Anatomi. Urinsystemet och Fortplantningssystemet

Anatomi

Urinsystemet och Fortplantningssystemet

Urinsystemet

• Mer än hälften av kroppen består av vatten - 55-65%

• Små barn har högre vatteninnehåll, ca 75%

• 2/3 av vattnet finns inuti cellerna och 1/3 finns utanför.

• Vattenmängden i kroppen bör vara konstant, dvs. den dagliga tillförseln bör vara lika stor som förlusten

Urinsystemets funktioner

• Rena blodet från/utsöndra avfallsprodukter

• Reglera vätskebalansen

• Reglera saltbalansen

• Reglera syrabasbalansen = pH värdet.

• Utsöndra renin som reglerar blodtrycket

Vätskebalans

• En vuxen behöver konsumera ca 3 liter vätska per dag

• Hälften, ca 1,5 l, genom kosten

• Ca 1,5 l bör vi dricka varje dag.

• Vid fysisk ansträngning, värme, feber och torr luft måste man dricka mer

Vätskeförlust

• Via huden = svett ca 0,4 l/dygn

• Via lungorna = utandningen ca 0,4 l/dygn

• Via njurarna = urin 1,5-2 l/dygn

• Via tarmarna – 0,2 l/ dygn

Uttorkning/vätskebrist

• Kissar mindre = mer koncentrerat urin

• Torra slemhinnor = törst

• Varm, torr hud med nedsatt elasticitet

• Dåligt allmäntillstånd, illamående

• Skadegörelse på cellen kan leda till förgiftningstillstånd

ADH =

• Ett hormon som frisätts från hypofysen.

Även kallad vasopressin.

• Det ökar återabsorptionen av vatten = minskar diuresen/ urinutsöndringen.

• Vid lite vätska i kroppen = mer ADH bildas = minskad diures.

• Vid mycket vätska i kroppen = ADH

produktionen minskar = diuresen ökar.

• Alkohol hämmar ADH-utsöndringen.

• Alkohol = ökad diures = vätskebrist =

Saltbalansen

• Är lika viktig som vätskebalansen

• I kroppsvätskorna finns det salter.

• Salt fungerar som elektrolyt – nödvändigt för att kunna bilda och leda nervimpulser.

• Salt binder vätska till cellerna

• För mycket vätska = ödem

• För lite vätska = uttorkning

Blodtrycket

• Produktionen av urin är

beroende av ett tillräckligt högt blodtryck.

• Njurarna kan påverka blodtrycket – vid lågt blodtryck utsöndras

enzymet renin, som får

blodkärlen att dra ihop sig, samt minska utsöndring av vatten och salter = blodtrycket stiger.

• = Lågt blodtryck = minskad diures

Syra – basbalansen

• Kroppen är beroende ett konstant pH.

• Blodets normala PH är svagt basisk ca 7,4

• Små förändringar medför stora förändringar på kroppens enzymsystem, vilket kan få mycket negativa effekter.

• Njurarna hjälper till att utsöndra överskott av syra eller bas

Urinsystemets anatomi

Urinsystemet består av:

• Njurarna

• Urinvägarna;

– Urinledarna – Urinblåsan – Urinröret

Njurarna

• Njure = Ren, Njurar = Renes

• 2 st bönformade organ.

• Sitter på varsin sida om ryggraden mellan 12:e thorakalkotan och den 3:e lumbalkotan.

• Inbäddade i ett tjockt lager fett

• De väger ca 160 g st.

• Mäter ungefär 6 X12 centimeter

• Njurens yttersta skikt kallas njurbarken = Cortex renalis

• Njurens inre del kallas njurmärgen = Medulla renalis

• I märgen finns 10-15 sk pyramider.

• Pyramidernas spetsar kallas papiller och har kontakt med njurbäckenet.

Nefron

• Njurarnas minsta funktionella enhet kallas nefron.

• Varje njure har ca 1 miljon nefron.

• Nefronen renar blodet och bildar urin.

• 1500 liter blod passerar genom njurarna per dygn.

• Njurarna får sitt blod från Arteria renalis.

