• No results found

05.3. KPMG Sollentuna rapport

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "05.3. KPMG Sollentuna rapport"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sollentuna kommun

Resursfördelning för barn i behov av

särskilt stöd

(2)

Innehåll

Uppdraget

Aktuellt forskningsläge

Policy för tillgänglighet i förskolor och skolor Kommunens nuvarande organisation

Resursfördelningens utveckling i Sollentuna

Särskilt om resursfördelningen till de kommungemensamma grupperna

Resursfördelningens effekter

Resursfördelning/organisation för ökad måluppfyllelse Slutsatser och rekommendationer

(3)

Målet med uppdraget

Målet med uppdraget är att skapa förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd att kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Vidare ska uppdraget bidra till att skapa förutsättningar att ge optimalt stöd i ordinarie verksamhet som går i linje med kommunens tillgänglighetspolicy.

Frågeställningar

- Hur har resurserna fördelats de senaste åren?

- Hur organisera de kommungemensamma grupperna?

- Hur ser kvaliteten inom de kommungemensamma grupperna och undervisningen ut (måluppfyllelse, pedagogernas behörighet)?

- Hur används tilläggsbelopp för enskilda elever i den ordinarie verksamheten?

- Hur fördelas resurserna mellan de kommungemensamma grupperna och de individuella tilläggsbeloppen?

- Hur används tillgängliga ekonomiska resurser för att skapa en skolorganisation som ger alla elever förutsättningar att kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål?

Rapportering

Enligt uppdragsbeskrivningen ska rapporten:

- Ge en kort sammanställning av det aktuella forskningsläget, särskilt när det gäller synen på inkludering alternativt exkludering

- Ge en återblick över hur resursfördelningen har organiserats de senaste åren

- Redovisa nuvarande organisation och resursfördelning

- Ge förslag på organisation och resursfördelning inom ordinarie verksamhet som går i linje med tillgänglighetspolicyn

Uppdraget

(4)

Genomförande och metod

Uppdraget har varit genomgripande för att genomlysa resursfördelningsmodellen med fokus på effekterna för tillgänglighet och kvaliteten i undervisningen för barn i behov av särskilt stöd.

Genomlysningen har krävt dels en fördjupning i nuvarande resursfördelningsmodell och en analys av dess effekter på verksamheten för barn i behov av särskilt stöd. Här innefattas också att beakta organiseringen av verksamheten för barn i behov av särskilt stöd och huruvida denna påverkas av nuvarande resursfördelningsmodell i en riktning som pekar mot uppfyllandet, alternativt inte uppfyller, kommunens

tillgänglighetspolicy och Skolverkets allmänna råd. Av vikt är att även ta in aktuella forskningsläget om det inkluderande perspektivet.

Uppdraget har genomförts genom en kvalitativ utredningsmetod där vi dels studerar och analyserar kommunens styrande dokument samt befintlig

resursfördelningsmodell. Effekterna av resursfördelningsmodellen har i steg ett analyserats ur ett nationalekonomiskt perspektiv där risker och konsekvenser av modellens styreffekter har tagits i beaktande.

Genom kvalitativa intervjuer med företrädare ur verksamheten har de

nationalekonomiska antagandena om risk och konsekvens verifierats eller förkastats.

I de fördjupade intervjuerna har förbättringsområden i verksamheten i relation till tillgänglighetspolicyn, Skolverkets allmänna råd och aktuell forskning identifierats.

De förbättringsområden som identifierats har ställts i relation till befintlig resursfördelningsmodell och svar har sökts på om förbättringsområdena kan påverkas av resursfördelningen och den ekonomiska styrningen eller av något annat.

I de fall det är troligt att resursfördelningsmodellen är styrande mot en verksamhet som ur tillgänglighetsaspekt eller i relation till forskning ger barn i behov av särskilt stöd sämre möjligheter än önskvärt, lämnas en

rekommendation om ändring för att andra styreffekter ska komma tillstånd.

Den slutliga analysen och rekommendationerna ger således dels

rekommendationer om förändringar i resursfördelningsmodellen för att genom den ekonomiska styrningen stimulera till förändring i verksamheten. Dels rekommenderas i övrigt organisatoriska förändringar för att stödja uppfyllandet av tillgänglighetspolicyn och skapa goda förutsättningar för alla elever att nå målen och få stöd utifrån sina behov.

