Skärsätra skola

(1)

Skärsätra skola

- Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen:

Grundskola, förskoleklass och fritidshem Läsåret: 2018/2019

(2)

Grunduppgifter 4

Verksamhetsformer som omfattas av planen 4

Ansvariga för planen 4

Vår vision 4

Planen gäller från 4

Planen gäller till 4

Läsår 4

Bakgrund 5

Elevernas delaktighet 6

Vårdnadshavarnas delaktighet 7

Personalens delaktighet 8

Förankring av planen 8

Utvärdering 9

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats 9

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan 9

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan 9

Utvärderingen visar: 9

Årets plan ska utvärderas senast 10

Beskriv hur årets plan ska utvärderas 10

Ansvarig för att årets plan utvärderas 10

Främjande insatser 11

Skolans värdegrund 11

Rastverksamhet 12

Fadderverksamhet 13

Värdegrundssamlingar 14

Klassråd, elevråd, matråd och föräldraråd 15

Kartläggning 16

Kartläggningsmetoder 16

Områden som berörs i kartläggningen 16

Hur eleverna har involverats i kartläggningen 16

Hur personalen har involverats i kartläggningen 16

Resultat och analys 16

Brukarundersökning 16

Trivselenkät 17

Förebyggande åtgärder 19

(3)

Rutiner för akuta situationer 20

Policy 20

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 20 Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till 20 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av annan elev/elever 21

Sammanfattning 21

Beskrivning 21

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 22

Rutiner för uppföljning 22

Rutiner för dokumentation 22

Ansvarsförhållande 23

Begrepp 24

Diskriminering 24

Direkt diskriminering 24

Indirekt diskriminering 24

Trakasserier och kränkande behandling 24

Kränkande behandling 24

Sexuella trakasserier 25

Repressalier 25

Diskrimineringsgrunder 26

Kön 26

Könsidentitet eller könsuttryck 26

Etnisk tillhörighet 26

Religion eller annan trosuppfattning 27

Funktionsnedsättning 27

Sexuell läggning 27

Ålder 28

(4)

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass och fritidshem

Ansvariga för planen Anna-Lena Bresell, rektor

Skolans elevhälsoteam, biträdande rektorer, lärare och fritidspedagoger med uppdrag inom Trygghetsteamet

Vår vision

Med glädje, mod och engagemang skapar vi trygghet och ett lärande för Dig och Din framtid

Planen gäller från 2018-08-20

Planen gäller till 2019-09-30

Läsår 2018/2019

(5)

Bakgrund

I skolan är trygghet och studiero grundförutsättningar för utveckling och lärande. För att stärka grunden och de rättigheter varje människa har till sin egen okränkbarhet har vi två lagar.

Diskrimineringslagen (2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lagen omfattar även förbud mot sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med diskrimineringsgrunderna. Skolan är enligt lag skyldig att arbeta med aktiva åtgärder för att motverka all form av diskriminering (kap 2 och 3). Detta dokumenteras till fullo.

Skollagen (kap 6) anger att kränkande behandling av barn och elever är förbjudet i lag.

(6)

Elevernas delaktighet

Vi vill att du ska trivas i skolan och känna dig uppskattad och omtyckt av andra elever och av skolans personal. Vi vill att du respekterar andra, visar hänsyn och gott omdöme och att du möts av respekt och hänsyn från skolans personal och av andra elever.

Om du någon gång blir utsatt för mobbning, våld, hot eller kränkande behandling vill vi att du omedelbart kontaktar en vuxen på skolan som du känner förtroende för.

Ser du att någon annan elev är utsatt för kränkande behandling kan du hjälpa honom/henne genom att berätta vad du sett för en vuxen i skolan.

Så här arbetar skolan med att hålla eleverna delaktiga i arbetet med vår plan mot diskriminering och kränkande behandling:

- Genom regelbundna samtal i klasserna kring trivsel och trygghet.

- Livskunskap

- Utvecklingssamtalen, där elevens mentor tar upp frågor som rör elevens trivsel, trygghet och kamratrelationer i skolan.

- Trivselenkät en gång i terminen.

(7)

Vårdnadshavarnas delaktighet

Föräldrar har ett stort ansvar. Om skola och hem tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnet. Prata med ditt barn om hänsyn och att alla är olika men lika mycket värda. Är någon i klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst?

Om du misstänker att ditt eller någon annans barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling – kontakta ditt barns mentor eller skolans rektor/ bitr. rektor.

Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling råder vi dig som förälder att göra helt klart för barnet att du inte accepterar någon form av kränkande behandling/mobbing och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Även i detta fall kan det vara bra att du kontaktar ditt barns mentor eller skolans rektor/ bitr. rektor. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har det bra.

Under utvecklingssamtalen är hänsyn, trygghet, respekt och studiero en punkt som diskuteras utifrån ett föräldraperspektiv. Planen presenteras för Skärsätra skolas föräldraförening som har möjligheter att ha synpunkter på planen.

(8)

Personalens delaktighet

Skärsätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling ska gälla överallt och för alla i Skärsätra skola. Eleven kan förvänta sig att vi bemöter det med respekt, att vi bryr oss om denne och kommer att göra allt för att hjälpa denne om eleven råkar illa ut, att vi kommer att ingripa mot alla former av kränkande behandling eller tilltal.

Föräldrar kan förvänta sig att vi arbetar för att eleven känner trygghet och att vi arbetar för en trygg och säker arbetsmiljö, att vi ingriper mot kränkningar och att vi tar kontakt med föräldern om något händer.

Personalen på Skärsätra skola utarbetar förslag på åtgärder som ska stärka tryggheten i klasserna och skolan, bland eleverna. Varje arbetslag finns representerade i trygghetsteamet. Varje vecka träffas arbetsenheterna och professionsgrupperna för planering. Under dessa möten diskuteras elevernas trygghet och trivsel.

Förankring av planen

Under höstterminen presenteras planen mot diskriminering och kränkande behandling under föräldramötena och utvecklingssamtalen i november så att alla är välinformerade om planen och skolans syn på konsekvenserna av kränkande behandling och diskriminering. På skolan förs ständigt återkommande samtal om respekt, hänsyn, vänskap, relationer och diskrimineringsgrunderna. Det är viktigt att eleverna är delaktiga och att de får komma med konstruktiva förslag när problem uppstår - på så sätt hålls planen levande löpande under läsåret. Mentorerna är uppmärksamma på kamratrelationerna i klassen och diskuterar trivsel och förhållningssätt med eleverna. Planen läggs ut på Skärsätra skolas hemsida.

(9)

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

Skolans personal har utvärderat föregående års plan mot diskriminering och kränkande handling under arbetsplatsträffen den 2017-09-20. Personalgruppen delades in i mindre grupper för att samtala om fjolårets plan. Varje grupp lämnade in ett skriftligt underlag efter samtalen. Biträdande rektor samlade in alla underlag för att sammanställa dessa till en sammanställd utvärdering.

Trygghetsteamet har träffats den 2017-08-30 och 2017-09-13 för att utvärdera hur föregående års arbete gått. Trivselenkäten har utvärderats under vecka 43 av trygghetsteamet och den 2017-10-27 diskuterades delar av resultaten med elevrepresentanter från åk 1-6, tillsammans med trygghetsteamet.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Skärsätra skolas personal, elever på Skärsätra skola och Skärsätra skolas föräldraförening.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

Särskilda insatser under läsåret 2017/2018 utifrån det främjande och förebyggande arbetet samt utifrån trivselenkätens resultat:

- Rastvärdar, iförda svarta reflexvästar ska finnas ute alla raster. Fotbollsplanen, lilla skogen och lekställningarna är högprioriterade områden.

- Organiserad rastverksamhet ska erbjudas alla dagar under skolans lekrast.

- Värdegrundssamlingar hålls tre gånger under varje termin i aulan. Arbetslagen ansvarar för olika teman. Klasserna får dilemman att fortsätta arbeta omkring i klassen.

- Gemensam fadderverksamhet på skolgården minst ett par gånger under läsåret.

- Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt genusfrågar diskuteras i alla skolans årskurser. Dilemman gestaltas genom bl.a. forumspel.

- Föräldrar involveras kontinuerligt i värdegrundsarbetet.

Utvärderingen visar:

Utvärderingen visar att vår rastverksamhet bidragit till en bättre social miljö under rasterna.

Vi ser också att den styrda rastverksamheten lett till:

• Färre konflikter

• Bättre åldersblandning

• Fler lekande barn

• Färre passiva barn

(10)

• Tryggare barn

• De äldre barnen leker mer

• Bättre ansvarstagande från barnen

• Fler barn ute på fritidshemmet.

Fadderaktiviteterna har genomförts löpande under läsåret 2017-2018. Vårdnadshavare har fortlöpande varit aktiva i Skärsätra skolas värdegrundsarbete genom både informationsutskick, föräldraråd, föräldraförening och samtal i den dagliga kontakten med skolan.

Årets plan ska utvärderas senast 2019-08-30

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Årets plan mot diskriminering och kränkande behandling ska utvärderas genom samtal i mindre grupper. Trygghetsteamets arbete kommer att utvärderas genom samtal lett av biträdande rektor. Utvärdering av brukarundersökningen i åk 3 och 5 vårterminen 2018, samt trivselenkäten under vårterminen 2018.

Ansvarig för att årets plan utvärderas Anna-Lena Bresell, rektor

Skärsätra skolas trygghetsteam

(11)

Främjande insatser

Namn

Skolans värdegrund

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder

Mål och uppföljning

I Skärsätra skola ska arbetet präglas av omtanke, hänsyn och respekt i en skola där alla är olika och unika men lika mycket värda. Alla elever ska känna sig trygga i skolan. Motverka utanförskap, diskriminering och kränkande behandling.

Insats

Läsåret inleds med en gemensam uppstart i arbetet - skolans värdegrund, hänsyn, omtanke och respekt. Samtliga klasser arbetar första veckorna med gruppstärkande övningar, förhållningssätt gentemot varandra, ordningsreglerna och begreppen diskriminering, trakasserier och kränkningar. Detta arbete fortsätter därefter löpande under hela läsåret genom bl.a. livskunskap, dramaövningar, värdegrundssamlingar och andra gemensamma aktiviteter, där bl.a. kamratskap, etnicitet, könsroller, kroppsideal, konsumtion, samt kritisk granskning av hur dessa företeelser framställs i medier och populärkultur tas upp.

Ansvarig

Rektor, biträdande rektorer och skolans personal

Datum när det ska vara klart

Kontinuerligt under läsåret

(12)

Namn

Rastverksamhet

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Alla elever ska känna sig trygga i skolan, i klassrummet och på skolgården. Motverka utanförskap samt förebygga kränkande behandling och diskriminering.

Insats

I ett förebyggande arbete har skolan ändrat rutinerna kring arbetet med rastvärdar. Det vi har genomfört är att stärka rastverksamheten med fler antal vuxna ute som kan ta emot eleverna, uppmärksamma och också aktivera dem genom att erbjuda fler vuxenledda aktiviteter. Med detta förebyggande arbete anser vi att vi skapar en meningsfull rastverksamhet som uppmärksammar varje elev så att den känner trygghet och blir sedd.

Rastvärdar har till uppgift att aktivera eleverna på skolgården under förmiddagsrasten och på den gemensamma lekrasten efter lunch.

Rastvärdar finns ute på skolgården på bestämda, strategiskt utvalda platser (fotbollsplan, nedre skolgården, lilla skogen, övre skolgården).

Fritidshemmets personal “Klubb läckRast” planerar, genomför och utvärderar aktiviteterna regelbundet. Detta för att uppnå kvalitativa och meningsfulla aktiviteter för eleverna.

Ansvarig

Biträdande rektorer och skolans personal

Datum när det ska vara klart

(13)

Namn

Fadderverksamhet

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Skapa en trygg atmosfär och att eleverna i de olika åldrarna lär känna varandra för att skapa bättre förutsättningar för gruppsamhörighet. Verksamheten har också som syfte att träna de äldre eleverna att visa omtanke, hänsyn och respekt samtidigt som de yngre får fina förebilder. Att lära känna varandra, ökar trivseln och samarbetet elever emellan.

Insats

Fadderverksamheten är uppdelad enligt följande. Förskoleklassen har åk 3 som faddrar, åk 1 har åk 4, åk 2 har åk 5. Eleverna i år 6 har som uppgift att leda aktiviteter- som sker då vi har fadderverksamhet.Gemensam fadderverksamhet genomförs på skolan minst ett par gånger under läsåret.

Ansvarig

Ansvarig klasslärare och fritidshemspersonal

Datum när det ska vara klart

2018

(14)

Namn

Värdegrundssamlingar

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Att skapa en samhörighet och gemensam identitet som leder till en tryggare skola och en mer harmonisk atmosfär.

Att eleverna får en djupare förståelse kring skolans värdeord - omtanke, trygghet och respekt.

Efter varje samling samlas eleverna i sina klassrum för att gemensamt reflektera. Ofta får eleverna dessutom göra en uppgift kring temat.

Insats

Värdegrundssamlingar hålls tre gånger per termin i skolans aulan. Arbetslagen ansvarar och planerar tillsammans för olika teman.

Ansvarig

Klasslärare och fritidshemspersonal

Datum när det ska vara klart

(15)

Namn

Klassråd, elevråd, matråd och föräldraråd

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Att eleverna utvecklar demokratiska värden och ser vilka möjligheter som finns att påverka sin vardag i skolan.

Brukarundersökningen genom Lidingö stad

Insats

Alla klasser har klassråd en gång i månaden, inför mötet med elevrådet. Elevrådet leds av rektor, Anna-Lena Bresell. Matråd hålls två gånger per termin med representanter från åk F-6. Skärsätra skolas föräldraförening har möten där skolledningen deltar för en kontinuerlig dialog om skolans arbete.

Skolan bjuder in till föräldraråd under läsåret. Föräldrarådet ger föräldrar insyn och delaktighet i skolans verksamhet och en möjlighet att kunna påverka och delta i skolans utvärdering.

Ansvarig

Rektor och biträdande rektor

Datum när det ska vara klart

Pågår hela läsåret

(16)

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

Brukarundersökning i Lidingö stad som genomfördes under vårterminen 2018 och som genomfördes i årskurserna 3 och 5. Trivselenkät genomfördes i oktober 2017 i alla årskurser.

Trygghetsteamets möten sker en gång i månaden. Elevhälsoteamet träffas en gång i veckan.

Klasskonferenser hålls en gång per termin. Trivselenkät genomförs en gång per termin. Skolsköterskan har hälsosamtal med förskoleklass- och åk 4-elever och föräldrar.

Områden som berörs i kartläggningen

Hur eleverna har involverats i kartläggningen

Elever och föräldrar i årskurs 3 och 5 har besvarat ett antal frågor som handlar om trygghet, trivsel och kränkningar i skolan genom brukarundersökningen. Trivselenkät genomförs i oktober 2017 och mars-april 2018.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Mentorer är delaktiga i elevernas klassråd och har regelbundna samtal för att ta reda på elevernas trivsel och trygghet. Pedagogisk personal tar del av en sammanställning av brukarundersökningen under vårterminen 2018, analyserar resultatet samt utvecklar verksamheten utifrån dessa svar.

Trivselenkäten genomförs en gång varje termin av skolans elever. Resultatet följs upp av mentorer och pedagogerna i klasserna och åtgärder sätts in där behov finns och utvärderas kontinuerligt. Trygghetsteamet och rektor eller biträdande rektorer följer upp resultaten och utvecklingen över tid.

Resultat och analys Brukarundersökning

I brukarundersökningen ställs frågor till eleverna i åk 3 och 5 som kan relateras till hur omtanke, hänsyn och respekt genomsyrar verksamheten.

Skolan: I brukarundersökningen anger (åk 3 och åk 5) 83% att den information som skolan lämnar är bra. Detta är något som verksamheten har för avsikt att förbättra, genom att vara tydligare i de informationskanaler som skolan använder, såsom Vklass. Vi behöver även hjälpa våra nya användare att bli mer säkra på användandet då vi fortfarande får många frågor rörande den Vklassapp som finns. Detta kommer att göras i samband med

(17)

med den information om sitt barns kunskapsutveckling som de får. 80% svarar att de deltar i planeringen av sitt barns framtida utveckling under utvecklingssamtalen.

Vår samlade analys är att informationen kan göras än tydligare och även att vi kan behöva hjälpa vårdnadshavare att komma igång med användandet så att de ser att informationen finns att söka, men att det också kräver att vårdnadshavarna själva är aktiva. Höstens föräldramöten kommer därför ha ett särskilt fokus på den gemensamma informationen, förväntningar som vårdnadshavarna kan ha på skolan respektive förväntningar skolan har på sina vårdnadshavare.

Undersökningen visar att elever i åk 3 och i åk 5 fortsätter att ta ansvar för sitt skolarbete., vilket är glädjande. Däremot visar undersökningen att studieron har försämrats i åk 3 och i åk 5. Fler elever upplever att studieron inte är tillräcklingt god. Detta innebär att skolan fortsätter sitt arbete med att förbättra lärmiljön. Genom att fortsätta fokusera på att ha en god arbetsmiljö för alla hoppas vi se en bättre upplevelse av studieron i framtida undersökningar.

Eleverna i åk 3 och i åk 5 svarar i samma undersökning att de blir bra bemötta av vuxna på skolan.

Fritidshem: Även fritidshemmet använder sig av Vklass som informationskanal varje vecka.

På fritidshemmet finns det också en informationstavla där veckobrevet (som finns i Vklass) hängs upp. Där skrivs även påminnelser och liknande.

I brukarundersökningen framgår det också att eleverna anser att det inte är tillräckligt stort varierat utbud av fysiska aktiviteter.

Trivselenkät

Skolan: I skolans trivselenkät framkommer det sammantaget för eleverna F-6 att en stor majoritet upplever att de har någon eller många att vara med, att de har snälla kamrater och lärare samt att de tycker det är roligt i skolan. Trivsel i klassen genererade 296 svar i år F-6 där totalt endast 2 elever uppger att de trivs sällan.

En stor majoritet av eleverna på skolan menar att de vet att det finns vuxna på skolan som de kan prata med. Frågan om hur eleverna känner sig bemötta av de vuxna på skolan uppger 220 utav skolans 296 elever att de alltid möts med respekt, omtanke och hänsyn.

Eleverna får uppge om de upplever arbetsro i klassrummet. Svaren i de olika årskurserna överensstämmer i stort varför vi slår ihop svaren. Det är 36 elever som uppger att de alltid upplever arbetsro, 201 elever uppger att det oftast är arbetsro, 57 elever uppger att det sällan är arbetsro. 7 elever (samtliga i år F-3) uppger att det aldrig är arbetsro.

(18)

På frågan där eleverna får uppge otrygga platser på skolan framkommer att fotbollsplanen, omklädningsrummen samt övre- och nedre skolgården är sådana platser.

Fritidshemmet: På frågan om trivsel svarade 130 elever att de alltid trivs, 53 att de trivs oftast och 4 att de trivs sällan. En elev uppger att den aldrig trivs. Trivsel på fritidsklubben (år 4-6).

36 elever går inte på fritidsklubben alls. Av de elever som går dit trivs 47st alltid, 23 st oftast, 2 st sällan och en elev uppger att den aldrig trivs.

I årskurserna 4-6 tillfrågades eleverna om de upplevt att någon varit otrevlig mot dem genom sms, sociala medier eller internet i övrigt. 27 elever menar att de upplevt det och 79 st menar att de inte blivit det. I det valfria kommentarsfältet framkommer att det kan handla om att få skickade nakenbilder till sig, negativa kommentarer på bilder eleven lagt ut, negativa kommentarer om hur eleven ser ut, hot om våld, obehagliga kedjebrev, smygfilmning, pranks som sårar, olovligt tagna bilder som sprids samt könsord och hotfulla kommentarer i spelchatter. Angående när eleverna upplevt det ovan nämna menar 20 elever att de upplevt det när de varit hemma, 4 st elever när de varit på fritidsklubben och 7st på annan plats. Vi frågade eleverna om de vågar prata med en vuxen om någon är otrevlig mot dem genom sms, sociala medier eller internet i övrigt. Här uppger 69 st elever att de alltid vågar, 32 st att de oftast vågar och 10 st att de sällan vågar.

(19)

Förebyggande åtgärder

Namn

Trygghetsteam

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Att varje enskild elev på skolan känner trygghet, vilket är förutsättningen för det demokratiska värdegrundsarbetet.

Målet med trygghetsteamets arbete är att skapa en miljö som möjliggör för eleverna kunna att påverka, känna delaktighet och stärka sin självbild.

Insats

Trygghetsteamet består utav pedagoger som håller regelbundna möten.

Ansvarig

Rektor och biträdande rektorer

Datum när det ska vara klart

Pågår hela läsåret

(20)

Rutiner för akuta situationer

Policy

All personal i Skärsätra skola har ansvar för att förebygga och aktivt motverka kränkande behandling och diskriminering. När skolan får reda på att någon kränkning skett, utreds händelsen skyndsamt. Utredningens omfattning beror på händelsens karaktär och utförs med hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Det är vuxna som ansvarar för att arbeta förebyggande så ingen blir illa behandlad i skolan. Det är bara tillsammans som barn och vuxna kan skapa ett klimat där kränkningar undviks.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

På Skärsätra skola finns ett trygghetsteam som ansvarar för skolans förebyggande likabehandlingsarbete samt vid behov finnas med i det åtgärdande arbetet.

Trygghetsteamet består av representanter från skolans olika arbetslag och elevhälsan. På arbetsenheternas möten uppmärksammas om det är någon elev som är utsatt eller som kränkt andra elever. Elevhälsan träffas varje vecka för att kartlägga, planera och

följa upp ärenden. En gång i månaden träffas alla representanter i trygghetsteamet för uppföljning av ärenden och planering av främjande och förebyggande insatser.

Rastvärdarna har ett viktigt ansvar i detta arbete och vidare väldigt aktiva i det dagliga samtalet med eleverna om hur det varit på rasterna.

Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till Trygghetsteamet:

Anne-Sophie Keith, Kurator

Helena Skattebo, biträdande rektor Jennifer Säll, representant förskoleklassen Tomas Björkman, representant åk 1-3 Lenita Kjäll, representant åk 1-3 Anette Lenberg, representant åk 1-3 Melina Svensson, representant åk 4-6

(21)

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av annan elev/elever

Sammanfattning

Rutinen beskriver arbetsgången vid händelser då personal får veta att en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier.

Arbetsgång

1. det kommer till personalens kännedom att en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling eller trakasserier.

2. anmälan om kännedom till rektor och därefter huvudman 3. utredning

4. åtgärder 5. uppföljning 6. utvärdering

Rutinerna är framtagna mot bakgrund av skollagen, diskrimineringslagen och Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Även material från Diskrimineringsombudsmannen, Skolinspektionen och Barn- och elevombudet har används.

Beskrivning

1. Personal kan få kännedom om att en elev kan ha blivit kränkt på flera sätt, det behöver inte nödvändigtvis eleven eller dennes vårdnadshavare som berättar om händelsen. Det anses till exempel att en vuxen fått kännedom genom att ha observerat en händelse där det kan antas att en elev eller ett barn upplevt sig ha blivit kränkt eller trakasserad. Personalen startar då med att samtala med båda parter för att samla in fakta kring (vad/var/hur/varför) händelsen som inträffat.

Personalen samtal med berörda parter enskilt så att alla får möjlighet att berätta sin version. Om det är möjligt löser personalen konflikten och bestämmer tillsammans med eleven/eleverna om direkta åtgärder som därefter kommer att följas upp.

2. Personalen dokumenterar det inträffade på blanketten för “Anmälan vid kännedom om upplevda kränkningar eller trakasserier”. Blanketten skickas vidare till rektor som tar del av och vid behov ställer ytterligare klargörande frågor. Rektor skickar därefter anmälan till huvudmannen.

3. Så snart personal får veta att en elev kan ha blivit kränkt eller trakasserad inträder utredningsskyldigheten. Utredningen ska också, vid konstaterade kränkningar eller trakasserier, hitta lämpliga och situationsanpassade åtgärder för att stoppa fortsatta kränkningar.

(22)

4. Om utredningen visar att en elev utsatts för kränkande behandling eller trakasserier ansvarar huvudmannen för att det upphör. Det betyder att skolan måste sätta in tillräckliga åtgärder så att barnet eller eleven inte blir ytterligare utsatt. Åtgärderna ska också återskapa elevens trygghet.

Det är viktigt att anpassa åtgärderna efter barnet eller eleven de riktas mot. Valet av åtgärder ska grunda sig på utredningen. Då minskar risken för åtgärder som inte har någon effekt, till exempel de som vidtas av gammal vana. Det är också viktigt att komma ihåg att åtgärder ofta behöver riktas mot de barn eller elever som utsätter andra.

5. För att säkerställa att trakasserierna eller kränkningarna har upphört måste åtgärderna följas upp och utvärderas. Uppföljningen ska visa att skolan vidtagit beslutade åtgärder. Utvärderingen ska visa om åtgärderna fått avsedd effekt. Vid pågående åtgärder kan det behövas täta avstämningar med barnet eller eleven.

6. Om utvärderingen eller något annat visar att situationen inte fått en bestående lösning behöver skolan förändra eller förstärka åtgärderna.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

Om elev, förälder eller skolans personal upplever att elev/elever diskrimineras, trakasseras eller kränkts av anställda på skolan hänvisas ärendet till biträdande rektor/rektor som omgående utreder saken. Anmälan av kränkningen görs genom digitala blanketten "Anmälan vid kännedom vid upplevda kränkningar eller trakasserier" på Ö-nätet. Anmälan mailas vidare till Utbildningsförvaltningen.

Rutiner för uppföljning

Uppföljning sker mellan en till två veckor från det att händelsen inträffar och sker med både den som blivit utsatt och den som utsatte. Om kränkningar och trakasserier ej upphört vid uppföljningssamtalet kallas berörda elever tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och/eller biträdande rektor och kurator, samt ytterligare en representant från Trygghetsteamet. Samtalet dokumenteras genom ett elevkonferensprotokoll (blankett 4B).

Under detta samtal upprättas också en handlingsplan.

Rutiner för dokumentation

Alla anmälningar om kränkande behandling görs digitalt genom blanketten "Anmälan vid kännedom vid upplevda kränkningar eller trakasserier" som finns under blanketter på Lidingö stads Ö-nät. Anmälan mailas till rektor och vidare till Utbildningsförvaltningen. Kopia

(23)

Ansvarsförhållande

Rektor och biträdande rektor ansvarar för att Skärsätra skola bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering av elever. Biträdande rektor tillsammans med Trygghetsteamet utvecklar teamets arbete. Trygghetsteamets representanter ansvarar för att arbetsenheterna diskuterar nuläget i klasserna och har en stående punkt i dagordningen under sina möten. Klasslärare ansvarar för att regelbundet samtala med sina elever om trivsel och eventuella kränkningar.

(24)

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder.

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande.

Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).

Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.

(25)

• Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och

”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.

• Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem som slutar med att läraren skäller ut Lisa inför andra elever.

• Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

Repressalier

Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

(26)

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

• Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]

• Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]

• Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]

• Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sin skola för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering]

• Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

• En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp.

[diskriminering]

• Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin

(27)

”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]

• Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

• Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater.

De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]

• Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen

”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]

• Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

• På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]

• Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar

”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]

• Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå i skolan!” [diskriminering och trakasserier]

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

• Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]

• Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.

(28)

• James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]

• På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.

Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.

Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelser som kan vara trakasserier:

• Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.

[trakasserier]

• Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]