• A. renalis delar sig till kapillärer som bildar

Kärlnystan = Glomerulus

• Glomerulus ligger i en

skålformad kropp som kallas Bowmans kapsel

• Glomerulus och Bowmans kapsel bildar den sk.

Njurkroppen

Urinproduktion

Urinproduktionen sker i flera steg:

1. I njurkroppen filtreras blodet så att vätska avskiljs.

2. Blodet passerar därifrån till nya kapillärer som slingrar sig runt Njurkanalen= Tubuli renalis.

3. Vätskan som bildas efter

filtreringen i Bowmans kapsel kallas Primärurin = ca 180 L/dygn

8. Primärurinet förs vidare ner i en böjd gång som sitter mitt i njurkanalen =

Henley´s slynga. Här sker den största

återabsorptionen av vätska.

9. Den vätska som blir kvar efter henley´s slynga kallas Sekundärurin = det vi kissar ut – ca 1-2 l per dygn

• Njurkalkarna = renala calices är koppformade rörstrukturer som samlar upp det färdiga sekundärurinet.

• Det finns två stycken njurkalkar i varje njure; calyx major och calyx minor, vilka tillsammans utgör;

• Njurbäckenet = Pelvis renalis

Urinledare = Ureter

• 2 st, 25 – 30 cm långa.

• Går mellan njuren och urinblåsan

• Glatt muskulatur pressar urinen framåt.

Urinblåsan = Vesica urinaria

• Behållare för urinen.

• Glatt muskulatur.

• Vid ca 2 dl i blåsan blir vi kissnödiga

• Rymmer ca 0.5 l, men är väldigt töjbar

Urinröret = Urethra

• Hos kvinnor ca 3-5 cm, löper framför slidan

• Hos män ca 20 cm, löper genom penis

• Har 2 st slutarmuskler;

– Den första styrs av autonoma nervimpulser – Den andra (yttre) är viljestyrd. Utvecklas vid 3

års ålder. Blir blåsan alltför utspänd öppnas den andra automatiskt

• Urinutsöndring = Diures

• Blåstömning = Miktion

.

Urin

• Urin består av:

– 95% vatten

– Kvävehaltiga restämnen/slagg;

urea, urinsyra, kreatinin

– Mineralsalter; aluminiumklorid och andra oorganiska föreningar

– Övrigt avfall, tex läkemedel, hormoner mm

– Kan variera i färg och lukt

beroende på vad man ätit/druckit och vad som utsöndras

• Urinets pH-värde bör ligga på 6,4 – 6,8, men kan variera

mellan 4,5 – 8

• Urin är sterilt

Onormala komponenter i urinen

• Glukos – socker (diabetes)

• Blodkroppar (infektion)

• Bakterier (infektion)

• Protein (olika sjukdomstillstånd)

Sjukdomar/besvär i urinsystemet

Cystit (UVI)

Urinvägsinfektion. Är en vanlig infektionssjukdom som drabbar urinblåsan. Orsakas oftast av bakterier. Symtom är täta trängningar, sveda vid blåstömning, diffus smärta i nedre delen av magen över urinblåsan, ev. lite blod i urinen samt lätt sjukdomskänsla. Vanligare bland kvinnor eftersom de har kortare urinrör än män. Obehandlad UVI kan vandra upp till njurbäckenet och ge en allvarligare infektion; Pyelonefrit (njurbäckeninflammation) som ger svårare symtom med, förutom UVI- symtomen, även hög feber, illamående och smärtor utåt ryggen.

Glomerulonefrit – Njurinflammation

Betyder ordagrant "inflammation av glomeruli”, och är en inflammation i njurarna som orsakas av andra infektioner.

Förekommer i olika former. Är oftast en kronisk sjukdom med långsamt förlopp men akuta fall förekommer också.

Symtom; blod i urinen (hematuri), protein i urinen (proteinuri) liten urinmängd och högt blodtryck. Huvudvärk, trötthet och ökad kvävehalt i blodet, så kallad azotemi, förekommer relativt ofta. Glomerulonefrit är orsaken till cirka 25 % av fallen av kronisk njursvikt i Sverige.

Njursten

Urinen innehåller olika salter. Om koncentrationen av salt blir för hög, till exempel om man druckit för lite, kan det bildas kristaller. De kan sedan växa till och bilda så kallade njurstenar. Om stenarna är riktigt små spolas de ut med urinen och ger inga besvär. Är stenarna däremot större kan de fastna i urinledaren och stoppa urinflödet. Om hindret finns kvar kan inte urinen passera. Då blir njurbäckenet, som är urinledarens första del, snart utspänt. Trycket ökar i njuren och man får starka smärtor. Större stenar behandlas med stötvågsbehandling eller operation. Varannan person som har haft

njursten får en ny sten inom tio år.

Urinsystemet Anatomiboken sid 232-258

FORTPLANTNINGEN

Fortplantning = Reproduktion

• När djur, människa eller växt förökar sig och för livet vidare till en ny generation.

• Högre arter, såsom däggdjur inkl. människan, har sexuell

fortplantning (även kallad könlig reproduktion) vilket innebär att hane och hona parar sig och förenar sina gameter i honan =

befruktning.

Mannens könsorgan

Yttre könsorgan;

- Penis = manslemmen - Glans penis = ollonet - Scrotum = pung

- Urethra = urinrör

Penis

- Organ för urinering och samlag.

- Består av 3 st parallella svällkroppar, bestående av svampformig erektil vävnad - två på ovansidan och en på undersidan som

omsluter urinröret.

- Svällkropparna fylls med blod vid sexuell upphetsning = erektion = gör det möjligt att ha samlag.

Ollon

- Längst ut sitter ollonet - glans.

- Där finns en stor mängd

känselkroppar = erogen zon.

- Den täcks helt el delvis av förhuden.

- Förhuden är ett hudveck som omger ollonet.

- Förhuden kan dras bakåt. Under den sitter en mängd talgkörtlar, som producerar ett sekret som smörjer och skyddar ollonet.

Pungen – Scrotum

• En ”påse” bestående av hud och glatt muskulatur.

• Innehåller testiklar och sädesledare.

• Skyddar testiklarna.

• Temperaturen här är 2-4°C lägre än i bukhålan

Mannens inre könsorgan;

- Testis/testes = testiklar - Epididymis = bitestiklar - Ductus (vas) deferens =

sädesledare

- Vesicula seminalis = sädesblåsan

- Prostata = blåshalskörteln - Glandula bulbourethralis =

Cowpers körtlar

Testiklarna = Testis

- Mannens könskörtlar/gonader - 2 st, ca 3 cm långa

- Ligger i scrotum

- I fosterstadiet finns de i bukhålan, vandrar ner via ljumskarna strax innan födseln

Uppgift;

- Bilda och lagra spermier

- Producera manliga könshormoner (= androgener) t ex testosteron

Bitestiklarna = Epididymis

• Ett ca 6 cm långt, kraftigt vridet rör på utsidan av testikeln där

spermierna lagras och mognar

under 13-14 dagar. Spermierna förs därefter till sädesledaren.

Testosteron

- Könshormon – viktigaste av androgenerna

- Produktion styrs av ett hormon LH (luteniserande hormon) från hypofysens framlob

- Nödvändigt för

spermieproduktion

- Styr mannens könsutveckling - Styr mannens könskaraktär - Stimulerar till ökad hårväxt,

muskeltillväxt/styrka, sexualdrift.

- Ökar kraftigt i puberteten, och kan bla trigga acne, ojämnt humör o kraftig muskeltillväxt

Spermatozo = spermie

- 0,05 mm

- Består av proteiner

- Bildas fler än 100 miljoner varje dygn (spermatogenes)

- Produktion styrs av hormonet

FSH från hypofysen, samt kräver testosteron

- Lever ca 3-5 dygn

- Simmar genom att rotera svansen (1-5 mm per minut) - Gillar inte hög värme

- Produktion sker hela mannens liv, men sjunker med stigande ålder.

Sädescellens mognadsprocess

• Pågår under ca 10 veckor i testiklarnas sädeskanaler och blir spermier med spermiehuvud, innehåller

cellkärna och cilier = svans

• Sedan flyter de vidare till bitestiklarna där de fortsätter att mogna i ca 14 dagar

• Efter 12 veckors mognad transporteras de vidare

genom sädesledaren i samband med en utlösning, här blandas spermierna med ett sekret som kommer från sädesblåsan.

Sädesvätska/Sperma

• Innehåller näring till spermierna och ett ämne som aktiverar svansarna

• Sperma = ca 60 % vätskor/sekret och 40 % sädesceller

• Sperman lämnar sin ”ägare” vid urinröret i penis = sädesuttömning/ ejakulation

• Mellan 40-250 miljoner sädesceller per ejakulation

• Koagulerar snabbt i kontakt med syre eller vatten.

• Kost/livsstil och temperatur kan påverka kvaliteten.

Sädesledaren = Ductus deferens

• Det rör som transporterar spermierna från bitestiklarna till urinröret.

Sädesblåsan = Vesicula seminalis

• 2 körtlar på baksidan av urinblåsan.

• Producerar ett sekret som ingår i sädesvätskan.

• Vätska utgör 60% av totalvolymen sädesvätska

Blåshalskörteln = Prostatan

• Körtel hos handjur

• Ligger vid urinrörets översta del

• Stor som en valnöt

• Producerar alkaliskt sekret som ingår i sädesvätskan

Cowpers körtel = Glandula bulbourethralis

• 2 körtlar

• Belägna nedanför prostata, mynnar i urinröret.

• Producerar ett sekret som kallas ”försats”

Kvinnans könsorgan

Yttre könsorgan = vulva

• Mons pubis = venusberget

• Labia majora = stora/yttre blygdläppar

• Labia minora = små/inre blygdläppar

• Clitoris = ”kittlaren”

• Bartolinis körtlar

• Fordyces körtlar

Venusberget = Mons Pubis

Det fettrika hårbeklädda område som buktar ut framför yttre och inre

blygdläpparna.

Yttre blygdläppar = Labia Majora

• Uppbyggda av fett, glatt muskulatur och svällkroppsvävnad

• Funktion; att skydda de inre

blygdläpparna mot nötning och stötar.

• Rika på nervändar, svett- och

Inre blygdläppar = Labia Minora

• Slemhinneveck

• Skydd för slid- och urinrörsmynningen.

• Sväller vid sexuell upphetsning.

Kittlaren = Klitoris

• Innehåller svällkroppar

• Starkt sexuellt retbar, många sinnesceller

• Direkt motsvarighet till mannens ollon.

Bartolinis körtlar

• 2 st ärtstora körtlar

• Ligger i den bakre delen av de yttre blygdläpparna.

• Producerar ett mjukgörande genomskinligt sekret, mer vid sexuell upphetsning

• Motsvarar mannens Cowpers körtlar

Fordyces körtlar

• Två talgproducerande körtlar placerade mellan kvinnans inre och yttre blygdläppar.

• Talgen har en krämliknande konsistens

• Funktionen är att förhindra inre och yttre blygdläppar att klibba ihop.

• Produktionen är som störst hos unga kvinnor i puberteten och avtar något hos vuxna kvinnor.

Inre könsorgan

• Vagina = slidan

• Uterus = livmoder

• Ovarier = äggstockar

• Tuba uterina = äggledare

Slidan = Vagina

• Nedersta delen av de inre könsorganen.

• Förbindelse mellan livmoder och omvärlden.

• Glatt muskulatur, klädd med veckad slemhinna.

• 8-9 cm djup

Uppgift:

• Ta emot penis och sperma

• Utförsgång för mens

• Utförsgång för ett barn

Livmodern = Uterus

• Ca 7-8 cm lång, kraftig, glatt muskel – myometrium = dras ihop vid en förlossning (värkar) eller menstruation.

• På insidan en växande slemhinna – endometrium. Rikligt med blodkärl och körtlar, producerar slem som skyddar mot infektioner från slidan.

• I endometriet inplanteras ett befruktat ägg in.

• Om det inte kommer ett befruktat ägg stöts slemhinnan bort = menstruation.

• Nedre delen av livmodern = livmoderhalsen – cervix uteri är 2,5 cm lång.

• Längst ner mot slidan finns livmodermunnen - portio, som

Livmoderns uppgift:

- Ta emot ett befruktat ägg, bevara det och ge näring till fostret under fostertiden

Äggstockarna = Ovarierna

• Kvinnans könskörtlar

• 2 st. mandelformade, ca 3-4 cm

• Här finns 400 000 omogna ägganlag.

Uppgift:

• Producera äggceller (kvinnliga könsceller) och se till att de mognar

• Producera kvinnligt könshormon;

– Östrogen = viktig för könsutvecklingen

– Progesteron =graviditetsförberedande hormon, ser till att inte livmoderslemhinnan stöts bort

Äggledare = Tuba uterina

• Börjar vid äggstockarna

• Ca 15 cm långa

• Ser ut som trattar med flimmerhår

Uppgift:

- Suga upp det mogna ägget och föra det genom

äggledaren

Befruktningen sker oftast längst upp i äggledaren, ägg kan

endast bli befruktat högst ett dygn efter ägglossningen.

− Det tar 5 min till 2-3 tim för spermien att ta sig hit.

Ägglossning = ovulation

• Ägglossning = en äggcell lossnar från en av

äggstockarna varje månad

• De ligger i små

folliklar/äggblåsor och kan

utvecklas till mogna äggceller

• Äggblåsan spricker upp i mitten av

menstruationscykeln och det mogna ägget lossnar och

fångas upp av äggledaren

• Den tomma äggblåsan som blir kvar omvandlas till

gulkroppen = corpus luteum

Mognaden av ett nytt ägg sker varje månad fram tills kvinnan blivit omkring 50 år gammal och kommer in i klimakteriet. Vid vilken ålder den fertila perioden

är över är dock väldigt individuellt.

Befruktning

• Process då två könsceller (gameter) förenas och bildar en ny organism = konception

• Endast en spermie kan

befrukta ägget = konjugation

• När det skett förändras ytan på det befruktade ägget så att inte ytterligare spermier kan tränga in

• Ägget transporteras genom äggledaren till livmodern och börjar genast dela sig

• Transporten till livmodern tar två till fyra dagar och det har då bildats en liten cellklump som fastnar och växer in i

livmoderslemhinnan ungefär tio dagar efter befruktningen = Zygot

• Den del av cellklumpen som växer fast i endometriet utvecklas till moderkakan

• Moderkakan börjar då bilda ett hormon (humant

koriongonadotropin - hCG) som stimulerar äggstockarna till att fortsätta producera höga nivåer av övriga kvinnliga

könshormoner som behövs för att livmoderslemhinnan ska fortsätta att växa och inte stötas bort.

• Hormonet hCG kan mätas i kvinnans urin eller blod och visar på att hon är gravid.

Graviditet

= havandeskap

• 40 v / 9 månader

• Uppdelat i tre delar, 3 månader / del = trimester;

1:a trimestern – alla organ bildas 2:a trimestern – organen utvecklas 3:e trimestern– fostret växer kraftigt

Gameter = könsceller (sädesceller och äggceller) Zygot = cellklump – befruktad äggcell

Embryo = foster de första två månaderna Äggcell = endast X-kromosomer

Spermier = X- eller Y-kromosomer

– 2 x-kromosomer = flicka

– 1 x och 1 y-kromosom = pojke

Enäggstvillingar = befruktad äggcell klyvs

Tvåäggstvillingar = 2 ägg mognar och lossnar samtidigt

Brösten = mammae

Består av;

- Fett = bestämmer form och storlek

- Bindväv = ger stadga

- Körtelväv(mjölkkörtlar) = utvecklas vid puberteten och producerar mjölk, - Produktionen styrs av

hormoner från hypofysen:

Oxytocin = hormon som påverkar b la amningen, driver ut mjölken.

Prolaktin (PRL) = hormon som påverkar mjölkproduktionen

Det går nervbanor från bröst till underliv, livmodern dras ihop snabbare vid amning

Menscykeln

• Latin ”mensis” = månatlig

• Blödning som beror på att livmoderslemhinnan/endometriet stöts bort.

• Ca 28 dagar i menscykeln, men varierar mycket.

• Hormoner från äggstockarna och hypofysen styr mensen; LH, FSH, östrogen och progesteron.

• Mensblödningens första dag = menscykelns första dag

• Blödning i ca 5-7 dagar

• Ca 35-40 ml/blödning i snitt

• Vi har mens ca 500 ggr under vår livstid, från ca 12 till 45-55

Preventivmedel

Medel för familjeplanering, dvs. att förhindra en graviditet/befruktning = antikonception

Olika typer av preventivmedel:

• Barriärmetoder; kondom, pessar. Stoppar spermierna från att komma fram till livmoderhalsen. Används med eller utan spermiedödande medel.

• Spiral; ett T-format plastföremål, med koppartråd eller hormoner

(gestagen/progesteron). Skapar en ogynnsam miljö i livmodern som gör det svårt för det befruktade ägget att fästa i slemhinnan, som blir mycket tunnare. Byts ut ca vart femte år.

• Naturliga;

– Säkra perioder – undvikande av samlag kring ägglossning – Avbrutet samlag

– Billingsmetoden – man studerar det slem som bildas i livmoderhalsen

Preventivmedel, forts

• Hormonbaserade;

➢ P-piller – Kombinationspiller med östrogen och progesteron. Förhindrar ägglossning hos kvinnan.

➢ Minipiller – endast progesteron/gestagen. Fungerar genom att göra slemmet i livmoderhalsen segt och svårgenomträngligt för spermier.

Viktigt att ta dem samma tid varje dag.

➢ P-ring – sprider samma typer av hormoner i slidan istället för oralt.

➢ P-stav – sätts in under huden på överarmens insida och utsöndrar progesteron. Staven räcker i tre eller fem år.

➢ P-spruta – progesteron sprutas in i en muskel där det sedan fälls ut i kroppen i små doser. Injektionen upprepas ungefär var tredje månad.

➢ P-plåster – ett plåster man sätter på arm/mage/skinka och låter det sitta där en vecka. Efter en vecka byter man till nytt plåster. Detta gör man tre veckor, fjärde veckan har man mens.

Preventivmedel, forts

➢ Akut p-piller – ”dagen efter p-piller”, liknar p-piller, men tas efter oskyddat samlag och kan förhindra graviditet om befruktning inte redan har skett.

Beroende på typ kan de tas upp till tre dygn eller upp till fem dygn efter oskyddat samlag. Tidigare intag ökar chansen att preventivmetoden fungerar.

• Sterilisering; kirurgiskt ingrepp. För män innebär det att

sädesledaren kapas och ändarna blockeras, för kvinnor blockerar man passagen genom äggledarna.

Klimakteriet

• Övergångsåldern eller perimenopaus (från grekiskans klimakterikos

= kritisk) är den övergångstid då en kvinna övergår till att inte längre få ägglossning och därmed inte längre är fruktsam.

• Under klimakteriet minskar äggstockarnas produktion av östrogen, vilket får hela det reproduktiva systemet att gradvis stängas av

(ovarialsvikt).

• Menstruationerna blir oregelbundna, och upphör så småningom helt

= menopaus

• Klimakteriet brukar börja något/några år innan menopaus

• För de flesta börjar klimakteriet någon gång mellan 45 och 57 års ålder.

• Medelåldern för menopaus är 51 år.

• Längden på klimakteriet varierar stort, mellan något år till uppåt 15 år. Dock finns stora individuella variationer

• Många kvinnor upplever besvär under övergångsåldern, som i många fall behandlas med

östrogenpreparat.

Vanliga klimakteriesymtom:

– Värmevallningar – Nattliga svettningar

– Oregelbunden menstruation – Sömnproblem

– Humörsvängningar

– Torrhet i slidan och urinrören – Viktuppgång

– Lägre ämnesomsättning

– Tunnare hår och torrare hud – Minskad bröstmassa

Källhänvisning:

Den fantastiska människokroppen – Dietrichs,Hurlen, Toverud ISBN 91-622-0828-4

Fysiologi och anatomi, den levande människan – Fasting, Hougaard ISBN 978-91-1-302279-6

An Introductory Guide to Anatomy & Physiology – Louise Tucker ISBN 1-903348-04-8

www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/

http://sv.wikipedia.org/wiki

Bilder: www.google.se och www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen