• No results found

MORA KOMMUN. Noret norra, Mora. Översiktlig geoteknisk undersökning. Teknisk PM Geoteknik. Datum Uppdragsnummer

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "MORA KOMMUN. Noret norra, Mora. Översiktlig geoteknisk undersökning. Teknisk PM Geoteknik. Datum Uppdragsnummer"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Ramböll Sverige AB Teknisk PM Geoteknik Noret norra, Mora

Falun 2015-01-16 1320011644

o:\fln1\sgt\2014\1320011644noretnorra,mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx

MORA KOMMUN Noret norra, Mora

Översiktlig geoteknisk undersökning

Teknisk PM Geoteknik

Datum 2015-01-16

Uppdragsnummer 1320011644

Pär Vestling Björn Dehlbom

Handläggare Teknikansvarig Geoteknik

(2)

Ramböll Sverige AB Teknisk PM Geoteknik Noret norra, Mora

Falun 2015-01-16 1320011644

o:\fln1\sgt\2014\1320011644noretnorra,mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx

Innehållsförteckning

1. UPPDRAG / SYFTE 1

2. UNDERLAG FÖR UTREDNING 1

3. UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 1

4. PLANERADE BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR 2

4.1 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 2

4.2 STABILITET, EROSION OCH DAGVATTEN 3

5. GEOTEKNISKA ÅTGÄRDER OCH GRUNDLÄGGNING 4

5.1 BYGGNADER 4

5.1.1 Grundläggningsåtgärder 4

5.1.2 Grundvattennivå 4

5.1.3 Dimensionerande materialvärden 4

5.2 ÖVRIGA MARKANLÄGGNINGAR 5

6. RADONMÄTNINGAR 5

7. REKOMMENDATIONER INFÖR FORTSATT PLANERING /

PROJEKTERING 6

(3)

Ramböll Sverige AB Teknisk PM Geoteknik Noret norra, Mora

Falun 2015-01-16 1320011644

1 av 6

o:\fln1\sgt\2014\1320011644noretnorra,mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx

MORA KOMMUN Noret norra, Mora

Översiktlig geoteknisk undersökning Teknisk PM Geoteknik

1. UPPDRAG / SYFTE

På uppdrag av Mora kommun har Ramböll Sverige AB utfört en översiktlig geoteknisk undersökning på del av utbyggnadsområde för framtida bostäder i Noret norra i Mora.

Syftet med den geotekniska undersökningen är att klarlägga markförhållan- dena och beskriva de geotekniska förutsättningarna för planerat objekt.

2. UNDERLAG FÖR UTREDNING

Som underlag för denna undersökning har följande handlingar använts:

· Grundkarta över område

· Plankarta över område

Handlingar från tidigare utförda undersökningar utförda av Tyréns 2005 i område norr om planområdet för detta uppdrag:

· ”Tekniskt PM Geoteknik, Mora, Noret Norra”, Tyréns AB, daterad 2005-06-17.

· ”Radonundersökning Mora, Geoteknisk undersökning för bestämning av radonhalter för bebyggelse inom områdena: Förlängning av Gus- tafs väg och Noret norra.”, Tyréns AB, daterad 2005-09-23.

3. UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR

Geotekniska fältundersökningar har utförts under december 2014 omfat- tande trycksondering, slagsondering, störd provtagning samt installation av grundvattenrör.

Undersökningsresultaten redovisas i markteknisk undersökningsrapport (MUR) daterad 2015-01-16.

Radonundersökningar har utförts med Marcus 10, se kapitel 5.

Plansystem: SWEREF 99 15 00 Höjdsystem: RH 2000.

(4)

Ramböll Sverige AB Teknisk PM Geoteknik Noret norra, Mora

Falun 2015-01-16 1320011644

2 av 6

o:\fln1\sgt\2014\1320011644noretnorra,mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx

4. PLANERADE BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR

Området för undersökningen är beläget i Noret norra och planeras att be- byggas med bostäder, vägar och ledningar. Området begränsas av E45 (La- sarettsvägen) i öst och villaområdet Pintorp i väst och sträcker sig från Mora Lasarett i söder och ca: 700 m norrut.

Terrängen är varierad och markytan sluttar mot väst ner mot Orsasjön.

Vegetationen består dels av äldre barrskog i anslutning mot Mora Lasarett och yngre blandskog i norra delen huvudsakligen lövskog med inslag av barrträd.

Figur 1 Planområde Noret norra, Mora 4.1 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN

Området består av trädbevuxen naturmark med grundvatten i eller nära markytan. Markytan sluttar mot Orsasjön i väst.

Planområdet har en höjdskillnad på ca 15 meter med nivåer varierande mel- lan ca +197 i öst och +181 i väst. Medelmarklutningen uppgår till ca 4% där marken närmast villaområdet Pintorp har brantare lutning.

(5)

Ramböll Sverige AB Teknisk PM Geoteknik Noret norra, Mora

Falun 2015-01-16 1320011644

3 av 6

o:\fln1\sgt\2014\1320011644noretnorra,mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx

I utförda borrpunkter varierar marknivåerna mellan +185,4 och +195,4.

Baserat på utförda undersökningar består undergrunden inom området, un- der vegetation eller mulljord, av morän (något grusig siltig sandmorän, siltig sandmorän och sandig siltmorän).

Vid slagsondering i två punkter har sondering avslutats på ca 3,5 m djup utan att stopp erhållits. Trycksonderingar har avslutats på djup varierande mellan ca 1 – 3,2 m djup. Sandmoränen har en medelhög till hög relativ fasthet.

Inga jord-bergsonderingar har utförts för fastställande av bergnivåer.

Förekommande naturligt avlagrade jordar varierar mellan Tjälfarlighetsklass 2 och 4 d.v.s. mellan ”Något tjällyftande jordarter” till ”Mycket tjällyftande jordarter”, enligt AMA Anläggning 13. Större delen av påträffade jordarter består dock av tjälfarlighetsklass 2.

I installerade grundvattenrör uppmättes grundvatten på nivåer +190,5 (GW_1), +195,2 (GW_2), +192,9 (GW_4), +186,2 (GW_9) och +193,5 (GW_10) vilket motsvarar ca 0,1-0,3 m djup under markytan.

I samband med undersökningstillfället observerades vatten i skruvborrhål (1, 2, 4, 9 och 10) på nivåer varierande mellan +186,3 och +194,9 vilket mots- varar ca 0,2 – 0,5 m djup under markytan.

Grundvattennivån kan antas variera beroende av årstid och aktuella neder- bördsmängder, och kan förutsättas ligga i eller nära markytan.

4.2 STABILITET, EROSION OCH VATTENPROBLEMATIK

Någon generell skredrisk för slänterna finns ej inom området, då undergrun- den i huvudsak består av morän och berg.

Vid nederbördsrika perioder rinner vatten ned i slänterna vilket kan ge upp- hov till erosion. Risken för erosionsskador ökar med ökad mängd nederbörd och minskar om det finns rikligt med markvegetation och träd i slänten. Efter avverkning och borttagning av vegetation kan kompletterande biologiskt erosionsskydd erfordras.

Med hänsyn till marklutningarna inom planerat område rekommenderas att utredning utförs avseende hantering av grundvatten och ytvatten. Avvatt- ningsåtgärder bör utredas så att vatten ej transporteras ned i slänterna på ett okontrollerat sätt samt att grundvattenströmningen i slänten skärs av.

Detta kan hanteras genom exempelvis att avskärande öppna eller täckta (igenfyllning med grov bergkross) diken utförs för att ta hand om ytvatten och grundvatten från slänter samt att skära av grundvattenflöde. Dikena ansluts till dagvattensystemet. I planerade vägar rekommenderas att dräne- ringsledningar utföras för att ta hand om ytvatten och grundvatten.

(6)

Ramböll Sverige AB Teknisk PM Geoteknik Noret norra, Mora

Falun 2015-01-16 1320011644

4 av 6

o:\fln1\sgt\2014\1320011644noretnorra,mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx

5. GEOTEKNISKA ÅTGÄRDER OCH GRUNDLÄGGNING

5.1 BYGGNADER

5.1.1 Grundläggningsåtgärder

Vegetation och mulljord schaktas bort inom område för byggnader.

Grundläggning kan ske genom frostskyddad plattgrundläggning på morän.

Dränerande och kapillärbrytande lager på fiberduk under byggnad med ter- rassytan avbördande mot dränledningar bör utföras samt dräneringslager och dräneringsledningar runt byggnaderna. Dräneringsledningar bör kringfyl- las med ett omvänt filter eller dräneringsgrus omsvept med fiberduk för att förhindra igensättning med finjord från omgivande jord.

Om grundläggning utförs på ny fyllning bör denna utgöras av bergkross- material, gruskrossmaterial eller grus (materialtyp 2 enligt AMA Anläggning 13, tabell CE/1) som packas i lager i enlighet med AMA Anläggning 13.

Dimensionering av plattgrundläggning kan utföras genom tillämpning av Bo- verkets regler för tillämpning av Eurokod, IEG:s regler för tillämpning av Eurokod, TK Geo 13 samt Plattgrundläggningshandboken.

5.1.2 Grundvattennivå

Ogynnsammaste inverkan av grundvattennivå för aktuellt dimensionerings- fall tillämpas.

5.1.3 Dimensionerande materialvärden

Generellt kan TK Geo 13, IEG Rapport 7:2008, BFS 2011:10 Geokonstrukt- ioner samt handboken Plattgrundläggning tillämpas vid dimensionering av grundplattor. Dimensionering utförs i geoteknisk kategori 2. Följande värden gäller för jords hållfasthets- och deformationsegenskaper vid bärighets- och sättningsberäkning.

JORDPARAMETRAR

Jordlager Egenskap Karakteristiskt

värde Brottgränstill- stånd

Ny fyllning (berg- krossmaterial eller gruskrossmaterial materialtyp 2 en- ligt Anlägg- ningsAMA 13, ta- bell CE/1)

Tunghet

Effektiv tunghet

γk = 20 kN/m3

γ´k = 11 kN/m3

γm = 1,0

Inre friktionsvinkel k = 40 ˚ γm = 1,2

Sättningsmodul Ek 40 MPa -

(7)

Ramböll Sverige AB Teknisk PM Geoteknik Noret norra, Mora

Falun 2015-01-16 1320011644

5 av 6

o:\fln1\sgt\2014\1320011644noretnorra,mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx

Morän Tunghet

Effektiv tunghet

γk = 20 kN/m3

γ´k = 11 kN/m3

γm = 1,0

Inre friktionsvinkel k = 35 ˚ γm = 1,2

Sättningsmodul Ek 20 MPa -

Vid sättningsberäkning tillämpas γRD = 1,3 enligt IEG Rapport 7:2008 (till- lämpningsdokument EN 1997-1 kapitel 6 Plattgrundläggning).

5.2 ÖVRIGA MARKANLÄGGNINGAR

Hårdgjorda ytor erhåller terrassytor i huvudsak på morän. Dräneringsled- ningar bör utföras så att grundvattennivån erhålls under terrassytans nivå.

Schakt för ledningar kommer att utföras i morän och under grundvattenytan.

Schakt för ledningar utförs enligt ”Schakta säkert – en handbok om säkerhet vid schaktning” utgiven av Arbetsmiljöverket och Statens Geotekniska insti- tut.

6. RADONMÄTNINGAR

Radonmätning har utförts i 5 punkter i området med mätinstrument Marcus 10. Inga mätvärden har erhållits på grund av högt grundvatten.

Läge mätpunkter, se ritning GEO1.

Tidigare geotekniska undersökningar med radonmätningar har utförts av Tyréns 2005 i område norr om planområdet för denna rapport. Resulterande radonmätningar medför att marken i området klassas som högradonmark och normalradonmark.

· ”Radonundersökning Mora, Geoteknisk undersökning för bestämning av radonhalter för bebyggelse inom områdena: Förlängning av Gustafs väg och Noret norra.”, Tyréns AB, daterad 2005-09-23.

Riktvärden vid klassning av mark

(Starkt generaliserade. För utförligare indelning se rapport BFR R85:1988, reviderad upplaga 1990)

Radonhalt i jordluft, haltgränser vid klassificering av mark:

<10 kBq/m3 – Lågradonmark 10-50 kBq/m3 – Normalradonmark

>50 kBq/m3 – Högradonmark

(8)

Ramböll Sverige AB Teknisk PM Geoteknik Noret norra, Mora

Falun 2015-01-16 1320011644

6 av 6

o:\fln1\sgt\2014\1320011644noretnorra,mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx

Rekommenderat radonskydd för nybyggnad

(Statens Planverk rapport 59:1982, se även Byggforskningsrådets rapport G14:1990)

Lågradonmark – Inga

Normalradonmark – Radonskydddande Högradonmark – Radonsäkert

7. REKOMMENDATIONER INFÖR FORTSATT PLANERING / PROJEKTERING

Höjdsättning av gator är viktigt för att ge förutsättningar för blivande fastig- hetsägare att planera för infarter och höjdsätta byggnader samt som un- derlag för hantering av dagvatten. Geotekniska undersökningar kan er- fordras som underlag för projektering av byggnader, vägar och ledningar.

Detta bör utföras då det finns ett första förslag avseende nivåer, behov av schakter, schaktdjup, fyllningstjocklekar etc. I huvudsak rekommenderas provgropsgrävning. Kompletterande radonmätningar kan erfordras, men måste utföras under torrperiod då grundvattenytan är låg.

(9)

Ramböll Sverige AB Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Noret norra, Mora

Falun 2015-01-16 1320011644

1 av 5

o:\fln1\sgt\2014\1320011644noretnorra,mora\3_teknik\g\mur\mur.doc

MORA KOMMUN Noret norra, Mora

Översiktlig geoteknisk undersökning

Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik (MUR)

Datum 2015-01-16

Uppdragsnummer 1320011644

Pär Vestling Björn Dehlbom

Handläggare Teknikansvarig Geoteknik

(10)

Ramböll Sverige AB Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Noret norra, Mora

Falun 2015-01-16 1320011644

2 av 5

o:\fln1\sgt\2014\1320011644noretnorra,mora\3_teknik\g\mur\mur.doc

Innehållsförteckning

1. Objekt 3

2. Syfte 3

3. Underlag 3

4. Styrande dokument 4

5. Geoteknisk kategori 4

6. Arkivmaterial 4

7. Befintliga förhållanden 5

8. Utsättning/inmätning 5

9. Geotekniska fältundersökningar 5

10. Radonmätningar 5

11. Geotekniska Laboratorieundersökningar 5

Bilagor

Bilaga 1 Sammanställning av utförda störda provtagningar Bilaga 2 Grundvattenrör

Bilaga 3 Utdrag ur SGF/BGS beteckningssystem, version 2001:2

Ritningar

GEO1 (A1) Planritning

Skala 1:1000

GEO2 (A1) Sektion A-A – B-B

Skala H 1:100, L 1:500

GEO3 (A1) Sektion C-C – D-D

Skala H 1:100, L 1:500

(11)

Ramböll Sverige AB Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Noret norra, Mora

Falun 2015-01-16 1320011644

3 av 5

o:\fln1\sgt\2014\1320011644noretnorra,mora\3_teknik\g\mur\mur.doc

MORA KOMMUN Noret norra, Mora

Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik (MUR)

1. Objekt

På uppdrag av Mora kommun har Ramböll Sverige AB utfört en översiktlig geoteknisk undersökning på del av utbyggnadsområde för framtida bostäder i Noret norra i Mora. Syftet med den geotekniska undersökningen är att klarlägga markförhållanden och beskriva de geotekniska förutsättningarna för planerat objekt.

Denna rapport utgör dokumentation av utförda geotekniska fältundersökningar.

2. Syfte

Undersökningarna syftar till att utgöra underlag för:

· Beskrivning av geotekniska och geohydrologiska förhållanden.

· Bedömning av grundläggningsmetod.

· Fortsatt projektering av geokonstruktioner samt byggande.

3. Underlag

Som underlag för geotekniska ritningar har inmätningar och övriga ritningar framtagna i projektet använts.

(12)

Ramböll Sverige AB Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Noret norra, Mora

Falun 2015-01-16 1320011644

4 av 5

o:\fln1\sgt\2014\1320011644noretnorra,mora\3_teknik\g\mur\mur.doc

4. Styrande dokument

Denna rapport ansluter till SS-EN 1997-1 med tillhörande nationell bilaga.

Tabell 1 Planering och redovisning

Undersökningsmetod Standard eller annat styrande dokument Fältplanering SS-EN 1997-2

Fältutförande Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:2013 samt SS-EN-ISO 22475-1

Beteckningssystem SGF/BGS beteckningssystem 2001:2

Tabell 2 Fältundersökningar

Undersökningsmetod Standard eller annat styrande dokument Trycksondering Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:2013 Slagsondering Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:2013 Skruvprovtagning Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:2013

Tabell 3 Laboratorieundersökningar

Undersökningsmetod Standard eller annat styrande dokument Klassificering SS-EN ISO 14688-1

SIS-CEN ISO/TS 17892-6

Vattenkvot SIS-CEN ISO/TS 17892-1

Tabell 4 Hydrogeologiska undersökningar

Undersökningsmetod Standard eller annat styrande dokument Grundvattenmätning Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:2013

5. Geoteknisk kategori

Undersökningarna är utförda i enlighet med förutsättningarna för tillämpning av Geoteknisk kategori 2 (GK2) enligt TK Geo 11, Trafikverkets publikation 2011:047, kap 1.2.

6. Arkivmaterial

Utförda geotekniska undersökningar utförda norr om planområdet för detta uppdrag:

(13)

Ramböll Sverige AB Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Noret norra, Mora

Falun 2015-01-16 1320011644

5 av 5

o:\fln1\sgt\2014\1320011644noretnorra,mora\3_teknik\g\mur\mur.doc

· ”Tekniskt PM Geoteknik, Mora, Noret Norra”, Tyréns AB, daterad 2005-06-17.

· ”Radonundersökning Mora, Geoteknisk undersökning för bestämning av radonhalter för bebyggelse inom områdena: Förlängning av Gustafs väg och Noret norra.”, Tyréns AB, daterad 2005-09-23

7. Befintliga förhållanden

Se Teknisk PM Geoteknik, daterad 2015-01-16.

8. Utsättning/inmätning

Utförda undersökningspunkter och sektioner har mätts in och avvägts av Stefan Nilsson på Falu Mätteknik AB under december 2014.

Plansystem: SWEREF 99 15 00 Höjdsystem: RH 2000

9. Geotekniska fältundersökningar

Geotekniska fältundersökningar har utförts av Ramböll Sverige AB, fältgeotekniker Lars-Erik Slars, under december 2014.

Följande undersökningar har utförts:

· Trycksondering i 10 punkter.

· Slagsondering i 2 punkter.

· Skruvprovtagning i 5 punkter.

· Grundvattenrör i 5 punkter.

10. Radonmätningar

Radonmätning har utförts av Ramböll Sverige AB under december 2014.

De utförda radonmätningarna utgörs av 5 punkter i området och har utförts med mätinstrument Marcus 10. Läge mätpunkter, se ritning GEO1.

Inga mätvärden har erhållits på grund av högt grundvatten.

11. Geotekniska Laboratorieundersökningar

Jordprover har analyserats vid Ramböll Sverige AB:s laboratorium i Göteborg.

Laboratorieundersökningarna har omfattat rutinundersökning av störda prover (okulär jordklassificering, materialklassificering och vattenkvot).

(14)

Sektion/borrhål

Djup/nivå Benämning

Vatten- kvot

w

%

Konflyt- gräns

wL

%

Tjälfarl klass

Mtrltyp enl.

tab. 5.1-1.

TK Geo 11 Anm

1 Uppmätt vy i bh 0,3 mumy (20141215)

0,0-0,2 MULLJORD Enl fältprotokoll

1,0 Gråbrun något grusig siltig SANDMORÄN 17 2 3B

-2,5 Gråbrun något grusig siltig SANDMORÄN 12 2 3B

2 Uppmätt vy i bh 0,48 mumy (20141215)

0,0-0,1 MULLJORD Enl fältprotokoll

-1,5 Gråbrun rostfl sandig SILTMORÄN 14 4 5A

-2,2 Gråbrun siltig SANDMORÄN 12 2 3B

4 Uppmätt vy i bh 0,3 mumy (20141215)

0,0-0,2 MULLJORD Enl fältprotokoll

-1,0 Gråbrun rostfl siltig SANDMORÄN 15 2 3B

-2,2 Gråbrun något grusig siltig SANDMORÄN 13 2 3B Blöt

9 Uppmätt vy i bh 0,24 mumy (20141217)

0,0-0,15 MULLJORD Enl fältprotokoll

-1,0 Gråbrun siltig SANDMORÄN 16 2 3B Blöt

-1,9 Gråbrun något siltig SANDMORÄN 12 2 3B

10 Uppmätt vy i bh 0,3 mumy (20141215)

0,0-0,25 MULLJORD Enl fältprotokoll

-1,0 Gråbrun rostfl något grusig siltig SANDMORÄN 15 2 3B

-2,0 Gråbrun rostfl något grusig siltig SANDMORÄN 14 2 3B

PROVTAGNING Datum: 2014-12-15 Provtagningsredskap Skr

LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR

Datum: 2014-12-20 Henrik K

Godkänd den 2014-12-22

Helena Seger Uppdragsnummer

1320011644 Ramböll Sverige AB, Division Syd

Vädursgatan 6, BOX 5343, 402 27 GÖTEBORG Telefon 010 - 615 60 00

geolab.goteborg@ramboll.se

Sammanställning av LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR

Noret norra, Mora

Uppdrag

(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)

SGF/BGS Beteckningssystem 1

Version 2001:2

Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS)

Beteckningssystem

för geotekniska utredningar

(21)

SGF/BGS Beteckningssystem 2

Version 2001:2

Innehållsförteckning

Inledning 4

Giltighet 4

Struktur 4

Tillgänglighet 5

Redovisning i plan 6

Allmänt 6

Sondering 7

Tillägg för djup- och bergbestämning 7

Provtagning 8

In situförsök 9

Deformations- och spänningsmätningar 10

Hydrogelogiska undersökningar 11

Miljötekniska markundersökningar 12

Geofysiska undersökningar 13

Redovisning i sektion 14

Sondering 14

Allmänt 14

Sticksondering 17

Viktsondering 18

Trycksondering 19

CPT-sondering 20

Slagsondering med registrering 22

Slagsondering utan registrering 22

Hejarsondering 23

Jord-bergsondering 24

Provtagning 27

Allmänt 27

Provtagning av jord 28

Provtagning i provgrop 29

Provtagning i berg 30

In situ-försök 31

Allmänt 31

Vingförsök 32

Dilatometerförsök 33

Pressometerförsök 35

Hydrogeologiska undersökningar 36

Miljötekniska markundersökningar 38

Allmänt 38

Geofysiska undersökningar 39

(22)

SGF/BGS Beteckningssystem 3

Version 2001:2

Redovisning av tolkad geoinformation 40

Allmänt 40

Jordarter – redovisning i plan 41

Bergarter – redovisning i plan 42

Bergartsstrukturer 44

Lineament 45

Vittringsgrad 46

Geohydrologi 47

Miljötekniska beteckningar 48

Redovisning av grundläggningssätt samt jord- och bergförstärkningsåtgärder 49

Allmänt 49

Grundläggning 50

Pålgrundläggning 50

Ytgrundläggning 51

Ytgrundläggning (forts) 52

Jordförstärkningar, fyllningar – redovisning i plan 53

Stödkonstruktioner – redovisning i plan 54

Bergförstärkningar 55

Planredovisning av tillåtna vibrationsnivåer 56

Bilaga 1 Förkortningar 57

Sondering 57

Provning in situ 57

Provtagare 57

Analysmetoder 58

Speciella metoder 58

Mineral och sprickfyllnad 58

Gångbergarter 58

Berg och jord 59

Berg- och jordparametrar 60

Sammanfattande förkortningar 60

Övriga förkortningar 61

(23)

SGF/BGS Beteckningssystem 4

Version 2001:2

Inledning

Detta beteckningssystem är framtaget i samarbete mellan Svenska Geotekniska

Föreningen (SGF) och Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS). Beteckningssystemet ger riktlinjer för geoteknisk, geologisk och miljöteknisk redovisning i plan och i sektion.

Systemet omfattar redovisning av undersökningar, tolkade grundförhållanden, grundkonstruktioner samt olika former av förstärkningsåtgärder.

Beteckningssystemet vänder sig till

• de som utför geotekniska utredningar (fältpersonal, handläggare, laboratoriepersonal, rit- och CAD-personal)

• beställare av geotekniska utredningar och mark- och grundläggningsarbeten

• entreprenörer för mark- och grundläggningsarbeten

• övriga som kommer i kontakt med någon form av geoteknisk redovisning

Giltighet

Detta beteckningssystem, Version 2001:2, gäller från 2001-01-01 och därmed upphör samtliga tidigare av SGF utgivna beteckningsblad att gälla.

För att beteckningarna i detta system skall gälla måste hänvisning till SGF/BGS beteckningssystem med aktuell version åberopas i aktuella dokument.

Struktur

Beteckningssystemet har jämfört med tidigare beteckningsblad utökats med nya geotekniska, ingenjörsgeologiska och miljötekniska undersökningsmetoder. Dessutom ingår redovisning av grundkonstruktioner och förstärkningsåtgärder.

Beteckningssystemet är indelat med avsikt att följa normal arbetsgång från projektering till produktion, dvs redovisning av:

• Undersökningar

• Tolkning av grundförhållanden från undersökningsresultat

• Grundläggningsmetod och förstärkningsåtgärder

• Grundläggning och förstärkning

(24)

SGF/BGS Beteckningssystem 5

Version 2001:2

Förutom de olika symbolerna, redovisning av sonderingar och andra undersökningar, raster för grundläggningsmetoder och förstärkningsåtgärder etc, redovisar beteck- ningssystemet tillhörande beskrivningskoder och attribut enligt SGF:s ”Dataformat för överföring av data från geotekniska undersökningar” (Rekommenderad standard 1994-10-12).

SGF:s överföringsformat tillämpas normalt för fältminnesregistrering. Det ger även möjligheter till neutral överföring av geoteknisk information mellan olika

programsystem.

Det är möjligt att utnyttja SGF/BGS beteckningssystem för att "plocka" önskade textavsnitt och symboler, som är relevanta för aktuell redovisning.

Tillgänglighet

Beteckningssystemet är tillgängligt via SGF:s hemsida på Internet med adressen www.sgf.net. Användare kan hämta hela eller delar av beteckningssystemet för egen användning. En vägledning för användning kan hämtas på startsidan för

beteckningssystemet.

En pappersversion kan beställas från SGF sekretariat, 581 93 Linköping.

SVENSKA GEOTEKNISKA FÖRENINGEN BYGGNADSGEOLOGISKA

SÄLLSKAPET

(25)

Redovisning i plan

SGF/BGS Beteckningssystem 6

Version 2001:2

Redovisning i plan

Allmänt

Undersökningspunktens läge anges med en cirkel med en diameter av 3 mm med centrum i undersökningspunkten. Cirkeln kan sedan byggas på med attribut, t ex streck, cirklar och skrafferingar. Attributen anger vilken typ av sondering, provtagning och mätning som utförts.

Exempelvis betyder en ofylld 3 mm cirkel att en ”enkel sondering” utförts, t ex en sticksondering utan angivande av sonderingsmotstånd. Om den undre cirkelhalvan är fylld innebär detta att statisk sondering utförts, t ex viktsondering. Ifylld övre cirkel- halva innebär att dynamisk sondering utförts, t ex hejarsondering eller slagsondering.

Ett lodrätt streck under cirkeln och streckets avslutning - eller avsaknaden av lodrätt streck - anger hur sonderingen avslutats, t ex om sondering utförts till för metoden normenligt stopp eller om sondering utförts i berg.

En yttre omgivande 5 mm cirkel lagd över en 3 mm cirkel anger att provtagning av jord utförts. Fylld övre respektive undre cirkelhalva anger om provtagningen är störd eller ostörd, d v s taget med t ex skruvborr respektive taget med kolvprovtagare.

Cirkeln (3 mm) avser undersökning i jord. Ett lodrätt streck ovan cirkeln anger någon form av hydrogeologisk mätning. Ett lodrätt streck under cirkeln anger att stopp erhållits vid sondering eller att sondering utförts i eller till förmodat berg.

Intill undersökningspunkten anges identitetsnummer. Till vänster om punkten anges markytans nivå eller annan referensnivå.

Lutande borrhål, vilket är vanligt vid långa undersökningshål i berg, anges med ett streck som utgör borrhålets planprojektion. Ibland kompletteras information med uppgifter om lutning, längd och riktning.

(26)

Redovisning i plan

SGF/BGS Beteckningssystem 7

Version 2001:2

Sondering

Undersökningspunkt (grundsymbol) utan attribut vid sondering samt enkel sondering utan redovisning av sonderingsmotstånd (t ex sticksondering eller slagsondering utan registrering av sonderingsmotstånd)

Statisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex vikt- och trycksondering)

CPT-sondering

Dynamisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex hejarsondering)

Tillägg för djup- och bergbestämning Sondering avslutad utan att stopp erhållits

Sondering till förmodad fast botten, d v s sonden kan inte med normalt förfarande utan svårighet drivas ned ytterligare

Sondering till förmodat berg

Sondering mindre än 3 m i förmodat berg Sondering minst 3 m i förmodat berg

Sondering minst 3 m i förmodat berg samt analys av borrkax Kärnborrning minst 3 m i förmodat berg

Lutande borrhål genom jord ned i förmodat berg. Planprojicerat läge redovisas samt bergnivå och borrhålsslut. Lutning och längd kan anges.

(27)

Redovisning i plan

SGF/BGS Beteckningssystem 8

Version 2001:2

Provtagning

Störd provtagning

(vanligen med kann-, skruv- eller spadprovtagare, provtagningsspets eller specialprovtagare, t ex ballastprovtagare)

Ostörd provtagning

(vanligen med kolvprovtagare av standardtyp eller kärnprovtagare) Provgrop. Större provgrop redovisas skalenligt.

Ytlig provtagning i berg/knackprov.

Utförda analyser och mätningar på prover kan anges med bokstavsförkortningar enligt följande:

T = annan teknisk analys

P = petrografisk analys, tunnslipsanalys C = kemisk analys

(28)

Redovisning i plan

SGF/BGS Beteckningssystem 11

Version 2001:2

Hydrogelogiska undersökningar

Vattennivå bestämd, t ex i provtagningshål

Grundvattennivå bestämd vid korttidsobservation i öppet system Grundvattennivå bestämd vid långtidsobservation i öppet system Avslutad observation

Portrycksmätning

Provpumpning eller infiltrationsförsök Vattenförlustmätning i berg

Brunn (grävd, sprängd eller borrad)

(29)

Redovisning i plan

SGF/BGS Beteckningssystem 12

Version 2001:2

Miljötekniska markundersökningar

Fältanalys

Laboratorieanalys

Undersökta/analyserade medier/prover anges med tilläggsbeteckningar under den trekantiga symbolen enligt nedan. Jordart på provtagningsnivån kan anges till vänster om symbolen.

Tilläggsbeteckningar:

G Gas

L Vätska (vanligen vatten) S Fast fas (vanligen jord)

Tilläggsbeteckningar över den trekantiga symbolen:

Rn Radonmätning

(30)

Kapitel 2 Redovisning i sektion

SGF/BGS Beteckningssystem 14

Version 2001:2

Redovisning i sektion

Sondering

Allmänt

Resultat från sondering redovisas vid sidan av sonderingsstapeln. Denna utgörs av dubbla vertikala linjer och motsvarar sonderingshålets längd. Över stapeln anges undersökningspunktens identitet, mätningsklass enligt SGF:s Fälthandbok (SGF Rapport 1:96)i förekommande fall utrustningsklass, markytans nivå samt utförda undersökningar i kronologisk ordning. Vid sidan av stapeln redovisas resultat från sondering, in situ-försök och laboratorieanalyser. Dessa uppgifter kompletterar uppgift om nivå respektive metod.

Vid sondering registreras neddrivningsmotståndet som ett mått på jordens fasthet.

Motståndet kan mätas som t ex antal vridna halvvarv för neddrivning (hv/0,2 m, viktsondering), antal slag för neddrivning (sl/0,2 m, hejarsondering), tidsåtgång för neddrivning (sek/0,2 m, slagsondering) eller med angivande av spetsmotstånd, mantelfriktion och portryck (CPT-sondering). Neddrivningsmotståndet anges vid sonderingsstapeln med olika typer av stapeldiagram eller kontinuerliga diagram.

Vid sticksondering registreras vanligtvis inte neddrivningsmotståndet. Även slagsondering och jord-bergsondering kan utföras utan registrering av neddrivningsmotstånd.

Sonderingsstapelns avslut anger erhållen typ av stopp och är kopplad till plansymbolen.

Angiven kod i följande stycken, t ex kod HM=91, avser kod enligt SGF:s ”Dataformat för överföring av data från geotekniska undersökningar”.

Påbörjande av sondering med förborrning

Förborrningsdjupet anges med vidgad stapel enligt figuren.

Metod för förborrning och borrdiameter anges, t ex ODEX-borrning.

ODEX Ø76

(31)

Redovisning i sektion

SGF/BGS Beteckningssystem 15

Version 2001:2

Beteckningar i sonderingsstapel

I fält bedömda jordarter vid sondering redovisas enligt följande.

Fritt vatten (kod 81)

Fyllningsjord (kod 30)

Torv (kod 83)

Torrskorpelera (kod 31)

Lera och kohesionsjord (kod 37)

Siltjord (kod 82)

Sandjord (kod 38)

|X| (icke bedömd jordart) (kod 36)

Grusig jord (kod 39) Stenig jord och blockjord (kod 40)

Friktionsjord, allmänt (kod 32, kod 33-35, 37) Moränjordar, exkl lermorän (kod 84)

Genomborrat block eller sten (kod 41)

Lermorän (kod 85) Bergyta (kod 94)

Sondering i berg

Sondering i berg avslutad (kod 95)

|X|

(32)

Redovisning i sektion

SGF/BGS Beteckningssystem 16

Version 2001:2

Avslutning av sondering

Exemplen nedan redovisas med tillhörande plansymbol.

Sonderingen avslutad utan att stopp erhållits (kod 90)

Sonden kan ej neddrivas

ytterligare enligt för metoden normalt förfarande (kod 91) Stopp mot sten eller block (kod 92)

Block eller berg (kod 93)

Stopp mot förmodat berg

(kod 94)

Jord-bergsondering.

Sondering i förmodat berg (kod 95). Vid 3 m eller längre borrlängd i berg redovisas undre plansymbol annars övre

(33)

Redovisning i sektion

SGF/BGS Beteckningssystem 19

Version 2001:2

Trycksondering Grundsymbol i plan:

(kod HM=01)

Neddrivningskraften i kN när en pyramidformad spets penetrerar jorden. Stångfriktionen mäts på vissa nivåer med hjälp av en glappkoppling.

Registrering av sonderingsmotstånd skall göras och redovisas minst var 0,05 m och mantelfriktionen minst varannan meter.

Redovisning av sonderingsmotstånd och mantelfriktion görs i kN eller MPa.

Redovisning skall omfatta alla nivåer mellan vilka vridning utförts och nivå för bedömt sondstopp.

Tr anger använd metod.

TR1 anger hålets identifikation.

+13.6 anger utgångshöjd för sondering.

Skrafferat intervall och vr anger att vridning utförts.

Heldragen linje anger sonderingsmotstånd.

Streckad linje anger mantelfriktion.

Plansymbol i exemplet:

+13.6

TR1

(34)

Redovisning i sektion

SGF/BGS Beteckningssystem 22

Version 2001:2

Slagsondering med registrering

Grundsymbol i plan:

(kod HM=10)

Motstånd anges som tid för neddrivning per djupintervall (sek/0,2 m) och redovisas i stapeldiagram.

Jordarter, bedömda i samband med sondering, kan anges i borrstapeln.

Siffrorna till höger om diagram för neddrivningsmotståndet anger antal sek/0,2 m neddrivning i de fall de överskrider angiven skala.

80/5 innebär att 80 sekunder erfordrats för att driva sonden 5 cm (innan stopp erhållits).

Maskintyp och stångdiameter bör anges.

Plansymbol i exemplet:

Slagsondering utan registrering Grundsymbol i plan:

(kod HM=11)

+5.1

N6220

Slb +7.5

23

(35)

Redovisning i sektion

SGF/BGS Beteckningssystem 27

Version 2001:2

Provtagning

Allmänt

Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel respektive text till vänster om sonderingsstapeln. Stapelns längd motsvarar neddrivningsdjupet och redovisas

skalenligt. Över stapeln anges undersökningspunktens identitet. Över stapeln till höger anges markytans nivå. Över stapeln till vänster anges utförda undersökningar i den ordning de utförts. Fylld stapeldel anger ostört prov, skrafferad stapeldel anger stört prov. Jordarter angivna vid horisontellt streck markerar centrum av prov undersökt i laboratorium. Jordartsbenämning som anges vid sonderingsstapeln är fältpersonalens bedömning vid sonderingen. Generellt används laboratoriepersonalens

jordartsbedömning vid sondering.

Resultat från laboratoriebestämningar av vattenkvot, densitet, förkonsolidering etc redovisas på diagram placerade intill sonderingsstapeln.

Benämning på berg och jord anges enligt bilaga 1. Exempelvis innebär (si)Lesaf ”något siltig lera med finsandskikt”. Tilläggsord är placerade före huvudord och så att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet.

Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, (f, m, och g), t ex Saf

= finsand.

(36)

Redovisning i sektion

SGF/BGS Beteckningssystem 28

Version 2001:2

Provtagning av jord

Störd provtagning, grundsymbol i plan:

(kod HM = 26, 27, 31, 32, 33, 34)

Ostörd provtagning, grundsymbol i plan:

(kod HM = 25, 28, 29, 30)

Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel till vänster om sonderingsstapeln.

Horisontellt streck anger att prov undersökts på laboratorium. Jordart anges med förkortning till vänster om redovisningsstapel. xx anger förlorat prov.

I diagrammen redovisas okorrigerad skjuvhållfasthet (τk) och sensitivitet (Stk),

vattenkvoter (naturlig wN, flytgräns wL) och skrymdensitet (ρ). Förkonsolideringstryck (σ'c) och kompressionsmodul ML, bestämda vid kompressionsförsök, i detta fall CRS- försök.

Skr

Let Le

Kv(StI)

CRS Le

CRS Le

CRS siLe Sa XX

0

0 10

20 20

40 30

60 40

80 40

1.0 60

1.5 80

2.0 f kPa (oreducerad) Vattenkvot w %

Sensitivitet St Skrymdensitet t/m3 K

M (kPa)

0 1000 2000 3000 Förkonsolidering ( )

80 60 40 20

c

L

Konförsök Skjuvhållfasthet ( ) enligt:f

Sensitivitet (S ) enligt:t Konförsök

Vattenkvot (w) och densitet Naturlig vattenkvot

Konflytgräns Skrymdensitet

( )

Plansymbol i exemplet:

(37)

Redovisning i sektion

SGF/BGS Beteckningssystem 36

Version 2001:2

Hydrogeologiska undersökningar

Grundvattenrör och portryckspets redovisas med 1 mm bred stapel. Filterspets visas med verklig längd av filtret. Portrycksspets anges med 1 mm fylld stapel. Rörspets, filter- eller portrycksmätares nivå anges . Ovanför observationsröret anges observationsperiod . Vatten-, grundvatten- samt portrycksnivåer anges utefter observationsröret med ett horisontellt streck tillsammans med datum för observationen. De högsta och lägsta observationsnivåerna redovisas enligt:

GW grundvattenyta eller nivå

W andra vattennivåer och portryck

Rö öppet rör

Rf filterspets Pp portryckmätare

Uppmäts inget vatten i röret anges ”torrt”, alternativt ”< nivå ”

+3.77

1993-03-15 W+8.7 1993-04-24 1993-03-15

18GW

Pp +9.3

1993-04-27 W≤+7.1

(38)

Redovisning i sektion

SGF/BGS Beteckningssystem 37

Version 2001:2

Kommentarer till observationer vid redovisning av grundvattendiagram utförs med symboler enligt nedan.

FÖRKLARINGAR Torr Ersatt

Funktionskontroll godkänd Hinder

Fruset Flödar Avslutat

Funktionskontroll ej godkänd Spolat

Nivå +14.0 +13.0 +12.0 +11.0

1995 1996 1997 År

S

S

(39)

Redovisning i sektion

SGF/BGS Beteckningssystem 38

Version 2001:2

Miljötekniska markundersökningar

Plansymboler:

Allmänt

Miljötekniska markundersökningar anges med en likbent triangel på provnivån, fylld för laboratorieanalys och ofylld för fältanalys, kompletterad med en förklarande förkortning.

Mätvärden anges i intilliggande diagram eller i bilagda protokoll.

Miljötekniskt undersökta/analyserade medier/prover anges med bokstavsförkortning under symbolen enligt följande:

G Gas

L Vätska (vanligen vatten) S Fast fas (vanligen jord)

Tilläggsbeteckning för analyserat ämne/ämnesgrupp anges ovan symbolen, t ex:

Rn Radon

Erhållna analysresultat kan redovisas i anslutning till redovisning av provtagning.

Analysresultat redovisas med valfri symbol, fylld för laboratorieanalys och ofylld för fältanalys. Olika skalor kan användas inom samma diagram. Analysmetod för redovisad analysparameter anges. Även analysmetoder för övriga, ej redovisade, analysresultat kan anges.

Beteckningar:

Jord (S) mg/kg TS TS torrsubstans, Altern. Vv våtvikt Porluft (G) ppm (Bq/m3) Vatten (L) µg/l (mg/l)

Pb Bly

XRF röntgenfluore- censdetektor IR infraröd

spektrofotometri

Plansymbol i exemplet:

Sti +9.3 2 Skr

F Sa

S S S

S

Pb

Jord (S)

mg/kg 50 100 150 TS

Övriga analyser : IR

(40)

Bilaga 1 Förkortningar

SGF/BGS Beteckningssystem 57

Version 2001:2

Bilaga 1

Förkortningar

Sondering

CPT Cone Penetration Test Hf hejarsondering (t ex HfA) Jb-1, Jb-2, Jb-3 jord-bergsondering

Slb slagsondering

Sti Tr

sticksondering trycksondering

TrP portrycksondering

TrS spetstrycksondering

Vi viktsondering

Vim viktsondering, maskinell vridning

Provning in situ

DMT dilatometerförsök

Kb kärnborrning

PMT pressometerförsök

Pp portryckmätning

Vb vingförsök

Provtagare

Fo folieprovtagare

Grundvattenprovtagning i öppet rör:

Ba - hämtare

Gl - gas lyft (blåsning, mammutpump m fl) Ml - mekanisk (centrifugal, bladder m fl) Sl - sugpump

Hsa hollowstem auger

Js jalusiprovtagare

K kannprovtagare

Kr kärnprovtagare

Kv kolvprovtagare

Ps provtagningsspets

Sgs el Plp porluftprovtagning

cSgs kontinuerlig porluftprovtagning

Skr skruvprovtagare

Sp spadprovtagare

(41)

Bilaga 1 Förkortningar

SGF/BGS Beteckningssystem 58

Version 2001:2

Analysmetoder

AAS atomabsorbtions-spektrofotometri

DT detector tubes

FID flamjonisationsdetektor

GC gaskromatografi

HPLC vätskekromatografi

ICP Induktiv kopplad plasma-spektrometri IR infraröd-spektrofotometri

MS masspektrometri

PID fotojonisationsdetektor TK övriga testkits för fältbruk XRF röntgenfluorescensdetektor

Speciella metoder

γ total gammastrålning

γs total gammastrålning vid mätning med gammaspektrometer

EL elektrisk

EM elektromagnetisk

GM gravimetrisk

GPR georadar

Ikl inklinometermätning

MG magnetisk

Pg provgrop

Pu provpumpning

Rf rör med filter

öppet rör, foderrör

SE seismisk

Vfm vattenförlustmätning (falling- resp constant head eller brunnförsök )

Mineral och sprickfyllnad

an andalusit ho hornblände le lera

co cordierit jo jord of ofylld

ep epidot ka kalcit ore malmmineral

fe järn kfsp kalifältspat plag plagioklas

fs flusspat kl klorit si sillimanit

ga granat kv kvarts su sulfider

gf grafit ky kyanit ta talk

Gångbergarter

A Amfibolit Grönsten

Ap Aplit M Mylonit

B Breccia P Pegmatit

Db Diabas Pf Porfyr

References

Related documents

Vid punkt 3 erhölls stopp mot förmodat block eller berg på nivån 8,7 meter och vid punkterna 11 och 12 erhölls stopp mot förmodat block eller berg vid 4,8 respektive 4,1 meter..

79 Jag tycker att kommunen borde göra det lättare för personer som kommer från utlandet, rent 95 Kan kan behövas fler hyresrätter.. 141 Arbetsmarknaden är inte

Det åligger köparen att överta ansvaret för samtliga lagstadgade åtgärder som finns på fastigheten på tillträdesdagen.. Jakt

Alla nya inflyttade i särskilt boende riskbedöms för sår, undernäring och fall av kontaktperson i samverkan med omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS).. Be- dömningens resultat

Därunder följer till större delarna morän, främst sandig siltig morän alternativt siltig sandig morän.. I områdets nord- västra del överlagras moränen av sand och silt med

Grundläggning av lätta byggnader bedöms inom den östra delen (undersöknings- punkter 27,53,54,55,56,81,82) av Sextanten, kunna utföras med platta på mark ovan packad

Den västra delen av området (område 1 i figur 3) längs med järnvägen är det lägst liggande delen av planområdet och är ett lösmarksområde, där jordlagren utgörs överst av

Moränen skall också anses innehålla silt då leran under nivån ca 5 meter under befintlig markyta innehåller skikt av finsand och silt.. Morän eller hårt berg har konstaterats