårdsmiljö och med många elever som rör sig kring vatten, så känns det viktigt att vi kan göra mer för att utveckla deras simkunnighet än vad vi gör idag. Trist att inte riktigt kunna uppfylla ”uppdraget”.

Det finns idag stort utrymme för skolorna att planera i

i veckoschemat. Idrottsläraren och klassläraren har stora möjligheter att planera schemat på så sätt att de kan frigöra flera lektionstimmar åt gången för att genomföra fysiska aktiviteter som besök på badanläggning.

Alla tillfrågade var överens om att det skulle innebära en

simhall i Boo och då i Orminge centrum. Framförallt framhölls att vattenvana och simkunnighet sk avsevärt förbättras redan i tidig ålder.

(7)

Exempel på förbättringar;

¾ Samtliga skolor har buss som passerar Orminge centrum. Det innebär smidigare resa för

Detta innebär också säkrare bussresor i och med att eleverna får sittplats och de slipper stå

¾ Restiden förkortas avsevärt. Det blir förmodligen också kortare gångavstånd från

¾ Det blir större utbud på tider, vilket ökar möjligheten till att besöka badet för skolbad och andra

¾ Simundervisningen kan starta betydligt tidigare. Detta ger möjlighet att genomföra kontroll av t kan

¾ Utbildning i exempelvis avancerad livräddning, andra simsätt, simhopp, dykning, båtvett,

¾ En del elever behöver också arbeta med sin kondition som bland annat kan bero på felaktiga

¾ Det är svårt att få tider som passar in i schemat

Kontroll och eventuell undervisning skulle kunna påbörjas tidigare om det fanns fler tider att

i kan förvänta oss en kraftfull ökning av antal badbesök per elev och år. Idag är det i snitt ca 1 besök

tökad föreningsverksamhet med nytt bad

d andra verksamheter om rt eller till och med omöjligt

hall verkar Skuru IK:s simsektion och badens IF simsektion. Skuru IK har Boo som en del av sitt upptagningsområde.

kunna ta emot fler ulle förmodligen

r för ledarna.

et.

skolklasserna som kan vara säkra på att få plats i bussen, vilket inte är givet vid resor till Nacka simhall.

¾

och trängas med andra resenärer vilket kan innebära problem och ökade risker för eleverna

busshållplatsen till badet.

aktiviteter

simkunnigheten samt påbörja simundervisning redan i förskoleklass. Det skulle också innebära att undervisningen i grundläggande livräddning, ökad vattenvana och säkerhe genomföras.

m.m. skulle underlättas. Detta skulle speciellt gynna äldre elever och elever med god simkunnighet som skulle ges möjlighet till att bekanta sig med nya aktiviteter.

matvanor. Simning eller vattengympa är då mycket bra och skonsamma aktiviteter.

¾

välja mellan. Eventuellt skulle en första kontroll kunna ske redan i årskurs 1 eller 2.

V

per år. Med ett nytt bad kan vi förvänta oss i snitt ca 6 besök per elev och år. Sammanlagt innebär det ca 25 000 badbesök från skolorna i Boo per år.

U

Kommunens simföreningar och handikappföreningar skall idag samsas me tider i Nacka simhall och Näckenbadet. Speciellt i Nacka simhall är det svå att utveckla verksamheten och möta det behov som finns.

Simföreningar

Idag har Nacka kommun två verksamma simklubbar. I Nacka sim i Näckenbadet Saltsjö

Föreningen har idag ca 350 aktiva och ca 90 ledare. Förutom simträning anordnas även simskolor.

Ett nytt bad i Boo skulle innebära en rad förbättringar för föreningen, exempelvis;

¾ Föreningen skulle få fler och bättre tider för sin verksamhet och därigenom deltagare. Idag får de avvisa barn när grupperna är fulla. Verksamheten sk öka med 100%.

¾ Verksamheten skulle förläggas både till Boo simhall som Nacka simhall

¾ Deltagarna som bor i Boo skulle få närmare till träningen detsamma gälle

¾ Verksamheten skulle få mer utrymme och slippa dela bassängen med annan verksamh

(8)

¾ Det skulle bli möjligt att ha lugnare verksamhet och mindre grupper. Detta skulle speciellt gynna de yngre barnen.

skulle också gynna föreningens verksamhet. Speciellt gäller det ökad möjlighet till lugnare verksamhet för de yngre, simskoleverksamhet samt avslappning

möjlighet till en utökning av verksamheten med en

simhoppssektion. Det finns idag inga möjligheter till simhoppsträning i Nacka simhall, öjligheter till

het, -föreningar

appverksamhet inriktad på träning och friskvård.

barn som vuxna får avstå från denna typ av en

r som skulle förbättras med ett nytt bad med rehabbassäng och iskvårdslokaler;

till tider skulle öka. Idag är tiden begränsad till en gång per vecka för alla typer av handikappverksamhet. Detta beror på att simhallen måste stänga för övriga besökare.

erlätta för verksamheten genom möjligheten till avskildhet, både vid omklädning som verksamhet.

djupet kan regleras beroende på typ av verksamhet, storlek, ålder, typ av handikapp.

het av olika slag under förutsättning att lokaler och redskap planeras för detta. Verksamheten underlättas även av att

riskvård – ett begrepp i ständig utveckling

kad aktualitet på grund nom ökade kostnader för

amspel är för e flesta en självklarhet. Vatten är en källa till välbefinnande och därför fungerar ett modernt badhus

r

¾ En separat rehabbassäng efter tuffare träningspass.

¾ En hoppbassäng skulle ge

Näckenbadet eller Gustavsbergsbadet. Eriksdalsbadet är det närmaste med m simhoppsträning.

Handikappverksam

I kommunen finns ett omfattande behov av handik Möjligheterna är idag ytterst begränsade och både

aktivitet. Träning i vatten är en av de mest lämpade formerna av fysisk aktivitet för flertalet av de handikappade oavsett form av handikapp. Möjligheterna är idag ytterst begränsade på grund av rad besvärliga omständigheter, se nedanstående. En ny anläggning i Boo med en separat

rehabbassäng med höj- och sänkbar botten skulle ge helt nya möjligheter till en mer omfattande och bredare verksamhet.

Exempel på omständighete fr

¾ Tillgången

¾ Resan till Boo är inget hinder då de flesta åker bil eller färdtjänst

¾ En rehabbassäng med separata omklädningsutrymmen skulle und

¾ Olika former av verksamhet skulle underlättas med en rehabbassäng där

¾ Friskvårdslokalerna skulle även kunna nyttjas för träningsverksam det finns separata omklädningsutrymmen.

F

Intresset för begrepp som folkhälsa och friskvård är inte nya men har fått en ö av bl.a. ökad sjukskrivning bland vuxna, fler barn med viktproblem och därige

samhället samt stora olägenheter och besvär för enskilda människor, barn som vuxna.

Att människan behöver både fysisk aktivitet likväl som psykiskt välbefinnande i ett nära s d

på ett utmärkt sätt både för träning och motion som för ren rekreation. Friskvård är ett begrepp som kan innehålla allt från kraftfull fysisk träning med 200 m frisim, ett spinningpass eller en timme i gymmet till stillsam vattengymnastik med klassisk musik, en halvtimmes välbefinnande massage elle en stund i bubbelpoolen. Allt detta kan vara möjligt att erbjuda i en modern anläggning som är anpassad till alla åldrar och olika behov.

(9)

Friskvård på recept – uttryck för folkhälsoarbetet

Det finns ett stort behov av sjukdomsförebyggande träning eller rehabilitering för människor med rörelsehinder, förslitningsskador, tunga eller enahanda arbeten, stelhet p.g.a. ålder m.m. Men också för andra grupper med exempelvis högt blodtryck eller diabetes där regelbunden förebyggande friskvård kan vara en nödvändighet för en god hälsa och långt liv.

Med en välanpassad friskvårdsanläggning som inkluderar en rehabbassäng öppnar sig stora möjligheter till en bra rehabilitering och träning på hemmaplan. Dessutom slipper de boende i Nacka betungande resor till andra delar av Stockholmsområdet.

Landstinget liksom privata vårdgivare arbetar med, förutom med egen rehabverksamhet som bl.a.

inkluderar sjukgymnaster m.fl., möjligheten till ”Friskvård på recept” där patienten får möjlighet till träning utan kostnad eller till en lägre kostnad. Detta kan motivera många ovana till att börja träna.

Företagshälsovården arbetar bl.a. med förebyggande friskvård för de anställda som en del i arbetet med att förhindra sjukdomar och skador i arbete. Dessutom samarbetar de med Försäkringskassan kring åtgärder som skall underlätta för människor att komma tillbaka till arbetet.

Kommunens äldreomsorg arbetar för de äldres välbefinnande. För de flesta utan allvarligare handikapp eller sjukdomar är regelbunden fysisk aktivitet en nödvändighet för ett långvarigt friskt liv.

Kommunen har genom olika projekt möjlighet att förstärka detta arbete.

Exempel på rehabbassäng;

Bassäng i Avesta badhus

mått 6x10 m separat uppvärmning höj- och sänkbar botten rullstolsramp

handikapplyft

separata omklädningsrum

Verksamheter;

- Rehabträning - Sjukgymnastik - Simundervisning - Halliwicksimning - Babysim - Vattengympa - Handikappgrupp

er - Plask o lek - Avkoppling

(10)

Övergripande förslag

Nedanstående förslag skall ses som en belysning av vissa frågeställningar samt vara ett underlag för vidare utredning och kommande programförslag.

Placering av anläggningen

I första hand skall den vara lättillgänglig för samtliga innevånare i kommundelen samt för barn från daghem och skola. En rad krav bör tillgodoses som underlättar för besökarna oavsett ålder eller rörelseförmåga, exempelvis;

ƒ Läget skall vara attraktivt för besökarna. Gärna avskilt från biltrafik, vacker och öppen vy över omgivningarna samt grön utomhusyta och oas för rekreation, solbad och gärna en mindre utomhuspool.

ƒ Boende i närområdet skall så långt som möjligt ha gång- eller cykelavstånd.

ƒ Det skall vara gångavstånd från busshållplats. Gångvägen skall vara säker (sommar- som vintertid) och så långt som möjligt bilfri. Speciella hänsyn skall tas till barn, kvinnor samt rörelsehindrade.

ƒ Möjlighet till bilparkering skall finnas på nära håll.

ƒ Smidig anslutningsväg till anläggningen skall finnas. Det skall vara möjligt att köra fram till anläggningen och släppa av folk med rörelsehinder.

ƒ Markförhållandena skall vara de rätta för denna typ av anläggning som kräver fast och stadig mark.

Centrala Orminge lämpligast läge

Min bedömning är att den mest lämpade platsen är centrala Orminge i direkt anslutning till centrum och busshållplatsen. Orminge centrum är navet för bussförbindelser, handel och övrig service i kommundelen. Exempelvis har samtliga skolor i Boo bussförbindelser som passerar Orminge centrum. Här finns också den största befolkningskoncentrationen i kommundelen.

Sex föreslagna platser, samtliga belägna i anslutning till Orminge centrum, har granskats på plats Samtliga får anses uppfylla kraven när det gäller närhet till busshållplatsen, bostadsområden och skolor i området.

• Nybackaskolans tomt inklusive skolans grusplan

Här finns möjligheter att bygga en större anläggning för bad, friskvård och rekreation.

Anläggningen kan kompletteras med en mindre utomhuspool med utsikt över Centralparken.

Här finns även förutsättningar att spara en mindre yta för framtida utbyggnad av

anläggningen. Parkering kan anläggas på nuvarande skolplan (grusyta ca 50x30m) med tillfart från Edövägen. Anslutningsväg till badet blir från Edövägen.

Carlberg & Nygren har tittat på denna tomt och lämnat ett intressant förslag med både badhus och bebyggelse på tomten. En del av bebyggelsen skulle vara 2 st. 25-vånings höghus, se bilaga 2. ”Höghus och badhus i Saltsjö Boo”

Även arkitekten Thomas Holm har tittat på denna yta och lämnat ett intressant förslag med en simhall på skolplanen samt parkering utmed Edövägen, se bilaga 1. ”Nytt badhus i Boo”.

Ett attraktivt och på alla sätt utmärkt läge för en anläggning, med närhet till busshållplats och centrumgallerian. Lämpligast och mest attraktiv placering bör vara i nordvästra delen av tomten närmast Centralparken. Detta läge underlättar också vidare utbyggnad av centrumgallerian samt eventuell bostadsbebyggelse.

(11)

• Centralparkens nuvarande grusplan 70x40 m för fotboll samt asfalterad basketplan Grusplanen ligger nere i parkområdet ett drygt stenkast från Nybackaskolan och i direkt anslutning till lekparken och amfiteatern, se bild på sid. 2. Här finns gott om utrymme för en större och komplett fritidsanläggning med stor utomhuspool samt ytor för solbad, lek och idrott, ex. vis beachvolleyboll, minigolf, fotbollstennis, boul, streetbasket. Det finns också extra markutrymme för en framtida utbyggnad. Parkering kan anläggas på nuvarande skolplan (grusyta ca 50x30m). Väganslutning kan ske via Edövägen.

Bilden visar lekparken med plaskbassäng samt dansbanan. I bakgrunden mellan träden ser vi fotbollsplanen.

Ett mycket attraktivt läge för ett bad med närhet till busshållplats och centrumgallerian. Dock är detta ett mycket känsligt parkområde som nyligen har rustats upp för sitt ändamål, att vara ett grönt område för lek, spontan idrott,

utomhusevenemang och rekreation.

En badanläggning skulle förmodligen ta en alltför

dominerande plats i parken samt stänga av parkområdet på ett mindre lämpligt sätt.

• Centralparkens sydvästra del (vid nuvarande asfalterade tennisbanor)

Ett tänkbart alternativt läge i detta område är; Här finns gott om plats för en större anläggning med utomhuspool. Det finns också extra markutrymme för en framtida utbyggnad. Parkering kan anläggas i direkt anslutning till badet. Väganslutning kan ske via Ormingeringen genom breddning av nuvarande gångväg.

Bilden visar Centralparkens sydvästra del med tennisbanor i anslutning till

bostadshusen. T.v. ser vi gångvägen som går ner mot Ormingeringen.

Även detta är ett mycket attraktivt läge. Min bedömning är att detta är en bra placering i ena hörnet av Centralparken. Byggnaden skulle förmodligen inte dominera landskapsbilden i någon högre utsträckning. Avståendet till bostadshusen kan dock vara en försvårande faktor. Det längre avståndet genom parken till busshållplatsen får också ses som en nackdel för besökarna, speciellt under mörka vinterkvällar.

• Grönområde i västlig anslutning till Sarvträsk (i närhet av Ormingehallen)

Markförslaget ligger i direkt anslutning till sjön. Ormingehallens parkeringsyta får nyttjas för badet och eventuellt byggas ut. Anslutning kan ske via Mensätravägen – Ornövägen – Sandövägen.

(12)

Thomas Holm har även tittat på denna yta och lämnat ett intressant förslag med simhall och parkering i direkt anslutning till sjön, se bilaga 1. ”Nytt badhus i Boo”.

Till viss del är detta ett attraktivt område med utsikt ner mot Sarvträsk. Besvärliga markförhållanden med sankmark gör att det med stor sannolikhet är för besvärligt och kostsamt att bygga ett bad på denna mark. Platsen kan också vara för begränsad till att rymma en större anläggning med en mindre utomhuspool. Detsamma gäller även för kommande utveckling av anläggningen. Något längre gångavstånd från busshållplatsen än Nybackaskolan är också en nackdel, speciellt vintertid.

• Ormingehallen/Brannhällsskolan, i direkt anslutning till idrottshallen och nuvarande parkeringsyta

Ett tänkbart alternativt läge vid Sarvträsk med betydligt bättre markförhållanden än vad som gäller för grönområdet. Delar av Ormingehallens/Brannhällsskolans nuvarande parkeringsyta behöver förmodligen nyttjas vid en byggnation. Alternativ parkeringsyta för badet och hallen kan anläggas i direkt anslutning till Sarvträsk. Anslutning kan ske via Mensätravägen – Ornövägen – Sandövägen.

Detta område har också viss utsikt ner mot Sarvträsk. Platsen kan dock vara för begränsad till att rymma en större anläggning med en mindre utomhuspool. Detsamma gäller även för kommande utveckling av anläggningen. Det kan också vara nödvändigt att hitta alternativa parkeringsutrymmen i området. Något längre gångavstånd från busshållplatsen än

Nybackaskolan är också en nackdel, speciellt vintertid.

• Toyotatomten bredvid OK/Q8 mellan Kanholmsvägen och Mensätravägen

Tomten ligger utmed Kanholmsvägen ett stenkast från busshållplatsen och centrum. Plats finns för en större anläggning med en mindre utomhuspool. Parkering får ske på nuvarande yta för långtidsparkering. Anslutning kan ske direkt från Kanholmsvägen.

Detta är ett olämpligt och oattraktivt läge trots närheten till busshållplats och centrumgallerian.

Här finns inga möjligheter att skapa en grön oas i avskildhet och för rekreation. Platsen ligger också isolerad i förhållande till andra samlingspunkter och fritidsområden i centrala Orminge.

Förslag till fördjupad studie av lämplig placering

Föreslår att i första hand en närmare studie av lämpligt läge för en badanläggning på Nybackaskolans tomt eller i Centralparken genomförs. Stor vikt bör läggas vid att studera vilken påverkan en större byggnad gör på parkens utseende och funktion. Blir en badanläggning en tillgång eller börda för parkområdet?

Utgångspunkt för studien bör vara ett preliminärt förslag på verksamhetsinnehåll, lokalytor samt disponering av lokalytorna. Detta för att få en översiktlig bild av lämpligaste läge samt vilka markytor och byggnadsnivåer som byggnaden kräver. Olika alternativ bör beskrivas i bild och text.

Verksamhetsinriktning anpassas till behov och utbud

Mitt förslag bygger på att det finns ett behov av bred allmän badanläggning för flera olika behov, med många olika verksamheter samt att den skall fungera som en samlingspunkt i kommundelen.

Anläggningen skall erbjuda en bred friskvårdsverksamhet med gymverksamhet och olika former för gruppträning. Hänsyn har tagits till det utbud med bad och friskvård som finns i kommunen och närliggande kommuner, exempelvis Gustavsbergsbadet.

Friskis & Svettis har idag en mycket omfattande verksamhet i Boo kommundel, vilken till sin inriktning och karaktär kan jämställas med den friskvårdsverksamhet som bedrivs på kommunala simhallar runt om i landet. Föreningen kan därför vara lämplig som partner att driva friskvårdsverksamheten i en ny bad och friskvårdsanläggning, se vidare på sid. 13 ”Belysning av alternativa drift- och

investeringslösningar”

(13)

Huvudanläggning för simklubbsverksamheten

En fråga är om en simhall i Boo skall planeras för att bli kommunens huvudanläggning för

simklubbarnas tävlingsverksamhet? Nacka simhall och Näckenbadet har bara 6 banor och är därför anpassade för enbart träningsverksamhet. I och med att även det nybyggda Gustavsbergsbadet byggdes med 6 banor och bara är till för träningsverksamhet så finns ingen tävlingsanläggning i Nacka/Värmdö-regionen. Den närmaste anläggningen är Eriksdalsbadet i Stockholm. En vidare utredning bör genomföras som kan ta ställning till om kommunen i framtiden behöver en

tävlingsanläggning med 8 banor och internationella mått samt var den i så fall bör ligga. Boo kan visa sig vara den mest lämpade platsen då närheten till Värmdö kan bredda basen för rekrytering av simmare till en mer tävlingsinriktad verksamhet.

Hoppbassäng med specialfunktioner – ett intressant tillskott?

Anläggningen kan också innehålla specialfunktioner som en extra tillgång och attraktion för dels de vuxna kommuninnevånarna och även för kommunens ungdomar 12-18 år men även för externa besökare. Nedanstående förslag om en separat hoppbassäng anknyter till Carlberg/Nygrens förslag, se bilaga 2, vilket jag finner mycket intressant. Det finns dock många frågetecken kring ett sådant förslag. Denna typ av bassäng med specialfunktioner enligt Carlberg/Nygren är en helt ny företeelse och därför mycket svår att kostnadsberäkna. Detta gäller både byggkostnader, driftkostnader och framförallt vilka intäkter det går att räkna med. En fördjupad utredning är nödvändig för att få kunskap om förutsättningarna och behovet av en sådan specialbassäng.

Förslag till lokalytor och disponering

Simbassäng 25 m (utan hoppanordningar)

ƒ Med 8 alternativt 6 banor.

(vilken storlek på bassängen som behövs bör utredas vidare se sid. 14 ”Hur går vi vidare”)

ƒ Djup 1,3 – 1,9 m

Rehabbassäng med höj och sänkbar botten

ƒ Bassängrummet skall ligga avskilt men i nära anslutning till övriga delar av badanläggningen, bl.a. med möjlighet till att samnyttja bastuavdelningen

ƒ Lämplig storlek bassängstorlek 12x8 m

ƒ Maxdjup 2,0 m

ƒ Separat uppvärmning av vattnet

ƒ 2 st. handikappanpassade omklädningsrum Familjedel med vattenleklandskap

ƒ Total yta ca 300 kvm

ƒ Vattenleklandskap ca 50-80 kvm för de yngsta barnen ca 0-5 år

ƒ Mindre bassäng ca 5x4 m för åldersgruppen ca 5-9 år.

ƒ Bubbelpool

ƒ Separat uppvärmning av vattnet Utomhuspool i anslutning till familjedelen

ƒ Ca 12-15 kvm

ƒ Gräsytor för solbad

Hoppbassäng med hopptorn 5-10 m (behovet bör utredas vidare, se nedanstående ”Hur går vi vidare”)

ƒ Total yta ca 300-350 kvm

ƒ Lämplig bassängstorlek 14x12 m

ƒ Djup ca 3,9 m

ƒ Specialfunktioner för exempelvis kajakträning, dykning, forspaddling, livräddning, konstsim,

ƒ Klättervägg

Omklädningsrum för badet med bastu och relax

ƒ 2 omklädningsrum med skåp för allmänheten med dusch o toalett

(14)

ƒ 2 st. omklädningsrum för skolklasser med dusch o toalett

ƒ Bastulokaler med relaxutrymmen

Handikappanpassade omklädningsrum med separat entré

ƒ 2 st. omklädningsrum med dusch

ƒ Handikapptoalett

Omklädningsrum för friskvården

ƒ 2 st. omklädningsrum med dusch o toalett Friskvårdslokaler

ƒ Gymlokal med redskap för lättare och mer skonsam träning

ƒ 2 st. flexibla gruppträningslokaler för; cirkelträning, aerobics, boxning, stepp, spinning m.m.

ƒ 2 st. behandlingsrum för; massage, tester m.m.

Entré med kafélokaler

ƒ Större entréutrymme för att den skall fungera som mötesplats och samlingspunkt för de boende

ƒ 3 st. toaletter varav 1 st. handikappanpassad

elysning av alternativa drift- och investeringslösningar

äng

lternativa driftformer

vanlig kommunal förvaltning kan delas in i fyra former;

Uppsala,

är ett privat företag driver ett kommunalt ägt bad på uppdrag av

se

vtal om omfattande kommunala tjänster, exempelvis

is

r detta

B

Byggkostnaderna för en modern badanläggning med friskvårdslokaler ligger runt 90-150 mkr.

bass Avgörande för kostnaderna är vilka bassängytor som byggs. Grovt räknat kostar en vanlig sim lika mycket att bygga per kvm som en äventyrsdel. Kassaintäkterna kan variera mellan 5-15 mkr per år beroende på vad anläggningen har att erbjuda och hur den drivs. Bredare verksamhetsinnehåll med olika former av friskvårdsaktiviteter, rehabilitering, träning, gruppverksamheter m.m. ger högre intäkter.

A

lternativ drift i förhållande till A

¾ Drift i kommunalt bolag, vilket finns i ca 15 st. kommuner, bl.a. Värmdö, Örebro, Vänersborg och Trollhättan

¾ Kommunal driftentreprenad d

kommunen, vilket finns i ca 30 st. kommuner, bl.a. Tyresö, Täby, Danderyd, Salem, Nyköping och Oxelösund. Ledande aktör heter Medley AB som har drygt hälften av de aktuella

driftentreprenaderna. Uppdraget upphandlas enligt LOU – Lagen om offentlig upphandling.

OFsport har gjort en undersökning åt Nacka kommun som visar att det finns ett stort intres B

på flera håll för att driva anläggningar i Nacka, bl.a. från Friskis & Svettis som idag driver omfattande friskvårdsverksamhet i Boo.

Privat ägt bad som drivs med långsiktigt a

¾

simskola, skolbad, simföreningar. Denna lösning fullt utvecklad finns endast i Södertälje kommun med Sydpoolen f.d. kommunalt ägt bad och numera ägt av Riksbyggen. Det finns även några mindre privata bad där kommunen hyr in sig för simskola och skolbad, exempelv Borgholms badhus, Möre hotell, Tanumstrand äventyrsbad, Hassela sportcenter.

¾ Delentreprenad, privat företag som driver en del av en badanläggning. I huvudsak gälle gymverksamhet på olika kommunala bad. Ledande aktör heter Medic Operating med ca 30 st.

gym runt om i landet. Kaféverksamhet förekommer också som delentreprenad. Det förekommer också kaféer med arrendekontrakt, vilket inte är att rekommendera.

ördelarna med alternativa driftformer anses i första hand vara;

F

(15)

ƒ Fördelarna finns först och främst på större moderna anläggningar som innehåller fler verksamheter där besökaren betalar en avgift samt att intäkterna är högre. På dessa anläggningar ser förutsättningarna annorlunda ut i jämförelse med exempelvis Nacka simhall eller Näckenbadet.

ƒ Ger ökad frihet att styra verksamheten efter skiftande behov och förändringar. Vilket ökar möjligheten att forma en bra ledning av anläggningen vilket är en avgörande faktor för framgång.

ƒ Ger större möjligheter till flexibel prissättning, pröva nya verksamheter, genomföra kortsiktiga och gynnsamma investeringar.

ƒ Ökar möjligheten till flexibla personallösningar, exempelvis med underentreprenörer, säsongsanställda eller timanställda.

ƒ Delentreprenaden har vissa nackdelar i och med att anläggningen säljs bäst som en samlad anläggning med helhetspriser, exempelvis bad & gym, bad & kaffe/macka, bad & massage, vattengympa & gym eller årskort med ”allt i ett” priser. Med flera olika företag så försvåras försäljningen.

Alternativa investeringslösningar

Badanläggningar kan vara speciellt lämpade för alternativt ägande med anledning av det löpande behovet av upprustning och utveckling som finns. De krav som bör ställas på en sådan

fastighetsägare är långsiktighet i ägandet, stark ekonomi samt flexibla ränte- och

avskrivningslösningar. Med kommunen som hyresgäst bör det finnas goda möjligheter till att hitta en alternativ fastighetsägare och investerare till en ny badanläggning.

¾ Orminge centrumgalleria ägs av Atrium/Ljungberggruppen vilka har stort intresse av att området är attraktivt och välbesökt. Företaget har också funderingar på att förstärka utbudet i centrumgallerian med nya butiker för så kallade sällanköpsvaror, exempelvis sportbutik, barnkläder eller bok-/skivhandel. Eventuellt kan det bli aktuellt med en utbyggnad av gallerian.

Företaget har i Sickla köpcenter hittat hyreslösningar för ett kommunalt bibliotek och andra offentliga lokaler. Liknande lösningar finns också utanför Uppsala med en ny

evenemangsarena tillsammans med ett affärscentrum. Denna modell kan även vara tänkbar för en ny badanläggning i anslutning till Centrumgallerian i Orminge.

¾ Liknande hyreslösningar för bad- och idrottsanläggningar med andra aktörer finns sedan tidigare på en rad håll i landet, bl.a. i Nyköping, Eskilstuna. Nya projekt är på väg att genomföras i bl.a. Sundsvall med ett stort regionalt fastighetsföretag som ägare av ett nytt äventyrsbad. Idag finns också några större fastighetsägare som arbetar med huvudinriktning på långsiktiga avtal med starka offentliga och privata partners.

Hur går vi vidare

För att snabbt komma vidare i arbetet är det nödvändigt att bestämma sig för vilken typ av anläggning som är mest lämpad för kommundelen i förhållande till det lokala behovet och övriga behov. På så sätt kan vi få klarhet i vilka markytor som behövs samt vilka bygg- och driftkostnader respektive intäkter som är aktuella.

1. Fördjupat utredningsarbete samt belysning av olika frågeställningar

ƒ Vilken storlek och typ av 25 m simbassäng skall finnas, 6 eller 8 banor? Skall Boo simhall bli en huvudanläggning?

ƒ Vilka förutsättningar finns för en hoppbassäng och föreslagna verksamheter?

ƒ Finns andra alternativa verksamheter som kan vara lämpliga för denna typ av anläggning?

ƒ Vilken tomtmark är tillgänglig samt hur kan den disponeras i förhållande till annan exploatering?

(16)

2. Tillsättning av arbetsgrupp för utveckling av ny simhall i Boo 3. Tillsättning av politisk styrgrupp

4. Studiebesök med arbetsgrupp och styrgrupp

ƒ Avesta badhus

ƒ Enköpings simhall med hoppbassäng (utvecklas med rehabbassäng och familjedel)

ƒ Karlstad kommun (planerar att bygga ny simhall)

ƒ Gustavsbergsbadet

5. Skriftligt programförslag för en ny bad- och friskvårdsanläggning (underlag för arkitektförslag med skisser)

ƒ Förslag till alternativa placeringar i Nybackaområdet inklusive parkering och tillfartsvägar

ƒ Verksamhetsytor, övriga ytor samt disponering av ytorna

ƒ Parkering, vägalternativ

6. Skissförslag från en arkitekt alternativt flera arkitekter (parallella uppdrag)

ƒ Placering av anläggningen på föreslagna lägen i Nybackaområdet inkl. parkering o vägar

ƒ Exteriöra skisser

ƒ Planskiss samt interiöra skisser

7. Kontakter och diskussioner kring alternativa investerings- och driftlösningar

Bilagsförteckning:

Bilaga 1. Nytt badhus i Boo – Thomas Holm SAR

(endast CD)

Bilaga 2. Höghus o badhus i Saltsjö Boo – Nils Carlberg/Peter Nygren

SAR

(endast CD)

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :