Potential per område (1)
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800
Driftledning Infrastruktur Järnvägsföretag Olyckor
Merförseningsminuter per nivå 1-kod dagligen under 2019
Medel Scenario 1 (10% minskning) Scenario 2 (25% minskning) Scenario 3 (50% minskning)
92,85% 93,32% 94,03% 95,22%
0,00%
20,00%
40,00%
60,00%
80,00%
100,00%
Punktlighet Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3
Punktlighetsförbättring till följd av minskning i merförseningsminuter
Data avser endast resandetåg under 2019 med merförsening >= 5 min. Punktligheten mäts vid ankomst till slutstation och gäller endast resandetåg.
I den vänstra bilden ser vi medelantal störningsminuter från respektive nivå 1-kod, samt scenarier där medelstörningsminuterna minskar med 10, 25 och 50%
respektive. I bilden till höger: till varje tillhörande scenario skattas punktligheten med hjälp av estimat från en regressionsmodell och visar således förändringen i punktlighet givet förändringarna i de olika scenarier i den vänstra bilden. För att nå 95% i daglig ankomstpunktlighet behöver alltså den dagliga störningsvolymen för respektive nivå 1-kod minska med 50% enligt estimaten från regressionsmodellen.
Intressanta datakällor
• Trafikverkets öppna API
‒ https://api.trafikinfo.trafikverket.se/
‒ https://www.trafiklab.se/
‒ https://www.trafa.se/bantrafik/
• SMHI:s öppna API
‒ https://opendata.smhi.se/apidocs/
Spårledningsfel – ISA 03 (positioneringssystem)
• På bilderna nedan ser vi fördelningen av orsaker till störningar på nivå 2.
Spårledningsfel, eller ISA 03, står för drygt 2 000 störningstimmar, vilket motsvarar drygt 2% av den totala störningsmassan. Skulle dessa
störningsminuter tas bort från dygnsmedlet skulle det ge en positiv effekt på punktligheten med ca 0,02 procentenheter enligt estimaten från
regressionsmodellen.
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000
Merförseningstimmar per nivå 2 - topp 50 (2019). ISA 03 (spårledningsfel) i grönt
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
0%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
14%
JDE - JDM - JDE 25 JDE 10 ISA 05 IBÖ 01 JTP - OTÅ 04 ONA 01 JTP 07 JDM 03 IEA 02 JDE 21 OTÅ 05 JDM 05 ISA 04 OTÅ 02 JTP 02 JDM 09 OSY 02 DTB - OSY - ISA 02 OMÄ 04 IEA 10 ISA - IFK 02 IBA 04 IBU 04 JVA 01 IEA 08 JAS 02 JTP 14 ISA 07 IEA 05 ISA 12 JDE 11 JOM - JAS 04 ONA 06 JDE 50 DOG - ITA 07 ITA 01 JDE 54 IEA 03 OTÅ 03 JDE 53 ISA 09 JDE 61 JTP 12 IBA - IBA 08 JDE 41 ITA - JDE 52 JTP 11 ITA 03 JDE 63 IÖA 04
Kumulativ andel och andel störningstid per orsakskod (2019) – ISA 03 (spårledningsfel i grönt)
Andel Kumulativ andel
Orsaker till spårledningsfel
Radiokommunikation
• ERTMS är inte genomfört på svensk järnväg i någon större omfattning ännu, så det är få som kan uttala sig utifrån erfarenheter från Sverige utan tydligare frågeställning.
• Tittar vi på störningstid med orsak ERTMS (ISA 12), inte nödvändigtvis
radiokommunikation utan kan även vara andra komponentfel, så står
den för ca 0,03% av den totala störningstiden.
Störningsreducering genom detektorer
• Det är framförallt hjulskadedetektorer som kan användas i förebyggande syfte (31 stycken i anläggningen).
Trafikverket har en tjänst kopplad till trafikeringsavtalet där järnvägsföretagen kan prenumerera på data från
detektorpassager. Ett flertal järnvägsföretag använder detektordata för planering av förebyggande underhåll men långt ifrån alla.
• För att ge ett estimat över potentialen finns ett exempel från ett samarbete mellan Trafikverket och ett järnvägsföretag (Green Cargo) som utfördes vintern 2013/2014. Där blev utfallet av att bedriva ett aktivt
underhållsarbete med hjälp av detektordata från hjulskadedetektorer att antalet trafikstörande fel reducerades till en tredjedel av motsvarande antal under föregående vinter och i jämförelse med en kontrollgrupp bestående av övriga järnvägsföretag som trafikerade samma område.
• Utöver Trafikverkets etablerade detektorer så kommer nya detektortyper att installeras i närtid med samma syfte, att leverera underhållsdata. Dessa har en provperiod på 18 månader så det är för tidigt att uttala sig om dess potential.
• I rapporten ”Utredning av förutsättningar för att minska förseningar i järnvägstrafiken orsakade av järnvägsföretag”
nämner järnvägsföretag bl.a. ökad regularitet samt reducering eller eliminering av trafikstörningar tack vare färre hjulskador, ökad livslängd på hjulen, andelen stoppande fel på malmvagnar till följd av defekta hjullager minskat med 70% och andelen inställda turer till följd av fordonsfel minskat med 50-100% per månad (p. 39-41)
http://trafikverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1460007/FULLTEXT01.pdf).