Uppdraget forts.

(5)

Allmänt om inkludering

Skollagens tredje kapitel handlar om ”barns och elevers utveckling mot målen”. Det framgår också tydligt att elever i behov av särskilt stöd primärt ska få det ”inom den elevgrupp som eleven tillhör”. Detta kallas för inkludering och innebär alltså att alla elever ska mötas i klassrummet utifrån de behov som respektive elev har. Skolan ska organisera sin verksamhet på skol-, klass- och individnivå på så sätt att eleverna kan utvecklas så långt som möjligt. Skolinspektionen avser med begreppet

”skolans/verksamhetens strävan att organisera utbildning utifrån den variation som finns hos elever i en grupp. Utgångpunkten är att begreppet tolkas som

skolans/verksamhetens strävan att inkludera alla elever”.

I de fall en elevs särskilda stödbehov inte kan tillgodoses i den ordinarie klassen kan rektor fatta beslut om enskild undervisning eller undervisning i särskild

undervisningsgrupp. Denna undervisning kan organiseras på den egna enheten eller på central nivå i kommunen. Eftersom detta är undantaget har lagstiftaren ställt stora krav på att rektor dessförinnan ska ha vidtagit flera olika åtgärder, för att inte säga uttömt möjligheterna till inkluderande särskilt stöd. Enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp ska inte pågå i större omfattning eller under längre tid än nödvändigt. Rektor ska kontinuerligt utvärdera insatsen med målet att eleven ska kunna återgå till undervisning i sin ordinarie klass.

För att en elev ska kunna ges adekvat särskilt stöd inom eller utom ordinarie klass måste huvudmannen ha givit rektor ekonomiska förutsättningar att fatta beslut därom.

Rapport 2014:06, Skolinspektionen, sid. 41

Iakttagelser i forskning och myndighetsrapporter

I en skrift från Specialpedagogiska institutet 2007 hänvisas till UNESCO:s Salamancadeklaration från 1994. ”I dokumentet står att elever bör undervisas tillsammans och att stöd skall ges inom en gemensam ram i den ordinarie skolan. Dessa dokument pekar tydligt på elevernas rättighet att få finnas i en gemenskap och vara delaktiga i en inkluderande skolmiljö.”

Skolinspektionen gjorde 2013 en kvalitetsgranskning av särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp. De konstaterade bland annat att:

 ”De elever som ingår har ofta haft bristande närvaro i skolan och saknar betyg i flera ämnen. Flera av dem har tagit avstånd från såväl den enskilda skolan som utbildning.”

 ”När elever hamnar i så svåra situationer i skolan är det vanligt att skolan inte ger ett särskilt stöd som i tillräcklig utsträckning motsvarar deras behov.”

 ”Det går inte alltid ur dokumentation om eleverna att förstå vilket stöd de har fått.”

 ”Det är inte acceptabelt om elevers möjlighet att få sina stödbehov tillgodosedda är beroendet av att vårdnadshavare synliggör och driver elevernas behov av stöd.”

 ”I vissa fall måste eleverna ”stå i kö” för att få sitt särskilda stöd i form av placering i särskild undervisningsgrupp. Elever och vårdnadshavare får då veta att det stöd skolan erbjuder inom ramen för ordinarie klass inte motsvarar elevens behov.”

Därför inkludering, Specialpedagogiska Institutet, sid. 7 Rapport 2014:06, Skolinspektionen, sid. 6-8

Aktuellt forskningsläge

(6)

 ”Vid de granskade verksamheterna har så gott som alltid elevernas skolsituation förbättrats då de blivit placerade i särskild undervisningsgrupp eller i enskild undervisning.”

 ”Skolorna behöver utveckla det inkluderande arbetet så att förutsättningarna, för de elever som det är möjligt för, förbättras för att återgå till sin ordinarie klass.

Detta innebär bland annat att skolorna behöver utveckla och förbättra det pedagogiska arbetet samt de förhållningssätt som råder i de ordinarie undervisningsgrupperna.”

Under de senaste åren har ett antal avhandlingar som belyser olika aspekter av inkludering lagts fram vid svenska lärosäten.

Linton skriver i sin avhandling från 2015 ”To include or not to include”, som fokuserar på elever med Aspergers syndrom att ”resultaten pekar på att full inkludering av elever med Aspergers syndrom är ett strävandemål som långt ifrån är uppnått. Hon pekar på att skolans personal har olika syn på inkludering av dessa elever och att lärarna är den grupp som är mest positiv. Linton menar att hennes forskning visar på ett stort behov av kompetensutveckling. Hon avslutar avhandlingens svenska sammanfattning med orden ”utifrån skillnader i professionernas sociala representationer framgår att det finns ett behov av att överbrygga klyftan mellan individnivå, klassrumsnivå och organisationsnivå. Det saknas ett gemensamt mål för alla aktörer inom skolan lokalt (kommunen). Utan ett tydligt uppsatt mål blir inte inkludering ett gemensamt ansvar och kan inte heller utvärderas i termer av måluppfyllelse.”

Marita Falkmer disputerade 2013. Hennes avhandling ”From Eye to Us - Prerequisites for and levels of participation in mainstream school of persons with Autism Spectrum Conditions” belyser bland annat vilka förutsättningar som elever med autismspektrumtillstånd (AST) har för delaktighet i sociala samspel.

Hon har också studerat hur elever upplever sin delaktighet och ställt detta i relation till en observerad delaktighet. Hon kommer då fram till att elever med AST var delaktiga i lägre grad, men att eleverna med AST i hög grad deltar i den grad som de vill. Eftersom det sociala samspelet är viktigt för delaktighet i skolan och det är just socialt samspel som kan vara svårt för elever med AST är det angeläget att lärarna är medvetna om detta. Falkmer skriver: ”Läraren kan… aktivt ta på sig rollen som ’social guide’ och hjälpa eleven att identifiera och förstå känslor genom att sätta ord på dem och förklara hur de kan förstås och bemötas”. Hon skriver vidare ” att ge lärare kunskap om AST och specifika inlärningsstrategier kan öka delaktigheten hos elever med AST och ”därmed öka lärares förutsättning för att kunna genomföra anpassningar i skolmiljön. Att utforma aktiviteter som skapar förutsättningar för positivt samspel mellan elever med och utan AST kan vara en viktig del av arbetet i inkluderande skolor”. I en debattartikel i Göteborgsposten (2013-10-16) skriver Falkmer m.fl. ”inkludering används tyvärr ofta för att rättfärdiga en strategi där alla barn tvingas följa samma undervisningsmall. Det är också lätt att misstänka att ordet inkludering används för att kamouflera ekonomiska besparingar”. De tar också upp att elever med autism inte utgör en homogen grupp som kan mötas på samma sätt. För någon är anpassningar som gör inkluderande i en undervisningsgrupp det bästa alternativet för en annan är det förödande och istället behövs ”mycket stöd i en skräddarsydd skolmiljö”.

Aktuellt forskningsläge forts.

(7)

2013 publicerade forskarna Claes Nilholm och Kerstin Göransson ”Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen”. (FoU skriftserie nr 3,

Specialpedagogiska skolmyndigheten) Forskarna lyfter fram att skolans styrdokument ger verksamheten ett brett uppdrag. Det inkluderande uppdraget är tydligt, men inte det enda. Ett annat mål handlar till exempel om att varje elev ska utvecklas så långt som möjligt. Det individuella perspektivet med fokus på individens utveckling och lärande står mot ett fokus på det gemensamma, enligt författarna. Vissa

undervisningsmetoder kan ha positiv påverkan för hög måluppfyllelse inom ett visst område, men samtidigt påverka ett annat mål negativt. I rapporten konstateras också att goda exempel i arbetet med inkludering måste får vara goda exempel inte lösningar. Arbetet med inkludering måste på varje enhet utgå från de förutsättningar som gäller där. Liksom Falkmer tar Nilholm och Göransson också upp betydelsen av att rektor och lärare har kunskap om alla elevers sociala och pedagogiska delaktighet.

I rapporten lyfter författarna fram tre punkter som rektorer och lärare måste beakta om de vill utveckla sin verksamhet till att bli mer inkluderande:

 Samsyn kring vad som menas med inkludering.

 Analys av hur inkluderande den verksamhet är som ska utvecklas. (Nulägesbild)

 Utgångspunkt måste vara ”den aktuella skolkulturen och de problem och utmaningar” som finns där.

Aktuellt forskningsläge forts.

(8)

Sammanfattning av kommunens tillgänglighetspolicy

Sollentunas förskolor och skolor ska tillhandahålla barnomsorg och utbildning för alla barn och elever, oavsett vilka förutsättningar dessa har att utvecklas och lära. I diskrimineringslagen, som trädde i kraft den 1 januari 2015, är bristande tillgänglighet en ny form. Detta innebär att det ställs ännu högre krav på huvudmän och skolledare att leva upp till kraven på en tillgänglig förskola, skola och fritidshem.

Genom att arbeta inkluderande med särskilt fokus på samspelet mellan social, fysisk och pedagogisk miljö ökar vi tillgängligheten och därmed förutsättningarna för alla barn och elever att utvecklas så långt som möjligt inom reguljära verksamheter.

Ibland kan specialverksamheter inom förskola, skola och fritidshem behöva erbjudas parallellt med att tillgängligheten ses över och förbättras i alla miljöer.

Visionen är att alla förskolor, skolor och fritidshem i Sollentuna ska vara tillgängliga för alla barn och elever.

Analys av tillgänglighetspolicyn i relation till aktuell forskning

Sollentuna kommuns ”Policy för tillgänglighet i förskolor och skolor” utgår från forskningsläget och de senaste skrivningarna i skollag och diskrimineringslag.

Inkluderingsperspektivet är tydligt i policyn, men som Nilholm och Göransson också påtalat i sin rapport från 2013, har skollagen också andra mål, som inte nödvändigtvis uppnås genom fullständig inkludering, även denna aspekt beaktas i policyn.

I bilaga 1 till tjänstemännens förslag till beslut om ”Policy för tillgänglighet i förskolor och skolor” konstateras att även ”specialverksamheter inom förskola och skola [bör] erbjudas när detta behövs, parallellt med att tillgängligheten ses över och förbättras i alla miljöer”. Detta är en viktig skrivning som påtalar att det är elevernas förutsättningar och behov som är utgångspunkt för beslut inget annat, även om hänsyn måste tas till andra faktorer i det praktiska arbetet, i enlighet med skollagen.

Policy för tillgänglighet i förskolor och skolor

(9)

Kort beskrivande bild om kommunens organisation med de kommungemensamma grupperna

Sollentuna kommun har i dagsläget 11 kommungemensamma undervisningsgrupper med olika inriktningar för elever med särskilda behov. En av dessa grupper, LSI-grupp på Häggviksskolan, har inte längre något intag då elever med denna typ av

problematik ges undervisning i sin ordinarie skola.

Följande kommungemensamma undervisningsgrupper finns:

 Silverdal autismgrupp 4-9

 Mimer 1-5

 Fenix 6-9

 Brage Tal- och språk 1-5

 Brage Tal- och språk 6-9

 Brage autismgrupp 1-5

 Brage autismgrupp 6-9

 Häggvik LSI-grupp 6-9

 RN 1-5

 RN 6-9

Samtliga grupper förutom de belägna på Brageskolan, återfinns i ett större

sammanhang med en gemensam rektor med övriga skolverksamheten. Inom dessa verksamheter sker undervisningen i regel av personal med tjänster som är fördelade på ordinarie verksamhet och i de särskilda undervisningsgrupperna.

Brageskolan är unik då den enbart består av särskilda undervisningsgrupper och inte har någon ordinarie skolverksamhet. Skolan leds av en särskild rektor för Brageskolan. Personalsammansättningen är inte enbart pedagoger utan flera olika specialkompetenser krävs. Skolan har även flera assistenter anställda.

Elever placeras i de särskilda undervisningsgrupperna efter ansökan från hemskolans rektor och vårdnadshavare och beslut av mottagande rektor i samråd med elevhälsa och enheten för särskilt stöd. I flera av grupperna sker en placering och eleven lämnar sin hemskola. I grupperna Mimer och Fenix följs placeringen upp med hemskolan. Målet är att eleverna ska återgå till den ordinarie undervisningen efter tre terminer, men enligt uppgift i intervjuer sker detta i regel aldrig. Eleven blir i praktiken kvar i den särskilda

undervisningsgruppen.

Analys och kommentarer av kvalitet och organisering i relation till aktuell forskning och kommunens policy för tillgänglighet

Sollentunas vision avseende tillgängligheten i skolor och förskolor är att alla verksamheter ska vara tillgängliga för alla barn och elever. Till detta finns dock en skrivning i policyn om att det kan finnas behov som bäst tillgodoses i en särskild verksamhet under en period parallellt med att tillgängligheten ses över.

Utifrån tillgänglighetspolicyn, aktuell forskning och lagstiftning, så är det vår mening att vi här måste vända på perspektivet i utredningen. Det är inte i första hand en organisationsfråga, utan vi måste utgå från varje barns och elevs behov av åtgärder, i första hand söka tillmötesgå dessa behov inom elevens ordinarie klass och hemskola, och i andra hand söka andra lösningar. I detta perspektiv är permanenta särskilda undervisningsgrupper inte en förespråkad lösning då man riskerar att utgå från organisatoriska förutsättningar snarare än elevernas behov av åtgärder.

Kommunens nuvarande organisation

(10)

Kommentar

De senaste åren har de totala resurserna för tilläggsbeloppet i praktiken halverats. Detta beror på att medel överförts till det socioekonomiska fördelningssystemet.

Det socioekonomiska fördelningssystemet är en schablonfördelning som adresserar riskfaktorer i en större population. Man kan säga att en sådan omfördelning i regel ger bättre förutsättningar för skolorganisationen att möta elevgruppen som helhet på ett mer likvärdigt och mer förebyggande sätt. Dock träffar den socioekonomiska fördelningen endast till viss del faktiska individuella behov som kan konstateras i elevgruppen. Effekten i antal elever som får tilläggsbelopp beviljat är att ca 50 % av elevernas faktiskt konstaterade behov skulle ha träffats direkt, och kompenserats för, av den socioekonomiska resursfördelningen.

Utöver att färre elever beviljas tilläggsbelopp, kan vi konstatera att spridningen på de beviljade tilläggsbeloppen minskat och för innevarande läsår har inte något tilläggsbelopp över 150 000 SEK beviljats.

Samtidigt kan vi konstatera att det räknat per elev i de kommungemensamma grupperna beviljas 225 000 SEK i genomsnitt som motsvarande tilläggsbelopp utöver skolpeng. I uppgifter i intervjuer framkommer att det de facto finns elever med samma problematik och behov i ordinarie undervisning som i de

kommungemensamma grupperna. Snedfördelningen av resurser mellan de kommungemensamma grupperna och elever med behov av särskilt stöd i den ordinarie undervisningen tycks således vara ett faktum.

Resursfördelningens utveckling i Sollentuna

Resursfördelning Sollentuna kommun

2012/2013 2015/2016 Tilläggsbelopp 15 395 000 SEK

232 elever

■ Genomsnitt 66 358 SEK/elev

7 918 000 SEK

105 elever

■ Genomsnitt 75 409 SEK/elev

Kommun- gemensamma grupper

19 400 000 SEK 95 elever

■ Genomsnitt 204 000 SEK/elev

31 300 000 SEK 135 elever

■ Genomsnitt 231 000 SEK/elev

Socio- ekonomiskt fördelning

0

Beloppet avser den del av det

socioekonomiska totalanslaget som utgörs av pengar från

10 000 000 SEK Beloppet avser den del av det

socioekonomiska totalanslaget som utgörs av pengar från

(11)

Finansiering av kommungemensamma grupper

Resursfördelningen till de kommungemensamma grupperna sker dels genom den ordinarie skolpengen och dels genom ett tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet är beräknat på antal barn i varje grupp och fördelas som ett totalanslag för gruppen som helhet.

Om grupperna inte fylls förändras inte storleken på totalanslaget. Däremot sker ett bortfall av ordinarie skolpeng när grupperna inte fylls. Detta bortfall kompenseras då för från centrala budgeten för tilläggsbelopp.

Denna konstruktion innebär att de kommungemensamma grupperna endast kan öka i kostnad, aldrig minska, sett ur enheten för särskilt stöds perspektiv.

Ovanstående konstruktion innebär också att ju fler elever som får sina behov tillgodosedda i den ordinarie skolan, desto färre elever blir placerade i kommungemensamma grupper, desto mindre pengar finns att fördela till tilläggsbelopp för de ordinarie skolorna och därmed till eleverna som ska få sina behov tillgodosedda.

Detta blir ett moment 22 där ekonomistyrningen motverkar en avveckling av

kommungemensamma grupper som inte längre bedöms behövas när elevernas behov kan tillmötesgås med en inkluderande lösning i sin ordinarie skola. Konsekvensen blir att Sollentuna kommun riskerar att finansiera fel insatser sett ur elevernas bedömda behov.

Särskilt om resursfördelningen till de kommungemensamma grupperna

(12)

Målet med tillgänglighetspolicyn

Kommunens tillgänglighetspolicy har satt upp en vision och en målsättning för vilken förändring man vill åstadkomma för arbetet med barn och elever med särskilda behov.

Denna förändring kan enkelt illustreras med nedanstående bild.

Denna förändring går helt i linje med såväl forskningen som skollagstiftning och Skolverkets allmänna råd och rekommendationer för barn i behov av särskilt stöd.

Nuvarande resursfördelningsmodell

All ekonomistyrning har effekter på hur verksamheten utvecklas och hur människor agerar och fattar beslut i organisationen. Sollentunas nuvarande

ekonomistyrning/resursfördelning för barn i behov av särskilt stöd har hamnat i ett läge där man skapar en rörelse som förenklat, och för att ställas i relation till målsättningen ovan, kan illustreras med nedanstående bild.

Analys av diskrepansen mellan önskad rörelse/läge och den rörelse som resursfördelningen ger…

Den nuvarande resursfördelningsmodellen, med ett minskat anslag till tilläggsbelopp och därmed delvis till det särskilda stödet i den ordinarie undervisningen, ger ett högre tryck på de kommungemensamma grupperna eftersom dessa finansieras genom anslag och kostnaden för insatsen för eleven flyttas från rektor till annat anslag. Det finns inga incitament i det ekonomiska systemet för rektor att genomföra förflyttningen från

kommungemensam till särskilt stöd i ordinarie undervisningsgrupp till extra anpassningar. (Observera att ovan beskrivning är ekonomistyrningens effekter vilka naturligtvis kompenseras i viss mån genom incitament till förflyttningar som finns i rektors pedagogiska uppdrag och verksamhetens uppdrag i övrigt.) Risker

Nuvarande ekonomistyrning skapar ett antal risker som identifierats:

 Externa placeringar i de kommungemensamma grupperna riskerar att bli permanenta lösningar för eleverna och hemtagning till ordinarie

undervisning riskerar att utebli.

 Beslut om insatser för eleven riskerar att bygga på organisatoriska och ekonomiska aspekter snarare än på identifierade behov av åtgärder utifrån individen.

 Risk för att de kommungemensamma grupperna tar resurser ur systemet som skulle möjliggöra skolornas förmåga till extra anpassningar och särskilt stöd i den ordinarie undervisningen i högre grad än nu, d v s risk för att

Resursfördelningens effekter

Särskilt stöd i ordinarie undervisning

Extra anpassningar

Extra anpassningar Särskilt stöd i

ordinarie undervisning

Kommun- gemensam

grupp Kommun-

gemensam grupp

(13)

Utgångspunkter ny resursfördelningsmodell för ökad måluppfyllelse Förutsättningarna avseende elever i behov av särskilt stöd är sådana att det för elevens bästa är eftersträvansvärt att börja med att hitta lösningar såsom extra anpassningar, vilket också är den billigaste lösningen för skolverksamheten.

Om, vid en bedömning av elevens behov, detta inte är möjligt ska i nästa steg lösningar sökas med särskilt stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen i elevens hemskola. Detta är den näst billigaste lösningen. Om inga av dessa åtgärder stödjer eleven på bästa sätt återstår en dyrare extern placering.

För att den ekonomiska styrningen ska stimulera till en hantering enligt policyn måste beslutsfattare och ansvarig för åtgärder kring eleven direkt påverkas av ekonomiska konsekvenser av fattade beslut (belöning respektive kostnader).

En av de viktigaste utgångspunkterna för att kunna uppnå målsättningen i kommunens tillgänglighetspolicy, och därmed även lagstiftarens intentioner, är att rektor som beslutande om insatser för elever i behov av särskilt stöd, även disponerar resurserna för detta i så hög grad som möjligt.

Hänsyn måste dock tas till att det finns former av särskilt stöd som är så kostsamma att de måste tillgodoses med gemensamma medel i någon form, då det är rimligt att anta att enskilda skolenheter har en gräns för hur mycket resurser som kan omfördelas internt för att tillgodose enskilda elevers behov. I dessa fall träder det gemensamma centrala anslaget för tilläggsbelopp in.

Åtgärder att vidta för att skapa ny resursfördelning

Åtgärderna i resursfördelningen som krävs för att skapa den önskade förflyttningen från den vänstra pyramiden till den högra ska syfta till att flytta resurserna från toppen av pyramiden och nedåt. Vår rekommendation är att detta görs i så hög utsträckning som möjligt dock med den hänsyn tagen att det finns en gräns för vad den enskilda skolan förmår omfördela i resurser för en enskild elevs särskilda behov.

Observera dock att ju större skolenheter/total budget som rektor förfogar över, desto större del av medlen för barn i behov av särskilt stöd kan rektor själv förfoga över då möjligheterna till omfördelning ökar med den totala budgetens storlek.

Genom kommunens tidigare omfördelning av resurser från tilläggsbeloppet till det socioekonomiska fördelningssystemet har en förskjutning mot pyramidens botten redan gjorts på denna nivå. Det som egentligen återstår att åtgärda är att genomföra en ekonomisk förskjutningen från toppen ner mot botten/mitten av pyramiden för att söka åstadkomma samma rörelse i verksamhetens

Resursfördelning/organisation för ökad måluppfyllelse

Kommun- gemensam

grupp Särskilt stöd i

ordinarie undervisning

Extra anpassningar Extra anpassningar

Särskilt stöd i ordinarie undervisning

Kommun- gemensam

grupp

(14)

Viktiga generella utgångspunkter att arbeta vidare med

I utredningen kan vi konstatera tre viktiga utgångspunkter som vi rekommenderar att Sollentuna kommun arbetar vidare med och som vi rekommenderar är

grundfundamentet i hela resursfördelningen:

 Utgångspunkten i utformandet av åtgärder för särskilt stöd ska alltid vara eleven och elevens behov av stöd.

 Det är rektors ansvar att besluta om åtgärder för särskilt stöd och utformningen av stödet ska ske på ett sådant sätt att det möter rektors bedömningar av elevens behov.

 Målsättningen med alla åtgärder avseende särskilt stöd bör alltid vara att eleven ska kunna återgå till och klara av att tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen.

Slutsatser och rekommendationer

(15)

Rekommenderade åtgärder

Utifrån iakttagelserna i denna utredning och med utgångspunkt i Sollentuna kommuns tillgänglighetspolicy, aktuell forskning samt de rekommenderade generella

utgångspunkterna, rekommenderar vi kommunen att arbeta vidare med följande.

 Upplåsta ekonomiska resurser i de nuvarande kommungemensamma grupperna behöver till del förflyttas till anslaget för Tilläggsbelopp och fördelas ut enligt nuvarande rutin till rektorerna efter ansökan om enskilda elevers bedömda behov av särskilt stöd.

 Förflyttningen av ekonomiska resurser möjliggör att fler elever kan få beviljat tilläggsbelopp samt att fler elever kan få ett högre tilläggsbelopp beviljat jämfört med dagens nivåer. Detta i sin tur leder till att alla elevers individuella behov på ett bättre sätt kan mötas med särskilt stöd i den ordinarie undervisningen.

 För att kunna genomföra denna förflyttning rekommenderar vi att kommunen identifierar de undervisningsgrupper som är minst efterfrågade och där

elevgruppens behov kan tillgodoses på ett sätt som är tillfredsställande inom den ordinarie undervisning i elevens hemskola. Inga nya elever bör placeras i dessa grupper och de ekonomiska resurserna för det successivt minskande antalet platser i den kommunövergripande gruppen ska återföras till anslaget för tilläggsbeloppet. På detta sätt möjliggörs fler och högre utbetalningarna till de ordinarie skolorna.

 Nuvarande anslag till de kommungemensamma grupperna behöver av det skälet räknas om och luckras upp utifrån hur anslaget är beräknat idag. Det vill säga ett grundbelopp per elev samt en fast summa per elev i tilläggsbelopp. När antalet elever minskar minskas också ramen med grundbelopp samt tilläggsbelopp per elev.

 Det successiva arbetet med omföring av resurser bör ske i samråd med

rektorsgruppen i kommunen då det är rektorerna som äger frågan och besluten om

Särskilt om Brageskolan

Vi kan konstatera att Sollentuna kommun har organiserat kommunövergripande studiegrupper på en särskild skola, Brageskolan. Brageskolan har ingen ordinarie undervisning. Skolan leds av en rektor.

Denna konstruktion är problematisk ur flera perspektiv.

Särskilda undervisningsgrupper är något som rektor formar inom sin skola utifrån det identifierade behovet hos eleverna och ska inte vara en fast organisation på en särskild enhet.

I 10 kap. skollagen finns bestämmelser om grundskola med offentlig huvudman (24-34 §§) samt om fristående grundskola (35-41 §§). Av 35 §, som har rubriken "mottagande", följer att varje fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan men att avsteg från

öppenhetskravet kan göras bl.a. genom att utbildningen får begränsas till att avse elever som är i behov av särskilt stöd. För grundskolor med kommunala huvudmän, vilka också som utgångspunkt omfattas av principen om öppenhet för alla, saknas detta uttryckliga undantag.

I en dom från maj 2016 har Kammarrätten fastslagit att det med anledning av att ovanstående undantag om begränsat mottagande i skolor med kommunala huvudmän saknas, så tillåts inte längre s k resursskolor eller särskilda skolenheter inriktade mot barn och elever i behov av särskilt stöd med kommunala huvudmän.

Slutsatser och rekommendationer

(16)

The information contained herein is of a general nature and is not intended to address the circumstances of any particular individual or entity.

Although we endeavor to provide accurate and timely information, there can be no guarantee that such information is accurate as of the date it is received or that it will continue to be accurate in the future. No one should act on such information without appropriate professional advice after a thorough examination of the particular situation.

kpmg.com/socialmedia kpmg.com/app

References

Related documents

Den ska lyfta fram elevens möjligheter till utveckling och vara ett stöd i elevens fortsatta lärande, (Skolverket Allmänna råd 2008).Det är skolans ansvar att eleven utvecklar

Den fenomenologiska filosofin ger kunskap både om vad läraren kan göra för att undervisningen ska kunna utgå mer från eleverna och vad eleverna kan göra för att lära sig

We can determine the magnetic field strength within the individual components from synchrotron self-Compton calculations (Kellermann & Pauliny-Toth (1969) and Marscher (1980))

Det visar även tabellen ovan där det är flera respondenter som deltar i undervisningen i olika moment men färre respondenter som förstår varför momentet utfördes och ännu

Hur skulle det till exempel fungera om det var de element som i förstudien (4.2) kallades för features som besatt den rörliga grafiken, eller till exempel om det rörliga

Därför är det viktigt både för föräldrar med otrygg anknytningsstil till sitt barn, men även vuxna personer med otrygg anknytning, att jobba på sin egen

Enligt FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna har alla barn rätt till utbildning och utveckling oavsett handikapp och/eller andra svårigheter (UNICEF, 2009). 7§)

Resultatet visar vidare vad lärare gör när deras stöd inte räcker till: läraren provar en annan metod att lära eleven, diskuterar med sina kollegor i arbetslaget, pratar